Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
721f3eb806743b52ec8bca286f759f00be4da35cSå använder du arkiveringstjänster – journalisten Jonathan Lundberg tipsar.
Digitalt innehåll är föränderligt – så hur ser du till att det du tittar på just nu bevaras för framtiden? Journalisten Jonathan Lundberg ger sina bästa tips för hur du gräver i, och bidrar till, internets minne.
Foto: Skärmdump/Pixabay/Wayback machine
Våren 2025 granskade jag en svensk entreprenör som på sociala medier – i två Facebook-grupper som han grundat, med omkring tvåhundratusen medlemmar – och på sin hemsida marknadsförde “alternativa cancerbehandlingar”.
Källkritikbyråns artikel ”Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer” 10 juni 2025.
Hans tes var att den traditionella sjukvården vill hålla dig sjuk, för att tjäna pengar på dig. I stället, menade han, kan cancerpatienter bota sig själva. För att åstadkomma detta, rekommenderade han en lång rad av huskurer: bland annat ett dagligt intag av det antioxidantrika kosttillskottet salvestrol.Det har förvisso gjorts studier som visat att salvestrol dödat cancerceller i labbmiljö. Men det gör, sa en cancerforskare som jag pratade med, även juice, soja och mjölk. Det räcker alltså inte, för att kunna säga att ett ämne botar cancer.Vad forskning däremot säkert visat, är att antioxidanttillskott tvärtom kan påskynda tillväxten och spridningen av cancertumörer. Vad jag också kunde se, var att denna entreprenör bildsatt sina rekommendationer med ett särskilt märke av salvestrol – som vid närmare efterforskning såldes av hans sambo.Detta väckte förstås frågor, som jag gärna ville ställa till denna man. Så jag mejlade honom, och han gick med på en intervju. Men när dagen närmade sig meddelade han förhinder – och erbjöd att jag i stället kunde få prata med hans jurist. När jag sa att jag hellre inväntade en tid som passade honom, slutade han att svara.
Sajten som den såg ut innan Källkritikbyrån sökte mannen.
Kort därpå började hemsidan att ändra form. Den flik som varit döpt till “Alternativa cancerbehandlingar” döptes om till “Självläkande protokoll”. Och den som handlat om salvestrol, där sambons produkt marknadsförts, togs bort i sin helhet.Tur då att jag redan arkiverat allt.
Wayback machine
Det vanligaste verktyget för webbarkivering är The Wayback machine. Det är en gratistjänst utvecklad av den ideella organisationen Internet archive, som sedan nittiotalet tagit rollen som internets minne. I dag finns över en biljon – eller tusen miljarder – kopior av hemsidor, som de sett ut vid olika tidpunkter, lagrade i arkivet.Denna lagring sker dels automatiskt – för större hemsidor har Wayback machine crawlers, eller spindlar, som söker igenom nätet och indexerar nytt innehåll, lite som Googles sökmotor. Men för mindre hemsidor, eller inlägg på sociala medier, är de beroende av användarnas hjälp.Att bidra är enkelt. Det mest direkta sättet är att gå in på https://web.archive.org/ och i rutan nere till höger, med rubriken Save page now, klistra in sin länk. Vad som då sker är att man skickas till en sida som ser ut ungefär så här:
Oftast går inställningarna bara att lämna som de är. Men då kommer den sparade sidan att vara lite som en skärmdump; klickar du på en länk som leder ut från den, kanske den inte är arkiverad. Då skickas du i stället till liveversionen av sidan, eller i värsta fall ett meddelande om att den inte längre finns.Vill du undvika risken för detta, kan du bocka i “Save outlinks”. Då arkiveras även utlänkarna, vilket innebär att processen kommer ta längre tid, men i vissa fall – som när jag ville att hela entreprenörens hemsida skulle vara sparad och klickbar – är värd det.
Vad som nu sker är att du får en tidlös länk som leder till Archive.org – och som speglar den arkiverade hemsidan exakt som den såg ut vid denna tidpunkt, med undantag för vissa plattformar (som Facebook) och svårsparade medieelement (mer om det senare).Nu spelar det alltså ingen roll vad som händer med ursprungssajten – om den redigeras, tas bort, länkstrukturen förändras. Länken du fått, kommer så länge Internet Archive finns att leda just hit.
Som webbläsartillägg
Ett annat, i min mening smidigare sätt att göra detta på, är att ladda ner webbläsartillägget Wayback machine extension. Då får du en knapp i ditt verktygsfält, som du kan klicka på och direkt – från sidan du befinner dig på – välja “Save page now”.Därifrån kan du dessutom nå tidigare sajtkopior, utan att behöva gå tillbaka till Archive.org.
Så låt oss prata närmare om det: hur vi når det som andra arkiverat. För allt det du sparar via Archive.org blir till allmängods. Det innebär att om du hittar en länk som leder till ett stycke innehåll – såsom en sajt eller ett sociala medier-inlägg – som verkar borttagen, redigerad eller på annat sätt onåbar i den form du förväntat dig, kan du alltid testa att klistra in den i Wayback machine.
I det här fallet hittar sökmotorn bara en enda minnesbild av sajten – den som jag just sparade. Men en annan kraftfull funktion, är att man faktiskt kan söka utan den exakta länken.Om jag exempelvis skriver in aftonbladet.se i sökrutan, fylls kalendern av en oerhörd mängd automatiskt indexerade kopior av Aftonbladets startsida.
Men om jag sedan klickar på URLs uppe till höger, skiftar vyn till en lista med alla länkadresser som inleds aftonbladet.se som Wayback Machine någon gång har arkiverat. Dessa går sedan att sortera och filtrera på olika vis.
Ett exempel på när detta kommit till användning i praktiken, var när dåvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) 2021 presenterade ett förslag om språkkrav för medborgarskap.Då fanns det de som drog sig till minnes att Johansson skrivit om ett liknande förslag på sin blogg förut, när regeringen Reinfeldt lagt fram det – och då kallat det för främlingsfientligt. Men när de letade efter inlägget, gick det inte att hitta.Kort sagt så verkade Johansson ha tagit bort det. Hur skulle det då gå att hitta, utan den exakta länken till det? Ett sätt, är att söka efter bloggens stam – det vill säga det som säkert skulle föranleda den del av webbadressen som vore specifikt för blogginlägget.Tar vi startsidan till Johanssons blogg, https://morganjohansson.blogspot.com/, klistrar in den i Wayback machine och väljer URLs, får vi en något mer beskedlig lista än för Aftonbladet: 1 037 arkiverade sidor. Men tusen länkar är fortfarande tusen länkar.
Minns man ungefär när inlägget publicerades kan man sortera listan efter “From”. Går det att gissa något ord som borde finnas i länkadressen, kan man testa sökfunktionen uppe till höger.Kort sagt kan det från fall till fall finnas många olika vägar fram till den länk man letar efter – men det mest smärtsamma, och ibland nödvändiga, är att helt enkelt gå igenom listan träff för träff.Gjorde man så i det här fallet, behövde man som tur var inte leta särskilt länge. Mot slutet av sida två, omkring träff nummer nittio, låg blogginlägget i fråga: ”Reinfeldt spelar det främlingsfientliga kortet”.Spårbytet, och försöket att sopa undan spåren efter det, blev en riksnyhet.
Alternativ till Archive.org
Det mesta går att arkivera, och hitta, via Wayback machine. Men för vissa medietyper, och sociala medier-inlägg från vissa plattformar fungerar det sämre. Då behövs alternativ – och sådana finns det en uppsjö av.Dessvärre däremot är det få som tickar alla Internet archives boxar: att de både är gratis, enkla att använda, och att det går att söka fritt i sådant som andra sparat.Men här är några värda att kika närmare på:
Archiveweb.page: Ett gratisverktyg från Webrecorder som spelar in en sida medan du använder den. Allt sparas lokalt och kan exporteras som formaten WARC eller WACZ; särskilt bra för dynamiska sidor, men du måste själv scrolla och öppna det som ska följa med.Yt-dlp: Ett öppet kommandoradsverktyg för att ladda ner video, ljud, undertexter och metadata från ett stort antal sajter. Det är ett av de bästa alternativen när källan är en video, men behöver hållas uppdaterat när plattformarna ändras.Singlefile: Ett webbläsartillägg som sparar en hel sida i en enda HTML-fil, färdig att öppna och söka i utan nätuppkoppling. Smidigt för artiklar och vanliga webbsidor, men rörligt och interaktivt innehåll följer inte alltid med.Perma.cc: Utvecklas och förvaltas av Harvard law school library tillsammans med ett nätverk av bibliotek. Tjänsten är byggd för beständiga källhänvisningar, sparar både en WARC-fil, en skärmdump och låter dig ladda ner arkivet – men kostar för den som inte omfattas av ett anslutet lärosäte eller en domstol.Hunchly classic: En betaltjänst för löpande research som automatiskt sparar URL, tidstämpel och en MHTML-kopia av sidorna du besöker. Materialet lagras lokalt och förses med kontrollsummor och digitala signaturer, vilket ger en tydligare spårkedja än en mapp med lösa skärmdumpar.
BonustipsArchivarix tube search, som jag skrivit en separat guide om, gör det enkelt att leta bland arkiverade versioner av youtubeklipp och kanaler.
Till slut, en varning
En tjänst som varit populär, men som jag numera starkt avråder ifrån, är Archive.is/Archive.ph/Archive.today (de tre länkarna leder till samma sajt). I början av 2026 avslöjades att tjänsten hade lagt in kod i sin robotkontroll som i smyg skickade upprepade anrop till en kritikers blogg – och därmed gjorde användarna till ofrivilliga deltagare i en överbelastningsattack.Därefter har det även upptäckts att arkiverade sidor manipulerats i efterhand, vilket lett till att Wikimedia svartlistat tjänsten globalt. Samtidigt finns det, dessvärre, fortfarande intressant innehåll som enbart går att återfinna där. Även detta arkiv kan alltså vara värt att känna till och använda sparsamt, med medvetenhet om riskerna.
Den här guiden är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo. En variant av den här texten har tidigare publicerats på Valkollens sajt.LÄS MER:► Guide: Så geolokaliserar du en bild► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbbÄven S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.
Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436aÄven S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bdÄven S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.
Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”.
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.
Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.
– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.
Inlägg på Facebook 26 maj.
Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.
Socialdemokraternas kampanj
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.
Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:
Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.
Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.
Video på Tiktok 18 juni.
I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.
Så, stämmer de påståendena?
Olika mått och tidsperioder
Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.
Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.
Video på Tiktok 13 mars.
Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.
Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.
Bild delad på Facebook 15 augusti.
Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.
– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.
Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.
Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.
– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.
Hur mycket lånar regeringen?
Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?
Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.
Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.
Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.
År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.
Inlägg på Facebook 5 augusti.
Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.
Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?
Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?
Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.
Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt
Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.
Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.
– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.
Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.
Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.
– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.
Han får medhåll av Stefan de Vylder.
– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.
Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.
I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster.
– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.
– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.
Kommentar på Twitter/X den 2 juli.
Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning.
Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.
Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.
LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
TITLE: Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen DESCRIPTION: Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant. CONTENT: Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena? Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare. Inlägg på Facebook 26 maj. Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli. Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet. – Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Facebook 26 maj. Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder. – En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte. Socialdemokraternas kampanj Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier. Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook: Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti. Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon. Video på Tiktok 18 juni. I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. Så, stämmer de påståendena? Olika mått och tidsperioder Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat. Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl. Video på Tiktok 13 mars. Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut. Bild delad på Facebook 15 augusti. Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning. – Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti. Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden. Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit. – Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker. Hur mycket lånar regeringen? Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid? Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid. Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj. Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor. År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd. Inlägg på Facebook 5 augusti. Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor. Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar? Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken? Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik. Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster. Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder. – Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter. Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti. Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat. – Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om. Han får medhåll av Stefan de Vylder. – Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård. Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025. I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. – Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker. – En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste. Kommentar på Twitter/X den 2 juli. Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat. KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare. Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks. Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen. LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
e57c8ccb8335d8ecc0061434a97bcb014e3b5cb4
1ec5111f180fcf9ab306695e456a7fb7e384afbb
a4f86c999f0cbf0f700af0bf4a6b9dcceac7436a
d35f8ba3892e9851e4e42f1ac438eeb5f057c9bd
36c01406cd2a17438512470e6bc3897939348ac0
90bd8c756134564e8a68451511b1ddbd358b0cc8
e668e34d9c3fd0381811081f1079c574863aaa51
ace1d173fdee3884c57237b6b98f167e4208ca7aSekundärlegitimering uppfattas som ett kryphål, men regeln har funnits i 20 år.
Valmyndighetens information om att du kan rösta utan id – om en annan legitimerad person går i god för dig – har överraskat och rört upp känslor i sociala medier. Men det är faktiskt resultatet av en 20 år gammal lagskärpning.
Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X
Ett inlägg publicerat på Twitter/X i måndags lyder: “Vad är det här för jävla skit? Som att be om valfusk”. Inlägget har hittills setts över 163 000 gånger enligt plattformens räkneverk.
Bifogat är en bild av Valmyndighetens informationsblad, med ett stycke markerat i rött:
Du behöver inte ta med ditt röstkort för att rösta. Men du behöver ta med en id-handling. Om du inte har någon id-handling kan en annan person intyga att du är du. Den personen måste visa sin id-handling. Ur skärmdump på Twitter/X av Valmyndighetens informationsblad
Inlägg på Twitter/X den 17 augusti.
”Låter inte det här som ett kryphål i röstningsförfarandet, ”någon annan kan intyga att du är du”?”, skriver en annan användare på Twitter/X och får medhåll i kommentarsfältet. ”Skriker valfusk”, skriver en annan.
Regel med 20 år på nacken
Det kan låta konstigt – men bakgrunden till detta är i själva verket en lagskärpning. Fram till 2006 behövdes ingen id-handling alls för att rösta.
Inlägg på Twitter/X den 10 augusti.
I stället räckte det med att du uppgav dina personuppgifter. Om röstmottagaren inte kände igen dig kontrollerade denna att du verkligen fanns i röstlängden, och inte redan hade röstat. Sedan togs rösten emot. Om det sedan kom in ytterligare en väljare i vallokalen, och påstod sig vara samma person, skulle ju fuskförsöket snart uppdagas.
Kommentar på Twitter/X den 17 augusti.
Under 90-talet hade förvisso id-krav diskuterats. Men slutsatsen av de utredningar som tillsatts var att det inte fanns några tecken på att systemet utnyttjades. Det, i kombination med att hundratusen väljare över 65 år uppskattades sakna id-handlingar, gjorde att riskerna med ett sådant krav ansågs överväga fördelarna.
I början av 00-talet skiftade den ekvationen. Inför EU-valet 2004 avslöjade tidningen Sydsvenskan hur de följt en man som röstat under tio olika namn, i tio olika vallokaler. Han berättade att det lätt gick att få tag på röstkort från personer som själva inte tänkt delta, eller var villiga att sälja sitt inflytande.
Från Aftonbladets artikel 2004.
Detta, tillsammans med att allt färre antogs sakna id-handlingar, gjorde att man inför valet 2006 införde dagens regelverk, som kräver att du legitimerar dig. Men det innebär fortfarande inte ett krav på id-handling.För att inte exkludera dem som ändå saknar en sådan – exempelvis pensionärer utan körkort, med utgångna pass – lade man till ett undantag: “Väljare som inte är kända för röstmottagarna skall legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet”.
Exempelvis då genom att någon annan går i god för dig.
Utdrag ur inlägg på Facebook 18 augusti.
Båda bockas av
Vad det innebär i praktiken är att personen visar sin egen id-handling, och bekräftar att du är du. Ditt namn stäms av i röstlängden, och om du redan inte röstat, tas din röst emot. Men vad som också sker är att personen som identifierat dig registreras.
Om det sedan skulle uppstå misstankar om fusk – exempelvis genom att ni uppgivit ett namn som tillhör en annan, röstberättigad person, och denne nu kommer till vallokalen – upprättas en polisanmälan. Brottet, “otillbörligt verkande vid röstning”, har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan.
Men detta, menar Anna Nyqvist, kanslichef för Valmyndigheten, har sedan 2006 aldrig inträffat:
– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt. För att fuska på det här sättet, om det ens är möjligt, så ska det ganska mycket till.
Kommentar på Twitter/X den 18 augusti.
Hon får medhåll av Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han sitter dumt till när vi ringer, men skriver i ett mejl:
”För att man ska kunna avge en röst i valet måste man ju avprickas i vallängden, det går alltså inte att ’koka ihop’ falska röster från personer som inte finns. Skulle man vilja använda denna metod för att påverka ett val skulle det alltså krävas att man utger sig för att identifiera någon som varande en annan person som faktiskt finns i röstlängden, och dessutom göra detta väldigt många gånger. Detta förefaller knappast särskilt görbart och ganska snart skulle de väljare som kommer till vallokalen och finner sig avprickade utan att ha röstat börja reagera.”
– Det här skulle jag säga är ganska otroligt att det har förekommit, för det skulle vi med stor sannolikhet ha kännedom om, säger Anna Nyqvist.
Kommentar på Twitter/X den 16 augusti.
När Källkritikbyrån ringer upp statsvetarprofessorerna Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet, och Anders Sannerstedt vid Lunds, är inte heller de bekanta med problem kopplade till det nuvarande systemet.
Samtidigt öppnar båda för att ny data – som exempelvis visar att få utnyttjar möjligheten till sekundärlegitimering, eller att det de facto skett oegentligheter kopplade till det, skulle kunna öppna upp för framtida förändringar av regelverket.
– Vi slipar ju hela tiden på diamanten som är vår valadministration, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Amerikanska tongångar har nått Sverige
De senaste åren har Valmyndigheten sett en markant ökning av inlägg på sociala medier som antyder, eller rakt ut hävdar, att systematiskt valfusk förekommer eller skulle kunna förekomma – något myndigheten hittills inte sett några tecken på, eller risker för, i Sverige.
I stället kopplar Anna Nyqvist utvecklingen till den i USA.
Från nyhetsbyrån AFP 1 november 2024.
Där har sedan 2016 hätska debatter om valens integritet utbytt varandra – inte minst i samband med valet 2020, förstås, då spänningarna eskalerade i stormningen av Kapitolium.
– Det här med att legitimera sig, och risken för felaktiga identiteter i röstlängden och så, har ju också viss överspridning från USA. Där har det varit mycket diskussioner om hur man ska kunna legitimera sig, och där har man en annan utmaning än vad vi har, i det att man i flera delstater inte har någon automatisk röstlängd. Vår röstlängd kommer ju från folkbokföringen, så det går inte bara att stoppa in en identitet, utan du skulle verkligen behöva hitta en person som inte kommer att rösta.
Utdrag ur inlägg på Twitter/X den 16 augusti.
Samtidigt, menar Nyqvist, är Sverige än så länge relativt förskonat från sådana tendenser – om man med “sådana” menar misstänkliggöranden av valsystemet.
– Sådant sker fortfarande i väldigt liten skala skulle jag säga. Glädjande nog har väljare i Sverige ett väldigt högt förtroende för valsystemet. Så när vi pratar om det här så går det inte att jämföra med länder som har utmaningar på det här området. Men enskilda frågor och enskilda diskussioner på sociala medier, det upplever vi att det har ökat, säger Anna Nyqvist.
Inlägg på Twitter/X den 19 augusti.
Sammantaget: Du kan gå till en röstlokal ihop med en person, visa din id-handling och bekräfta att personen är den som den säger sig vara. Personen bockas av i röstlängden och kan lägga sin röst, och även du registreras.
Det är brottsligt att fuska med detta. Brottet, “otillbörligt verkande vid röstning”, har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan.Möjligheten att identifiera någon som saknar id-handling verkar ha överraskat en del människor i sociala medier som oroas över potentiellt valfusk, men vi hittar inte tecken på att det här är ett förekommande problem. Valmyndigheten säger till Källkritikbyrån att de inte känner till fall där man missbrukat den här möjligheten sedan den infördes 2006.LÄS MER:► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA► Påståenden om valfusk efter valet i Norge
c72e4aefecd6cdfdcd8b6223d1db515c7f31bca5AI-genererat klickbete, fejkade valaffischer och klassiska halvsanningar från politiker.
AI-genererat klickbete, fejkade valaffischer och klassiska halvsanningar från politiker – här hittar du den stora genomgången av valrörelsens fejk och förvrängningar.
Kollage: Facebook/SVT/P4 Uppland/TV4
Faktagranskare som Källkritikbyrån och projektet Valkollen bevakar det svenska valet och är på jakt efter falska och vilseledande påståenden. Nu går valrörelsen in i sitt slutskede – här går vi igenom vad som dykt upp hittills.
Klicknätverk tjänar pengar på annonsklick i valtider
Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.
Källkritikbyrån har tidigare avslöjat ett nätverk av Facebooksidor som delar falskt och upprörande innehåll för att leda trafik till ”nyhetssidor” fyllda med annonser. Bakom ligger aktörer från bland annat Vietnam, som använder metoden för att tjäna pengar. I fjol rörde det sig om AI-skapade snyfthistorier, men i januari upptäckte vi att sidorna även lade sig i fallet med en försvunnen 18-åring i Uddevalla och spred falska påståenden. Samma nätverk har också dykt upp i valrörelsen, och påstått att svenska politiker som Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson just blivit föräldrar.
Inlägg på Twitter/X den 13 maj och kommentarer från Facebook.
Sidorna har även spridit inlägg om påstådda politiska debatter som aldrig hänt. I kommentarsfälten reagerar människor som om händelserna verkligen inträffat. I ett inlägg med fokus på Jimmie Åkesson ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar med promptinstruktioner. Det inleds:
“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text för en svensk publik.
Slopaganda, påverkanskampanjer och koordinerade konton
Med allt ifrån satirfilmer till falska nyhetssidor vill främmande makt påverka hur vi tänker och röstar. Inför valet finns en oro att trollfabriker och propagandaapparater ska rikta in sig på Sverige. I början av augusti gjorde Dagens nyheter en genomlysning om hur det går till när den ryska propagandan hamnar i din telefon.
Det pågår en ständig lågintensiv informationspåverkan mot Sverige från Ryssland. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) uppgav till TT i maj att det svenska valet (just då) inte var särskilt utsatt.Faktagranskare och forskare i det nordiska samarbetet NORDIS har dock sett att pro-ryska ”hacktivister” försöker störa och förstöra i länderna. En granskning av pro-ryska Telegram-grupper visar att hackarna gärna retsamt skryter om sina attacker i grupperna.
Från Telegram 22 april.
Aktiviteten ökade kraftigt i Danmark under våren, där det hölls val i mars. I Sverige har myndigheterna sett en tydlig utveckling sedan 2023 – cyberattackerna har inte nödvändigtvis ökat i antal, men däremot i sofistikeringsgrad.
Vid både valet 2018 och 2022 utsattes Valmyndighetens sajt för överbelastningsattacker. Läs hela NORDIS granskning här.
Det första AI-valet
En risk inför valet är att just att AI-genererat innehåll kan spridas med en högre takt och omfattning än vad som tidigare varit möjligt. I februari i år avslöjade P4 Uppland fyra AI-genererade Tiktok-konton som utgav sig för att vara svenska tjejer med högerextrema åsikter. Såväl Sveriges radio som Uppsala universitet och Segerstedtsinstitutets experter har bekräftat att profilerna är AI-genererade. Kontona publicerade korta videoklipp med invandringskritiska och rasistiska budskap, ofta med symboler kopplade till extremhögern.
Från P4 Uppland.
– Det ger intrycket av att flera unga vanliga tjejer har den här åsikten, när det egentligen bara är en aktör som ligger bakom alla konton. Då blir det en felaktig bild av verkligheten, säger grävreportern Siri Christiansen, som avslöjat de falska kontona, i en intervju i Sveriges radio.
Källkritikbyrån har också sett hur AI använts för att skapa falska bilder av politiker i prekära situationer. I en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar delades till exempel en AI-genererad bild som ser ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i februari.”Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein”, kommenterar Magdalena Anderssons pressekreterare bilden.
Falska valaffischer och förvrängda politiska budskap
Ibland är det skämt och satir – andra gånger är det förvridna versioner av vad politikerna faktiskt sagt. Valkollen och Källkritikbyrån har tittat närmare på fejkade valaffischer som spridits på nätet under våren – och hittat förvrängda budskap som drabbat såväl regeringspartierna och SD som oppositionspartierna.
I april blev ett falskt citat av Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) viralt och användes som politiskt slagträ internationellt. Klippet påstås visa en iransk kvinna som går till attack mot västerländska feminister, men det är i själva verket den svenska miljöministern – som inte kritiserar feminister, rapporterade SVT Verifierar.Ett anonymt kinesiskt konto spred i april falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstods vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor. Inlägget fick stor spridning via ett amerikansk Maga-konto på Facebook.
Från inlägg på Twitter/X den 19 april.
Samma månad spreds en AI-genererad bild av Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) på sociala medier. På bilden bar hon kläder med den israeliska flaggan som mönster – men bilden är fejkad.I början av juni spreds en bild i sociala medier där Sveriges tidigare justitieminister Beatrice Ask påstås ha dömt ut sin partikollega Ulf Kristersson med en dräpande replik – men Asks ”kommentar” stämmer inte.
Osanningar och halvsanningar i politiken
Som synes finns en mängd exempel där citat, bilder och budskap från politiker förvrängts under våren och sommaren. Men flera medier har också kunnat avslöja politiker som i valrörelsen kommit med osanningar eller halvsanningar.I maj uppmärksammades att SD i Hylte i Halland delat ut flygblad på bland annat arabiska med texten ”sätt stopp för att socialtjänsten omhändertar era barn”. Terrorforskaren Magnus Ranstorp menar att budskapet för tankarna tillbaka till den omfattande LVU-kampanjen – den största påverkanskampanjen som drabbat Sverige. ”Det är direkt alarmistiskt och vilseledande information”, sade Magnus Ranstorp till TV4 Nyheterna.
Från SVT Verifierars artikel 15 maj.
Magdalena Andersson (S) påstod att nyförlösta kvinnor i Skåne hänvisas till fåtöljer eftersom Tidöpartiernas politik lett till brist på sängplatser. Sedan hon besökt Skånes universitetssjukhus i Malmö i mars har hon flera gånger använt BB-fåtöljen som ett exempel på hur vården påverkas negativt av Tidöpartiernas politik.
SVT Verifierar har granskat påståendet om ”BB-fåtöljerna” och funnit att det stämmer att kvinnor hänvisats till BB-fåtöljen kort efter förlossningen i Malmö. Men sedan förra sommaren så används inte BB-fåtöljen längre. Inte heller stämmer ett påstående från Annika Strandhäll (S) om att bebisar ska ha förlösts i fåtöljer.
I maj granskade Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra ett påstående om marknadshyror som förekom på Moderaternas hemsida. Felaktigt uppgavs att Moderaterna bara vill ha fri hyressättning för nybyggen, när partiet egentligen vill ha det för både nya och gamla hus. När Hem & Hyras reporter kontaktade Moderaterna togs felet bort, men i AI-svar och på sociala medier spreds påståendet vidare. Ebba Busch (KD) skyllde tonårsutvisningarna på S och fick hård kritik. Källkritikbyrån har gjort en stor genomlysning av vilka politiska beslut och vems politik som faktiskt lett fram till dagens situation.
Från Instagram och Ebba Busch tal i Almedalen.
Den antirasistiska tidningen Expo har granskat en lokal SD-kandidat som hävdar att svenska medier har ”lurat” allmänheten om Ryssland och avfärdar svenska Rysslandsexperter.En annan lokal SD-kandidat spred idéer om satanistiska nätverk, chemtrails och vaccinkonspirationer, något som Expo rapporterade om i början av juni.
Från SVT Verifierars artikel 28 maj.
Elisabeth Svantesson (M) och Mikael Damberg (S) är överens om att arbetslösheten är hög, samtidigt säger finansminister Svantesson att mycket fungerar bra på arbetsmarknaden. SVT Verifierar kollade i maj upp vad som egentligen stämmer. Arbetslösheten har stigit under den senaste mandatperioden, med uppåt 100 000 fler arbetslösa. Men den har under en längre tid varit hög, oavsett vilken regering som styrt. Politikreporter Ulf Hambraeus förklarade hur vi både kan ha hög arbetslöshet och hög sysselsättning samtidigt – och hur konjunkturen påverkar arbetslösheten.
Ökar eller minskar utsläppen från Sverige? SVT Verifierar har granskat ministrarnas klimatpåståenden. Utsläppen är ungefär lika höga som i början av regeringens mandatperiod. Och det går inte att slå fast att utsläppen kommer vara lägre 2026 än vad de var 2022, vilket statsministern Ulf Kristersson (M) påstått.
Hur var det egentligen med söndagssteken? SVT Verifierar har också granskat påståenden som Magdalena Andersson (S) gjorde under programmet 30 minuter gällande SD:s vallöfte om att inte sänka a-kassan. Det visar sig att a-kassan både höjts och sänkts. Taket har höjts, men nedtrappningen går snabbare.
Hur mycket billigare blev drivmedlet egentligen? SVT Verifierar granskade i juli ett Facebookinlägg av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som fått tusentals kommentarer. Innan uträkningen landat rätt så hade inlägget redigerats om två gånger.
Från Dagens ETC 21 juli.
Moderaten och debattören Hanif Bali har lanserat en app som påstås kunna räkna ut just din skattesmäll om de rödgröna vinner valet. Men Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, menar att appen inte är seriös och att huvudproblemet med Balis beräkningar är att han bara lagt ihop de rödgröna partiernas politiska förslag, utan att ta hänsyn till att inget parti får igenom allt de vill i en förhandling, skriver Dagens ETC i slutet av juli.
Saknar du någon granskning eller vill tipsa om något du tycker att vi borde granska? Skicka ett mejl!
Den här genomgången är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!