Tornevall Networks

AI-genererat klickbete, fejkade valaffischer och klassiska halvsanningar från politiker – här hittar du den stora genomgången av valrörelsens fejk och förvrängningar.

Kollage: Facebook/SVT/P4 Uppland/TV4

Faktagranskare som Källkritikbyrån och projektet Valkollen bevakar det svenska valet och är på jakt efter falska och vilseledande påståenden. Nu går valrörelsen in i sitt slutskede – här går vi igenom vad som dykt upp hittills.

Klicknätverk tjänar pengar på annonsklick i valtider

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Källkritikbyrån har tidigare avslöjat ett nätverk av Facebooksidor som delar falskt och upprörande innehåll för att leda trafik till ”nyhetssidor” fyllda med annonser. Bakom ligger aktörer från bland annat Vietnam, som använder metoden för att tjäna pengar. I fjol rörde det sig om AI-skapade snyfthistorier, men i januari upptäckte vi att sidorna även lade sig i fallet med en försvunnen 18-åring i Uddevalla och spred falska påståenden. Samma nätverk har också dykt upp i valrörelsen, och påstått att svenska politiker som Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson just blivit föräldrar.

Inlägg på Twitter/X den 13 maj och kommentarer från Facebook.

Sidorna har även spridit inlägg om påstådda politiska debatter som aldrig hänt. I kommentarsfälten reagerar människor som om händelserna verkligen inträffat. I ett inlägg med fokus på Jimmie Åkesson ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar med promptinstruktioner. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text för en svensk publik.

Slopaganda, påverkanskampanjer och koordinerade konton

Med allt ifrån satirfilmer till falska nyhetssidor vill främmande makt påverka hur vi tänker och röstar. Inför valet finns en oro att trollfabriker och propagandaapparater ska rikta in sig på Sverige. I början av augusti gjorde Dagens nyheter en genomlysning om hur det går till när den ryska propagandan hamnar i din telefon.

Det pågår en ständig lågintensiv informationspåverkan mot Sverige från Ryssland. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) uppgav till TT i maj att det svenska valet (just då) inte var särskilt utsatt.Faktagranskare och forskare i det nordiska samarbetet NORDIS har dock sett att pro-ryska ”hacktivister” försöker störa och förstöra i länderna. En granskning av pro-ryska Telegram-grupper visar att hackarna gärna retsamt skryter om sina attacker i grupperna.

Från Telegram 22 april.

Aktiviteten ökade kraftigt i Danmark under våren, där det hölls val i mars. I Sverige har myndigheterna sett en tydlig utveckling sedan 2023 – cyberattackerna har inte nödvändigtvis ökat i antal, men däremot i sofistikeringsgrad.

Vid både valet 2018 och 2022 utsattes Valmyndighetens sajt för överbelastningsattacker. Läs hela NORDIS granskning här.

Det första AI-valet

En risk inför valet är att just att AI-genererat innehåll kan spridas med en högre takt och omfattning än vad som tidigare varit möjligt. I februari i år avslöjade P4 Uppland fyra AI-genererade Tiktok-konton som utgav sig för att vara svenska tjejer med högerextrema åsikter. Såväl Sveriges radio som Uppsala universitet och Segerstedtsinstitutets experter har bekräftat att profilerna är AI-genererade. Kontona publicerade korta videoklipp med invandringskritiska och rasistiska budskap, ofta med symboler kopplade till extremhögern.

Från P4 Uppland.

– Det ger intrycket av att flera unga vanliga tjejer har den här åsikten, när det egentligen bara är en aktör som ligger bakom alla konton. Då blir det en felaktig bild av verkligheten, säger grävreportern Siri Christiansen, som avslöjat de falska kontona, i en intervju i Sveriges radio.

Källkritikbyrån har också sett hur AI använts för att skapa falska bilder av politiker i prekära situationer. I en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar delades till exempel en AI-genererad bild som ser ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i februari.”Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein”, kommenterar Magdalena Anderssons pressekreterare bilden.

Falska valaffischer och förvrängda politiska budskap

Ibland är det skämt och satir – andra gånger är det förvridna versioner av vad politikerna faktiskt sagt. Valkollen och Källkritikbyrån har tittat närmare på fejkade valaffischer som spridits på nätet under våren – och hittat förvrängda budskap som drabbat såväl regeringspartierna och SD som oppositionspartierna.

I april blev ett falskt citat av Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) viralt och användes som politiskt slagträ internationellt. Klippet påstås visa en iransk kvinna som går till attack mot västerländska feminister, men det är i själva verket den svenska miljöministern – som inte kritiserar feminister, rapporterade SVT Verifierar.Ett anonymt kinesiskt konto spred i april falska påståenden om Sveriges utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Hon påstods vara muslim och vilja driva på för att införa mer islamstudier i Sverige, men är ateist och arbetar politiskt mot religiösa friskolor. Inlägget fick stor spridning via ett amerikansk Maga-konto på Facebook.

Från inlägg på Twitter/X den 19 april.

Samma månad spreds en AI-genererad bild av Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) på sociala medier. På bilden bar hon kläder med den israeliska flaggan som mönster – men bilden är fejkad.I början av juni spreds en bild i sociala medier där Sveriges tidigare justitieminister Beatrice Ask påstås ha dömt ut sin partikollega Ulf Kristersson med en dräpande replik – men Asks ”kommentar” stämmer inte.

Osanningar och halvsanningar i politiken

Som synes finns en mängd exempel där citat, bilder och budskap från politiker förvrängts under våren och sommaren. Men flera medier har också kunnat avslöja politiker som i valrörelsen kommit med osanningar eller halvsanningar.I maj uppmärksammades att SD i Hylte i Halland delat ut flygblad på bland annat arabiska med texten ”sätt stopp för att socialtjänsten omhändertar era barn”. Terrorforskaren Magnus Ranstorp menar att budskapet för tankarna tillbaka till den omfattande LVU-kampanjen – den största påverkanskampanjen som drabbat Sverige. ”Det är direkt alarmistiskt och vilseledande information”, sade Magnus Ranstorp till TV4 Nyheterna.

Från SVT Verifierars artikel 15 maj.

Magdalena Andersson (S) påstod att nyförlösta kvinnor i Skåne hänvisas till fåtöljer eftersom Tidöpartiernas politik lett till brist på sängplatser. Sedan hon besökt Skånes universitetssjukhus i Malmö i mars har hon flera gånger använt BB-fåtöljen som ett exempel på hur vården påverkas negativt av Tidöpartiernas politik.

SVT Verifierar har granskat påståendet om ”BB-fåtöljerna” och funnit att det stämmer att kvinnor hänvisats till BB-fåtöljen kort efter förlossningen i Malmö. Men sedan förra sommaren så används inte BB-fåtöljen längre. Inte heller stämmer ett påstående från Annika Strandhäll (S) om att bebisar ska ha förlösts i fåtöljer.

I maj granskade Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra ett påstående om marknadshyror som förekom på Moderaternas hemsida. Felaktigt uppgavs att Moderaterna bara vill ha fri hyressättning för nybyggen, när partiet egentligen vill ha det för både nya och gamla hus. När Hem & Hyras reporter kontaktade Moderaterna togs felet bort, men i AI-svar och på sociala medier spreds påståendet vidare. Ebba Busch (KD) skyllde tonårsutvisningarna på S och fick hård kritik. Källkritikbyrån har gjort en stor genomlysning av vilka politiska beslut och vems politik som faktiskt lett fram till dagens situation.

Från Instagram och Ebba Busch tal i Almedalen.

Den antirasistiska tidningen Expo har granskat en lokal SD-kandidat som hävdar att svenska medier har ”lurat” allmänheten om Ryssland och avfärdar svenska Rysslandsexperter.En annan lokal SD-kandidat spred idéer om satanistiska nätverk, chemtrails och vaccinkonspirationer, något som Expo rapporterade om i början av juni.

Från SVT Verifierars artikel 28 maj.

Elisabeth Svantesson (M) och Mikael Damberg (S) är överens om att arbetslösheten är hög, samtidigt säger finansminister Svantesson att mycket fungerar bra på arbetsmarknaden. SVT Verifierar kollade i maj upp vad som egentligen stämmer. Arbetslösheten har stigit under den senaste mandatperioden, med uppåt 100 000 fler arbetslösa. Men den har under en längre tid varit hög, oavsett vilken regering som styrt. Politikreporter Ulf Hambraeus förklarade hur vi både kan ha hög arbetslöshet och hög sysselsättning samtidigt – och hur konjunkturen påverkar arbetslösheten.

Ökar eller minskar utsläppen från Sverige? SVT Verifierar har granskat ministrarnas klimatpåståenden. Utsläppen är ungefär lika höga som i början av regeringens mandatperiod. Och det går inte att slå fast att utsläppen kommer vara lägre 2026 än vad de var 2022, vilket statsministern Ulf Kristersson (M) påstått.

Hur var det egentligen med söndagssteken? SVT Verifierar har också granskat påståenden som Magdalena Andersson (S) gjorde under programmet 30 minuter gällande SD:s vallöfte om att inte sänka a-kassan. Det visar sig att a-kassan både höjts och sänkts. Taket har höjts, men nedtrappningen går snabbare.

Hur mycket billigare blev drivmedlet egentligen? SVT Verifierar granskade i juli ett Facebookinlägg av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som fått tusentals kommentarer. Innan uträkningen landat rätt så hade inlägget redigerats om två gånger.

Från Dagens ETC 21 juli.

Moderaten och debattören Hanif Bali har lanserat en app som påstås kunna räkna ut just din skattesmäll om de rödgröna vinner valet. Men Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, menar att appen inte är seriös och att huvudproblemet med Balis beräkningar är att han bara lagt ihop de rödgröna partiernas politiska förslag, utan att ta hänsyn till att inget parti får igenom allt de vill i en förhandling, skriver Dagens ETC i slutet av juli.

Saknar du någon granskning eller vill tipsa om något du tycker att vi borde granska? Skicka ett mejl!

Den här genomgången är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!