Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
5f77fc83933e7d029ba22db2f7d6f75522a86521Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats.
En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier.
Foto: Skärmdump/Facebook
I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook.
Inlägg på Facebook 28 mars.
”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan.
Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling.
Nyhetsbild.
Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag.
Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern.
”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess.
Från sajten Bakom kulisserna 26 mars.
Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning. 2021 påstods exempelvis på sajten att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen.
Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021.
Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video.
Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar.
Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020.
En norsktalande man som delat vidare bilden inledde bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia”. Han får kritik i sitt kommentarsfält för att bilden är manipulerad.
”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han.
Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars.
Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier.
Klicksajter sprider AI-bild
En annan manipulerad bild av prinsessan Sofia och Jeffrey Epstein spreds i början av mars av armeniska Facebook-sidor. Där har två bilder sammanfogats så att det ser ut som att Epstein håller armen runt Sofia.
Inlägg på Facebook 7 mars.
Sidorna som sprider bilden heter saker som ”Livs historier” och ”Intressanta berättelser”, och följer samma mönster som andra nätverk av klickbetessidor som vi på Källkritikbyrån skrivit om förut.
När man undersöker bilden så ser man att den är gjord på två bilder som finns i ett kollage på sajten Alltomkungligt. Vi hittar bilden på Sofia på Aftonbladets hovblogg 2012.
Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.
LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
4118b66ed1c4112f073a13a3669e7387c6f5ae12
5f77fc83933e7d029ba22db2f7d6f75522a86521
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning. 2021 påstods exempelvis på sajten att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden inledde bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia”. Han får kritik i sitt kommentarsfält för att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Klicksajter sprider AI-bild En annan manipulerad bild av prinsessan Sofia och Jeffrey Epstein spreds i början av mars av armeniska Facebook-sidor. Där har två bilder sammanfogats så att det ser ut som att Epstein håller armen runt Sofia. Inlägg på Facebook 7 mars. Sidorna som sprider bilden heter saker som ”Livs historier” och ”Intressanta berättelser”, och följer samma mönster som andra nätverk av klickbetessidor som vi på Källkritikbyrån skrivit om förut. När man undersöker bilden så ser man att den är gjord på två bilder som finns i ett kollage på sajten Alltomkungligt. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning. 2021 påstods exempelvis på sajten att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden inledde bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia”. Han får kritik i sitt kommentarsfält för att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Klicksajter sprider AI-bild En annan manipulerad bild av prinsessan Sofia och Jeffrey Epstein spreds i början av mars av armeniska Facebook-sidor. Där har två bilder sammanfogats så att det ser ut som att Epstein håller armen runt Sofia. Inlägg på Facebook 7 mars. Sidorna som sprider bilden heter saker som ”Livs historier” och ”Intressanta berättelser”, och följer samma mönster som andra nätverk av klickbetessidor som vi på Källkritikbyrån skrivit om förut. När man undersöker bilden så ser man att den är gjord på två bilder som finns i ett kollage på sajten Alltomkungligt. Vi hittar bilden på Sofia på Aftonbladets hovblogg 2012. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
1507204f573c1828eab75b746cf3e0241a39379c
4118b66ed1c4112f073a13a3669e7387c6f5ae12
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning, och påstod exempelvis 2021 att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden och inlett bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia” får kritik i sitt kommentarsfält att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning. 2021 påstods exempelvis på sajten att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden inledde bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia”. Han får kritik i sitt kommentarsfält för att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Klicksajter sprider AI-bild En annan manipulerad bild av prinsessan Sofia och Jeffrey Epstein spreds i början av mars av armeniska Facebook-sidor. Där har två bilder sammanfogats så att det ser ut som att Epstein håller armen runt Sofia. Inlägg på Facebook 7 mars. Sidorna som sprider bilden heter saker som ”Livs historier” och ”Intressanta berättelser”, och följer samma mönster som andra nätverk av klickbetessidor som vi på Källkritikbyrån skrivit om förut. När man undersöker bilden så ser man att den är gjord på två bilder som finns i ett kollage på sajten Alltomkungligt. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
a3579239802e91107c04f902dd0e26b8d7801a6b
1507204f573c1828eab75b746cf3e0241a39379c
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte där Ghislaine Maxwells tidigare var. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning, och påstod exempelvis 2021 att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden och inlett bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia” får kritik i sitt kommentarsfält att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning, och påstod exempelvis 2021 att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden och inlett bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia” får kritik i sitt kommentarsfält att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
0d1b4e53524e0bd6e86e450cfddaaaf0d5575034
a3579239802e91107c04f902dd0e26b8d7801a6b
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häkte 2019. Bilden spreds sedan vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll, samt infogat prinsessan Sofias ansikte där Ghislaine Maxwells tidigare var. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning, och påstod exempelvis 2021 att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden och inlett bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia” får kritik i sitt kommentarsfält att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, det här är inte en äkta bild av Epstein och Sofia DESCRIPTION: Känd bild av Epstein och hans medbrottsling Ghislaine Maxwell har manipulerats. CONTENT: En manipulerad bild av Jeffrey Epstein och prinsessan Sofia sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump/Facebook I torsdags lade en svensk konspirationssida ut en bild på prinsessan Sofia tillsammans med Jeffrey Epstein, amerikansk miljardär och dömd sexualbrottsling som hittades död i häktet 2019. Bilden har spridits vidare i olika grupper på Facebook. Inlägg på Facebook 28 mars. ”Nämen hoppsan va lycklig hon såg ut att vara här då! Ojojoj….”, skrev en person i kommentarsfältet. ”Varenda kungahus är ju inblandade”, kommenterade en annan. Men bilden är manipulerad och orginalversionen är en välkänd bild på Epstein och Ghislaine Maxwell, hans tidigare partner och medbrottsling. Nyhetsbild. Någon har alltså fått Jeffrey Epstein att titta åt ett annat håll än på orginalbilden, samt infogat prinsessan Sofias ansikte där Ghislaine Maxwells tidigare var. Detta är inte svårt att åstadkomma med de många verktyg och bildappar som finns i dag. Prinsessan Sofia har tidigare sagt att hon hade kontakt med Jeffrey Epstein vid ett fåtal tillfällen när hon var i 20-årsåldern. ”Jag träffade honom i ett par sociala sammanhang”, sade hon till pressen den 10 februari och poängterade att hon inte haft kontakt med Epstein sedan dess. Från sajten Bakom kulisserna 26 mars. Den svenska konspirationssajten som lade ut bilden har länge publicerat falska påståenden om allt från vaccinering till 5G-strålning, och påstod exempelvis 2021 att olika kända personer, däribland Hillary Clinton, gripits och avrättats på Guantánamobasen. Inlägg från Bakom kulisserna från april 2021. Sajten har tagit bilden på Jeffrey Epstein och Sofia från en Youtube-video. Vare sig konspirationssajten eller den manipulerade bilden har fått någon vidare spridning, men den har delats vidare i grupper med många tusen medlemmar. Nyhetsbild från en pressträff då åklagaren Audrey Strauss tillkännsgav åtalspunkterna mot Ghislaine Maxwell den 2 juli 2020. En norsktalande man som delat vidare bilden och inlett bildtexten med orden ”Här är en bild av Sofia” får kritik i sitt kommentarsfält att bilden är manipulerad. ”Om det är sant spelar ingen roll. Man måste använda samma metoder som de använder mot oss”, säger han. Ur kommentarsfältet till bilden som lades upp 28 mars. Vilka ”de” och ”oss” är i sammanhanget är otydligt, men mannens egen profilvägg är fylld av videor med olika konspirationsteorier. Nätet har svämmat över av falska bilder där Jeffrey Epstein sammanfogats med olika kända personer, till exempel New Yorks borgmästare Zohran Mamdani och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. LÄS MER:► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
5f77fc83933e7d029ba22db2f7d6f75522a86521
4118b66ed1c4112f073a13a3669e7387c6f5ae12
1507204f573c1828eab75b746cf3e0241a39379c
a3579239802e91107c04f902dd0e26b8d7801a6b
0d1b4e53524e0bd6e86e450cfddaaaf0d5575034
f4d4a5e9927755de3fee4e01af51472af57aca4cElsa Widdings nya parti fick tillbakavisa rykten.
Ambition Sverige – ett av partierna som ställer upp i höstens val – har tillbakavisat rykten om att de inte skulle vara registrerade hos Valmyndigheten. Vi går igenom vad som hänt.
Foto: Skärmdump/Facebook
Ambition Sverige är politikern Elsa Widdings nya projekt. Widding valdes in i Sveriges riksdag 2022 för Sverigedemokraterna, men lämnade partiet året därpå och blev politisk vilde. Sedan dess har hon hunnit gå med i och lämna det lilla vaccinmotståndarpartiet Mod – där hon var med i elva dagar.I juni 2025 startade hon ett parti som initialt kallades Sverige först och sedan bytte namn till Ambition Sverige.
Kommentar på Facebook 12 mars.
En man gick den 8 mars ut på Facebook och beklagade sig över vad han upplevde var oordning i partiet Ambition Sverige.Enligt mannen hade partiet misslyckats med att registrera sig i tid. ”I Sverige så är sista datum, sista datum”, skrev han i ett inlägg som fått drygt tusen interaktioner på Facebook.
Mannen har över 27 000 följare på Facebook. Han har varit aktiv i högerextrema medier och inblandad flera småpartier genom åren. Två dagar senare gjorde mannen ett nytt inlägg där han noterade att 2 mars var sista dag att registrera partibeteckning och att partiet nu saknades på listan över partier.
Jag anser att det är en väsentlig upplysning jag ger allmänheten att Ambition Sverige inte är registrerat.Det var över ett år sedan jag informerade Ambition Sverige om registreringens innebörd och betydelseVad som har gått fel vet jag inteDäremot tycker jag att det är ursvagt av ledande personer inom AS att de säger till väljare och medlemmar att registreringen är klar.Man får inte ljuga inom politikenDet är en förtroendebransch. Utdrag ur inlägg på Facebook 10 mars
Men partiet hade inte missat deadline. Källkritikbyrån ställde frågan till Valmyndigheten och fick svar av Sara-Stina Bergstedt, valhandläggare på myndigheten:– Ambition Sverige lämnade in sin anmälan om att registrera partibeteckning den 26 februari. Vi fattade beslut om att bevilja anmälan den 10 mars. Enligt Bergstedt har partiet även anmält deltagande i valet i höstas.– Anmälan lämnades in 11 november och vi fattade beslut om bifall 20 januari.Partiet flaggade för ryktesspridningen på sin sida på Facebook.
Inlägg på Facebook 10 mars.
I kommentarsfälten spreds olika föreställningar om att partiet motarbetas.
Kommentar på Facebook 12 mars.
När partiet blivit godkänt lades det upp på Valmyndighetens sida 10 mars.
Mannen gick själv ut och noterade att partiet nu fanns på Valmyndighetens hemsida över registrerade partier. ”Jag har inte för avsikt att lägga mig i Ambition Sveriges fortsatta äventyr”, skrev han då.
Inlägg på Facebook 11 mars.
När Källkritikbyrån pratar med mannen beskriver han att han inte hittade partiet i listorna över registrerade partier på Valmyndighetens sida. Han tog inte kontakt med partiets ledning eller Valmyndigheten innan han skrev sitt första inlägg. När vi kollar med Valmyndigheten så berättar de att partier inte syns i listan över registrerade partier under pågående handläggning utan först när de fått bifall.
Inlägg på Facebook 8 mars.
Mannen berättar för Källkritikbyrån att han ändå är kritisk till partiet, då han uppfattat att de gick ut till medlemmarna med beskedet att man var registrerade innan Valmyndigheten fattade beslutet 10 mars. Men att det skulle ha skett tillbakavisar Ambition Sverige.
– Detta stämmer inte, säger Thomas Åkerberg, styrelsemedlem och partiets kassör, till Källkritikbyrån.
Registrera partibeteckning
Att registrera partibetckning ger partiet möjlighet att anmäla kandidater i val, ha så kallade låsta listor och skydda listorna från att andra kandidater blir invalda för partiets räkning. Det ger dessutom partinamnet ett skydd framåt.För att registrera partibeteckning krävs bland annat att partiet är en juridisk person (det vill säga en organisation), har stadgar, har uppvisat ett antal namnunderskrifter (1 500 för riksdagsvalet). Det är dock inte en förutsättning för att delta i val.Sista dag att registrera partibeteckning var den 2 mars.
Anmält deltagande i val
För att delta i val krävs att partiet anmält deltagande. Det är betydligt enklare, och kräver bara att partiet lämnar in en blankett till Valmyndigheten. Ett parti kan exempelvis bestå av enbart en ensam person. Sista dag att anmäla deltagande i valet är 14 augusti – 30 dagar före valdagen.
Här hittar du mer information om partier och valdeltagande på Valmyndighetens sida.
Källkritikbyrån har flera gånger granskat påståenden från Elsa Widding – dessa granskningar hittar du här:► Elsa Widding byter fokus – sprider antivaccinpropaganda► Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering► Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
9e69cfbbf2c3ba4262fd775c3642ebfa05549b39
f4d4a5e9927755de3fee4e01af51472af57aca4c
TITLE: Bråk om partiregistrering – det här är vad som gäller DESCRIPTION: Elsa Widdings nya parti fick tillbakavisa rykten. CONTENT: Ambition Sverige – ett av partierna som ställer upp i höstens val – har tillbakavisat rykten om att de inte skulle vara registrerade hos Valmyndigheten. Vi går igenom vad som hänt. Foto: Skärmdump/Facebook Ambition Sverige är politikern Elsa Widdings nya projekt. Widding valdes in i Sveriges riksdag 2022 för Sverigedemokraterna, men lämnade partiet året därpå och blev politisk vilde. Sedan dess har hon hunnit gå med i och lämna det lilla vaccinmotståndarpartiet Mod – där hon var med i elva dagar.I juni 2025 startade hon ett parti som initialt kallades Sverige först och sedan bytte namn till Ambition Sverige. Kommentar på Facebook 12 mars. En man gick den 8 mars ut på Facebook och beklagade sig över vad han upplevde var oordning i partiet Ambition Sverige.Enligt mannen hade partiet misslyckats med att registrera sig i tid. ”I Sverige så är sista datum, sista datum”, skrev han i ett inlägg som fått drygt tusen interaktioner på Facebook. Mannen har över 27 000 följare på Facebook. Han har varit aktiv i högerextrema medier och inblandad i en rad småpartier genom åren. Två dagar senare gjorde mannen ett nytt inlägg där han noterade att 2 mars var sista dag att registrera partibeteckning och att partiet nu saknades på listan över partier. Jag anser att det är en väsentlig upplysning jag ger allmänheten att Ambition Sverige inte är registrerat.Det var över ett år sedan jag informerade Ambition Sverige om registreringens innebörd och betydelseVad som har gått fel vet jag inteDäremot tycker jag att det är ursvagt av ledande personer inom AS att de säger till väljare och medlemmar att registreringen är klar.Man får inte ljuga inom politikenDet är en förtroendebransch. Utdrag ur inlägg på Facebook 10 mars Men partiet hade inte missat deadline. Källkritikbyrån ställde frågan till Valmyndigheten och fick svar av Sara-Stina Bergstedt, valhandläggare på myndigheten:– Ambition Sverige lämnade in sin anmälan om att registrera partibeteckning den 26 februari. Vi fattade beslut om att bevilja anmälan den 10 mars. Enligt Bergstedt har partiet anmält deltagande i valet i höstas.– Anmälan lämnades in 11 november och vi fattade beslut om bifall 20 januari.Partiet flaggade för ryktesspridningen på sin sida på Facebook. Inlägg på Facebook 10 mars. I kommentarsfälten spreds olika föreställningar om att partiet motarbetas. Kommentar på Facebook 12 mars. Mannen gick själv ut dagen därpå och noterade att partiet nu fanns på Valmyndighetens hemsida över registrerade partier. ”Jag har inte för avsikt att lägga mig i Ambition Sveriges fortsatta äventyr”, skrev han då. Inlägg på Facebook 11 mars. När Källkritikbyrån pratar med mannen beskriver han att han inte hittade partiet i listorna över registrerade partier på Valmyndighetens sida. Han tog inte kontakt med partiets ledning eller Valmyndigheten innan han skrev sitt första inlägg. När vi kollar med Valmyndigheten så berättar de att partier inte syns i listan över registrerade partier under pågående handläggning utan först när de fått bifall. Inlägg på Facebook 8 mars. Mannen berättar för Källkritikbyrån att han ändå är kritisk till partiet, då han uppfattat att de gick ut till medlemmarna med beskedet att man var registrerade innan Valmyndigheten fattade beslutet 10 mars. Men att det skulle ha skett tillbakavisar Ambition Sverige. – Detta stämmer inte, säger Thomas Åkerberg, styrelsemedlem och partiets kassör, till Källkritikbyrån. Registrera partibeteckning Att registrera partibetckning ger partiet möjlighet att anmäla kandidater i val, ha så kallade låsta listor och skydda listorna från att andra kandidater blir invalda för partiets räkning. Det ger dessutom partinamnet ett skydd framåt.För att registrera partibeteckning krävs bland annat att partiet är en juridisk person (det vill säga en organisation), har stadgar, har uppvisat ett antal namnunderskrifter (1 500 för riksdagsvalet). Det är dock inte en förutsättning för att delta i val.Sista dag att registrera partibeteckning var den 2 mars. Anmält deltagande i val För att delta i val krävs att partiet anmält deltagande. Det är betydligt enklare, och kräver bara att partiet lämnar in en blankett till Valmyndigheten. Ett parti kan exempelvis bestå av enbart en ensam person. Sista dag att anmäla deltagande i valet är 14 augusti – 30 dagar före valdagen. Här hittar du mer information om partier och valdeltagande på Valmyndighetens sida. Källkritikbyrån har flera gånger granskat påståenden från Elsa Widding – dessa granskningar hittar du här:► Elsa Widding byter fokus – sprider antivaccinpropaganda► Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering► Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Bråk om partiregistrering – det här är vad som gäller DESCRIPTION: Elsa Widdings nya parti fick tillbakavisa rykten. CONTENT: Ambition Sverige – ett av partierna som ställer upp i höstens val – har tillbakavisat rykten om att de inte skulle vara registrerade hos Valmyndigheten. Vi går igenom vad som hänt. Foto: Skärmdump/Facebook Ambition Sverige är politikern Elsa Widdings nya projekt. Widding valdes in i Sveriges riksdag 2022 för Sverigedemokraterna, men lämnade partiet året därpå och blev politisk vilde. Sedan dess har hon hunnit gå med i och lämna det lilla vaccinmotståndarpartiet Mod – där hon var med i elva dagar.I juni 2025 startade hon ett parti som initialt kallades Sverige först och sedan bytte namn till Ambition Sverige. Kommentar på Facebook 12 mars. En man gick den 8 mars ut på Facebook och beklagade sig över vad han upplevde var oordning i partiet Ambition Sverige.Enligt mannen hade partiet misslyckats med att registrera sig i tid. ”I Sverige så är sista datum, sista datum”, skrev han i ett inlägg som fått drygt tusen interaktioner på Facebook. Mannen har över 27 000 följare på Facebook. Han har varit aktiv i högerextrema medier och inblandad flera småpartier genom åren. Två dagar senare gjorde mannen ett nytt inlägg där han noterade att 2 mars var sista dag att registrera partibeteckning och att partiet nu saknades på listan över partier. Jag anser att det är en väsentlig upplysning jag ger allmänheten att Ambition Sverige inte är registrerat.Det var över ett år sedan jag informerade Ambition Sverige om registreringens innebörd och betydelseVad som har gått fel vet jag inteDäremot tycker jag att det är ursvagt av ledande personer inom AS att de säger till väljare och medlemmar att registreringen är klar.Man får inte ljuga inom politikenDet är en förtroendebransch. Utdrag ur inlägg på Facebook 10 mars Men partiet hade inte missat deadline. Källkritikbyrån ställde frågan till Valmyndigheten och fick svar av Sara-Stina Bergstedt, valhandläggare på myndigheten:– Ambition Sverige lämnade in sin anmälan om att registrera partibeteckning den 26 februari. Vi fattade beslut om att bevilja anmälan den 10 mars. Enligt Bergstedt har partiet även anmält deltagande i valet i höstas.– Anmälan lämnades in 11 november och vi fattade beslut om bifall 20 januari.Partiet flaggade för ryktesspridningen på sin sida på Facebook. Inlägg på Facebook 10 mars. I kommentarsfälten spreds olika föreställningar om att partiet motarbetas. Kommentar på Facebook 12 mars. När partiet blivit godkänt lades det upp på Valmyndighetens sida 10 mars. Mannen gick själv ut och noterade att partiet nu fanns på Valmyndighetens hemsida över registrerade partier. ”Jag har inte för avsikt att lägga mig i Ambition Sveriges fortsatta äventyr”, skrev han då. Inlägg på Facebook 11 mars. När Källkritikbyrån pratar med mannen beskriver han att han inte hittade partiet i listorna över registrerade partier på Valmyndighetens sida. Han tog inte kontakt med partiets ledning eller Valmyndigheten innan han skrev sitt första inlägg. När vi kollar med Valmyndigheten så berättar de att partier inte syns i listan över registrerade partier under pågående handläggning utan först när de fått bifall. Inlägg på Facebook 8 mars. Mannen berättar för Källkritikbyrån att han ändå är kritisk till partiet, då han uppfattat att de gick ut till medlemmarna med beskedet att man var registrerade innan Valmyndigheten fattade beslutet 10 mars. Men att det skulle ha skett tillbakavisar Ambition Sverige. – Detta stämmer inte, säger Thomas Åkerberg, styrelsemedlem och partiets kassör, till Källkritikbyrån. Registrera partibeteckning Att registrera partibetckning ger partiet möjlighet att anmäla kandidater i val, ha så kallade låsta listor och skydda listorna från att andra kandidater blir invalda för partiets räkning. Det ger dessutom partinamnet ett skydd framåt.För att registrera partibeteckning krävs bland annat att partiet är en juridisk person (det vill säga en organisation), har stadgar, har uppvisat ett antal namnunderskrifter (1 500 för riksdagsvalet). Det är dock inte en förutsättning för att delta i val.Sista dag att registrera partibeteckning var den 2 mars. Anmält deltagande i val För att delta i val krävs att partiet anmält deltagande. Det är betydligt enklare, och kräver bara att partiet lämnar in en blankett till Valmyndigheten. Ett parti kan exempelvis bestå av enbart en ensam person. Sista dag att anmäla deltagande i valet är 14 augusti – 30 dagar före valdagen. Här hittar du mer information om partier och valdeltagande på Valmyndighetens sida. Källkritikbyrån har flera gånger granskat påståenden från Elsa Widding – dessa granskningar hittar du här:► Elsa Widding byter fokus – sprider antivaccinpropaganda► Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering► Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
f4d4a5e9927755de3fee4e01af51472af57aca4c
9e69cfbbf2c3ba4262fd775c3642ebfa05549b39
9c14f515c493ba25bb75b9178505edd1a13e1081Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”.
I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar.
Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok
En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook.
Ogrundad oro för parasiter i kroppen
Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har – vilket inte stämmer.
Från Facebook-gruppen.
– Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm.
Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter.
Inlägg på Tiktok 3 juni 2025.
I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig – och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober.
Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober.
I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden – om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster.
– Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson.
Risk för beroende och förgiftningssymtom
I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor – ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande.
Även andra förkortningar används.
Ur gruppens regler.
Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående – och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten:
Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen – mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar. Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023
Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet.
Inlägg på Tiktok 16 december 2025.
En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer – när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare.
På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här:
Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin – i rätt form och dos – kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat. Från Vaccinskador.se
– Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
Kommentar i gruppen 2 december 2025.
I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot.
– Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti.
Kommentarer i gruppen 20 januari.
– Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti.
Privatperson säljer plåster
I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska – trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster – med oklart innehåll – via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen.
”Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?” undrar en medlem.
Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars.
”Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter”, säger en annan.
Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena.
Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025.
Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner.
– Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena.
Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025.
– Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin.
I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta.
Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025.
– Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti.
Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa – och ge dem ett nikotinberoende.
– Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom?
Ger först dopaminkick
Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton ”klienter” som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt.
Kommentarer i gruppen 16 februari.
Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti.
– Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta.
Kommentar i gruppen 15 mars.
Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift.
När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat.
Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025.
Sammantaget: Nikotin – i alla dess former – är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning.
LÄS MER: ► Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” – säljer själva kurer► Träningsinfluencer duckade frågor – anklagade forskare för att vara ”köpta”► Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
dd40a35a89b8fcfcefe344dc03a49f73a0d59e04
9c14f515c493ba25bb75b9178505edd1a13e1081
TITLE: Nej, nikotinplåster hjälper inte mot parasiter DESCRIPTION: Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”. CONTENT: I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar. Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook. Ogrundad oro för parasiter i kroppen Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har - vilket inte stämmer. Från Facebook-gruppen. - Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm. Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter. Inlägg på Tiktok 3 juni 2025. I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig - och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober. Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober. I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden - om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster. - Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson. Risk för beroende och förgiftningssymtom I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor - ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande. Även andra förkortningar används. Ur gruppens regler. Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående - och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten: Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen - mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar. Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023 Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet. Inlägg på Tiktok 16 december 2025. En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer - när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare. På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här: Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin - i rätt form och dos - kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat. Från Vaccinskador.se - Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet. Kommentar i gruppen 2 december 2025. I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot. - Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti. Kommentarer i gruppen 20 januari. - Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti. Privatperson säljer plåster I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska - trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster - med oklart innehåll - via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen. "Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?" undrar en medlem. Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars. "Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter", säger en annan. Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena. Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025. Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner. - Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena. Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025. - Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin. I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta. Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025. - Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti. Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa - och ge dem ett nikotinberoende. - Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom? Ger först dopaminkick Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton "klienter" som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt. Kommentarer i gruppen 16 februari. Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti. - Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta. Kommentar i gruppen 15 mars. Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift. När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat. Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025. Sammantaget: Nikotin - i alla dess former - är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning. LÄS MER: ? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara "köpta"? Professor om "alternativ mammografi": Kan orsaka försenad diagnos Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Nej, nikotinplåster hjälper inte mot parasiter DESCRIPTION: Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”. CONTENT: I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar. Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook. Ogrundad oro för parasiter i kroppen Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har – vilket inte stämmer. Från Facebook-gruppen. – Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm. Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter. Inlägg på Tiktok 3 juni 2025. I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig – och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober. Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober. I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden – om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster. – Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson. Risk för beroende och förgiftningssymtom I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor – ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande. Även andra förkortningar används. Ur gruppens regler. Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående – och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten: Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen – mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar. Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023 Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet. Inlägg på Tiktok 16 december 2025. En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer – när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare. På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här: Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin – i rätt form och dos – kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat. Från Vaccinskador.se – Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet. Kommentar i gruppen 2 december 2025. I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot. – Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti. Kommentarer i gruppen 20 januari. – Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti. Privatperson säljer plåster I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska – trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster – med oklart innehåll – via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen. ”Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?” undrar en medlem. Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars. ”Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter”, säger en annan. Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena. Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025. Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner. – Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena. Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025. – Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin. I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta. Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025. – Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti. Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa – och ge dem ett nikotinberoende. – Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom? Ger först dopaminkick Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton ”klienter” som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt. Kommentarer i gruppen 16 februari. Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti. – Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta. Kommentar i gruppen 15 mars. Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift. När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat. Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025. Sammantaget: Nikotin – i alla dess former – är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning. LÄS MER: ► Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” – säljer själva kurer► Träningsinfluencer duckade frågor – anklagade forskare för att vara ”köpta”► Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
9c14f515c493ba25bb75b9178505edd1a13e1081
dd40a35a89b8fcfcefe344dc03a49f73a0d59e04
fa6dfcdd8fcd154c7791c5c755f392e71f734a4cTvå män påstods ha stämt arbetsgivare för diskriminering.
En engelskspråkig skämtsida påstod att två män stämt arbetsgivare för diskriminering i samband med problem med mensvärk och klimakteriet – men bilden var AI-genererad och historierna stulna.
Foto: Skärmdump/Twitter/X
Förra veckan delades en bild på två män med smink och kjol på Twitter/X. Mannen som gjorde inlägget skrev så här: ”Allvar nu? Dessa är två ”kvinnor” från Leeds som nu STÄMMER sina arbetsgivare för att den ena inte fick sjukfrånvaro för mensvärk, och den andra inte fick sjukfrånvaro för klimakteriet? Hur kom vi egentligen hit, vad hände och vem bär ansvaret?”.
Inlägget har visats över 60 000 gånger på plattformen.
Men bilden och påståendet kommer från en engelskspråkig satirsida på Facebook, något man upptäcker vid en omvänd bildsökning. Det finns verkliga rättsfall där kvinnor dragit sina arbetsgivare inför rätta, men de har inget att göra med bilden. Den är ihopsatt som ett skämt.
Inlägg på Facebook 5 mars.
Agnes Wold, rikskänd läkare och professor i klinisk bakteriologi, svarade trots detta på den svenska Twitter/X-användarens fråga med att ”ansvaret ligger på transorganisationerna” och ”fega politiker som aldrig sa stopp och belägg”.
Kommentar på Twitter/X den 9 mars.
När hon fick sitt misstag utpekat för sig skrev hon: ”Eftersom detta tydligen var satir har jag plockat ner den. Men lika vansinniga saker händer hela tiden.”
Källkritikbyrån har sökt Agnes Wold för en kommentar, men inte fått svar.
AI-genererad bild
För den som stöter på en bild i flödet så kan man undersöka den på flera sätt och också utgå från att den kan vara AI-genererad. I den här guiden hittar du sättet som du undersöker en bild med så kallad omvänd bildsökning och i den här guiden går vi igenom AI-bilder.
I fallet med bilden från skämtsidan på Facebook så visade det sig att den hade en vattenstämpel från Google, och därmed är skapad med något av Googles verktyg.
Från Googles verktyg SynthID Detector.
LÄS MER:► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”► Få märker att fejkade tweets är manipulerade – så här går det till
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
647785e16be8123e4cfb00f86dc902a168b87d3cByter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff.
Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton.
Foto: Skärmdump/Facebook
Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande – du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars.
Så här står det i meddelandet:
Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook Bluffmeddelande på Facebook
Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner.
Inlägg på Facebook 13 mars.
Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet – så här kunde det se ut då:
Bluffinlägg på Facebook 2023.
Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips:
● Se till att skydda ditt lösenord● Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation● Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra● Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner
Varningstecken
● Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.● Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.● Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat.
Ta dig ur en kontokapning
● Om du blivit hackad på Facebook – gå igenom stegen på den här sidan● Om du blivit hackad på Instagram – gå igenom stegen på den här sidan
Så här slår du på tvåfaktorsautentisering
● Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.● Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.● Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen.
LÄS MER:► Stora listan över bluffar på Facebook► Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton► Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
c422d8f32be09f9076c7e912ccf603d91e843266
647785e16be8123e4cfb00f86dc902a168b87d3c
TITLE: Varning för ”Meta Chat’s AI” - hackare tar över ditt konto DESCRIPTION: Byter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff. CONTENT: Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton. Foto: Skärmdump/Facebook Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande - du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars. Så här står det i meddelandet: Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook Bluffmeddelande på Facebook Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner. Inlägg på Facebook 13 mars. Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet - så här kunde det se ut då: Bluffinlägg på Facebook 2023. Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips: ? Se till att skydda ditt lösenord? Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation? Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra? Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner Varningstecken ? Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.? Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.? Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat. Ta dig ur en kontokapning ? Om du blivit hackad på Facebook - gå igenom stegen på den här sidan? Om du blivit hackad på Instagram - gå igenom stegen på den här sidan Så här slår du på tvåfaktorsautentisering ? Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.? Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.? Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen. LÄS MER:? Stora listan över bluffar på Facebook? Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton? Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Varning för ”Meta Chat’s AI” – hackare tar över ditt konto DESCRIPTION: Byter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff. CONTENT: Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton. Foto: Skärmdump/Facebook Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande – du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars. Så här står det i meddelandet: Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook Bluffmeddelande på Facebook Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner. Inlägg på Facebook 13 mars. Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet – så här kunde det se ut då: Bluffinlägg på Facebook 2023. Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips: ● Se till att skydda ditt lösenord● Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation● Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra● Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner Varningstecken ● Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.● Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.● Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat. Ta dig ur en kontokapning ● Om du blivit hackad på Facebook – gå igenom stegen på den här sidan● Om du blivit hackad på Instagram – gå igenom stegen på den här sidan Så här slår du på tvåfaktorsautentisering ● Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.● Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.● Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen. LÄS MER:► Stora listan över bluffar på Facebook► Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton► Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
647785e16be8123e4cfb00f86dc902a168b87d3c
c422d8f32be09f9076c7e912ccf603d91e843266
b2d7cdf256b516a40b9814f9820a3b71ca77eb87Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.
En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.
Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat
Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.
Pristagarna
Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden.
– Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.
Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen.
Juryns motiveringar
Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka
Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt.
Skolans pris: Anna Lodén
Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena.
Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien
2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen
2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
Bakom priset står:
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
55dd8f611d34c58eb18b9dcefac102912c482eb3
b2d7cdf256b516a40b9814f9820a3b71ca77eb87
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset 2026 DESCRIPTION: Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén. CONTENT: En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Pristagarna Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden. – Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån. Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen. Juryns motiveringar Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt. Skolans pris: Anna Lodén Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena. Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien 2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset 2026 DESCRIPTION: Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén. CONTENT: En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Pristagarna Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden. – Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån. Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen. Juryns motiveringar Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt. Skolans pris: Anna Lodén Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena. Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien 2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
b2d7cdf256b516a40b9814f9820a3b71ca77eb87
55dd8f611d34c58eb18b9dcefac102912c482eb3
4c9fa80fd48209e8cce223d8396e945a1e902f45Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande – och påhittade – svenska kändisar.
Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande – och påhittade – svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder.
Foto: Skärmdump/Facebook
“TRAGISK FÖRLUST💔: Hela familjen sörjer – tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.”
Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten “Vila i frid” syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman.
Inlägg på Facebook 5 mars.
Men Ernman lever – och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler.
Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt – alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare.
En annan sida i nätverket – Climate Wake Up – med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött.
Inlägg på Facebook 6 mars.
Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här:
GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN – OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK”
Detta har inte skett – men över 2 000 personer reagerar på inlägget.
Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner.
Kommentar på Facebook 28 februari.
Del av ett större nätverk
Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan “läsa mer”. De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg.
Från Facebook-sidan Climate Wake Up.
Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från “dödsannonserna”, ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar.
“Hela familjen sörjer – tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år”, skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags.
Bild på Facebook 7 mars.
Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag.
”Death hoaxes” ger klick
Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar.
Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden.
Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016.
Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981–1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida.
Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:► Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande► Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar► Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
Listan med bluffsidorna
Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket:
Acting Excellence
Aggie Spirit
Ann Arbor Hardwood
Ball Is College
Beautiful Country Memories
The Black and Gold Wave
Brass Echo Valley
Broncos Country Hub
Broken Crown
Buff Up Football News
Bulldog Fandom Hub
Chasing the Podium
Cheesehead Central
Civic Monitor
Clark Kingdom
Clark Moment
Clark Quest
Climate Wake Up
Dawg Dominance
Derek’s Dance Legacy
The Eagles Nest New
Echo of Grace
The Fame Feed
Forever in Blue Jeans
Gentle Spirit Flow
Gf Gf
Glam Nation
Golden Hymn
Graceful Melodies
Habs Spotlight
Hardwood Women’s Basketball
Heartbreak Rodeo
Heartfelt Worship
Healing Through Music
House of Hendrick
The Hoops Journal
The Influence Room
Ink & Redemption
Jayhawks Hardwood
Kansas City Chief Talk
Kick the Dust Vibes
Lady Vols Forever
Leafs Spotlight
Love Oldies Music
Melodic Comedy
Modern Diary
Mountain Pride Basketball
Movie Verse
Musical Influences
Nest Makers
Nighttime Legends
The Platinum Vibes
Prime News Desk
Queen of Hip-Hop Soul
Rainy Tunes
Rap Royalty
Roadhouse Rock Legends
Rock Stormbringer
Romantic Crescendo
Saints Streamline
Shai & The Storm
Silver Screen Muse
SkyDome Legacy
Soul Testimony
Spurs Blueprint
Stage & Spotlight
Stand Up for Animals
Steelers Forever New
Super Trouper Fans
Syracuse Buckets
TB12 Radio Show
Timeless melody
Timeless Music Updates
Timeless Songs
Timeless Testimony
Timeless Vocal Legacy
Touchdown Tales
Urban Chill
Viral Habs Centra
Vocal Stormbringer
Wildcats Court Kings
Wildlife Whispers
Wisconsin Courtside
Yankee Beats
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
fe6b26f6a27f8df2625fc39f9c5203a562828124
4c9fa80fd48209e8cce223d8396e945a1e902f45
TITLE: Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk DESCRIPTION: Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar. CONTENT: Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder. Foto: Skärmdump/Facebook "TRAGISK FÖRLUST?: Hela familjen sörjer - tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.” Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten "Vila i frid" syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman. Inlägg på Facebook 5 mars. Men Ernman lever - och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler. Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt - alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare. En annan sida i nätverket - Climate Wake Up - med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött. Inlägg på Facebook 6 mars. Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här: GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN - OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK" Detta har inte skett - men över 2 000 personer reagerar på inlägget. Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner. Kommentar på Facebook 28 februari. Del av ett större nätverk Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan "läsa mer". De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg. Från Facebook-sidan Climate Wake Up. Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från "dödsannonserna", ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar. "Hela familjen sörjer - tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år", skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags. Bild på Facebook 7 mars. Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag. ”Death hoaxes” ger klick Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar. Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden. Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016. Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981-1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida. Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:? Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande? Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook Listan med bluffsidorna Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket: Acting Excellence Aggie Spirit Ann Arbor Hardwood Ball Is College Beautiful Country Memories The Black and Gold Wave Brass Echo Valley Broncos Country Hub Broken Crown Buff Up Football News Bulldog Fandom Hub Chasing the Podium Cheesehead Central Civic Monitor Clark Kingdom Clark Moment Clark Quest Climate Wake Up Dawg Dominance Derek’s Dance Legacy The Eagles Nest New Echo of Grace The Fame Feed Forever in Blue Jeans Gentle Spirit Flow Gf Gf Glam Nation Golden Hymn Graceful Melodies Habs Spotlight Hardwood Women's Basketball Heartbreak Rodeo Heartfelt Worship Healing Through Music House of Hendrick The Hoops Journal The Influence Room Ink & Redemption Jayhawks Hardwood Kansas City Chief Talk Kick the Dust Vibes Lady Vols Forever Leafs Spotlight Love Oldies Music Melodic Comedy Modern Diary Mountain Pride Basketball Movie Verse Musical Influences Nest Makers Nighttime Legends The Platinum Vibes Prime News Desk Queen of Hip-Hop Soul Rainy Tunes Rap Royalty Roadhouse Rock Legends Rock Stormbringer Romantic Crescendo Saints Streamline Shai & The Storm Silver Screen Muse SkyDome Legacy Soul Testimony Spurs Blueprint Stage & Spotlight Stand Up for Animals Steelers Forever New Super Trouper Fans Syracuse Buckets TB12 Radio Show Timeless melody Timeless Music Updates Timeless Songs Timeless Testimony Timeless Vocal Legacy Touchdown Tales Urban Chill Viral Habs Centra Vocal Stormbringer Wildcats Court Kings Wildlife Whispers Wisconsin Courtside Yankee Beats Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk DESCRIPTION: Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande – och påhittade – svenska kändisar. CONTENT: Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande – och påhittade – svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder. Foto: Skärmdump/Facebook “TRAGISK FÖRLUST💔: Hela familjen sörjer – tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.” Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten “Vila i frid” syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman. Inlägg på Facebook 5 mars. Men Ernman lever – och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler. Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt – alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare. En annan sida i nätverket – Climate Wake Up – med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött. Inlägg på Facebook 6 mars. Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här: GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN – OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK” Detta har inte skett – men över 2 000 personer reagerar på inlägget. Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner. Kommentar på Facebook 28 februari. Del av ett större nätverk Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan “läsa mer”. De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg. Från Facebook-sidan Climate Wake Up. Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från “dödsannonserna”, ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar. “Hela familjen sörjer – tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år”, skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags. Bild på Facebook 7 mars. Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag. ”Death hoaxes” ger klick Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar. Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden. Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016. Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981–1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida. Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:► Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande► Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar► Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook Listan med bluffsidorna Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket: Acting Excellence Aggie Spirit Ann Arbor Hardwood Ball Is College Beautiful Country Memories The Black and Gold Wave Brass Echo Valley Broncos Country Hub Broken Crown Buff Up Football News Bulldog Fandom Hub Chasing the Podium Cheesehead Central Civic Monitor Clark Kingdom Clark Moment Clark Quest Climate Wake Up Dawg Dominance Derek’s Dance Legacy The Eagles Nest New Echo of Grace The Fame Feed Forever in Blue Jeans Gentle Spirit Flow Gf Gf Glam Nation Golden Hymn Graceful Melodies Habs Spotlight Hardwood Women’s Basketball Heartbreak Rodeo Heartfelt Worship Healing Through Music House of Hendrick The Hoops Journal The Influence Room Ink & Redemption Jayhawks Hardwood Kansas City Chief Talk Kick the Dust Vibes Lady Vols Forever Leafs Spotlight Love Oldies Music Melodic Comedy Modern Diary Mountain Pride Basketball Movie Verse Musical Influences Nest Makers Nighttime Legends The Platinum Vibes Prime News Desk Queen of Hip-Hop Soul Rainy Tunes Rap Royalty Roadhouse Rock Legends Rock Stormbringer Romantic Crescendo Saints Streamline Shai & The Storm Silver Screen Muse SkyDome Legacy Soul Testimony Spurs Blueprint Stage & Spotlight Stand Up for Animals Steelers Forever New Super Trouper Fans Syracuse Buckets TB12 Radio Show Timeless melody Timeless Music Updates Timeless Songs Timeless Testimony Timeless Vocal Legacy Touchdown Tales Urban Chill Viral Habs Centra Vocal Stormbringer Wildcats Court Kings Wildlife Whispers Wisconsin Courtside Yankee Beats Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
4c9fa80fd48209e8cce223d8396e945a1e902f45
fe6b26f6a27f8df2625fc39f9c5203a562828124
b16bc65c903c30905121216d70be25a19a0e00bdIhopklippt video viral på nytt.
Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever – men filmen är manipulerad.
Foto: Skärmdump/Facebook/OE24
I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken. ”Liket” lägger sig till rätta igen.
Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook.
Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet.
2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer.
Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24
När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet.
LÄS MER: ► Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner – kom åt kameror► Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina► Guide: Så söker du på filmer och videoklipp
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
0b80952fa6a6179a1c9b8df7f9abfdb90e544900
b16bc65c903c30905121216d70be25a19a0e00bd
TITLE: Nej, filmen visar inte kriget i Ukraina - kommer från klimatprotest 2022 DESCRIPTION: Ihopklippt video viral på nytt. CONTENT: Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever - men filmen är manipulerad. Foto: Skärmdump/Facebook/OE24 I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken och ”liket” lägger sig till rätta igen. Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook. Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet. 2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer. Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24 När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet. LÄS MER: ? Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror? Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina? Guide: Så söker du på filmer och videoklipp Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, filmen visar inte kriget i Ukraina – kommer från klimatprotest 2022 DESCRIPTION: Ihopklippt video viral på nytt. CONTENT: Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever – men filmen är manipulerad. Foto: Skärmdump/Facebook/OE24 I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken. ”Liket” lägger sig till rätta igen. Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook. Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet. 2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer. Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24 När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet. LÄS MER: ► Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner – kom åt kameror► Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina► Guide: Så söker du på filmer och videoklipp Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b16bc65c903c30905121216d70be25a19a0e00bd
0b80952fa6a6179a1c9b8df7f9abfdb90e544900
f42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag.
AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.
– Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Foto: Adobe
– Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.
Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.– Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.
I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag – mars 2026.
Tecknen då och nu
I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.
AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.
Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.
I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.
En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)
Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 – här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.
En jämförande video på Youtube 22 januari.
I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.
Från inslaget i SVT Agenda 23 november.
SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.
Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.
Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)
Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.
Kommentar på Threads 5 mars.
Kvarvarande tecken att leta efter
I AI-genererade videor finns en brist kvar – AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.
– Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
– Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.
Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.
Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.
En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. ”Det här blir intressant att se vart det här landar”, skrev en gruppmedlem. ”Passande par! Lika sjuka i huvudet”, skrev en annan.
Inlägg på Facebook 5 februari.
Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.
– Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.
Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer – där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.
Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.
AI-detektorer – nästan oanvändbara?
Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.– Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.
Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.
Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.
Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.– Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.
Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025.
Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.
Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?
– Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.
Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.– Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.
Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner – mycket är AI” den 4 mars.
Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.
Framtiden och vattenstämplarna
Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.
SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.
Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.
Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.– För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.
I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.
Från C2PA:s sajt.
Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.
Vattenstämpeln också bara en ledtråd
Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. – De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.
Det går även – än så länge – att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.– Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.
Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.– Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.
Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.
Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.
Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.– Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.
Undersök som vanligt
Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.
Källkritikbyråns samlingssida för guider.
– Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:
KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.
I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!
Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:► Stora verktygslådan för viralgranskare► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
6acf97714380f14bc18c3b316bd61205065b0d1c
f42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71
TITLE: Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar DESCRIPTION: Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.” CONTENT: Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut. - Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Foto: Adobe - Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte. Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson. I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026. Tecknen då och nu I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven. AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar. Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024. I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna. En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.) Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti. En jämförande video på Youtube 22 januari. I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). - De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning. Från inslaget i SVT Agenda 23 november. SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget. Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey. Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.) Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild. Kommentar på Threads 5 mars. Kvarvarande tecken att leta efter I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna. - Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. - Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart. Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022. Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar. En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan. Inlägg på Facebook 5 februari. Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka. - Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson. Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks. Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025. AI-detektorer - nästan oanvändbara? Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte. Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden. Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”. Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem. Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn. Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg? - Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus. Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon. Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars. Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte. Framtiden och vattenstämplarna Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder. SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg. Från ett blogginlägg från Google i maj 2025. Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering. I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven. Från C2PA:s sajt. Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart. Vattenstämpeln också bara en ledtråd Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025. Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln. Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras. Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”. Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles. Undersök som vanligt Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken. Källkritikbyråns samlingssida för guider. - Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna: KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten. I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film! Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar DESCRIPTION: Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.” CONTENT: Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut. – Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Foto: Adobe – Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte. Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.– Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson. I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag – mars 2026. Tecknen då och nu I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven. AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar. Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024. I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna. En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.) Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 – här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti. En jämförande video på Youtube 22 januari. I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). – De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning. Från inslaget i SVT Agenda 23 november. SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget. Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey. Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.) Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild. Kommentar på Threads 5 mars. Kvarvarande tecken att leta efter I AI-genererade videor finns en brist kvar – AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna. – Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. – Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart. Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022. Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar. En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. ”Det här blir intressant att se vart det här landar”, skrev en gruppmedlem. ”Passande par! Lika sjuka i huvudet”, skrev en annan. Inlägg på Facebook 5 februari. Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka. – Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson. Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer – där uppstår det fortfarande avvikelser som märks. Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025. AI-detektorer – nästan oanvändbara? Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.– Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte. Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden. Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”. Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.– Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem. Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn. Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg? – Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus. Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.– Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon. Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner – mycket är AI” den 4 mars. Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte. Framtiden och vattenstämplarna Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder. SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg. Från ett blogginlägg från Google i maj 2025. Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.– För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering. I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven. Från C2PA:s sajt. Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart. Vattenstämpeln också bara en ledtråd Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. – De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025. Det går även – än så länge – att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.– Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln. Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.– Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras. Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”. Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.– Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles. Undersök som vanligt Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken. Källkritikbyråns samlingssida för guider. – Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna: KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten. I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film! Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:► Stora verktygslådan för viralgranskare► AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein► Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
f42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71
6acf97714380f14bc18c3b316bd61205065b0d1c
2400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1dUppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.
Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook
Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.
Kommentar på Facebook 1 mars.
Så här skriver en debattör på Facebook:
Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars
Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.
Inlägg på Facebook 2 mars.
Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.
Kommentar på Facebook 3 mars.
I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.
Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.
Inlägg på Twitter/X den 1 mars.
Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.
Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.
Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.
Kommentar på Facebook 1 mars.
The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.
Kommentar på Facebook 1 mars.
Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
7d9d0adf4a90850fd1a7dcb1093a1027081ba6f2
2400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1d
TITLE: Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola DESCRIPTION: Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton. CONTENT: Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare. Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken. Kommentar på Facebook 1 mars. Så här skriver en debattör på Facebook: Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar. Inlägg på Facebook 2 mars. Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar. Kommentar på Facebook 3 mars. I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger. Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger. Inlägg på Twitter/X den 1 mars. Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom. Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars. Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel. Kommentar på Facebook 1 mars. The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där. Kommentar på Facebook 1 mars. Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola DESCRIPTION: Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton. CONTENT: Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare. Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken. Kommentar på Facebook 1 mars. Så här skriver en debattör på Facebook: Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar. Inlägg på Facebook 2 mars. Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar. Kommentar på Facebook 3 mars. I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger. Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger. Inlägg på Twitter/X den 1 mars. Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom. Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars. Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel. Kommentar på Facebook 1 mars. The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där. Kommentar på Facebook 1 mars. Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1d
7d9d0adf4a90850fd1a7dcb1093a1027081ba6f2