Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
b6f9ddf756290d551aa8065b841b377dfe827882De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.
Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet.
Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.
Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.
Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:
I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989
Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".
Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.
Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015.
Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen.
Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.
Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar. I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.
Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook:
Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars
Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025.
Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår?
Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet". Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."
Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.
Tidningsartikeln från 1989
Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida.
Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket alls ska vår granskning visa.
Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.
Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons
På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det.
På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.
SMHI:s ”nederbördskontrollant”
Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet.
Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.
Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.
En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI.
Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln.
Vädermätningarna startade 1722
Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige.
Kommentar på Facebook 13 mars.
Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i Uppsala.
Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?
Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte vara sanna ändå?
Sökträff på Petterssons blogg 2018.
Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?
Ur tidning för USA-svenskar
En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten.
Kommentar på Facebook 5 januari 2020.
Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection.
Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.
Vestkustens förstasida 2 mars 1944
Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT.
Så här skriver Vestkusten:
På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944
Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.
Handlar om tyskt väder
Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland.
Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863.
- Det upplevdes säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863.
Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.
Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.
Klimatförändringar och väderlek
För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?
Kommentar på Facebook 13 mars.
För att beskriva förändringar i klimatet behövs väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska områden. Det finns också.
Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan?
Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:
? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b63d34f9ffe1d1c98158bc713b4dbc38a1a19229
b6f9ddf756290d551aa8065b841b377dfe827882
TITLE: Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan DESCRIPTION: De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland. CONTENT: Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet. Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland. Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024. Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel: I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989 Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen". Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer. Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015. Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen. Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020. Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar. I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar. Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook: Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025. Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår? Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet". Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren." - Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln. Tidningsartikeln från 1989 Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida. Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket alls ska vår granskning visa. Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm. Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det. På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal. SMHI:s ”nederbördskontrollant” Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet. - Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström. Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020. En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI. - Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån. Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln. Vädermätningarna startade 1722 Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige. Kommentar på Facebook 13 mars. Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i Uppsala. - Mätserierna började 1722 och då var det professorerna Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för Uppsala universitets väderobservationer. Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige? - Ja, det är det. Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte vara sanna ändå? - Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée. Sökträff på Petterssons blogg 2018. Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden? Ur tidning för USA-svenskar En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten. Kommentar på Facebook 5 januari 2020. Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection. Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan. Vestkustens förstasida 2 mars 1944 Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT. Så här skriver Vestkusten: På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944 Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden. Handlar om tyskt väder Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland. - Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI. Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863. - Det upplevdes säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863. Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022. Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet. Klimatförändringar och väderlek För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder? - Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet. Kommentar på Facebook 13 mars. För att beskriva förändringar i klimatet behövs väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska områden. Det finns också. - Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i stället - och hur vi kan anpassa oss. Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan? - Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat. Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här: ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan DESCRIPTION: De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland. CONTENT: Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet. Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland. Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024. Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel: I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989 Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen". Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer. Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015. Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen. Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020. Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar. I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar. Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook: Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025. Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår? Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet". Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren." - Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln. Tidningsartikeln från 1989 Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida. Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket alls ska vår granskning visa. Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm. Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det. På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal. SMHI:s ”nederbördskontrollant” Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet. - Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström. Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020. En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI. - Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån. Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln. Vädermätningarna startade 1722 Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige. Kommentar på Facebook 13 mars. Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i Uppsala. - Mätserierna började 1722 och då var det professorerna Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för Uppsala universitets väderobservationer. Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige? - Ja, det är det. Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte vara sanna ändå? - Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée. Sökträff på Petterssons blogg 2018. Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden? Ur tidning för USA-svenskar En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten. Kommentar på Facebook 5 januari 2020. Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection. Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan. Vestkustens förstasida 2 mars 1944 Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT. Så här skriver Vestkusten: På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944 Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden. Handlar om tyskt väder Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland. - Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI. Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863. - Det upplevdes säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863. Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022. Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet. Klimatförändringar och väderlek För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder? - Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet. Kommentar på Facebook 13 mars. För att beskriva förändringar i klimatet behövs väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska områden. Det finns också. - Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i stället - och hur vi kan anpassa oss. Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan? - Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat. Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här: ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b6f9ddf756290d551aa8065b841b377dfe827882
b63d34f9ffe1d1c98158bc713b4dbc38a1a19229
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631aPriset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.
Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay
Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.
Årets vinnare
SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT
Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar:
Juryns motivering – SVT Verifierar:
Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.
Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun
Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.
Juryns motivering – Lisa Eriksson:
Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet.
Foto: Källkritikbyrån/Pixabay
Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.
Juryns motivering – Folkbibliotekarien:
Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information.
Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen
2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
Bakom priset står:
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset DESCRIPTION: Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien. CONTENT: En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset. Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet. Årets vinnare SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: Juryns motivering – SVT Verifierar: Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform. Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna. Juryns motivering – Lisa Eriksson: Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. Foto: Källkritikbyrån/Pixabay Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek. Juryns motivering – Folkbibliotekarien: Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset DESCRIPTION: Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien. CONTENT: En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset. Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet. Årets vinnare SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: Juryns motivering – SVT Verifierar: Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform. Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna. Juryns motivering – Lisa Eriksson: Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. Foto: Källkritikbyrån/Pixabay Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek. Juryns motivering – Folkbibliotekarien: Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440aSteg för steg: Så här granskar du en skärmdump.
Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay
Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:
Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.
Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:
Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars
Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött.
Kommentar på Facebook 9 mars.
Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.
Kommentar på Facebook 9 mars.
Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.
Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.
Kommentar på Twitter/X 9 mars.
Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.”
Kommentar på Twitter/X 7 mars.
Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
Sök på bilder
Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.
Från bildsökning.
Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.
Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder.
Här hittar du uppladdningsknappen.
Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.
Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.
Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.)
Kolla uppgifter
Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.
Kolla citat
Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
Sökning på Google.
Undersök avsändaren
Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.
Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:
Inlägg på Twitter/X den 9 mars.
Så känner du igen fejkade inlägg
Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.
Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.
För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:
Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.
I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:
En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.
Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare
LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
TITLE: Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto DESCRIPTION: Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump. CONTENT: Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det: Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här: Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. Kommentar på Facebook 9 mars. Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något. Kommentar på Facebook 9 mars. Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden. Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen. Kommentar på Twitter/X 9 mars. Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” Kommentar på Twitter/X 7 mars. Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! Sök på bilder Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens. Från bildsökning. Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt. Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. Här hittar du uppladdningsknappen. Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden. Välj ”Exakta matchningar” i flikarna. Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) Kolla uppgifter Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter. Kolla citat Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. Sökning på Google. Undersök avsändaren Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden. Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här: Inlägg på Twitter/X den 9 mars. Så känner du igen fejkade inlägg Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision. Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet: Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na. I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här: En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till. Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto DESCRIPTION: Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump. CONTENT: Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det: Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här: Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. Kommentar på Facebook 9 mars. Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något. Kommentar på Facebook 9 mars. Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden. Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen. Kommentar på Twitter/X 9 mars. Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” Kommentar på Twitter/X 7 mars. Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! Sök på bilder Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens. Från bildsökning. Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt. Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. Här hittar du uppladdningsknappen. Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden. Välj ”Exakta matchningar” i flikarna. Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) Kolla uppgifter Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter. Kolla citat Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. Sökning på Google. Undersök avsändaren Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden. Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här: Inlägg på Twitter/X den 9 mars. Så känner du igen fejkade inlägg Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision. Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet: Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na. I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här: En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till. Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts.
Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen.
Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher
I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här:
I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024
Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning.
Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden.
Foto: Skärmdump/Facebook
I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång.
Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån?
Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från.
Kommentar på Facebook i oktober 2024.
Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar.
De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin.
Kommentar på Twitter/X i juni 2024.
Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat.
Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020.
Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna.
Fler träd har planterats än avverkats
En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Kommentar på Facebook i oktober 2024.
Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker.
Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023
Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000.
Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang?
Kommentar på Facebook i februari 2025.
Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft.
Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya?
Inlägg på engelska från juni 2024.
Trädens effekt på klimatet och vår hälsa
En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft".
Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024.
Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år?
I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet.
När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet.
Från European environment agencys sajt.
I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella.
Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025.
Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras.
Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden.
Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024.
Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002.
Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002.
Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0
TITLE: Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd DESCRIPTION: Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts. CONTENT: Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen. Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här: I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024 Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning. Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden. Foto: Skärmdump/Facebook I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång. Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån? Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från. Kommentar på Facebook i oktober 2024. Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar. De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin. Kommentar på Twitter/X i juni 2024. Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020. Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna. Fler träd har planterats än avverkats En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. - Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han. Kommentar på Facebook i oktober 2024. - Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker. Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000. Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? - Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. Kommentar på Facebook i februari 2025. Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. - Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter. Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya? - Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman. Inlägg på engelska från juni 2024. - Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället? Trädens effekt på klimatet och vår hälsa En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024. Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år? I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet. När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet. Från European environment agencys sajt. I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella. Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025. Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden. Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024. Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002. Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002. Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd DESCRIPTION: Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts. CONTENT: Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen. Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här: I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024 Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning. Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden. Foto: Skärmdump/Facebook I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång. Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån? Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från. Kommentar på Facebook i oktober 2024. Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar. De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin. Kommentar på Twitter/X i juni 2024. Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020. Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna. Fler träd har planterats än avverkats En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. - Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han. Kommentar på Facebook i oktober 2024. - Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker. Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000. Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? - Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. Kommentar på Facebook i februari 2025. Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. - Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter. Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya? - Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman. Inlägg på engelska från juni 2024. - Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället? Trädens effekt på klimatet och vår hälsa En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024. Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år? I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet. När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet. Från European environment agencys sajt. I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella. Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025. Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden. Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024. Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002. Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002. Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer.
Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan.
Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon.
Inlägg på Facebook 9 februari.
Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat.
vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari
Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket.
Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt
Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan.
Kommentar på Facebook 14 februari.
Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida.
Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU:
Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa
Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen.
Kitin
En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat.
Kommentarer på Facebook 2023.
Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen
Gammal diskussion
Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat.
Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023.
Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt:
Gäller ett företag
2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning.
Från företaget Nutri’Earths sajt.
Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar.
Inlägg på Twitter/X 7 februari.
Ovanlig företeelse
Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande.
I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs".
Från sajten Partybugs.
Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier.
Har lyfts fram som lösning
Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013.
We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022
Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit.
Del av konspirationsteoretisk idévärld
Kommentar på Facebook 9 februari.
Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors.
Kommentar på Reddit 9 februari.
Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom?
Inlägg på Facebook 14 februari.
I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken.
Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena?
Inlägg på Twitter/x 4 februari.
Tips på vidare läsning
Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023.
Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se
LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776
TITLE: Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat DESCRIPTION: Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer. CONTENT: Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan. Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon. Inlägg på Facebook 9 februari. Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat. vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket. Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan. Kommentar på Facebook 14 februari. Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida. Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU: Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen. Kitin En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat. Kommentarer på Facebook 2023. Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen Gammal diskussion Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat. Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt: Gäller ett företag 2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning. Från företaget Nutri’Earths sajt. Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar. Inlägg på Twitter/X 7 februari. Ovanlig företeelse Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs". Från sajten Partybugs. Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. Har lyfts fram som lösning Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013. - Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein: We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022 Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit. Del av konspirationsteoretisk idévärld - Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren. Kommentar på Facebook 9 februari. Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors. Kommentar på Reddit 9 februari. Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom? - Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt. Inlägg på Facebook 14 februari. I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena? - Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer. Inlägg på Twitter/x 4 februari. - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. Tips på vidare läsning Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023. Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat DESCRIPTION: Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer. CONTENT: Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan. Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon. Inlägg på Facebook 9 februari. Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat. vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket. Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan. Kommentar på Facebook 14 februari. Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida. Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU: Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen. Kitin En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat. Kommentarer på Facebook 2023. Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen Gammal diskussion Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat. Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt: Gäller ett företag 2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning. Från företaget Nutri’Earths sajt. Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar. Inlägg på Twitter/X 7 februari. Ovanlig företeelse Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs". Från sajten Partybugs. Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. Har lyfts fram som lösning Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013. - Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein: We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022 Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit. Del av konspirationsteoretisk idévärld - Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren. Kommentar på Facebook 9 februari. Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors. Kommentar på Reddit 9 februari. Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom? - Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt. Inlägg på Facebook 14 februari. I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena? - Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer. Inlägg på Twitter/x 4 februari. - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. Tips på vidare läsning Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023. Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1caKonspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan.
”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja.
Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook
Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan.
Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist.
Inlägg på Facebook 13 februari.
Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”.
I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer.
Kommentar på Youtube 13 februari.
Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza.
Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari.
Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person.
Så här såg det sökresultatet ut:
Sökning på Google.
Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här.
Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal.
Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen.
Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1ca
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1ca
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422
43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
Shuoun Islamiya skriver så här:
På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
Så funkar ansökan om vapenlicens
I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
Så här står det i vapenlagen:
En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
Psykisk störning
Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
Från sajten Shuoun Islamiya.
Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse.
Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
Polisens pressmeddelande
I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
TV4:s ljudanalys
I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
LVU-kampanjen
SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
Inlägg på Twitter/X 11 februari.
Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
c688f7633b79fd288ed79f04ffce5fc737fd1dc8
43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420
TITLE: Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel” DESCRIPTION: Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser. CONTENT: Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena. Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad. Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar. Shuoun Islamiya skriver så här: På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Så funkar ansökan om vapenlicens I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte. I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa. Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem. Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto. Så här står det i vapenlagen: En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet Psykisk störning Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln: I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Från sajten Shuoun Islamiya. Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon. Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm. - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten. Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal. Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör. Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari. Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så. När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel. En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism. - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand. Polisens pressmeddelande I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering: Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills". Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan: ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren. Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari. TV4:s ljudanalys I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien. Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari. LVU-kampanjen SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”. Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier. Inlägg på Twitter/X 11 februari. Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000. Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden. Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel” DESCRIPTION: Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser. CONTENT: Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena. Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad. Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar. Shuoun Islamiya skriver så här: På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Så funkar ansökan om vapenlicens I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte. I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa. Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem. Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto. Så här står det i vapenlagen: En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet Psykisk störning Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln: I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Från sajten Shuoun Islamiya. Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon. Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm. - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten. Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal. Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör. Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari. Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så. När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel. En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism. - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand. Polisens pressmeddelande I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering: Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills". Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan: ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren. Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari. TV4:s ljudanalys I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien. Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari. LVU-kampanjen SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”. Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier. Inlägg på Twitter/X 11 februari. Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000. Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden. Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420
c688f7633b79fd288ed79f04ffce5fc737fd1dc8
ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23fKonspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
”False flag”
I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
Från Youtube 6 februari.
Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
– Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
– En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
Inlägg på Facebook 4 februari.
”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
Övat på skoldåd
Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
Kommentar på Facebook 5 februari.
Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
– Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
Kommentar på Facebook 5 februari.
Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
– Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
Borttagen ”community note”
Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
Gamla bilder
Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
eb28aa8999d8f8886826957735994abd0244e82b
ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23f
TITLE: Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man. CONTENT: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. ”False flag” I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse. En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person. Från Youtube 6 februari. Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube. Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare: – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro. Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring. Inlägg på Facebook 4 februari. ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält. Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism. – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol. Övat på skoldåd Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning. Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad. Kommentar på Facebook 5 februari. Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen. Kommentar på Facebook 5 februari. Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket. – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol. Borttagen ”community note” Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot. Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. Gamla bilder Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags. Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari. Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning. När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen: Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man. CONTENT: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. ”False flag” I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse. En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person. Från Youtube 6 februari. Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube. Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare: – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro. Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring. Inlägg på Facebook 4 februari. ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält. Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism. – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol. Övat på skoldåd Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning. Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad. Kommentar på Facebook 5 februari. Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen. Kommentar på Facebook 5 februari. Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket. – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol. Borttagen ”community note” Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot. Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. Gamla bilder Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags. Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari. Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning. När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen: Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23f
eb28aa8999d8f8886826957735994abd0244e82b
e9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542bSprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.
Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.
Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.
Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.
Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.
Från sajten Jornada.
Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.
Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.
Inlägg på Twitter/X 4 februari.
Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.
En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.
Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.
Inlägg på Facebook 4 februari.
Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.
Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
a65e185c1204cd0903d48fad26a6a661dc8c350e
e9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542b
TITLE: Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro DESCRIPTION: Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter. CONTENT: Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter. Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten. Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd. Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning. Från sajten Jornada. Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang. Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar. Inlägg på Twitter/X 4 februari. Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro. En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser. Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook. Inlägg på Facebook 4 februari. Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor. Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro DESCRIPTION: Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter. CONTENT: Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter. Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten. Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd. Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning. Från sajten Jornada. Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang. Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar. Inlägg på Twitter/X 4 februari. Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro. En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser. Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook. Inlägg på Facebook 4 februari. Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor. Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
e9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542b
a65e185c1204cd0903d48fad26a6a661dc8c350e
c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2fTvå bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.
Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.
Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.
I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.
Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.
– Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.
Gamla bilder
På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.
Video på Youtube 2 april 2024.
Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:
– Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.
Inlägg på Instagram 21 april 2024.
Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.
Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
be590da9034177d2a30301fea798b856b0b9bb87
c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2f
TITLE: Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm DESCRIPTION: Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier. CONTENT: Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt. Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna. I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng. Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan. – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts. Gamla bilder På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol. Video på Youtube 2 april 2024. Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar: – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024. Inlägg på Instagram 21 april 2024. Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara. Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
TITLE: Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm DESCRIPTION: Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier. CONTENT: Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt. Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna. I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng. Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan. – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts. Gamla bilder På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol. Video på Youtube 2 april 2024. Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar: – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024. Inlägg på Instagram 21 april 2024. Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara. Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2f
be590da9034177d2a30301fea798b856b0b9bb87