Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen

DESCRIPTION:
Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.

CONTENT:
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP

I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.

Inlägg på Twitter/X den 26 april.

Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.

Inlägg på Twitter/X den 27 april.

”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.

”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:

Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.

På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

… och sedan Joe Biden.

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:

Bild från Getty images 26 april.

Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:

Från SVT:s direktsändning 26 april.

Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.

Kommer efter tidigare kostympik

Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. 

Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen

DESCRIPTION:
Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.

CONTENT:
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP

I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.

Inlägg på Twitter/X den 26 april.

Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.

Inlägg på Twitter/X den 27 april.

”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.

”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:

Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.

På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

… och sedan Joe Biden.

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:

Bild från Getty images 26 april.

Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:

Från SVT:s direktsändning 26 april.

Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.

Kommer efter tidigare kostympik

Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. 

Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-02 08:07:32

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: b4a647caf12c25a19322cab2424a993260dad4bf
   Title:

   Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen
   Description:

   Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
   Content

   I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
   
   I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
   
   Inlägg på Twitter/X den 26 april.
   
   Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 april.
   
   ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
   
   ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   … och sedan Joe Biden.
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
   
   Bild från Getty images 26 april.
   
   Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
   
   Från SVT:s direktsändning 26 april.
   
   Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
   
   Kommer efter tidigare kostympik
   
   Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
   
   Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-05-02 08:07:32

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 47348fb059febbc3c3f1201a7848ace7db021bb2
   Title:

   Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen
   Description:

   Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
   Content

   I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
   
   I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
   
   Inlägg på Twitter/X den 26 april.
   
   Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 april.
   
   ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
   
   ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   … och sedan Joe Biden.
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
   
   Bild från Getty images 26 april.
   
   Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
   
   Från SVT:s direktsändning 26 april.
   
   Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
   
   Kommer efter tidigare kostympik
   
   Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
   
   Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin

DESCRIPTION:
”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.

CONTENT:
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.

Foto: Skärmdump/Facebook

En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.

Deepfejkad video på Facebook 22 april.

Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:

Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april

Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.

Wallentin ser ut att säga:

Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.

 Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. 

”Vita maskar” i blodkärlen

Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.

Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:

De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.

Vill få dig att köpa kosttillskott

I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.

Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. 

Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.

Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.

Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.

Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.

I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.

Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april

Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.

 Från en fejkad SVT-sajt. 

Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.

Från en fejkad SVT-sajt.

Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.

I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin

DESCRIPTION:
”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.

CONTENT:
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.

Foto: Skärmdump/Facebook

En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.

Deepfejkad video på Facebook 22 april.

Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:

Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april

Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.

Wallentin ser ut att säga:

Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.

 Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. 

”Vita maskar” i blodkärlen

Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.

Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:

De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.

Vill få dig att köpa kosttillskott

I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.

Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. 

Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.

Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.

Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.

Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.

I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.

Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april

Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.

 Från en fejkad SVT-sajt. 

Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.

Från en fejkad SVT-sajt.

Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.

I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-01 00:05:06

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 06bf27ae5ac2423bbf82ef80460954c962f8ddc8
   Title:

   Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin
   Description:

   ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
   Content

   Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
   
   Deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
   
   Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
   
   Wallentin ser ut att säga:
   
   Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
   
   Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   ”Vita maskar” i blodkärlen
   
   Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
   
   Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
   
   De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
   
   Vill få dig att köpa kosttillskott
   
   I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
   
   Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
   
   Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
   
   Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
   
   Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
   
   Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
   
   Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
   
   Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
   
   I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-05-01 00:05:06

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 033f0457a58b809604e174ce8d636a5f3a2d3b07
   Title:

   Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin
   Description:

   ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
   Content

   Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
   
   Deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
   
   Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
   
   Wallentin ser ut att säga:
   
   Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
   
   Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   ”Vita maskar” i blodkärlen
   
   Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
   
   Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
   
   De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
   
   Vill få dig att köpa kosttillskott
   
   I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
   
   Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
   
   Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
   
   Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
   
   Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
   
   Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
   
   Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
   
   Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
   
   I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil

DESCRIPTION:
Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.

CONTENT:
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:

 Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april

Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.

Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.

En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.

Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april

Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:

Inlägg på Facebook 21 september 2020.

Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.

Lurade på pengar

Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.

Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.

- De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.

 Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. 

Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.

70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!

Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.

Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.

Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.

Annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.

Från Facebooks annonsbibliotek.

Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.

Blufferbjudanden med lång historia

I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.

Bilder på annonserna.

Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.

Så här kan det till exempel se ut:

Blufferbjudande på Facebook 2024.

Vem ligger bakom bluffarna?

Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.

Vi avslutar med våra allmänna råd:

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil

DESCRIPTION:
Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.

CONTENT:
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:

 Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april

Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.

Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.

En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.

Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april

Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:

Inlägg på Facebook 21 september 2020.

Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.

Lurade på pengar

Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.

Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.

- De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.

 Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. 

Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.

70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!

Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.

Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.

Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.

Annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.

Från Facebooks annonsbibliotek.

Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.

Blufferbjudanden med lång historia

I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.

Bilder på annonserna.

Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.

Så här kan det till exempel se ut:

Blufferbjudande på Facebook 2024.

Vem ligger bakom bluffarna?

Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.

Vi avslutar med våra allmänna råd:

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-30 10:35:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 8faa9c61f97f9b963197ce928af7f41407300f76
   Title:

   Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil
   Description:

   Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
   Content

   En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
   
   Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
   
   Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
   
   En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
   
   Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
   
   Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
   
   Inlägg på Facebook 21 september 2020.
   
   Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
   
   Lurade på pengar
   
   Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
   
   Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
   
   - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
   
   Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
   
   70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
   
   Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
   
   Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
   
   Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
   
   Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
   
   Blufferbjudanden med lång historia
   
   I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
   
   Bilder på annonserna.
   
   Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
   
   Så här kan det till exempel se ut:
   
   Blufferbjudande på Facebook 2024.
   
   Vem ligger bakom bluffarna?
   
   Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
   
   Vi avslutar med våra allmänna råd:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-30 10:35:45

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 9b4200b09c38abb1616e420fda0040919d597bdf
   Title:

   Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil
   Description:

   Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
   Content

   En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
   
   Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
   
   Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
   
   En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
   
   Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
   
   Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
   
   Inlägg på Facebook 21 september 2020.
   
   Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
   
   Lurade på pengar
   
   Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
   
   Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
   
   - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
   
   Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
   
   70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
   
   Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
   
   Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
   
   Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
   
   Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
   
   Blufferbjudanden med lång historia
   
   I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
   
   Bilder på annonserna.
   
   Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
   
   Så här kan det till exempel se ut:
   
   Blufferbjudande på Facebook 2024.
   
   Vem ligger bakom bluffarna?
   
   Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
   
   Vi avslutar med våra allmänna råd:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-24 14:09:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: e3ca88483dbc40190317855005f96d511c0f3298
   Title:

   Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad
   Description:

   ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
   Content

   ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
   
   Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
   
   I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
   
   Inlägg på Facebook 21 april.
   
   Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
   
   Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
   
   JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
   
   På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
   
   Bildmakarens kommentarer
   
   Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
   
   Kommentar på Facebook 22 april.
   
   Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
   
   – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
   
   Så gjordes bilden med AI
   
   Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
   
   Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
   
   ChatGPT svarade:
   
   Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
   
   Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
   
   Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
   
   Återkommande helgvrede
   
   Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
   
   Inlägg på Twitter/X 2022.
   
   Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
   
   Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
   
   Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-24 14:09:45

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 688a355d87c8b7e811cdd2c25bc4d6579240edbc
   Title:

   Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad
   Description:

   ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
   Content

   ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
   
   Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
   
   I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
   
   Inlägg på Facebook 21 april.
   
   Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
   
   Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
   
   JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
   
   På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
   
   Bildmakarens kommentarer
   
   Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
   
   Kommentar på Facebook 22 april.
   
   Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
   
   – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
   
   Så gjordes bilden med AI
   
   Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
   
   Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
   
   ChatGPT svarade:
   
   Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
   
   Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
   
   Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
   
   Återkommande helgvrede
   
   Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
   
   Inlägg på Twitter/X 2022.
   
   Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
   
   Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
   
   Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

DESCRIPTION:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.

CONTENT:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.

Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X

Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.

”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.

Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.

Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.

Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.

Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.

En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025 

I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.

Svenska krav på polisutbildningen

Vi frågade Polisen vad som gäller.

Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.

Tog ner videorna – ”fel fokus”

Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.

Kommentar på Twitter/X den 6 april.

Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.

Äldre manipulerad bild

I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:

Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?

Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.

Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.

När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

DESCRIPTION:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.

CONTENT:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.

Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X

Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.

”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.

Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.

Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.

Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.

Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.

En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025 

I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.

Svenska krav på polisutbildningen

Vi frågade Polisen vad som gäller.

Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.

Tog ner videorna – ”fel fokus”

Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.

Kommentar på Twitter/X den 6 april.

Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.

Äldre manipulerad bild

I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:

Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?

Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.

Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.

När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-15 13:42:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 5acb80b643ee3eb99dc591077b7a3b00b21b7f0b
   Title:

   Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj
   Description:

   Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.
   Content

   Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.
   
   Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X
   
   Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.
   
   ”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.
   
   Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.
   
   Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.
   
   Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.
   
   Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.
   
   En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025
   
   I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.
   
   Svenska krav på polisutbildningen
   
   Vi frågade Polisen vad som gäller.
   
   Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.
   
   Tog ner videorna – ”fel fokus”
   
   Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.
   
   Kommentar på Twitter/X den 6 april.
   
   Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.
   
   Äldre manipulerad bild
   
   I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.
   
   Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:
   
   Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?
   
   Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.
   
   Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.
   
   När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-15 13:42:13

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 25cad8a35a38ef911f7cbc61901b176fa9d8f03d
   Title:

   Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj
   Description:

   Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.
   Content

   Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.
   
   Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X
   
   Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.
   
   ”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.
   
   Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.
   
   Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.
   
   Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.
   
   Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.
   
   En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025
   
   I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.
   
   Svenska krav på polisutbildningen
   
   Vi frågade Polisen vad som gäller.
   
   Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.
   
   Tog ner videorna – ”fel fokus”
   
   Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.
   
   Kommentar på Twitter/X den 6 april.
   
   Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.
   
   Äldre manipulerad bild
   
   I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.
   
   Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:
   
   Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?
   
   Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.
   
   Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.
   
   När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor

DESCRIPTION:
Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

CONTENT:
En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

Foto: Skärmdump/Instagram

För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.

”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.

Inlägg på Facebook 19 maj 2022.

Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.

Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor. 

 Den spridda bilden.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då.

Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.

 Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning. 

De två kartorna

Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021. 

Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då.

En vända till 2023

Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.

Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.

Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.

- Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget:

Bild från SVT:s inslag 2022.

Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för. 

Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.

LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor

DESCRIPTION:
Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

CONTENT:
En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

Foto: Skärmdump/Instagram

För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.

”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.

Inlägg på Facebook 19 maj 2022.

Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.

Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor. 

 Den spridda bilden.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då.

Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.

 Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning. 

De två kartorna

Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021. 

Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då.

En vända till 2023

Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.

Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.

Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.

- Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget:

Bild från SVT:s inslag 2022.

Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för. 

Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.

LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-08 13:35:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 63bd52446b21eb2bd454e6d770fdac066506f0e5
   Title:

   Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor
   Description:

   Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.
   Content

   En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.
   
   Foto: Skärmdump/Instagram
   
   För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.
   
   ”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.
   
   Inlägg på Facebook 19 maj 2022.
   
   Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.
   
   Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor.
   
   Den spridda bilden.
   
   - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då.
   
   Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.
   
   Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning.
   
   De två kartorna
   
   Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021.
   
   Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.
   
   - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då.
   
   En vända till 2023
   
   Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.
   
   Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.
   
   Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.
   
   - Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget:
   
   Bild från SVT:s inslag 2022.
   
   Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för.
   
   Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.
   
   LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-08 13:35:19

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c38647babfeafdcaa5b85cda707a71b65b248161
   Title:

   Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor
   Description:

   Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.
   Content

   En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.
   
   Foto: Skärmdump/Instagram
   
   För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.
   
   ”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.
   
   Inlägg på Facebook 19 maj 2022.
   
   Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.
   
   Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor.
   
   Den spridda bilden.
   
   - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då.
   
   Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.
   
   Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning.
   
   De två kartorna
   
   Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021.
   
   Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.
   
   - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då.
   
   En vända till 2023
   
   Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.
   
   Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.
   
   Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.
   
   - Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget:
   
   Bild från SVT:s inslag 2022.
   
   Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för.
   
   Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.
   
   LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så granskar du ett kedjebrev

DESCRIPTION:
Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.

CONTENT:
Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.

Foto: Skärmdump/Facebook

I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.

Fallet med Claudia Sheinbaum

Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:

Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars

Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.

Inlägg på Facebook 30 mars.

Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn. 

Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.

Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.

Kommentar på Facebook 5 mars.

Kedjebrevens historia

Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv. 

En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.

Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.

Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.

Undersök - steg för steg

Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.

Inlägget på engelska på Instagram.

Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.

I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.

Kommentar på Facebook 11 mars.

LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena. 

Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.

Googlesökning.

I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.

Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.

När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:

Inlägg på Facebook 7 januari 2019.

De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person. 

Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.

När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!

Inlägget i sin helhet:

Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars

Och här är texten på engelska:

Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram 

Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du ett kedjebrev

DESCRIPTION:
Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.

CONTENT:
Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.

Foto: Skärmdump/Facebook

I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.

Fallet med Claudia Sheinbaum

Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:

Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars

Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.

Inlägg på Facebook 30 mars.

Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn. 

Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.

Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.

Kommentar på Facebook 5 mars.

Kedjebrevens historia

Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv. 

En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.

Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.

Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.

Undersök - steg för steg

Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.

Inlägget på engelska på Instagram.

Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.

I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.

Kommentar på Facebook 11 mars.

LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena. 

Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.

Googlesökning.

I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.

Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.

När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:

Inlägg på Facebook 7 januari 2019.

De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person. 

Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.

När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!

Inlägget i sin helhet:

Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars

Och här är texten på engelska:

Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram 

Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-04 09:04:25

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: b406f05f752e50b738d150e5925f4f15c3e2f418
   Title:

   Guide: Så granskar du ett kedjebrev
   Description:

   Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.
   Content

   Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.
   
   Fallet med Claudia Sheinbaum
   
   Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:
   
   Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars
   
   Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.
   
   Inlägg på Facebook 30 mars.
   
   Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.
   
   Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.
   
   Kommentar på Facebook 5 mars.
   
   Kedjebrevens historia
   
   Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv.
   
   En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.
   
   Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.
   
   Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.
   
   Undersök - steg för steg
   
   Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.
   
   Inlägget på engelska på Instagram.
   
   Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.
   
   I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.
   
   Kommentar på Facebook 11 mars.
   
   LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena.
   
   Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.
   
   Googlesökning.
   
   I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.
   
   Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.
   
   När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:
   
   Inlägg på Facebook 7 januari 2019.
   
   De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person.
   
   Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.
   
   När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!
   
   Inlägget i sin helhet:
   
   Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars
   
   Och här är texten på engelska:
   
   Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram
   
   Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-04 09:04:25

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 6a5e426800431507f458352024ef61e528c3a865
   Title:

   Guide: Så granskar du ett kedjebrev
   Description:

   Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.
   Content

   Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.
   
   Fallet med Claudia Sheinbaum
   
   Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:
   
   Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars
   
   Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.
   
   Inlägg på Facebook 30 mars.
   
   Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.
   
   Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.
   
   Kommentar på Facebook 5 mars.
   
   Kedjebrevens historia
   
   Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv.
   
   En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.
   
   Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.
   
   Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.
   
   Undersök - steg för steg
   
   Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.
   
   Inlägget på engelska på Instagram.
   
   Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.
   
   I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.
   
   Kommentar på Facebook 11 mars.
   
   LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena.
   
   Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.
   
   Googlesökning.
   
   I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.
   
   Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.
   
   När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:
   
   Inlägg på Facebook 7 januari 2019.
   
   De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person.
   
   Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.
   
   När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!
   
   Inlägget i sin helhet:
   
   Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars
   
   Och här är texten på engelska:
   
   Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram
   
   Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina

DESCRIPTION:
Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.

CONTENT:
Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär. 

”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”

Inlägg på Facebook 6 mars.

I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:

 SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori… 

 Inlägg på Facebook 1 mars.

I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.

I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.

För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.

 ”Ukraina - revolutionens mörka sida” 

Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira. 

Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina. 

Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.

Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.

Möttes av kritik

Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.

 - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån.

Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.

Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.

Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.

Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.

Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

- Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Twitter/X 2023.

Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.

- De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som.

Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:

Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”

Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.

Röster om filmen

Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.

Artikel i Svenska dagbladet 2016.

Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.

Axel Arnö minns kritiken.

- Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen.

SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.

Nio år senare

Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.

Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.

I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.

Kommentar på Facebook 22 juli 2024.

Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.

”Avnazifieringen” av Ukraina

En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”. 

- Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.

Inlägg på Twitter/X den 27 mars.

Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.

Inlägg på Twitter/X den 31 mars.

- Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog.

De högerextremas roll

Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.

 - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016.

Kommentar på Facebook 2023.

Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.

Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.

- Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism.

Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.

- Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat.

Inlägg på Facebook 2024.

Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.

- Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat.

Kommentar på Facebook den 4 mars.

 Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.

- Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan. 

Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.

I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:

De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016

Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.

Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.

Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina

DESCRIPTION:
Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.

CONTENT:
Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär. 

”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”

Inlägg på Facebook 6 mars.

I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:

 SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori… 

 Inlägg på Facebook 1 mars.

I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.

I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.

För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.

 ”Ukraina - revolutionens mörka sida” 

Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira. 

Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina. 

Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.

Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.

Möttes av kritik

Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.

 - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån.

Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.

Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.

Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.

Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.

Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

- Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Twitter/X 2023.

Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.

- De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som.

Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:

Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”

Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.

Röster om filmen

Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.

Artikel i Svenska dagbladet 2016.

Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.

Axel Arnö minns kritiken.

- Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen.

SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.

Nio år senare

Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.

Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.

I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.

Kommentar på Facebook 22 juli 2024.

Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.

”Avnazifieringen” av Ukraina

En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”. 

- Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.

Inlägg på Twitter/X den 27 mars.

Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.

Inlägg på Twitter/X den 31 mars.

- Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog.

De högerextremas roll

Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.

 - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016.

Kommentar på Facebook 2023.

Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.

Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.

- Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism.

Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.

- Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat.

Inlägg på Facebook 2024.

Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.

- Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat.

Kommentar på Facebook den 4 mars.

 Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.

- Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan. 

Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.

I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:

De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016

Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.

Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.

Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-03-31 23:07:47

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 89e81da0443e4e4a655cebe45e488f5ecdf8ae33
   Title:

   Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina
   Description:

   Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.
   Content

   Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
   
   Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär.
   
   ”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”
   
   Inlägg på Facebook 6 mars.
   
   I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:
   
   SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori…
   
   Inlägg på Facebook 1 mars.
   
   I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.
   
   I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.
   
   För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.
   
   ”Ukraina - revolutionens mörka sida”
   
   Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira.
   
   Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina.
   
   Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.
   
   Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.
   
   Möttes av kritik
   
   Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.
   
   - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån.
   
   Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.
   
   Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.
   
   Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.
   
   Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.
   
   Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.
   
   Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
   
   - Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg på Twitter/X 2023.
   
   Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.
   
   - De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som.
   
   Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:
   
   Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”
   
   Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.
   
   Röster om filmen
   
   Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.
   
   Artikel i Svenska dagbladet 2016.
   
   Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.
   
   Axel Arnö minns kritiken.
   
   - Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen.
   
   SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.
   
   Nio år senare
   
   Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.
   
   Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.
   
   I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.
   
   Kommentar på Facebook 22 juli 2024.
   
   Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.
   
   ”Avnazifieringen” av Ukraina
   
   En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”.
   
   - Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 mars.
   
   Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.
   
   Inlägg på Twitter/X den 31 mars.
   
   - Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog.
   
   De högerextremas roll
   
   Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.
   
   - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016.
   
   Kommentar på Facebook 2023.
   
   Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.
   
   Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.
   
   - Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism.
   
   Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.
   
   - Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat.
   
   Inlägg på Facebook 2024.
   
   Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.
   
   - Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat.
   
   Kommentar på Facebook den 4 mars.
   
   Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.
   
   - Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan.
   
   Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.
   
   I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:
   
   De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016
   
   Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.
   
   Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.
   
   Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-03-31 23:07:47

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 823e06c385e372c9733a32f7e71f2daf6846da5c
   Title:

   Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina
   Description:

   Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.
   Content

   Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
   
   Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär.
   
   ”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”
   
   Inlägg på Facebook 6 mars.
   
   I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:
   
   SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori…
   
   Inlägg på Facebook 1 mars.
   
   I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.
   
   I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.
   
   För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.
   
   ”Ukraina - revolutionens mörka sida”
   
   Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira.
   
   Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina.
   
   Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.
   
   Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.
   
   Möttes av kritik
   
   Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.
   
   - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån.
   
   Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.
   
   Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.
   
   Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.
   
   Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.
   
   Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.
   
   Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
   
   - Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg på Twitter/X 2023.
   
   Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.
   
   - De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som.
   
   Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:
   
   Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”
   
   Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.
   
   Röster om filmen
   
   Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.
   
   Artikel i Svenska dagbladet 2016.
   
   Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.
   
   Axel Arnö minns kritiken.
   
   - Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen.
   
   SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.
   
   Nio år senare
   
   Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.
   
   Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.
   
   I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.
   
   Kommentar på Facebook 22 juli 2024.
   
   Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.
   
   ”Avnazifieringen” av Ukraina
   
   En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”.
   
   - Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 mars.
   
   Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.
   
   Inlägg på Twitter/X den 31 mars.
   
   - Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog.
   
   De högerextremas roll
   
   Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.
   
   - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016.
   
   Kommentar på Facebook 2023.
   
   Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.
   
   Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.
   
   - Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism.
   
   Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.
   
   - Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat.
   
   Inlägg på Facebook 2024.
   
   Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.
   
   - Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat.
   
   Kommentar på Facebook den 4 mars.
   
   Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.
   
   - Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan.
   
   Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.
   
   I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:
   
   De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016
   
   Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.
   
   Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.
   
   Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan

DESCRIPTION:
De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.

CONTENT:
Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland. 

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet. 

Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.

Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.

Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:

I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989

Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".   

Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.

Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015. 

Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen. 

Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.

Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med
att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar.
I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal
soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.

Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook: 

Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars

 Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025. 

Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår? 

Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet".  Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."

- Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den
klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena
växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men
det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar
Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.

Tidningsartikeln från 1989

Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida. 

Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket
alls ska vår granskning visa. 

Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.

 Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons

På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det. 

På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.

SMHI:s ”nederbördskontrollant”

Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet. 

- Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och
hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta
i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.

Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.

En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI. 

- Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån. 

Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln. 

Vädermätningarna startade 1722

Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av
milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt
som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige. 

Kommentar på Facebook 13 mars.

Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan
uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska
väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i
Uppsala. 

- Mätserierna började 1722 och då var det professorerna
Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée,
universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för
Uppsala universitets väderobservationer.

Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?

- Ja, det är det. 

Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte
vara sanna ändå?

- Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.

Sökträff på Petterssons blogg 2018.

Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?

Ur tidning för USA-svenskar

En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten. 

Kommentar på Facebook 5 januari 2020.

Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection. 

Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.

Vestkustens förstasida 2 mars 1944 

Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT. 

Så här skriver Vestkusten:

På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944 

Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.

Handlar om tyskt väder

Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och
flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland. 

- Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna
kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då
hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat
sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI. 

Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som
medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863. 

-  Det upplevdes
säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre
grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863. 

Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.

Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.

Klimatförändringar och väderlek

För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?

- Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.

Kommentar på Facebook 13 mars.

För att beskriva förändringar i klimatet behövs
väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska
områden. Det finns också. 

- Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela
Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att
diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att
diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i
stället - och hur vi kan anpassa oss.

Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig
påverkan?

- Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat. 

Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:

 ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan

DESCRIPTION:
De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.

CONTENT:
Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland. 

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet. 

Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.

Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.

Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:

I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989

Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".   

Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.

Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015. 

Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen. 

Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.

Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med
att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar.
I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal
soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.

Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook: 

Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars

 Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025. 

Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår? 

Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet".  Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."

- Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den
klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena
växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men
det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar
Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.

Tidningsartikeln från 1989

Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida. 

Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket
alls ska vår granskning visa. 

Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.

 Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons

På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det. 

På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.

SMHI:s ”nederbördskontrollant”

Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet. 

- Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och
hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta
i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.

Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.

En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI. 

- Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån. 

Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln. 

Vädermätningarna startade 1722

Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av
milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt
som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige. 

Kommentar på Facebook 13 mars.

Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan
uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska
väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i
Uppsala. 

- Mätserierna började 1722 och då var det professorerna
Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée,
universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för
Uppsala universitets väderobservationer.

Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?

- Ja, det är det. 

Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte
vara sanna ändå?

- Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.

Sökträff på Petterssons blogg 2018.

Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?

Ur tidning för USA-svenskar

En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten. 

Kommentar på Facebook 5 januari 2020.

Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection. 

Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.

Vestkustens förstasida 2 mars 1944 

Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT. 

Så här skriver Vestkusten:

På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944 

Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.

Handlar om tyskt väder

Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och
flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland. 

- Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna
kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då
hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat
sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI. 

Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som
medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863. 

-  Det upplevdes
säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre
grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863. 

Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.

Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.

Klimatförändringar och väderlek

För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?

- Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.

Kommentar på Facebook 13 mars.

För att beskriva förändringar i klimatet behövs
väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska
områden. Det finns också. 

- Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela
Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att
diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att
diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i
stället - och hur vi kan anpassa oss.

Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig
påverkan?

- Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat. 

Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:

 ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-03-21 09:36:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: b6f9ddf756290d551aa8065b841b377dfe827882
   Title:

   Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan
   Description:

   De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.
   Content

   Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet.
   
   Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.
   
   Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.
   
   Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:
   
   I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989
   
   Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".   
   
   Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.
   
   Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015.
   
   Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen.
   
   Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.
   
   Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med
   att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar.
   I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal
   soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.
   
   Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook:
   
   Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars
   
   Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025.
   
   Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår?
   
   Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet".  Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."
   
   - Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den
   klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena
   växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men
   det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar
   Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.
   
   Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.
   
   Tidningsartikeln från 1989
   
   Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida.
   
   Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket
   alls ska vår granskning visa.
   
   Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.
   
   Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons
   
   På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det.
   
   På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.
   
   SMHI:s ”nederbördskontrollant”
   
   Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet.
   
   - Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.
   
   Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och
   hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta
   i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.
   
   Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.
   
   En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI.
   
   - Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån.
   
   Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln.
   
   Vädermätningarna startade 1722
   
   Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av
   milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt
   som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige.
   
   Kommentar på Facebook 13 mars.
   
   Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan
   uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska
   väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i
   Uppsala.
   
   - Mätserierna började 1722 och då var det professorerna
   Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée,
   universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för
   Uppsala universitets väderobservationer.
   
   Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?
   
   - Ja, det är det.
   
   Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte
   vara sanna ändå?
   
   - Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.
   
   Sökträff på Petterssons blogg 2018.
   
   Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?
   
   Ur tidning för USA-svenskar
   
   En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten.
   
   Kommentar på Facebook 5 januari 2020.
   
   Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection.
   
   Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.
   
   Vestkustens förstasida 2 mars 1944
   
   Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT.
   
   Så här skriver Vestkusten:
   
   På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944
   
   Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.
   
   Handlar om tyskt väder
   
   Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och
   flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland.
   
   - Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna
   kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då
   hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat
   sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI.
   
   Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som
   medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863.
   
   -  Det upplevdes
   säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre
   grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863.
   
   Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.
   
   Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.
   
   Klimatförändringar och väderlek
   
   För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?
   
   - Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.
   
   Kommentar på Facebook 13 mars.
   
   För att beskriva förändringar i klimatet behövs
   väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska
   områden. Det finns också.
   
   - Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela
   Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att
   diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att
   diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i
   stället - och hur vi kan anpassa oss.
   
   Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig
   påverkan?
   
   - Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat.
   
   Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:
   
   ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-03-21 09:36:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: b63d34f9ffe1d1c98158bc713b4dbc38a1a19229
   Title:

   Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan
   Description:

   De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.
   Content

   Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet.
   
   Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.
   
   Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.
   
   Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:
   
   I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989
   
   Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".   
   
   Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.
   
   Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015.
   
   Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen.
   
   Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.
   
   Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med
   att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar.
   I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal
   soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.
   
   Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook:
   
   Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars
   
   Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025.
   
   Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår?
   
   Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet".  Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."
   
   - Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den
   klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena
   växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men
   det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar
   Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.
   
   Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.
   
   Tidningsartikeln från 1989
   
   Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida.
   
   Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket
   alls ska vår granskning visa.
   
   Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.
   
   Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons
   
   På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det.
   
   På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.
   
   SMHI:s ”nederbördskontrollant”
   
   Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet.
   
   - Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.
   
   Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och
   hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta
   i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.
   
   Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.
   
   En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI.
   
   - Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån.
   
   Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln.
   
   Vädermätningarna startade 1722
   
   Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av
   milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt
   som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige.
   
   Kommentar på Facebook 13 mars.
   
   Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan
   uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska
   väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i
   Uppsala.
   
   - Mätserierna började 1722 och då var det professorerna
   Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée,
   universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för
   Uppsala universitets väderobservationer.
   
   Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?
   
   - Ja, det är det.
   
   Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte
   vara sanna ändå?
   
   - Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.
   
   Sökträff på Petterssons blogg 2018.
   
   Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?
   
   Ur tidning för USA-svenskar
   
   En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten.
   
   Kommentar på Facebook 5 januari 2020.
   
   Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection.
   
   Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.
   
   Vestkustens förstasida 2 mars 1944
   
   Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT.
   
   Så här skriver Vestkusten:
   
   På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944
   
   Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.
   
   Handlar om tyskt väder
   
   Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och
   flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland.
   
   - Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna
   kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då
   hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat
   sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI.
   
   Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som
   medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863.
   
   -  Det upplevdes
   säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre
   grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863.
   
   Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.
   
   Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.
   
   Klimatförändringar och väderlek
   
   För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?
   
   - Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.
   
   Kommentar på Facebook 13 mars.
   
   För att beskriva förändringar i klimatet behövs
   väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska
   områden. Det finns också.
   
   - Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela
   Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att
   diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att
   diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i
   stället - och hur vi kan anpassa oss.
   
   Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig
   påverkan?
   
   - Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat.
   
   Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:
   
   ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset

DESCRIPTION:
Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.

CONTENT:
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.

Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay

Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.

Årets vinnare

SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT

Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: 

Juryns motivering – SVT Verifierar:

Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.

Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun

Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.

Juryns motivering – Lisa Eriksson:

 Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. 

Foto: Källkritikbyrån/Pixabay

Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.

Juryns motivering – Folkbibliotekarien:

 Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. 

Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

TITLE:
Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset

DESCRIPTION:
Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.

CONTENT:
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.

Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay

Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.

Årets vinnare

SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT

Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: 

Juryns motivering – SVT Verifierar:

Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.

Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun

Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.

Juryns motivering – Lisa Eriksson:

 Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. 

Foto: Källkritikbyrån/Pixabay

Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.

Juryns motivering – Folkbibliotekarien:

 Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. 

Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Versions

1. 2025-03-13 06:44:12

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
   Title:

   Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset
   Description:

   Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.
   Content

   En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.
   
   Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay
   
   Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.
   
   Årets vinnare
   
   SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT
   
   Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar:
   
   Juryns motivering – SVT Verifierar:
   
   Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.
   
   Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun
   
   Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.
   
   Juryns motivering – Lisa Eriksson:
   
   Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet.
   
   Foto: Källkritikbyrån/Pixabay
   
   Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.
   
   Juryns motivering – Folkbibliotekarien:
   
   Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information.
   
   Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen
   
   2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   Bakom priset står:
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
2. 2025-03-13 06:44:12

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
   Title:

   Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset
   Description:

   Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.
   Content

   En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.
   
   Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay
   
   Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.
   
   Årets vinnare
   
   SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT
   
   Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar:
   
   Juryns motivering – SVT Verifierar:
   
   Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.
   
   Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun
   
   Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.
   
   Juryns motivering – Lisa Eriksson:
   
   Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet.
   
   Foto: Källkritikbyrån/Pixabay
   
   Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.
   
   Juryns motivering – Folkbibliotekarien:
   
   Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information.
   
   Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen
   
   2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   Bakom priset står:
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.