Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
34aa590730d63692292035bad6fbfb098cb8dc32Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.
Inlägg på Facebook 18 oktober
I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.
En man skriver på Threads:
HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer. Inlägg på Threads 17 oktober
Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.
”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.
Inlägg på Facebook 15 oktober.
”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.
Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.
När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.
Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.
Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.
Här står det i stället tre miljoner kommentarer:
En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna. Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020
När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.
Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.
Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.
Har inte gjort jämförande studier
Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.
Kommentar på Facebook 16 oktober.
Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.
Kommentar på Facebook 18 oktober.
Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.
Kommentar på Facebook 18 oktober.
Själva forskningen
Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.
Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.
Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.
Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.
LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
a0c9369a59f3225693bab5960413502566803d7d
34aa590730d63692292035bad6fbfb098cb8dc32
TITLE: Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster” DESCRIPTION: Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier. CONTENT: Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem. Inlägg på Facebook 18 oktober I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det. En man skriver på Threads: HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer. Inlägg på Threads 17 oktober Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra. ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon. Inlägg på Facebook 15 oktober. ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten. Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”. När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter. Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020. Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag. Här står det i stället tre miljoner kommentarer: En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna. Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020 När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln. Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande. Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober. Har inte gjort jämförande studier Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna. - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer. Kommentar på Facebook 16 oktober. Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet. - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till. Kommentar på Facebook 18 oktober. Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar. - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar. Kommentar på Facebook 18 oktober. Själva forskningen Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum. - Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag. Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober. Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer. - Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati. Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet. LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster” DESCRIPTION: Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier. CONTENT: Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem. Inlägg på Facebook 18 oktober I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det. En man skriver på Threads: HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer. Inlägg på Threads 17 oktober Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra. ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon. Inlägg på Facebook 15 oktober. ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten. Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”. När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter. Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020. Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag. Här står det i stället tre miljoner kommentarer: En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna. Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020 När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln. Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande. Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober. Har inte gjort jämförande studier Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna. - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer. Kommentar på Facebook 16 oktober. Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet. - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till. Kommentar på Facebook 18 oktober. Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar. - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar. Kommentar på Facebook 18 oktober. Själva forskningen Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum. - Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag. Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober. Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer. - Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati. Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet. LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
34aa590730d63692292035bad6fbfb098cb8dc32
a0c9369a59f3225693bab5960413502566803d7d
2775a931c34809b7f91eab5272cb1e031522f130Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.
Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.
Så här lyder inlägget:
Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning. Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum
Inlägg på Facebook 1 oktober.
När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:
Koldioxid - ingen giftgas
I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.
Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.
Kommentar på Facebook 1 oktober.
Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.
Kommentar på Facebook 6 oktober.
Metod för att flytta koldioxid
Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.
Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt.
Kommentar på Facebook 24 september.
I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?
Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.
Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.
Kommentar på Twitter/X den 18 maj.
Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.
Kommentar på Facebook 1 oktober.
Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".
Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.
Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.
FAKTA: Växthuseffekten
Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.
Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:
Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.
Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021
LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
1a2d5294bc4c7bc1000032d5c1ba9a4f99716865
2775a931c34809b7f91eab5272cb1e031522f130
TITLE: Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet DESCRIPTION: Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”. CONTENT: Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd. Så här lyder inlägget: Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning. Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum Inlägg på Facebook 1 oktober. När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här: Koldioxid - ingen giftgas I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”. - Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas. - Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt. Kommentar på Facebook 1 oktober. Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige. - Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning. Kommentar på Facebook 6 oktober. Metod för att flytta koldioxid Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel. - Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco. Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. Kommentar på Facebook 24 september. I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd? - Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström. - Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning. Kommentar på Twitter/X den 18 maj. Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid. - Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det. Kommentar på Facebook 1 oktober. Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara". Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier. Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO. FAKTA: Växthuseffekten Grafik från Kungliga vetenskapsakademin. Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten: Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt. Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021 LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet DESCRIPTION: Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”. CONTENT: Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd. Så här lyder inlägget: Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning. Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum Inlägg på Facebook 1 oktober. När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här: Koldioxid - ingen giftgas I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”. - Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas. - Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt. Kommentar på Facebook 1 oktober. Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige. - Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning. Kommentar på Facebook 6 oktober. Metod för att flytta koldioxid Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel. - Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco. Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. Kommentar på Facebook 24 september. I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd? - Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström. - Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning. Kommentar på Twitter/X den 18 maj. Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid. - Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det. Kommentar på Facebook 1 oktober. Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara". Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier. Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO. FAKTA: Växthuseffekten Grafik från Kungliga vetenskapsakademin. Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten: Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt. Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021 LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2775a931c34809b7f91eab5272cb1e031522f130
1a2d5294bc4c7bc1000032d5c1ba9a4f99716865
df845844f90b6674ddd83b89b6f0e0cb37334c62Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.
Foto: Skärmdump/Twitter/X
”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.
Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)
Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.
Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.
Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”
Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.
Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.
Varför gör du de här bilderna?
I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.
Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.
Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.
Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.
Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.
Vad tycker du om de som går på det?
På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.
Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.
När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.
Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.
Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.
Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.
Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.
I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.
Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.
Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.
Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.
Tips - så undersöker du en skärmdump
När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.
? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.
?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d40e9c6d6db9762eefb437d60508ff69eb8361d7
df845844f90b6674ddd83b89b6f0e0cb37334c62
TITLE: Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” DESCRIPTION: Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”. CONTENT: I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot. Foto: Skärmdump/Twitter/X ”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags. Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”. Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.) Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt. Kommentar på Twitter/X den 17 oktober. Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant” Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad. Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida. Varför gör du de här bilderna? - För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir. I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft. - Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen. Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021. Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier. - Jag har lugnat ner mig lite. Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen. Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten. - Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken. Vad tycker du om de som går på det? - Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem. På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi. Kommentar på Twitter/X den 16 oktober. När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara. Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt. Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten. Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars. Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället. I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt. Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött. Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem. - Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer. Tips - så undersöker du en skärmdump När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! ? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg. ? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. ?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. ? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” DESCRIPTION: Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”. CONTENT: I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot. Foto: Skärmdump/Twitter/X ”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags. Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”. Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.) Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt. Kommentar på Twitter/X den 17 oktober. Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant” Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad. Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida. Varför gör du de här bilderna? - För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir. I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft. - Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen. Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021. Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier. - Jag har lugnat ner mig lite. Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen. Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten. - Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken. Vad tycker du om de som går på det? - Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem. På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi. Kommentar på Twitter/X den 16 oktober. När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara. Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt. Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten. Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars. Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället. I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt. Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött. Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem. - Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer. Tips - så undersöker du en skärmdump När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! ? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg. ? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. ?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. ? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
df845844f90b6674ddd83b89b6f0e0cb37334c62
d40e9c6d6db9762eefb437d60508ff69eb8361d7
1562ea58d2eaf465635538d000d09695432ab0a7Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.
På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås.
Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.
Inlägg på Instagram 13 februari.
En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.
Levern och antioxidanter
"Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.
Inlägg på Instagram 2 april.
En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".
Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.
Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?
Video på Tiktok den 10 augusti.
En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.
Inlägg på Facebook 23 maj.
Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt.
Inlägg på Facebook 23 maj.
Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.
Kommentar på Instagram 29 maj.
Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.
Inlägg på Instagram 24 april.
En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning.
"Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?" Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april
Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär:
Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?
Kommentar på Facebook 25 maj.
Tarmrensning och kosttillskott
Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.
En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".
Live på Instagram 3 maj.
Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.
Inlägg på Instagram 20 april.
Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".
Så här skrev hon i somras:
GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt. Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli
Från Instagram den 10 juli.
Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:
Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding! Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012
Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:
Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna. Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti
Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.
Från kvinnans Facebook-sida 2012.
Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?
- Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.
Inlägg på Facebook 9 augusti.
Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.
Inlägg på Facebook 2 oktober.
Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?
Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.
Inlägg på Instagram 10 mars.
Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.
De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.
Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.
Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.
LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
36e3e6cd9b30901cc9c29bae9d558933f966ee2f
1562ea58d2eaf465635538d000d09695432ab0a7
TITLE: Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer DESCRIPTION: Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter. CONTENT: På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås. Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler. Inlägg på Instagram 13 februari. En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet. Levern och antioxidanter "Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox. Inlägg på Instagram 2 april. En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier". Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet. Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel? - Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt. Video på Tiktok den 10 augusti. En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon. Inlägg på Facebook 23 maj. Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. - Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar. Inlägg på Facebook 23 maj. Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen. Kommentar på Instagram 29 maj. Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården. - Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. Inlägg på Instagram 24 april. En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. "Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?" Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: - Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag? - Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar. Kommentar på Facebook 25 maj. Tarmrensning och kosttillskott Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen. En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner". Live på Instagram 3 maj. Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet. Inlägg på Instagram 20 april. Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen". Så här skrev hon i somras: GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt. Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli Från Instagram den 10 juli. Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”: Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding! Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012 Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat: Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna. Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet. Från kvinnans Facebook-sida 2012. - Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem? - Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet. Inlägg på Facebook 9 augusti. Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel. - Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. Inlägg på Facebook 2 oktober. Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"? - Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl. Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”. Inlägg på Instagram 10 mars. Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer. De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten. Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare. Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning. LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer DESCRIPTION: Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter. CONTENT: På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås. Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler. Inlägg på Instagram 13 februari. En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet. Levern och antioxidanter "Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox. Inlägg på Instagram 2 april. En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier". Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet. Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel? - Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt. Video på Tiktok den 10 augusti. En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon. Inlägg på Facebook 23 maj. Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. - Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar. Inlägg på Facebook 23 maj. Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen. Kommentar på Instagram 29 maj. Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården. - Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. Inlägg på Instagram 24 april. En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. "Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?" Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: - Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag? - Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar. Kommentar på Facebook 25 maj. Tarmrensning och kosttillskott Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen. En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner". Live på Instagram 3 maj. Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet. Inlägg på Instagram 20 april. Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen". Så här skrev hon i somras: GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt. Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli Från Instagram den 10 juli. Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”: Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding! Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012 Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat: Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna. Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet. Från kvinnans Facebook-sida 2012. - Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem? - Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet. Inlägg på Facebook 9 augusti. Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel. - Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. Inlägg på Facebook 2 oktober. Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"? - Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl. Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”. Inlägg på Instagram 10 mars. Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer. De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten. Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare. Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning. LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
1562ea58d2eaf465635538d000d09695432ab0a7
36e3e6cd9b30901cc9c29bae9d558933f966ee2f
f18e893dbde6691e105c0d662847e5b93ff96403På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.
I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.
Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram
Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.
Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.
Ur inlägg på Instagram 8 maj.
Omega-6 och inflammationsmyten
Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.
Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:
Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja. Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.
Inlägg på Instagram 9 juli.
I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.
Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Ur video på Instagram 3 februari
Inlägg på Instagram 3 februari.
Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.
Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?
Video på Facebook 26 augusti.
Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.
Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.
En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.
Ur Facebook-inlägg den 12 september.
Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör.
Video på Tiktok 1 september.
I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.
Artikel i Dagens medicin 8 mars.
Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.
Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning
En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.
Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.
Video på Tiktok 12 juli.
Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.
I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:
Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se Kommentar på Tiktok 25 juli
Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.
Inlägg på Instagram 18 augusti.
Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?
Video på Tiktok 24 juni.
Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.
Kommentar på Tiktok 13 juli.
Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.
Kommentar på Tiktok 14 juli.
I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.
Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.
Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat
FAKTA: Olika sorters fett
Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.
Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.
Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.
Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
3d0f4fd48243de1d951caa6342346bdaa48ac29d
f18e893dbde6691e105c0d662847e5b93ff96403
TITLE: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt DESCRIPTION: På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen. CONTENT: I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen. Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp. Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen. Ur inlägg på Instagram 8 maj. Omega-6 och inflammationsmyten Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen. Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram: Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja. Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli. Inlägg på Instagram 9 juli. I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”. Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Ur video på Instagram 3 februari Inlägg på Instagram 3 februari. Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg. - I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen? - Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt. Video på Facebook 26 augusti. Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon. Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar. En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge. - För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han. Ur Facebook-inlägg den 12 september. Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. Video på Tiktok 1 september. I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3. Artikel i Dagens medicin 8 mars. Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna. Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning. Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna. Video på Tiktok 12 juli. Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner. I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna: Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se Kommentar på Tiktok 25 juli Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org. Inlägg på Instagram 18 augusti. Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen? - Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet. Video på Tiktok 24 juni. Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf. Kommentar på Tiktok 13 juli. Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf. - I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna. Kommentar på Tiktok 14 juli. I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf. Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem. Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat FAKTA: Olika sorters fett Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja. Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror. Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja. Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt DESCRIPTION: På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen. CONTENT: I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen. Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp. Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen. Ur inlägg på Instagram 8 maj. Omega-6 och inflammationsmyten Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen. Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram: Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja. Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli. Inlägg på Instagram 9 juli. I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”. Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Ur video på Instagram 3 februari Inlägg på Instagram 3 februari. Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg. - I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket. Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen? - Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt. Video på Facebook 26 augusti. Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon. Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar. En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge. - För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han. Ur Facebook-inlägg den 12 september. Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. Video på Tiktok 1 september. I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3. Artikel i Dagens medicin 8 mars. Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna. Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning. Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna. Video på Tiktok 12 juli. Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner. I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna: Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se Kommentar på Tiktok 25 juli Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org. Inlägg på Instagram 18 augusti. Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen? - Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet. Video på Tiktok 24 juni. Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf. Kommentar på Tiktok 13 juli. Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf. - I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna. Kommentar på Tiktok 14 juli. I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf. Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem. Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat FAKTA: Olika sorters fett Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja. Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror. Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja. Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
f18e893dbde6691e105c0d662847e5b93ff96403
3d0f4fd48243de1d951caa6342346bdaa48ac29d
a0e8604f4e6ba42cc9df04db44e7762da1359729Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.
Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.
Foto: Skärmdump/Facebook/TT
Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.
På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.
Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:
För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal. Ur TT-artikel 20 september
Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.
I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:
Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen. Ur inlägg på Facebook 21 september
Inlägg på Facebook 21 september.
Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.
”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.
Kommentar på Facebook 22 september.
Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.
Kommentar på Facebook 22 september.
Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.
Kommentar på Facebook 22 september.
Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.
Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?
Kommentar på Facebook 22 september.
Så fungerar försörjningsstöd
Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.
Kommentar på Facebook 1 oktober.
Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”
I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.
Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.
Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.
Annalkande reform
Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
Från regeringens pressträff 17 september.
En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.
Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.
I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.
Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.
Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.
”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.
Kritik mot det framlyfta exemplet
Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.
Från SVT:s debattduell.
På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.
Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.
Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.
Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:
”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).” Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.
Kommentar på Facebook 25 september.
Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.
I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.
Kommentar på Facebook 17 september.
De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.
En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.
Försäkringskassan: Ovanligt
När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.
Kommentar på Facebook 22 september.
Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september.
Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. Ur Dagens ETC:s artikel 30 september
Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.
Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:
Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.
I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år. Ur G-P:s artikel 7 oktober
Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.
Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.
Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.
Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.
I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.
Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.
DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart. Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober
Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort.
Inlägg på Twitter/X 20 september.
Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.
Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.
I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.
Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.
Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”
”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
e5bdfc2336bea5edb7eb0037586102a2f15fb9e4
a0e8604f4e6ba42cc9df04db44e7762da1359729
TITLE: Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd DESCRIPTION: Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel. CONTENT: Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt. Foto: Skärmdump/Facebook/TT Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln. På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet. Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln: För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal. Ur TT-artikel 20 september Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september. I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner. - Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg. Ur TT-artikel 21 september Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren: Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen. Ur inlägg på Facebook 21 september Inlägg på Facebook 21 september. Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar. ”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan. Kommentar på Facebook 22 september. Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”. Kommentar på Facebook 22 september. Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd. - Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”. Kommentar på Facebook 22 september. Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet. Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor? - Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg. Kommentar på Facebook 22 september. Så fungerar försörjningsstöd Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa. Kommentar på Facebook 1 oktober. Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025” I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen. Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag. Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september. Annalkande reform Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen. Från regeringens pressträff 17 september. En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen. Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober. I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt. Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån. Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september. ”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån. Kritik mot det framlyfta exemplet Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden. Från SVT:s debattduell. På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion. Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november. Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september. Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det: ”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).” Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”. Kommentar på Facebook 25 september. Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet. I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad. Kommentar på Facebook 17 september. De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet. En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är. Försäkringskassan: Ovanligt När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna. - Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan. Kommentar på Facebook 22 september. Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september. Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. Ur Dagens ETC:s artikel 30 september Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober. Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här: - Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut. Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år. I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år. Ur G-P:s artikel 7 oktober Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober. Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN. Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”. Från Dagens nyheters ledarsida 26 september. I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel. - Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje. Från Ekots lördagsintervju 4 oktober. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning. DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart. Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort. - Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån. Inlägg på Twitter/X 20 september. Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer. Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster. I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier. Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet. Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.” ”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet” Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd DESCRIPTION: Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel. CONTENT: Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt. Foto: Skärmdump/Facebook/TT Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln. På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet. Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln: För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal. Ur TT-artikel 20 september Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september. I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner. - Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg. Ur TT-artikel 21 september Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren: Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen. Ur inlägg på Facebook 21 september Inlägg på Facebook 21 september. Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar. ”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan. Kommentar på Facebook 22 september. Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”. Kommentar på Facebook 22 september. Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd. - Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”. Kommentar på Facebook 22 september. Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet. Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor? - Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg. Kommentar på Facebook 22 september. Så fungerar försörjningsstöd Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa. Kommentar på Facebook 1 oktober. Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025” I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen. Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag. Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september. Annalkande reform Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen. Från regeringens pressträff 17 september. En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen. Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober. I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt. Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån. Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september. ”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån. Kritik mot det framlyfta exemplet Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden. Från SVT:s debattduell. På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion. Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november. Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september. Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det: ”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).” Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”. Kommentar på Facebook 25 september. Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet. I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad. Kommentar på Facebook 17 september. De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet. En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är. Försäkringskassan: Ovanligt När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna. - Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan. Kommentar på Facebook 22 september. Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september. Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. Ur Dagens ETC:s artikel 30 september Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober. Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här: - Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut. Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år. I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år. Ur G-P:s artikel 7 oktober Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober. Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN. Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”. Från Dagens nyheters ledarsida 26 september. I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel. - Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje. Från Ekots lördagsintervju 4 oktober. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning. DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart. Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort. - Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån. Inlägg på Twitter/X 20 september. Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer. Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster. I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier. Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet. Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.” ”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet” Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
a0e8604f4e6ba42cc9df04db44e7762da1359729
e5bdfc2336bea5edb7eb0037586102a2f15fb9e4
5ff5c654827098b9ac4854375fe7d08c3387180fForskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.
Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook
Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.
I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.
Inlägg på Facebook 16 augusti.
Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.
Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.
Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.
”Vaccinet ökar risken att få TBE”
Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.
Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.
Kommentar på Facebook 7 juli 2024.
Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.
Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.
Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.
Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.
– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.
I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.
Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”
Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.
Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.
– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.
Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.
Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.
– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.
Kommentar på Instagram 18 augusti.
Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.
Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.
Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.
Anklagelser mot virusforskare
I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.
Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.
LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
1c8a1a022c9ee5de20f08df0d79e033c7c1a008d
5ff5c654827098b9ac4854375fe7d08c3387180f
TITLE: ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet DESCRIPTION: Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”. CONTENT: TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt. Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177. I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård. Inlägg på Facebook 16 augusti. Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion. Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet. Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget. ”Vaccinet ökar risken att få TBE” Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen. Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland. Kommentar på Facebook 7 juli 2024. Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall. Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti. Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa. – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon. I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024. ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion” Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn. Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl. – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson. Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti. Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer. – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson. Kommentar på Instagram 18 augusti. Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien. Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti. Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade. Anklagelser mot virusforskare I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024. Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike. LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet DESCRIPTION: Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”. CONTENT: TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt. Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177. I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård. Inlägg på Facebook 16 augusti. Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion. Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet. Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget. ”Vaccinet ökar risken att få TBE” Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen. Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland. Kommentar på Facebook 7 juli 2024. Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall. Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti. Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa. – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon. I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024. ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion” Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn. Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl. – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson. Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti. Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer. – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson. Kommentar på Instagram 18 augusti. Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien. Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti. Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade. Anklagelser mot virusforskare I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024. Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike. LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
5ff5c654827098b9ac4854375fe7d08c3387180f
1c8a1a022c9ee5de20f08df0d79e033c7c1a008d
5afbe5244b315cae07f16ef018c9d1e76ca512aeHudläkare: ”Falsk marknadsföring”
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.
Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot
Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.
Från sajten Ozvahem.se.
Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.
Bild på Facebook upplagd 31 augusti.
Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.
Undersök avsändaren
Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:
Annons på Facebook i september.
”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.
Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)
Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.
Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.
Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.
Från Facebooks annonsbibliotek.
I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.
Från Facebooks annonsbibliotek.
För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen
I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.
”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.
Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.
Undersök sajten
Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.
Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson Från sajten Ozvahem.se
Från sajten Ozvahem.se.
Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”.
Från sajten Min doktor.
Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.
Från recensionssajten Trustpilot.
Telefonnumret är inte längre i bruk.
De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.
Undersök påståendena
I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.
Från sajten Ozvahem.se.
Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.
I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.
Från Facebook-annons 6-8 september.
Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.
Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?
I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.
Från Facebook-annons 11 september.
Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?
Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.
Från Facebook-annons i september.
Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?
Från Facebook-annons i september.
Kan bryta mot läkemedelslagen
Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.
Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.
Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.
Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.
LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
cf5f96db9b189a3692756a0c82caa7247bcd69af
5afbe5244b315cae07f16ef018c9d1e76ca512ae
TITLE: Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen DESCRIPTION: Hudläkare: ”Falsk marknadsföring” CONTENT: Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie. Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran. Från sajten Ozvahem.se. Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp. - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Bild på Facebook upplagd 31 augusti. Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer. Undersök avsändaren Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här: Annons på Facebook i september. ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen. Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.) Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare. Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta. Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren. Från Facebooks annonsbibliotek. I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp. Från Facebooks annonsbibliotek. För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor. ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september. Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”. Undersök sajten Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den. Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson Från sajten Ozvahem.se Från sajten Ozvahem.se. Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. Från sajten Min doktor. Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom. Från recensionssajten Trustpilot. Telefonnumret är inte längre i bruk. De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna. Undersök påståendena I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten. Från sajten Ozvahem.se. Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar. I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie. Från Facebook-annons 6-8 september. Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar. - Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling? - Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”. Från Facebook-annons 11 september. Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet? - Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi. Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit. Från Facebook-annons i september. - I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet. Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier? - Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende. Från Facebook-annons i september. Kan bryta mot läkemedelslagen Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”. Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september. - Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman. - Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen. LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen DESCRIPTION: Hudläkare: ”Falsk marknadsföring” CONTENT: Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie. Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran. Från sajten Ozvahem.se. Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp. - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Bild på Facebook upplagd 31 augusti. Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer. Undersök avsändaren Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här: Annons på Facebook i september. ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen. Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.) Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare. Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta. Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren. Från Facebooks annonsbibliotek. I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp. Från Facebooks annonsbibliotek. För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor. ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september. Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”. Undersök sajten Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den. Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson Från sajten Ozvahem.se Från sajten Ozvahem.se. Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. Från sajten Min doktor. Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom. Från recensionssajten Trustpilot. Telefonnumret är inte längre i bruk. De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna. Undersök påståendena I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten. Från sajten Ozvahem.se. Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar. I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie. Från Facebook-annons 6-8 september. Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar. - Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling? - Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”. Från Facebook-annons 11 september. Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet? - Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi. Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit. Från Facebook-annons i september. - I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet. Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier? - Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende. Från Facebook-annons i september. Kan bryta mot läkemedelslagen Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”. Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september. - Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman. - Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen. LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
5afbe5244b315cae07f16ef018c9d1e76ca512ae
cf5f96db9b189a3692756a0c82caa7247bcd69af
618cdcb8536e637255152a13067e98cdc4df8c69Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay
Fiffel i vallokalerna?
En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):
Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”
Ur tråd på Twitter/X den 8 september
Inlägg på Twitter/X den 8 september.
Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.
Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är?
Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.
Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.
Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.
Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.
Strömavbrott
På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.
Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??
Ur inlägg på Facebook 8 september
Inlägg på Facebook 8 september.
Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.
Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.
Kommentar på Facebook 9 september.
Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.
Missnöjda väljare
Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.
Inlägg på Twitter/X den 9 september.
När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.
Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.
Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.
Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.
Från Expressens artikel 5 september 2022.
I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?
Kommentar på Facebook 9 september.
Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.
Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
cbee31c794846a6f625a32868b2eef47856acb56
618cdcb8536e637255152a13067e98cdc4df8c69
TITLE: Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge DESCRIPTION: Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.” CONTENT: I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay Fiffel i vallokalerna? En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska): Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?” Ur tråd på Twitter/X den 8 september Inlägg på Twitter/X den 8 september. Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger. - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem. Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons. Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge. Strömavbrott På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten. Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge?? Ur inlägg på Facebook 8 september Inlägg på Facebook 8 september. Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner. Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen. - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen. Kommentar på Facebook 9 september. Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick. - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger. Missnöjda väljare Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””. Inlägg på Twitter/X den 9 september. När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat. - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad. Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora. Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september. Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene. Från Expressens artikel 5 september 2022. I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. - Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora. Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna? - Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar. Kommentar på Facebook 9 september. Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster. - Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk. Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val? - Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen" Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge DESCRIPTION: Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.” CONTENT: I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay Fiffel i vallokalerna? En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska): Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?” Ur tråd på Twitter/X den 8 september Inlägg på Twitter/X den 8 september. Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger. - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem. Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons. Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge. Strömavbrott På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten. Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge?? Ur inlägg på Facebook 8 september Inlägg på Facebook 8 september. Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner. Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen. - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen. Kommentar på Facebook 9 september. Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick. - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger. Missnöjda väljare Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””. Inlägg på Twitter/X den 9 september. När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat. - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad. Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora. Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september. Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene. Från Expressens artikel 5 september 2022. I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. - Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora. Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna? - Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar. Kommentar på Facebook 9 september. Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster. - Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk. Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val? - Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen" Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
618cdcb8536e637255152a13067e98cdc4df8c69
cbee31c794846a6f625a32868b2eef47856acb56
ecb9100613a57879e0882db9eee0c0326635a03eSamtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
Vad är hormonstörande ämnen?
Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
Vad säger forskningen och läkarna?
Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Finns det farliga ämnen i solkräm?
Inlägg på Facebook
På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
Ur inlägg på Instagram 9 juni.
Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
Ur video på Instagram 16 juni.
Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
Inlägg på Instagram 22 april.
Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
Hudläkarens perspektiv
Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
Vad säger myndigheterna?
För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
TT-artikel 16 maj 2024.
Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
Ur SVT-inslag 18 juli.
Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
Inlägg på Instagram 15 juli.
Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
Sammantaget
Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d5447d17f7fb3a0bce69dbc4e34b5e6fba9a0c0f
ecb9100613a57879e0882db9eee0c0326635a03e
TITLE: Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna DESCRIPTION: Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? CONTENT: Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter. Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer. Från Källkritikbyråns granskning 22 juli. - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli. Från inslag i Sveriges radio 22 juli. I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början. Vad är hormonstörande ämnen? Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte. Finns dessa ämnen i svenska solkrämer? Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer. Råd & Röns granskning 21 juni 2023. När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311. Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven: - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa. Ur TV4:s artikel 14 juli 2023. När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön. - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen. Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj. Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen. - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön. Vad säger forskningen och läkarna? Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan. - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck. Inslag i Vetenskapsradion 15 juli. Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Finns det farliga ämnen i solkräm? - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén. Inlägg på Facebook På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka. - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick. Ur inlägg på Instagram 9 juni. Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma. - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén. Ur video på Instagram 16 juni. Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén. Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter. Inlägg på Instagram 22 april. Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen. - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor. Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli. Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon. Hudläkarens perspektiv Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning. - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck. Vad säger myndigheterna? För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan. TT-artikel 16 maj 2024. Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för. - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget. Ur SVT-inslag 18 juli. Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena. Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare: - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika. Inlägg på Instagram 15 juli. Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön. - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare. Sammantaget Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd. LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna DESCRIPTION: Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? CONTENT: Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter. Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer. Från Källkritikbyråns granskning 22 juli. - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli. Från inslag i Sveriges radio 22 juli. I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början. Vad är hormonstörande ämnen? Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte. Finns dessa ämnen i svenska solkrämer? Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer. Råd & Röns granskning 21 juni 2023. När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311. Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven: - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa. Ur TV4:s artikel 14 juli 2023. När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön. - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen. Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj. Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen. - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön. Vad säger forskningen och läkarna? Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan. - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck. Inslag i Vetenskapsradion 15 juli. Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Finns det farliga ämnen i solkräm? - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén. Inlägg på Facebook På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka. - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick. Ur inlägg på Instagram 9 juni. Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma. - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén. Ur video på Instagram 16 juni. Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén. Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter. Inlägg på Instagram 22 april. Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen. - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor. Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli. Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon. Hudläkarens perspektiv Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning. - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck. Vad säger myndigheterna? För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan. TT-artikel 16 maj 2024. Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för. - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget. Ur SVT-inslag 18 juli. Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena. Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare: - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika. Inlägg på Instagram 15 juli. Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön. - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare. Sammantaget Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd. LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ecb9100613a57879e0882db9eee0c0326635a03e
d5447d17f7fb3a0bce69dbc4e34b5e6fba9a0c0f