Tornevall Networks

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

I det här fallet så får man inga sökträffar.

Från Google-sökning.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

I det här fallet så får man inga sökträffar.

Från Google-sökning.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

I det här fallet så får man inga sökträffar.

Från Google-sökning.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får över 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. 

Inlägg på Facebook 13 maj.

I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten Camilla Kvartoft.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen skett.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får över 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. 

Inlägg på Facebook 13 maj.

I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten Camilla Kvartoft.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen skett.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text för en svensk publik.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får över 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. 

Inlägg på Facebook 13 maj.

I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten Camilla Kvartoft.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får över 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. 

Inlägg på Facebook 13 maj.

I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten Camilla Kvartoft.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen skett.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får runt 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten, tillika Publicistklubbens ordförande, Camilla Kvartoft.

Inlägg på Facebook 13 maj.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får över 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. 

Inlägg på Facebook 13 maj.

I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten Camilla Kvartoft.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar har avlöst varandra i flödet – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får runt 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten, tillika Publicistklubbens ordförande, Camilla Kvartoft.

Inlägg på Facebook 13 maj.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får runt 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten, tillika Publicistklubbens ordförande, Camilla Kvartoft.

Inlägg på Facebook 13 maj.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider falska historier om svenska politiker.

CONTENT:
De lockar dig att klicka med upprörande, men påhittade, historier. Nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare. Det har varit hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar på löpande band.

Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får runt 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten, tillika Publicistklubbens ordförande, Camilla Kvartoft.

Inlägg på Facebook 13 maj.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen

DESCRIPTION:
Vietnamesiska klickbetessidor sprider AI-skapade historier om svenska politiker.

CONTENT:
Hyllningar, hjältehistorier och dräpande svar på tal i direktsändningar har avlöst varandra i flödet – nu har de vietnamesiska klickbetessidorna gett sig i kast med den svenska valrörelsen. 

Foto: Skärmdump/Facebook

En stor mängd inlägg om svenska politiker och journalister har fått spridning under de senaste veckorna och fokus har legat på polariserande historier, med tydliga vinnare och förlorare.Så här inleds ett inlägg som publicerades på Facebook i onsdags:

IGÅR KVÄLL: Magdalena Andersson attackerade Jimmie Åkesson – och fick en moralisk ‘läxa’ hon sent kommer att glömma
Utdrag ur Facebook-inlägg 20 maj

I en lång, vindlande redogörelse berättar kvinnan bakom publiceringen om hur Jimmie Åkesson läxat upp Magdalena Andersson i en debatt kvällen före. Inlägget får runt 14 000 reaktioner, 1 700 kommentarer och delas nästan 900 gånger.

Facebook-inlägg 20 maj.

När en person i kommentarsfältet frågar var debatten går att se, svarar kvinnan: “Jag vet inte men det kan ha varit tillfälligt eftersom det var Ekot”.Sanningen är att meningsutbytet aldrig ägt rum.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 maj.

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i inlägget, upptäcker vi att kvinnans inlägg är en lätt redigerad kopia av ett inlägg från Facebook-sidan Politisk Översikt Sverige – en sida som vi skrev om den 15 maj, då den publicerat en AI-genererad bild där det felaktigt påstods att Jimmie Åkesson blivit pappa igen.

Syftet: att locka in läsaren till en “nyhetssajt” fylld av annonser, där bluffmakaren tjänar pengar för varje klick.Just Politisk Översikt Sverige är tydligt riktad mot en sverigedemokratisk publik. I ett dussintal inlägg attackeras SVT-journalisten, tillika Publicistklubbens ordförande, Camilla Kvartoft.

Inlägg på Facebook 13 maj.

”SÄTT DIG NER — MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?”, skriver sidan i ett inlägg, med ett bildmontage som föreställer en upprörd Jimmie Åkesson ihop med en leende Camilla Kvartoft.

Detta ska han alltså ha sagt till henne i “ett chockerande live-tv-ögonblick” – men trots att situationen är helt påhittad, får inlägget nästan tretusen reaktioner.Många kommenterar som om de tror att händelsen inträffat på riktigt.

Kommentar på Facebook 20 maj.

Avslöjade sig själva

När Källkritikbyrån söker efter formuleringar i de olika inläggen, hemsidorna som Facebook-sidan refererar till, och bilderna som läggs upp där, upptäcker vi ytterligare elva svenska politiksidor som verkar ha startats av samma aktör sedan början av april – och minst 44 i andra länder, startade under samma tidsperiod.

I ett inlägg från sidan Scandi Prime, även den med fokus på Jimmie Åkesson, ges en inblick i hur bluffmakarna arbetar. Det inleds:

“Jag har skrivit om berättelsen på svenska, behållit händelseförloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:”

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 maj.

Sedan följer fejkinlägget, ännu en attack mot Camilla Kvartoft. Alltså: någon har bett en AI-bot att översätta och spetsa till en text från engelska, och sätta den i en svensk kontext.

En annan sida, vid namn Den Tysta Kronan, publicerar fejkinnehåll till stöd för Magdalena Andersson.

Facebook-sidan Den Tysta Kronan.

“Du måste tystas”, påstås hon ha sagt till Ulf Kristersson innan hon satte honom på plats, i ett uppdiktat inlägg som får runt 1 500 reaktioner.

En annan sida, vid namn NextGen Leadership, samlar i stället följare till stöd för Ebba Busch. Men ingen av dessa sidor har hittills fått lika stort genomslag som Politisk Översikt Sverige.

Inlägg på Facebook 14 maj.

Enligt Facebooks sidtransparens sitter administratörerna i Vietnam – och det de gör har stora likheter med de vietnamesiska klicknätverk som Källkritikbyrån tidigare granskat.

Tjänar klick på AI-historier och fake news

I augusti 2025 avslöjade vi hur ett sådant nätverk drevs av ett vietnamesiskt företag vid namn BeeUp – som utåt sett presenterar sig som en marknadsföringsbyrå, men i själva verket pumpar ut AI-genererat fejkinnehåll på mängder av språk, till synes just för att tjäna annonspengar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti 2025.

I januari 2026 upptäckte vi tillsammans med Skaraborgs Nyheter att BeeUp startat nya sidor, där de i stället för att hitta på historier från grunden börjat vilseleda kring verkliga nyheter – då med fokus på försvinnandet av en 18-årig kvinna i Uddevalla.

Från Källkritikbyråns artikel 19 januari.

Och i mars 2026 upptäckte vi hur ett liknande nätverk, startat av en okänd vietnamesisk aktör, sedan januari skapat fler än 150 Facebook-sidor till stöd för olika fenomen – varpå man i mars börjat skicka ut fejkade dödsannonser som skulle uppröra de följare man samlat. Även då för att locka in dem till en sajt där de kunde “läsa mer”.

Men det som skett nu under april och maj är alltså något nytt, sannolikt kopplat till valåret – inför valet engagerar politiskt innehåll mer än vanligt, vilket innebär mer annonspengar för bluffmakarna.

Inlägg på Facebook 13 maj.

Har byggts upp en mottaglighet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, ser attackerna mot programledaren Camilla Kvartoft som särskilt oroväckande:

– Det jag sett från de här sidorna hittills skulle gå att dela in i två läger: dels väldigt mycket emot Camilla Kvartoft och traditionella medier, dels väldigt positivt när det gäller Jimmie Åkesson och Ebba Busch. I det senare fallet tror jag att de gör mindre skillnad – de kan nog göra större skada när det kommer till att underminera vissa personer och institutioner.

Inlägg på Facebook 11 maj.

Rent krasst skulle man kunna säga att journalister tidigare har behövt stå skott för dumheter de eventuellt gjort och dumheter makthavare påstår att de gjort. Dessa makthavare kan då ha sina egna syften till att undergräva journalisternas trovärdighet. Men med den här typen av aktörer skulle man kunna lägga till en tredje kategori: Dumheter de påstås ha gjort, därför att någon tjänar pengar på ilskan det orsakar.Alltså: plötsligt tvingas Camilla Kvartoft, eller någon annan utsatt journalist, politiker eller offentlig person, stå till skott för något som påstås om dem utan grund, enbart för att locka klick.

Från sajten Alles.giupban.com.vn.

– Svenska medier i allmänhet, public service i synnerhet, har ju i flera år varit utsatta för en koordinerad kampanj som syftar till att smutskasta och underminera förtroendet för dem. Framförallt då utifrån anklagelser om vänstervridning. Det har byggt upp en mottaglighet för den här typen av falsk och missvisande information, säger Jesper Strömbäck.

”Svårt att fäktas med stora drakar som Meta”

Camilla Kvartoft svarar mejlledes att hon inte har möjlighet till en intervju – men att hon vidarebefordrat ärendet till SVT:s säkerhetsavdelning.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Kort därpå skriver Agnes Dahlberg, säkerhetsspecialist för public service-bolaget:

”Dessvärre är vi förhållandevis maktlösa till den här sortens desinformationsspridning, vad gäller att kontrollera deras uppkomst, spridning och nedtagning.”

Vad de kan göra, skriver Dahlberg, är att anmäla inläggen till Facebook och hoppas på gehör. Att agera rättsligt, exempelvis med avstamp i upphovsrätten, bedömer Agnes Dahlberg vara en svårframkomlig väg:

“Det kan vara svårt (hopplöst) att fäktas med stora drakar som Meta i dessa juridiska sammanhang”, skriver hon i ett mejl.

Inlägg på Facebook 25 maj.

Källkritikbyrån har sökt Meta, som inte besvarat vår intervjuförfrågan. Vi har också sökt kvinnan bakom det Facebook-inlägg som inledde vår granskning – inte heller hon har återkommit.Svenska politiksidor som ingår i nätverket:

Politisk Översikt Sverige (skapad 6 april 2026)Den Tysta Kronan (skapad 6 april 2026)Framtidens Ledare (skapad 6 april 2026)Smart Governance Lab (skapad 6 maj 2026)NextGen Leadership (skapad 6 maj 2026)Nordic Future (skapad 11 maj 2026)Svenska Rösten (skapad 11 maj 2026)Scandi Prime (skapad 13 maj 2026)Partipolitik i Fokus (skapad 13 maj 2026)Bygg Nationen (skapad 13 maj 2026)Styrka i Enighet (skapad 13 maj 2026)Blågul Ledare (skapad 13 maj 2026)

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

LÄS MER:► Nej, de här bilderna visar inte Jimmie Åkesson som nybliven pappa► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Jonathan Lundbergjonathan.lundberg@proton.me

Christian Haagch.haag@outlook.com