Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar

DESCRIPTION:
Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.

CONTENT:
Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.

Foto: Skärmdump/Facebook

Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:

Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
Inlägg på Facebook 10 november

Inlägg på Facebook 10 november

I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.

Falskt med ett korn av sanning

Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.

Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.

En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.

Finns det något korn av sanning i den här historien?

- För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.

Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.

I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:

Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
Från Trafikverkets sajt

Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:

Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”

Inget stort problem

Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:

Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
Från Giftinformationscentralens sajt

Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.

Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.

- Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.

Solskenshistorier används som klickbete

AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.

Från Källkritikbyråns artikel 14 november.

Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.

Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.

LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar

DESCRIPTION:
Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.

CONTENT:
Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.

Foto: Skärmdump/Facebook

Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:

Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
Inlägg på Facebook 10 november

Inlägg på Facebook 10 november

I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.

Falskt med ett korn av sanning

Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.

Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.

En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.

Finns det något korn av sanning i den här historien?

- För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.

Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.

I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:

Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
Från Trafikverkets sajt

Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:

Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”

Inget stort problem

Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:

Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
Från Giftinformationscentralens sajt

Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.

Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.

- Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.

Solskenshistorier används som klickbete

AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.

Från Källkritikbyråns artikel 14 november.

Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.

Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.

LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-12 09:44:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: a98b22ef230ca28b52e5f8317a0cfad687929e2a
   Title:

   Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar
   Description:

   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.
   Content

   Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:
   
   Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.
   
   Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.
   
   Falskt med ett korn av sanning
   
   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.
   
   En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.
   
   Finns det något korn av sanning i den här historien?
   
   - För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.
   
   Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.
   
   I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:
   
   Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
   Från Trafikverkets sajt
   
   Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:
   
   Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
   Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”
   
   Inget stort problem
   
   Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:
   
   Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
   Från Giftinformationscentralens sajt
   
   Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.
   
   Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.
   
   - Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.
   
   Solskenshistorier används som klickbete
   
   AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 14 november.
   
   Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.
   
   Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.
   
   LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-12 09:44:19

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: f97d331a2371f9b5438c12f73e99efaa0b7f7a1d
   Title:

   Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar
   Description:

   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.
   Content

   Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:
   
   Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.
   
   Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.
   
   Falskt med ett korn av sanning
   
   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.
   
   En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.
   
   Finns det något korn av sanning i den här historien?
   
   - För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.
   
   Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.
   
   I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:
   
   Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
   Från Trafikverkets sajt
   
   Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:
   
   Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
   Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”
   
   Inget stort problem
   
   Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:
   
   Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
   Från Giftinformationscentralens sajt
   
   Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.
   
   Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.
   
   - Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.
   
   Solskenshistorier används som klickbete
   
   AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 14 november.
   
   Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.
   
   Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.
   
   LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så undersöker du Facebook-annonser

DESCRIPTION:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.

CONTENT:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Inlägg på Facebook 24 november.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
Ur inlägg på Facebook 24 november

Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.

Från bluffsajt på Facebook 10 november.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”. 

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så undersöker du Facebook-annonser

DESCRIPTION:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.

CONTENT:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Inlägg på Facebook 24 november.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
Ur inlägg på Facebook 24 november

Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.

Från bluffsajt på Facebook 10 november.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”. 

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-04 08:51:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: b947b337dd4b08cc1d572804bb78fec3a0ef7407
   Title:

   Guide: Så undersöker du Facebook-annonser
   Description:

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.
   Content

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.
   
   Inlägg på Facebook 24 november.
   
   Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:
   
   För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
   Ur inlägg på Facebook 24 november
   
   Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.
   
   Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:
   
   Steg 1: Kolla Facebook-sidan
   
   Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.
   
   Från bluffsajt på Facebook 10 november.
   
   Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.
   
   Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.
   
   Steg 2: Kolla bilder
   
   Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.
   
   Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.
   
   Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!
   
   Steg 3: Kolla sidans annonser
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.
   
   Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.
   
   Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.
   
   Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut
   
   Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.
   
   I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.
   
   Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.
   
   Stor bluffindustri
   
   I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-04 08:51:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 0a37f106e6612514a08be827c235142333204ff9
   Title:

   Guide: Så undersöker du Facebook-annonser
   Description:

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.
   Content

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.
   
   Inlägg på Facebook 24 november.
   
   Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:
   
   För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
   Ur inlägg på Facebook 24 november
   
   Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.
   
   Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:
   
   Steg 1: Kolla Facebook-sidan
   
   Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.
   
   Från bluffsajt på Facebook 10 november.
   
   Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.
   
   Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.
   
   Steg 2: Kolla bilder
   
   Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.
   
   Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.
   
   Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!
   
   Steg 3: Kolla sidans annonser
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.
   
   Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.
   
   Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.
   
   Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut
   
   Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.
   
   I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.
   
   Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.
   
   Stor bluffindustri
   
   I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista

DESCRIPTION:
Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

CONTENT:
På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

Foto: Skärmdump/Facebook

Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.

Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”. 

Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern. 

För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:

Annons på Facebook under september.

Eller så här:

Annons på Facebook under oktober.

För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.

Text från sajten Battre-halsa.com.

För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.

I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.

Från sajten Battre-halsa.com.

Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.

Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:

Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.

- Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.

Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.

En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:

? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista

DESCRIPTION:
Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

CONTENT:
På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

Foto: Skärmdump/Facebook

Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.

Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”. 

Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern. 

För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:

Annons på Facebook under september.

Eller så här:

Annons på Facebook under oktober.

För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.

Text från sajten Battre-halsa.com.

För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.

I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.

Från sajten Battre-halsa.com.

Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.

Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:

Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.

- Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.

Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.

En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:

? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-28 13:42:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 32b25d4c41d79ddb8635849a3062ef4614ba319f
   Title:

   Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista
   Description:

   Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   Content

   På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.
   
   Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”.
   
   Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern.
   
   För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:
   
   Annons på Facebook under september.
   
   Eller så här:
   
   Annons på Facebook under oktober.
   
   För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.
   
   Text från sajten Battre-halsa.com.
   
   För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.
   
   I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.
   
   Från sajten Battre-halsa.com.
   
   Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.
   
   Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:
   
   Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.
   
   - Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.
   
   Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.
   
   En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:
   
   ? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-28 13:42:45

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c302ecf3636d6c3e7e877c909bada56b4d0849c7
   Title:

   Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista
   Description:

   Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   Content

   På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.
   
   Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”.
   
   Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern.
   
   För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:
   
   Annons på Facebook under september.
   
   Eller så här:
   
   Annons på Facebook under oktober.
   
   För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.
   
   Text från sajten Battre-halsa.com.
   
   För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.
   
   I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.
   
   Från sajten Battre-halsa.com.
   
   Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.
   
   Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:
   
   Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.
   
   - Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.
   
   Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.
   
   En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:
   
   ? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

DESCRIPTION:
Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.

CONTENT:
Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

”Gott” och ”ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

- Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

- Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

- Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

- Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

- Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

- Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

- Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

DESCRIPTION:
Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.

CONTENT:
Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

”Gott” och ”ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

- Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

- Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

- Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

- Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

- Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

- Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

- Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-26 09:04:22

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 3cbfd71f86e1bf5c5a7a9451a44f1d40a59a23dc
   Title:

   Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   Description:

   Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.
   Content

   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok
   
   Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:
   
   Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
   Instagram 15 mars
   
   Inlägg på Instagram 15 mars
   
   Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.
   
   Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
   Utdrag ur inlägg 19 oktober
   
   Video på Instagram 19 oktober.
   
   I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.
   
   I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.
   
   I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.
   
   ”Gott” och ”ont” kolesterol
   
   Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.
   
   Kommentar på Tiktok 1 juli.
   
   Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.
   
   - Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
   
   Kommentar på Instagram 30 oktober.
   
   Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:
   
   - Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.
   
   Fettsyror ställs mot varandra
   
   Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.
   
   Inlägg på Instagram 2 december 2024.
   
   Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.
   
   Är rapsolja är ett sämre alternativ?
   
   - Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.
   
   Kommentar på Instagram 20 oktober.
   
   I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.
   
   - Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.
   
   Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.
   
   - Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.
   
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.
   
   Smör, ister eller talg då?
   
   Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.
   
   En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.
   
   Från klipp ur TV4 den 4 september.
   
   Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.
   
   - Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.
   
   Kommentar på Instagram 28 november 2024.
   
   Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 
   
   - Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.
   
   Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.
   
   LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-26 09:04:22

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3a8e3f49c0c5c3670ee1880c3a71c55b848e1937
   Title:

   Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   Description:

   Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.
   Content

   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok
   
   Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:
   
   Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
   Instagram 15 mars
   
   Inlägg på Instagram 15 mars
   
   Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.
   
   Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
   Utdrag ur inlägg 19 oktober
   
   Video på Instagram 19 oktober.
   
   I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.
   
   I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.
   
   I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.
   
   ”Gott” och ”ont” kolesterol
   
   Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.
   
   Kommentar på Tiktok 1 juli.
   
   Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.
   
   - Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
   
   Kommentar på Instagram 30 oktober.
   
   Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:
   
   - Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.
   
   Fettsyror ställs mot varandra
   
   Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.
   
   Inlägg på Instagram 2 december 2024.
   
   Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.
   
   Är rapsolja är ett sämre alternativ?
   
   - Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.
   
   Kommentar på Instagram 20 oktober.
   
   I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.
   
   - Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.
   
   Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.
   
   - Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.
   
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.
   
   Smör, ister eller talg då?
   
   Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.
   
   En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.
   
   Från klipp ur TV4 den 4 september.
   
   Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.
   
   - Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.
   
   Kommentar på Instagram 28 november 2024.
   
   Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 
   
   - Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.
   
   Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.
   
   LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper

DESCRIPTION:
Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.

CONTENT:
Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes

Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.

Så här skriver Facebook-sidan:

Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
Inlägg på Facebook 27 september

Inlägg på Facebook 27 september

Men verkligheten ser annorlunda ut. 

Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:

Foto: Eignerframes

Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.

- Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.

Har inte kommit ur testfasen än

Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.

Från BBC den 23 januari 2021.

På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:

Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
Från Ulmer nests sajt

Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen. 

Kommentar på Facebook 3 oktober. 

Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper

DESCRIPTION:
Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.

CONTENT:
Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes

Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.

Så här skriver Facebook-sidan:

Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
Inlägg på Facebook 27 september

Inlägg på Facebook 27 september

Men verkligheten ser annorlunda ut. 

Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:

Foto: Eignerframes

Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.

- Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.

Har inte kommit ur testfasen än

Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.

Från BBC den 23 januari 2021.

På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:

Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
Från Ulmer nests sajt

Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen. 

Kommentar på Facebook 3 oktober. 

Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-14 09:49:57

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: e4955e13a79f9e72ded1056c8ba496cecb79c3d0
   Title:

   Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper
   Description:

   Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.
   Content

   Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes
   
   Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.
   
   Så här skriver Facebook-sidan:
   
   Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Men verkligheten ser annorlunda ut.
   
   Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:
   
   Foto: Eignerframes
   
   Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.
   
   - Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.
   
   Har inte kommit ur testfasen än
   
   Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.
   
   Från BBC den 23 januari 2021.
   
   På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:
   
   Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
   Från Ulmer nests sajt
   
   Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen.
   
   Kommentar på Facebook 3 oktober.
   
   Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.
   
   Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-14 09:49:57

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 2455a895847a9262e80573a034c8a74412a32e21
   Title:

   Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper
   Description:

   Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.
   Content

   Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes
   
   Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.
   
   Så här skriver Facebook-sidan:
   
   Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Men verkligheten ser annorlunda ut.
   
   Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:
   
   Foto: Eignerframes
   
   Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.
   
   - Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.
   
   Har inte kommit ur testfasen än
   
   Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.
   
   Från BBC den 23 januari 2021.
   
   På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:
   
   Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
   Från Ulmer nests sajt
   
   Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen.
   
   Kommentar på Facebook 3 oktober.
   
   Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.
   
   Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos

DESCRIPTION:
Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

CONTENT:
I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.

”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.

I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.

Kommentar på Facebook 31 oktober.

I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.

I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.

Inlägg på Facebook 8 oktober.

I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.

Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.

Vad är termografi?

Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader. 

När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.

Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.

En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.

Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.

- Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.

Ur Allas 30 oktober.

Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:

- Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.

Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.

Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.

Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.

Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.

Mammografi

Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.

- Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.

På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.

Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.

En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.

Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.

Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.

- Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.

Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.

- Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.

Kommentar på Twitter/X den 1 november.

Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar. 

- Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.

Video i inlägg på Facebook 28 september.

En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.

Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos

DESCRIPTION:
Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

CONTENT:
I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.

”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.

I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.

Kommentar på Facebook 31 oktober.

I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.

I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.

Inlägg på Facebook 8 oktober.

I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.

Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.

Vad är termografi?

Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader. 

När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.

Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.

En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.

Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.

- Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.

Ur Allas 30 oktober.

Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:

- Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.

Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.

Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.

Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.

Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.

Mammografi

Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.

- Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.

På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.

Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.

En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.

Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.

Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.

- Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.

Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.

- Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.

Kommentar på Twitter/X den 1 november.

Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar. 

- Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.

Video i inlägg på Facebook 28 september.

En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.

Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-07 11:53:00

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: e0806a7a6f274bf5013af63dfe3e7a9409906b1d
   Title:

   Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos
   Description:

   Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   Content

   I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.
   
   ”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.
   
   I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.
   
   Kommentar på Facebook 31 oktober.
   
   I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.
   
   I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.
   
   Inlägg på Facebook 8 oktober.
   
   I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.
   
   Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.
   
   Vad är termografi?
   
   Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader.
   
   När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.
   
   Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.
   
   En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.
   
   Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.
   
   - Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.
   
   Ur Allas 30 oktober.
   
   Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:
   
   - Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.
   
   Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.
   
   Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.
   
   Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.
   
   Mammografi
   
   Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.
   
   - Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.
   
   På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.
   
   Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.
   
   En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.
   
   Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.
   
   - Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.
   
   Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.
   
   - Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.
   
   Kommentar på Twitter/X den 1 november.
   
   Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar.
   
   - Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.
   
   Video i inlägg på Facebook 28 september.
   
   En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.
   
   Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-07 11:53:00

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 4da23459928e4a2637f5f8e8fe1c922dfd6ec4df
   Title:

   Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos
   Description:

   Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   Content

   I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.
   
   ”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.
   
   I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.
   
   Kommentar på Facebook 31 oktober.
   
   I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.
   
   I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.
   
   Inlägg på Facebook 8 oktober.
   
   I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.
   
   Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.
   
   Vad är termografi?
   
   Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader.
   
   När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.
   
   Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.
   
   En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.
   
   Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.
   
   - Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.
   
   Ur Allas 30 oktober.
   
   Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:
   
   - Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.
   
   Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.
   
   Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.
   
   Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.
   
   Mammografi
   
   Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.
   
   - Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.
   
   På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.
   
   Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.
   
   En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.
   
   Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.
   
   - Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.
   
   Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.
   
   - Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.
   
   Kommentar på Twitter/X den 1 november.
   
   Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar.
   
   - Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.
   
   Video i inlägg på Facebook 28 september.
   
   En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.
   
   Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Falska påståenden om ”giftiga” och ”livsfarliga” fröoljor sprids på nätet

DESCRIPTION:
Experter avfärdar påståendena. ”Inget man behöver oroa sig för”.

CONTENT:
I sociala medier kallas de för ”de livsfarliga fröoljorna”. En del oroar sig för att oljor som rapsolja ska vara skadliga och oxidera snabbt eller vid låga temperaturer. ”Det är inget man behöver oroa sig för”, säger Helena Bjermo, nutritionist på Livsmedelsverket.

Foto: Pixabay/Tiktok/Instagram

Under flera år har det spridits påståenden om att tillverkningen av vegetabiliska oljor skulle leda till att de blir skadliga på olika sätt.I den här artikeln - den andra delen i vår serie om fröoljor - går vi igenom frågor som är kopplade till bruk och tillverkning av oljorna.

Oxidation och matlagning

Så här lät det på Instagram förra sommaren: 

De livsfarliga fröoljornaOljan som utvinns från upphettade frön (raps, majs, solros etc) görs med hexan – som är en PETROLIUMbaserat lösningsmedel. Olja har en stark och obehaglig doft vilket gör att matindustrin använder olika kemikalier för att "mörka" doften.
Utdrag ur inlägg på Instagram 22 juli 2024

Inlägg på Instagram 22 juli 2024

Ett vanligt påstående handlar om att rapsolja skulle vara instabil vid upphettning. 

”Här är varför du ska sluta konsumera fröoljor”, inledde en man ett klipp i februari och fortsatte:

De här oljorna oxiderar också väldigt snabbt, vid låga temperaturer, vilket gör att det är väldigt ostabila oljor och att de inte ska användas till att steka med, eller något annat. Eller helst inte över huvud taget.
Ur klipp på Tiktok och Instagram 3 februari

Videon har fått omkring 1 300 gilla-markeringar på Instagram och nära 4 000 visningar på Tiktok.

Inlägg på Instagram 3 februari.

I fjol publicerade en större träningsinfluencer med över 375 000 följare på Instagram en video om fetter och fröoljor.

När oljor oxiderar bildas skadliga föreningar, inklusive fria radikaler och aldehyder, som har kopplats till inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Ur video på Instagram 26 november 2024

Mannen varnar därför för att värma upp oljorna.

Att oljorna oxiderar snabbt, och vid låga temperaturer, stämmer inte, förklarar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.- Man har gjort studier och tittat på hur mycket som oxideras när man friterar eller steker, och det man ser är att vid normal tillagning så är det väldigt lite av detta som sker. Så det är inget man behöver oroa sig för. I en studie behövde man hetta upp den mest känsliga oljan, majsolja, till 200 grader i mer än fyra timmar för att man skulle kunna se någon omvandling.

Video på Instagram 26 november 2024.

- Varmpressad olja, som är den vanliga rapsoljan, är behandlad och tvättad så att många av de molekyler som skyndar på oxidering har tagits bort, säger Karolina Östbring, universitetslektor vid avdelningen för livsmedel och läkemedel vid Lunds universitet.

En bieffekt av det är hållbarhet.

- Denna olja har lång hållbarhet, men kan oxidera efter väldigt lång tid eller vid höga temperaturer. Kallpressad olja är inte lika behandlad och har kortare hållbarhet, ungefär ett år vid förvaring i rumstemperatur.

Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med exempelvis rapsolja av hälsoskäl.

Hexan i tillverkningsprocessen

Det sprids också videor där man ifrågasätter användningen av kolvätet hexan vid tillverkningen. 

- Hexan kan användas i processen vid varmpressning, men inte vid kallpressning. Det är bara ett hjälpmedel för att utvinna oljan effektivt, säger Anneli Kihlstrand, agronom och vd på Sveriges frö- och oljeodlare.

Utdrag ur kommentar på Instagram 3 december 2024.

I de fall hexan används så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan dock finnas spår kvar i slutprodukten, men det finns regler för hur mycket det får finnas. Så här skriver den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa:

Inom livsmedelsindustrin används hexan för att utvinna olja ur frön, såsom rapsfrön. Lagstiftning fastställer en högsta tillåten restnivå på 1 mg/kg för hexan i vegetabiliska oljor, inklusive rapsolja. Denna gräns gäller för den slutprodukt som är tillgänglig för konsumenter.
Utdrag ur mejl från Efsa till Källkritikbyrån

Den senaste säkerhetsutvärderingen av hexan som extraktionsmedel gjordes på 90-talet och Efsa har därför inlett en ny utvärdering, där man kommer att gå igenom intag av hexanrester från alla kostkällor.

Rapsfrön inte giftiga

Det hävdas på nätet att rapsfrön skulle vara giftiga eller olämpliga att äta, att de egentligen bara ska användas till att producera drivmedel eller motorolja, och att det finns kvar farliga ämnen i den färdiga produkten.

Video på Tiktok 5 maj.

Så här låter det i en AI-genererad Tiktok-video med över 2 000 interaktioner:

Rapsolja är giftig, här är hur det framställs. Processen börjar med fröna från en rapsväxt, vilka är helt giftiga för människor.
Ur video på Tiktok 5 maj

Men det stämmer inte.- Nej, rapsfrön är inte giftiga. Till exempel kan rostade rapsfrön användas på bröd eller i fil, och det är helt ofarligt att äta dem, säger Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare.

De farliga ämnena då? Jo, på 50-talet upptäckte man att den enkelomättade fettsyran erukasyra kunde påverka hjärtmuskeln negativt hos råttor, och på 60-talet fann man att glukosinolat i oljorna kunde försämra sköldkörtelns upptag av jod. Genom växtförädling har man dock lyckats eliminera båda ämnena.

- Rapsfrön är inte giftiga för människor i dag. I dag är endast så kallade 00-sorter eller ”double low”-sorter, som har låga halter av både erukasyra och glukosinolat, godkända att odla i EU, säger Karolina Östbring vid Lunds universitet.

Kommentar på Instagram 3 december 2024.

Detta bekräftas även av Giftinformationscentralen:

"Rapsfrön säljs och förtärs bland annat som topping till musli, groddning eller rostat. Vi har ingen information om att rapsfrön i normal användning av konsument i sig självt ska vara giftiga, och ser inte heller någon risk för akut förgiftning vid enstaka förtäring.I äldre studier har det framkommit att raps innehåller erukasyra, som kan ge upphov till myokardförändringar och lipidoidos, men moderna odlade arter är framtagna med detta i åtanke och innehåller väldigt låg halt av erukasyra."
Ur mejl från Giftinformationscentralen

Enligt Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare blev rapsen en stor gröda först efter andra världskriget. Innan dess användes den nästan uteslutande för tekniskt bruk, till exempel som lampolja, och var inte ett livsmedel. Det berodde på att den då hade hög halt av erukasyra och glukosinolater, som gjorde den olämplig att äta i större mängder.

Kommentar på Tiktok 9 maj.

- Den mesta av erukasyran är bortförädlad traditionellt, så det handlar inte om GMO, utan har skett för länge sedan. Den lilla mängd som är kvar som man inte fått bort kan man också anse är en del av växtens naturliga skydd mot insekter och fåglar, säger Anneli Kihlstrand.

Sammantaget: De påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier innehåller ofta ett korn av sanning,  men dras till extrema slutsatser som inte stöds av forskningen. Vi har gått igenom farhågor om oljornas tillverkning och bruk - exempelvis stämmer det att oljorna kan oxidera vid mycket höga temperaturer under lång tid, men inte vid normal matlagning.I de fall hexan används för att få ut mer olja vid pressningen så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan finnas spår av hexan i oljorna. I EU är högsta tillåtna restnivå en tusendels gram per kilo.

Rapsfrön är inte heller giftiga, som det påstås i en del videor. Förr innehöll fröna olämpliga ämnen, men halterna av dessa har sedan länge sänkts genom växtförädling till ofarliga nivåer.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.I den tredje delen tittar vi på falska påståenden om kolesterol och mättat fett.

Uppdatering 28 november: Träningsinfluencern har meddelat att han avböjer att kommentera.LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Falska påståenden om ”giftiga” och ”livsfarliga” fröoljor sprids på nätet

DESCRIPTION:
Experter avfärdar påståendena. ”Inget man behöver oroa sig för”.

CONTENT:
I sociala medier kallas de för ”de livsfarliga fröoljorna”. En del oroar sig för att oljor som rapsolja ska vara skadliga och oxidera snabbt eller vid låga temperaturer. ”Det är inget man behöver oroa sig för”, säger Helena Bjermo, nutritionist på Livsmedelsverket.

Foto: Pixabay/Tiktok/Instagram

Under flera år har det spridits påståenden om att tillverkningen av vegetabiliska oljor skulle leda till att de blir skadliga på olika sätt.I den här artikeln - den andra delen i vår serie om fröoljor - går vi igenom frågor som är kopplade till bruk och tillverkning av oljorna.

Oxidation och matlagning

Så här lät det på Instagram förra sommaren: 

De livsfarliga fröoljornaOljan som utvinns från upphettade frön (raps, majs, solros etc) görs med hexan – som är en PETROLIUMbaserat lösningsmedel. Olja har en stark och obehaglig doft vilket gör att matindustrin använder olika kemikalier för att "mörka" doften.
Utdrag ur inlägg på Instagram 22 juli 2024

Inlägg på Instagram 22 juli 2024

Ett vanligt påstående handlar om att rapsolja skulle vara instabil vid upphettning. 

”Här är varför du ska sluta konsumera fröoljor”, inledde en man ett klipp i februari och fortsatte:

De här oljorna oxiderar också väldigt snabbt, vid låga temperaturer, vilket gör att det är väldigt ostabila oljor och att de inte ska användas till att steka med, eller något annat. Eller helst inte över huvud taget.
Ur klipp på Tiktok och Instagram 3 februari

Videon har fått omkring 1 300 gilla-markeringar på Instagram och nära 4 000 visningar på Tiktok.

Inlägg på Instagram 3 februari.

I fjol publicerade en större träningsinfluencer med över 375 000 följare på Instagram en video om fetter och fröoljor.

När oljor oxiderar bildas skadliga föreningar, inklusive fria radikaler och aldehyder, som har kopplats till inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Ur video på Instagram 26 november 2024

Mannen varnar därför för att värma upp oljorna.

Att oljorna oxiderar snabbt, och vid låga temperaturer, stämmer inte, förklarar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.- Man har gjort studier och tittat på hur mycket som oxideras när man friterar eller steker, och det man ser är att vid normal tillagning så är det väldigt lite av detta som sker. Så det är inget man behöver oroa sig för. I en studie behövde man hetta upp den mest känsliga oljan, majsolja, till 200 grader i mer än fyra timmar för att man skulle kunna se någon omvandling.

Video på Instagram 26 november 2024.

- Varmpressad olja, som är den vanliga rapsoljan, är behandlad och tvättad så att många av de molekyler som skyndar på oxidering har tagits bort, säger Karolina Östbring, universitetslektor vid avdelningen för livsmedel och läkemedel vid Lunds universitet.

En bieffekt av det är hållbarhet.

- Denna olja har lång hållbarhet, men kan oxidera efter väldigt lång tid eller vid höga temperaturer. Kallpressad olja är inte lika behandlad och har kortare hållbarhet, ungefär ett år vid förvaring i rumstemperatur.

Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med exempelvis rapsolja av hälsoskäl.

Hexan i tillverkningsprocessen

Det sprids också videor där man ifrågasätter användningen av kolvätet hexan vid tillverkningen. 

- Hexan kan användas i processen vid varmpressning, men inte vid kallpressning. Det är bara ett hjälpmedel för att utvinna oljan effektivt, säger Anneli Kihlstrand, agronom och vd på Sveriges frö- och oljeodlare.

Utdrag ur kommentar på Instagram 3 december 2024.

I de fall hexan används så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan dock finnas spår kvar i slutprodukten, men det finns regler för hur mycket det får finnas. Så här skriver den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa:

Inom livsmedelsindustrin används hexan för att utvinna olja ur frön, såsom rapsfrön. Lagstiftning fastställer en högsta tillåten restnivå på 1 mg/kg för hexan i vegetabiliska oljor, inklusive rapsolja. Denna gräns gäller för den slutprodukt som är tillgänglig för konsumenter.
Utdrag ur mejl från Efsa till Källkritikbyrån

Den senaste säkerhetsutvärderingen av hexan som extraktionsmedel gjordes på 90-talet och Efsa har därför inlett en ny utvärdering, där man kommer att gå igenom intag av hexanrester från alla kostkällor.

Rapsfrön inte giftiga

Det hävdas på nätet att rapsfrön skulle vara giftiga eller olämpliga att äta, att de egentligen bara ska användas till att producera drivmedel eller motorolja, och att det finns kvar farliga ämnen i den färdiga produkten.

Video på Tiktok 5 maj.

Så här låter det i en AI-genererad Tiktok-video med över 2 000 interaktioner:

Rapsolja är giftig, här är hur det framställs. Processen börjar med fröna från en rapsväxt, vilka är helt giftiga för människor.
Ur video på Tiktok 5 maj

Men det stämmer inte.- Nej, rapsfrön är inte giftiga. Till exempel kan rostade rapsfrön användas på bröd eller i fil, och det är helt ofarligt att äta dem, säger Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare.

De farliga ämnena då? Jo, på 50-talet upptäckte man att den enkelomättade fettsyran erukasyra kunde påverka hjärtmuskeln negativt hos råttor, och på 60-talet fann man att glukosinolat i oljorna kunde försämra sköldkörtelns upptag av jod. Genom växtförädling har man dock lyckats eliminera båda ämnena.

- Rapsfrön är inte giftiga för människor i dag. I dag är endast så kallade 00-sorter eller ”double low”-sorter, som har låga halter av både erukasyra och glukosinolat, godkända att odla i EU, säger Karolina Östbring vid Lunds universitet.

Kommentar på Instagram 3 december 2024.

Detta bekräftas även av Giftinformationscentralen:

"Rapsfrön säljs och förtärs bland annat som topping till musli, groddning eller rostat. Vi har ingen information om att rapsfrön i normal användning av konsument i sig självt ska vara giftiga, och ser inte heller någon risk för akut förgiftning vid enstaka förtäring.I äldre studier har det framkommit att raps innehåller erukasyra, som kan ge upphov till myokardförändringar och lipidoidos, men moderna odlade arter är framtagna med detta i åtanke och innehåller väldigt låg halt av erukasyra."
Ur mejl från Giftinformationscentralen

Enligt Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare blev rapsen en stor gröda först efter andra världskriget. Innan dess användes den nästan uteslutande för tekniskt bruk, till exempel som lampolja, och var inte ett livsmedel. Det berodde på att den då hade hög halt av erukasyra och glukosinolater, som gjorde den olämplig att äta i större mängder.

Kommentar på Tiktok 9 maj.

- Den mesta av erukasyran är bortförädlad traditionellt, så det handlar inte om GMO, utan har skett för länge sedan. Den lilla mängd som är kvar som man inte fått bort kan man också anse är en del av växtens naturliga skydd mot insekter och fåglar, säger Anneli Kihlstrand.

Sammantaget: De påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier innehåller ofta ett korn av sanning,  men dras till extrema slutsatser som inte stöds av forskningen. Vi har gått igenom farhågor om oljornas tillverkning och bruk - exempelvis stämmer det att oljorna kan oxidera vid mycket höga temperaturer under lång tid, men inte vid normal matlagning.I de fall hexan används för att få ut mer olja vid pressningen så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan finnas spår av hexan i oljorna. I EU är högsta tillåtna restnivå en tusendels gram per kilo.

Rapsfrön är inte heller giftiga, som det påstås i en del videor. Förr innehöll fröna olämpliga ämnen, men halterna av dessa har sedan länge sänkts genom växtförädling till ofarliga nivåer.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.I den tredje delen tittar vi på falska påståenden om kolesterol och mättat fett.

Uppdatering 28 november: Träningsinfluencern har meddelat att han avböjer att kommentera.LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-30 13:13:34

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 6ecc1460851bbbc94d4743dd3eb82d4f8d9e35f3
   Title:

   Falska påståenden om ”giftiga” och ”livsfarliga” fröoljor sprids på nätet
   Description:

   Experter avfärdar påståendena. ”Inget man behöver oroa sig för”.
   Content

   I sociala medier kallas de för ”de livsfarliga fröoljorna”. En del oroar sig för att oljor som rapsolja ska vara skadliga och oxidera snabbt eller vid låga temperaturer. ”Det är inget man behöver oroa sig för”, säger Helena Bjermo, nutritionist på Livsmedelsverket.
   
   Foto: Pixabay/Tiktok/Instagram
   
   Under flera år har det spridits påståenden om att tillverkningen av vegetabiliska oljor skulle leda till att de blir skadliga på olika sätt.I den här artikeln - den andra delen i vår serie om fröoljor - går vi igenom frågor som är kopplade till bruk och tillverkning av oljorna.
   
   Oxidation och matlagning
   
   Så här lät det på Instagram förra sommaren:
   
   De livsfarliga fröoljornaOljan som utvinns från upphettade frön (raps, majs, solros etc) görs med hexan – som är en PETROLIUMbaserat lösningsmedel. Olja har en stark och obehaglig doft vilket gör att matindustrin använder olika kemikalier för att "mörka" doften.
   Utdrag ur inlägg på Instagram 22 juli 2024
   
   Inlägg på Instagram 22 juli 2024
   
   Ett vanligt påstående handlar om att rapsolja skulle vara instabil vid upphettning.
   
   ”Här är varför du ska sluta konsumera fröoljor”, inledde en man ett klipp i februari och fortsatte:
   
   De här oljorna oxiderar också väldigt snabbt, vid låga temperaturer, vilket gör att det är väldigt ostabila oljor och att de inte ska användas till att steka med, eller något annat. Eller helst inte över huvud taget.
   Ur klipp på Tiktok och Instagram 3 februari
   
   Videon har fått omkring 1 300 gilla-markeringar på Instagram och nära 4 000 visningar på Tiktok.
   
   Inlägg på Instagram 3 februari.
   
   I fjol publicerade en större träningsinfluencer med över 375 000 följare på Instagram en video om fetter och fröoljor.
   
   När oljor oxiderar bildas skadliga föreningar, inklusive fria radikaler och aldehyder, som har kopplats till inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
   Ur video på Instagram 26 november 2024
   
   Mannen varnar därför för att värma upp oljorna.
   
   Att oljorna oxiderar snabbt, och vid låga temperaturer, stämmer inte, förklarar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.- Man har gjort studier och tittat på hur mycket som oxideras när man friterar eller steker, och det man ser är att vid normal tillagning så är det väldigt lite av detta som sker. Så det är inget man behöver oroa sig för. I en studie behövde man hetta upp den mest känsliga oljan, majsolja, till 200 grader i mer än fyra timmar för att man skulle kunna se någon omvandling.
   
   Video på Instagram 26 november 2024.
   
   - Varmpressad olja, som är den vanliga rapsoljan, är behandlad och tvättad så att många av de molekyler som skyndar på oxidering har tagits bort, säger Karolina Östbring, universitetslektor vid avdelningen för livsmedel och läkemedel vid Lunds universitet.
   
   En bieffekt av det är hållbarhet.
   
   - Denna olja har lång hållbarhet, men kan oxidera efter väldigt lång tid eller vid höga temperaturer. Kallpressad olja är inte lika behandlad och har kortare hållbarhet, ungefär ett år vid förvaring i rumstemperatur.
   
   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med exempelvis rapsolja av hälsoskäl.
   
   Hexan i tillverkningsprocessen
   
   Det sprids också videor där man ifrågasätter användningen av kolvätet hexan vid tillverkningen.
   
   - Hexan kan användas i processen vid varmpressning, men inte vid kallpressning. Det är bara ett hjälpmedel för att utvinna oljan effektivt, säger Anneli Kihlstrand, agronom och vd på Sveriges frö- och oljeodlare.
   
   Utdrag ur kommentar på Instagram 3 december 2024.
   
   I de fall hexan används så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan dock finnas spår kvar i slutprodukten, men det finns regler för hur mycket det får finnas. Så här skriver den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa:
   
   Inom livsmedelsindustrin används hexan för att utvinna olja ur frön, såsom rapsfrön. Lagstiftning fastställer en högsta tillåten restnivå på 1 mg/kg för hexan i vegetabiliska oljor, inklusive rapsolja. Denna gräns gäller för den slutprodukt som är tillgänglig för konsumenter.
   Utdrag ur mejl från Efsa till Källkritikbyrån
   
   Den senaste säkerhetsutvärderingen av hexan som extraktionsmedel gjordes på 90-talet och Efsa har därför inlett en ny utvärdering, där man kommer att gå igenom intag av hexanrester från alla kostkällor.
   
   Rapsfrön inte giftiga
   
   Det hävdas på nätet att rapsfrön skulle vara giftiga eller olämpliga att äta, att de egentligen bara ska användas till att producera drivmedel eller motorolja, och att det finns kvar farliga ämnen i den färdiga produkten.
   
   Video på Tiktok 5 maj.
   
   Så här låter det i en AI-genererad Tiktok-video med över 2 000 interaktioner:
   
   Rapsolja är giftig, här är hur det framställs. Processen börjar med fröna från en rapsväxt, vilka är helt giftiga för människor.
   Ur video på Tiktok 5 maj
   
   Men det stämmer inte.- Nej, rapsfrön är inte giftiga. Till exempel kan rostade rapsfrön användas på bröd eller i fil, och det är helt ofarligt att äta dem, säger Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare.
   
   De farliga ämnena då? Jo, på 50-talet upptäckte man att den enkelomättade fettsyran erukasyra kunde påverka hjärtmuskeln negativt hos råttor, och på 60-talet fann man att glukosinolat i oljorna kunde försämra sköldkörtelns upptag av jod. Genom växtförädling har man dock lyckats eliminera båda ämnena.
   
   - Rapsfrön är inte giftiga för människor i dag. I dag är endast så kallade 00-sorter eller ”double low”-sorter, som har låga halter av både erukasyra och glukosinolat, godkända att odla i EU, säger Karolina Östbring vid Lunds universitet.
   
   Kommentar på Instagram 3 december 2024.
   
   Detta bekräftas även av Giftinformationscentralen:
   
   "Rapsfrön säljs och förtärs bland annat som topping till musli, groddning eller rostat. Vi har ingen information om att rapsfrön i normal användning av konsument i sig självt ska vara giftiga, och ser inte heller någon risk för akut förgiftning vid enstaka förtäring.I äldre studier har det framkommit att raps innehåller erukasyra, som kan ge upphov till myokardförändringar och lipidoidos, men moderna odlade arter är framtagna med detta i åtanke och innehåller väldigt låg halt av erukasyra."
   Ur mejl från Giftinformationscentralen
   
   Enligt Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare blev rapsen en stor gröda först efter andra världskriget. Innan dess användes den nästan uteslutande för tekniskt bruk, till exempel som lampolja, och var inte ett livsmedel. Det berodde på att den då hade hög halt av erukasyra och glukosinolater, som gjorde den olämplig att äta i större mängder.
   
   Kommentar på Tiktok 9 maj.
   
   - Den mesta av erukasyran är bortförädlad traditionellt, så det handlar inte om GMO, utan har skett för länge sedan. Den lilla mängd som är kvar som man inte fått bort kan man också anse är en del av växtens naturliga skydd mot insekter och fåglar, säger Anneli Kihlstrand.
   
   Sammantaget: De påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier innehåller ofta ett korn av sanning,  men dras till extrema slutsatser som inte stöds av forskningen. Vi har gått igenom farhågor om oljornas tillverkning och bruk - exempelvis stämmer det att oljorna kan oxidera vid mycket höga temperaturer under lång tid, men inte vid normal matlagning.I de fall hexan används för att få ut mer olja vid pressningen så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan finnas spår av hexan i oljorna. I EU är högsta tillåtna restnivå en tusendels gram per kilo.
   
   Rapsfrön är inte heller giftiga, som det påstås i en del videor. Förr innehöll fröna olämpliga ämnen, men halterna av dessa har sedan länge sänkts genom växtförädling till ofarliga nivåer.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.I den tredje delen tittar vi på falska påståenden om kolesterol och mättat fett.
   
   Uppdatering 28 november: Träningsinfluencern har meddelat att han avböjer att kommentera.LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-30 13:13:34

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 1ad3dcf000b782d855c206dcaa47fc61e353fa40
   Title:

   Falska påståenden om ”giftiga” och ”livsfarliga” fröoljor sprids på nätet
   Description:

   Experter avfärdar påståendena. ”Inget man behöver oroa sig för”.
   Content

   I sociala medier kallas de för ”de livsfarliga fröoljorna”. En del oroar sig för att oljor som rapsolja ska vara skadliga och oxidera snabbt eller vid låga temperaturer. ”Det är inget man behöver oroa sig för”, säger Helena Bjermo, nutritionist på Livsmedelsverket.
   
   Foto: Pixabay/Tiktok/Instagram
   
   Under flera år har det spridits påståenden om att tillverkningen av vegetabiliska oljor skulle leda till att de blir skadliga på olika sätt.I den här artikeln - den andra delen i vår serie om fröoljor - går vi igenom frågor som är kopplade till bruk och tillverkning av oljorna.
   
   Oxidation och matlagning
   
   Så här lät det på Instagram förra sommaren:
   
   De livsfarliga fröoljornaOljan som utvinns från upphettade frön (raps, majs, solros etc) görs med hexan – som är en PETROLIUMbaserat lösningsmedel. Olja har en stark och obehaglig doft vilket gör att matindustrin använder olika kemikalier för att "mörka" doften.
   Utdrag ur inlägg på Instagram 22 juli 2024
   
   Inlägg på Instagram 22 juli 2024
   
   Ett vanligt påstående handlar om att rapsolja skulle vara instabil vid upphettning.
   
   ”Här är varför du ska sluta konsumera fröoljor”, inledde en man ett klipp i februari och fortsatte:
   
   De här oljorna oxiderar också väldigt snabbt, vid låga temperaturer, vilket gör att det är väldigt ostabila oljor och att de inte ska användas till att steka med, eller något annat. Eller helst inte över huvud taget.
   Ur klipp på Tiktok och Instagram 3 februari
   
   Videon har fått omkring 1 300 gilla-markeringar på Instagram och nära 4 000 visningar på Tiktok.
   
   Inlägg på Instagram 3 februari.
   
   I fjol publicerade en större träningsinfluencer med över 375 000 följare på Instagram en video om fetter och fröoljor.
   
   När oljor oxiderar bildas skadliga föreningar, inklusive fria radikaler och aldehyder, som har kopplats till inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
   Ur video på Instagram 26 november 2024
   
   Mannen varnar därför för att värma upp oljorna.
   
   Att oljorna oxiderar snabbt, och vid låga temperaturer, stämmer inte, förklarar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.- Man har gjort studier och tittat på hur mycket som oxideras när man friterar eller steker, och det man ser är att vid normal tillagning så är det väldigt lite av detta som sker. Så det är inget man behöver oroa sig för. I en studie behövde man hetta upp den mest känsliga oljan, majsolja, till 200 grader i mer än fyra timmar för att man skulle kunna se någon omvandling.
   
   Video på Instagram 26 november 2024.
   
   - Varmpressad olja, som är den vanliga rapsoljan, är behandlad och tvättad så att många av de molekyler som skyndar på oxidering har tagits bort, säger Karolina Östbring, universitetslektor vid avdelningen för livsmedel och läkemedel vid Lunds universitet.
   
   En bieffekt av det är hållbarhet.
   
   - Denna olja har lång hållbarhet, men kan oxidera efter väldigt lång tid eller vid höga temperaturer. Kallpressad olja är inte lika behandlad och har kortare hållbarhet, ungefär ett år vid förvaring i rumstemperatur.
   
   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med exempelvis rapsolja av hälsoskäl.
   
   Hexan i tillverkningsprocessen
   
   Det sprids också videor där man ifrågasätter användningen av kolvätet hexan vid tillverkningen.
   
   - Hexan kan användas i processen vid varmpressning, men inte vid kallpressning. Det är bara ett hjälpmedel för att utvinna oljan effektivt, säger Anneli Kihlstrand, agronom och vd på Sveriges frö- och oljeodlare.
   
   Utdrag ur kommentar på Instagram 3 december 2024.
   
   I de fall hexan används så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan dock finnas spår kvar i slutprodukten, men det finns regler för hur mycket det får finnas. Så här skriver den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa:
   
   Inom livsmedelsindustrin används hexan för att utvinna olja ur frön, såsom rapsfrön. Lagstiftning fastställer en högsta tillåten restnivå på 1 mg/kg för hexan i vegetabiliska oljor, inklusive rapsolja. Denna gräns gäller för den slutprodukt som är tillgänglig för konsumenter.
   Utdrag ur mejl från Efsa till Källkritikbyrån
   
   Den senaste säkerhetsutvärderingen av hexan som extraktionsmedel gjordes på 90-talet och Efsa har därför inlett en ny utvärdering, där man kommer att gå igenom intag av hexanrester från alla kostkällor.
   
   Rapsfrön inte giftiga
   
   Det hävdas på nätet att rapsfrön skulle vara giftiga eller olämpliga att äta, att de egentligen bara ska användas till att producera drivmedel eller motorolja, och att det finns kvar farliga ämnen i den färdiga produkten.
   
   Video på Tiktok 5 maj.
   
   Så här låter det i en AI-genererad Tiktok-video med över 2 000 interaktioner:
   
   Rapsolja är giftig, här är hur det framställs. Processen börjar med fröna från en rapsväxt, vilka är helt giftiga för människor.
   Ur video på Tiktok 5 maj
   
   Men det stämmer inte.- Nej, rapsfrön är inte giftiga. Till exempel kan rostade rapsfrön användas på bröd eller i fil, och det är helt ofarligt att äta dem, säger Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare.
   
   De farliga ämnena då? Jo, på 50-talet upptäckte man att den enkelomättade fettsyran erukasyra kunde påverka hjärtmuskeln negativt hos råttor, och på 60-talet fann man att glukosinolat i oljorna kunde försämra sköldkörtelns upptag av jod. Genom växtförädling har man dock lyckats eliminera båda ämnena.
   
   - Rapsfrön är inte giftiga för människor i dag. I dag är endast så kallade 00-sorter eller ”double low”-sorter, som har låga halter av både erukasyra och glukosinolat, godkända att odla i EU, säger Karolina Östbring vid Lunds universitet.
   
   Kommentar på Instagram 3 december 2024.
   
   Detta bekräftas även av Giftinformationscentralen:
   
   "Rapsfrön säljs och förtärs bland annat som topping till musli, groddning eller rostat. Vi har ingen information om att rapsfrön i normal användning av konsument i sig självt ska vara giftiga, och ser inte heller någon risk för akut förgiftning vid enstaka förtäring.I äldre studier har det framkommit att raps innehåller erukasyra, som kan ge upphov till myokardförändringar och lipidoidos, men moderna odlade arter är framtagna med detta i åtanke och innehåller väldigt låg halt av erukasyra."
   Ur mejl från Giftinformationscentralen
   
   Enligt Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare blev rapsen en stor gröda först efter andra världskriget. Innan dess användes den nästan uteslutande för tekniskt bruk, till exempel som lampolja, och var inte ett livsmedel. Det berodde på att den då hade hög halt av erukasyra och glukosinolater, som gjorde den olämplig att äta i större mängder.
   
   Kommentar på Tiktok 9 maj.
   
   - Den mesta av erukasyran är bortförädlad traditionellt, så det handlar inte om GMO, utan har skett för länge sedan. Den lilla mängd som är kvar som man inte fått bort kan man också anse är en del av växtens naturliga skydd mot insekter och fåglar, säger Anneli Kihlstrand.
   
   Sammantaget: De påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier innehåller ofta ett korn av sanning,  men dras till extrema slutsatser som inte stöds av forskningen. Vi har gått igenom farhågor om oljornas tillverkning och bruk - exempelvis stämmer det att oljorna kan oxidera vid mycket höga temperaturer under lång tid, men inte vid normal matlagning.I de fall hexan används för att få ut mer olja vid pressningen så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan finnas spår av hexan i oljorna. I EU är högsta tillåtna restnivå en tusendels gram per kilo.
   
   Rapsfrön är inte heller giftiga, som det påstås i en del videor. Förr innehöll fröna olämpliga ämnen, men halterna av dessa har sedan länge sänkts genom växtförädling till ofarliga nivåer.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.I den tredje delen tittar vi på falska påståenden om kolesterol och mättat fett.
   
   Uppdatering 28 november: Träningsinfluencern har meddelat att han avböjer att kommentera.LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

DESCRIPTION:
Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.

CONTENT:
Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!

Foto: Skärmdump/Facebook

I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner. 

Inlägg på Facebook 24 oktober.

Så här står det:

Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.
Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober

I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.

”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne. 

Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.

Kommentar på Facebook 24 oktober.

För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.

Undersök sidan

På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.

Annons från Puer press i januari.

Så här gör du

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.

Under Puer press flik för sidtransparens.

I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.

Recension av Puer press 3 september.

Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.

Kontrollera historierna

De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem. 

I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.

Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.

”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.

På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.

Undersök bilderna

Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det. 

AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.

Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.

AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.

Läs på om bluffar och AI

När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.

Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.

Inlägg på Facebook 11 augusti.

Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.

I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

DESCRIPTION:
Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.

CONTENT:
Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!

Foto: Skärmdump/Facebook

I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner. 

Inlägg på Facebook 24 oktober.

Så här står det:

Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.
Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober

I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.

”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne. 

Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.

Kommentar på Facebook 24 oktober.

För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.

Undersök sidan

På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.

Annons från Puer press i januari.

Så här gör du

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.

Under Puer press flik för sidtransparens.

I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.

Recension av Puer press 3 september.

Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.

Kontrollera historierna

De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem. 

I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.

Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.

”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.

På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.

Undersök bilderna

Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det. 

AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.

Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.

AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.

Läs på om bluffar och AI

När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.

Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.

Inlägg på Facebook 11 augusti.

Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.

I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-29 13:27:09

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: d1975edc955616efed523ce313a66f7d43bedc5c
   Title:

   Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
   Description:

   Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.
   Content

   Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner.
   
   Inlägg på Facebook 24 oktober.
   
   Så här står det:
   
   Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.
   Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober
   
   I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.
   
   ”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne.
   
   Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.
   
   Kommentar på Facebook 24 oktober.
   
   För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.
   
   Undersök sidan
   
   På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.
   
   Annons från Puer press i januari.
   
   Så här gör du
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.
   
   Under Puer press flik för sidtransparens.
   
   I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.
   
   Recension av Puer press 3 september.
   
   Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.
   
   Kontrollera historierna
   
   De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem.
   
   I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.
   
   Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.
   
   Inlägg på Facebook 28 oktober.
   
   Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.
   
   ”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.
   
   På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.
   
   Inlägg på Facebook 28 oktober.
   
   Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.
   
   Undersök bilderna
   
   Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det.
   
   AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.
   
   Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.
   
   AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.
   
   Läs på om bluffar och AI
   
   När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.
   
   Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.
   
   Inlägg på Facebook 11 augusti.
   
   Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.
   
   I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-29 13:27:09

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: d7c7e3593d55fe26274d4dc7ef3395125be9cb32
   Title:

   Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
   Description:

   Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.
   Content

   Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner.
   
   Inlägg på Facebook 24 oktober.
   
   Så här står det:
   
   Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.
   Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober
   
   I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.
   
   ”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne.
   
   Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.
   
   Kommentar på Facebook 24 oktober.
   
   För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.
   
   Undersök sidan
   
   På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.
   
   Annons från Puer press i januari.
   
   Så här gör du
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.
   
   Under Puer press flik för sidtransparens.
   
   I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.
   
   Recension av Puer press 3 september.
   
   Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.
   
   Kontrollera historierna
   
   De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem.
   
   I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.
   
   Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.
   
   Inlägg på Facebook 28 oktober.
   
   Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.
   
   ”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.
   
   På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.
   
   Inlägg på Facebook 28 oktober.
   
   Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.
   
   Undersök bilderna
   
   Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det.
   
   AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.
   
   Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.
   
   AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.
   
   Läs på om bluffar och AI
   
   När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.
   
   Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.
   
   Inlägg på Facebook 11 augusti.
   
   Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.
   
   I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”

DESCRIPTION:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.

CONTENT:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.

Inlägg på Facebook 18 oktober

I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.

En man skriver på Threads:

HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
Inlägg på Threads 17 oktober

Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.

”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.

Inlägg på Facebook 15 oktober.

”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.

Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.

När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.

Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.

Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.

Här står det i stället tre miljoner kommentarer:

En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020

När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.

Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.

Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.

Har inte gjort jämförande studier

Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.

- Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.

Kommentar på Facebook 16 oktober.

Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.

- Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.

- Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Själva forskningen

Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.

- Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.

Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.

Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.

- Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.

Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.

LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”

DESCRIPTION:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.

CONTENT:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.

Inlägg på Facebook 18 oktober

I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.

En man skriver på Threads:

HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
Inlägg på Threads 17 oktober

Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.

”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.

Inlägg på Facebook 15 oktober.

”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.

Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.

När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.

Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.

Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.

Här står det i stället tre miljoner kommentarer:

En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020

När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.

Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.

Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.

Har inte gjort jämförande studier

Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.

- Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.

Kommentar på Facebook 16 oktober.

Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.

- Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.

- Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Själva forskningen

Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.

- Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.

Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.

Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.

- Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.

Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.

LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-28 08:53:03

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 34aa590730d63692292035bad6fbfb098cb8dc32
   Title:

   Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”
   Description:

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.
   Content

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.
   
   Inlägg på Facebook 18 oktober
   
   I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.
   
   En man skriver på Threads:
   
   HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
   Inlägg på Threads 17 oktober
   
   Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.
   
   ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.
   
   Inlägg på Facebook 15 oktober.
   
   ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.
   
   Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.
   
   När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.
   
   Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.
   
   Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.
   
   Här står det i stället tre miljoner kommentarer:
   
   En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
   Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020
   
   När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.
   
   Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.
   
   Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.
   
   Har inte gjort jämförande studier
   
   Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.
   
   - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.
   
   Kommentar på Facebook 16 oktober.
   
   Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.
   
   - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.
   
   - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Själva forskningen
   
   Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.
   
   - Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.
   
   Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.
   
   - Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.
   
   Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.
   
   LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-10-28 08:53:03

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: a0c9369a59f3225693bab5960413502566803d7d
   Title:

   Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”
   Description:

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.
   Content

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.
   
   Inlägg på Facebook 18 oktober
   
   I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.
   
   En man skriver på Threads:
   
   HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
   Inlägg på Threads 17 oktober
   
   Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.
   
   ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.
   
   Inlägg på Facebook 15 oktober.
   
   ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.
   
   Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.
   
   När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.
   
   Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.
   
   Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.
   
   Här står det i stället tre miljoner kommentarer:
   
   En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
   Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020
   
   När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.
   
   Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.
   
   Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.
   
   Har inte gjort jämförande studier
   
   Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.
   
   - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.
   
   Kommentar på Facebook 16 oktober.
   
   Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.
   
   - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.
   
   - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Själva forskningen
   
   Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.
   
   - Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.
   
   Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.
   
   - Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.
   
   Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.
   
   LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet

DESCRIPTION:
Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.

CONTENT:
Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.

Så här lyder inlägget:

Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.
Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum

Inlägg på Facebook 1 oktober.

När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:

Koldioxid - ingen giftgas

I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.

- Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.

- Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.

- Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.

Kommentar på Facebook 6 oktober.

Metod för att flytta koldioxid

Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.

- Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.

Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. 

Kommentar på Facebook 24 september.

I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?

- Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.

- Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.

Kommentar på Twitter/X den 18 maj.

Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.

- Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".

Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.

Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.

FAKTA: Växthuseffekten

Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021

LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet

DESCRIPTION:
Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.

CONTENT:
Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.

Så här lyder inlägget:

Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.
Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum

Inlägg på Facebook 1 oktober.

När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:

Koldioxid - ingen giftgas

I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.

- Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.

- Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.

- Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.

Kommentar på Facebook 6 oktober.

Metod för att flytta koldioxid

Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.

- Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.

Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. 

Kommentar på Facebook 24 september.

I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?

- Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.

- Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.

Kommentar på Twitter/X den 18 maj.

Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.

- Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".

Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.

Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.

FAKTA: Växthuseffekten

Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021

LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-24 08:43:47

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 2775a931c34809b7f91eab5272cb1e031522f130
   Title:

   Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet
   Description:

   Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.
   Content

   Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.
   
   Så här lyder inlägget:
   
   Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.
   Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum
   
   Inlägg på Facebook 1 oktober.
   
   När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:
   
   Koldioxid - ingen giftgas
   
   I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.
   
   - Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
   
   Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.
   
   - Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.
   
   - Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.
   
   Kommentar på Facebook 6 oktober.
   
   Metod för att flytta koldioxid
   
   Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.
   
   - Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.
   
   Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
   
   Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt.
   
   Kommentar på Facebook 24 september.
   
   I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?
   
   - Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.
   
   - Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.
   
   Kommentar på Twitter/X den 18 maj.
   
   Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.
   
   - Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".
   
   Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.
   
   Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.
   
   FAKTA: Växthuseffekten
   
   Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.
   
   Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:
   
   Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.
   
   Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021
   
   LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-10-24 08:43:47

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 1a2d5294bc4c7bc1000032d5c1ba9a4f99716865
   Title:

   Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet
   Description:

   Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.
   Content

   Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.
   
   Så här lyder inlägget:
   
   Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.
   Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum
   
   Inlägg på Facebook 1 oktober.
   
   När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:
   
   Koldioxid - ingen giftgas
   
   I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.
   
   - Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
   
   Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.
   
   - Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.
   
   - Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.
   
   Kommentar på Facebook 6 oktober.
   
   Metod för att flytta koldioxid
   
   Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.
   
   - Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.
   
   Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
   
   Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt.
   
   Kommentar på Facebook 24 september.
   
   I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?
   
   - Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.
   
   - Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.
   
   Kommentar på Twitter/X den 18 maj.
   
   Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.
   
   - Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".
   
   Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.
   
   Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.
   
   FAKTA: Växthuseffekten
   
   Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.
   
   Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:
   
   Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.
   
   Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021
   
   LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!