Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Nej, nikotinplåster hjälper inte mot parasiter

DESCRIPTION:
Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”.

CONTENT:
I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok

En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook.

Ogrundad oro för parasiter i kroppen

Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har - vilket inte stämmer.

Från Facebook-gruppen.

- Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm.

Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter.

Inlägg på Tiktok 3 juni 2025.

I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig - och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober. 

Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober.

I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden - om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster.

- Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson.

Risk för beroende och förgiftningssymtom

I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor - ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande.

Även andra förkortningar används.

Ur gruppens regler.

Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående - och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten:

Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen - mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar.
Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023

Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet.

Inlägg på Tiktok 16 december 2025.

En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer - när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare.

På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här:

Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin - i rätt form och dos - kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat.
Från Vaccinskador.se

- Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.

Kommentar i gruppen 2 december 2025.

I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot.

- Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti.

Kommentarer i gruppen 20 januari.

- Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti.

Privatperson säljer plåster

I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska - trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster - med oklart innehåll - via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen.

"Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?" undrar en medlem.

Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars.

"Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter", säger en annan.

Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena.

Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025.

Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner.

- Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena.

Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025.

- Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin.

I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta.

Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025.

- Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti.

Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa - och ge dem ett nikotinberoende. 

- Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom? 

Ger först dopaminkick

Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton "klienter" som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt.

Kommentarer i gruppen 16 februari.

Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti.

- Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta.

Kommentar i gruppen 15 mars.

Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift. 

När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat.

Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025.

Sammantaget: Nikotin - i alla dess former - är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning.

LÄS MER: ? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara "köpta"? Professor om "alternativ mammografi": Kan orsaka försenad diagnos

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, nikotinplåster hjälper inte mot parasiter

DESCRIPTION:
Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”.

CONTENT:
I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok

En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook.

Ogrundad oro för parasiter i kroppen

Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har - vilket inte stämmer.

Från Facebook-gruppen.

- Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm.

Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter.

Inlägg på Tiktok 3 juni 2025.

I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig - och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober. 

Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober.

I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden - om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster.

- Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson.

Risk för beroende och förgiftningssymtom

I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor - ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande.

Även andra förkortningar används.

Ur gruppens regler.

Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående - och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten:

Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen - mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar.
Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023

Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet.

Inlägg på Tiktok 16 december 2025.

En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer - när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare.

På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här:

Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin - i rätt form och dos - kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat.
Från Vaccinskador.se

- Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.

Kommentar i gruppen 2 december 2025.

I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot.

- Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti.

Kommentarer i gruppen 20 januari.

- Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti.

Privatperson säljer plåster

I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska - trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster - med oklart innehåll - via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen.

"Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?" undrar en medlem.

Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars.

"Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter", säger en annan.

Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena.

Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025.

Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner.

- Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena.

Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025.

- Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin.

I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta.

Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025.

- Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti.

Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa - och ge dem ett nikotinberoende. 

- Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom? 

Ger först dopaminkick

Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton "klienter" som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt.

Kommentarer i gruppen 16 februari.

Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti.

- Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta.

Kommentar i gruppen 15 mars.

Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift. 

När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat.

Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025.

Sammantaget: Nikotin - i alla dess former - är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning.

LÄS MER: ? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara "köpta"? Professor om "alternativ mammografi": Kan orsaka försenad diagnos

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-03-19 09:10:21

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 9c14f515c493ba25bb75b9178505edd1a13e1081
   Title:

   Nej, nikotinplåster hjälper inte mot parasiter
   Description:

   Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”.
   Content

   I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok
   
   En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook.
   
   Ogrundad oro för parasiter i kroppen
   
   Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har - vilket inte stämmer.
   
   Från Facebook-gruppen.
   
   - Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm.
   
   Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter.
   
   Inlägg på Tiktok 3 juni 2025.
   
   I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig - och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober.
   
   I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden - om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster.
   
   - Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson.
   
   Risk för beroende och förgiftningssymtom
   
   I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor - ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande.
   
   Även andra förkortningar används.
   
   Ur gruppens regler.
   
   Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående - och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten:
   
   Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen - mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar.
   Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023
   
   Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet.
   
   Inlägg på Tiktok 16 december 2025.
   
   En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer - när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare.
   
   På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här:
   
   Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin - i rätt form och dos - kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat.
   Från Vaccinskador.se
   
   - Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
   
   Kommentar i gruppen 2 december 2025.
   
   I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot.
   
   - Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti.
   
   Kommentarer i gruppen 20 januari.
   
   - Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti.
   
   Privatperson säljer plåster
   
   I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska - trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster - med oklart innehåll - via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen.
   
   "Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?" undrar en medlem.
   
   Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars.
   
   "Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter", säger en annan.
   
   Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena.
   
   Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025.
   
   Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner.
   
   - Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena.
   
   Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025.
   
   - Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin.
   
   I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta.
   
   Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025.
   
   - Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti.
   
   Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa - och ge dem ett nikotinberoende.
   
   - Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom?
   
   Ger först dopaminkick
   
   Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton "klienter" som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt.
   
   Kommentarer i gruppen 16 februari.
   
   Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti.
   
   - Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta.
   
   Kommentar i gruppen 15 mars.
   
   Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift.
   
   När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat.
   
   Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025.
   
   Sammantaget: Nikotin - i alla dess former - är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning.
   
   LÄS MER: ? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara "köpta"? Professor om "alternativ mammografi": Kan orsaka försenad diagnos
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-03-19 09:10:21

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: dd40a35a89b8fcfcefe344dc03a49f73a0d59e04
   Title:

   Nej, nikotinplåster hjälper inte mot parasiter
   Description:

   Hälsovådliga råd sprids i sociala medier. Expert: ”Nonsens alltihop”.
   Content

   I en sluten Facebook-grupp sprids påståenden om att nikotinplåster kan användas mot sjukdomar och parasiter. ”Det är nonsens alltihop”, säger Björn Andersson, expert på parasitsjukdomar.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok
   
   En återkommande myt i vissa alternativmedicinska och vaccinskeptiska kretsar är att nikotinplåster skulle vara en hälsokur. Vi tittar närmare på påståenden som just nu sprids i en stor grupp på Facebook.
   
   Ogrundad oro för parasiter i kroppen
   
   Redan i introduktionstexten för gruppen beskrivs parasiter som något alla människor har - vilket inte stämmer.
   
   Från Facebook-gruppen.
   
   - Nej, vi går inte alla runt och har någon parasitsjukdom. Vi har alla ett helt ekosystem av bakterier, virus och svampar, men att det skulle vara hälsostörande parasiter stämmer inte, säger Björn Andersson, professor vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm.
   
   Hans forskningsfält är genomik (studiet om arvsmassa) och han är specialiserad på genetisk variation, evolution och sjukdomsmekanismer hos parasiter.
   
   Inlägg på Tiktok 3 juni 2025.
   
   I Sverige är förekomsten av parasiter hos människor ytterst ovanlig - och de flesta parasitsjukdomar märks direkt med tydliga sjukdomssymtom som till exempel magsjuka.Samma påståenden har spridits av hälsoinfluerare som förespråkar ”detox” och granskades av oss på Källkritikbyrån i oktober.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 16 oktober.
   
   I Facebook-gruppen beskrivs mikroskopiska parasiter som roten till olika hälsoproblem, från värk till hjärndimma. Det kan tyckas som ofarliga påståenden - om de inte också hängde ihop med rent hälsovådliga råd kring nikotinplåster.
   
   - Man kan undra vad det är för ekonomiska incitament bakom, säger Björn Andersson.
   
   Risk för beroende och förgiftningssymtom
   
   I gruppen rekommenderas medlemmar att ta ”NP”, nikotinplåster, mot allsköns åkommor - ett problematiskt råd eftersom nikotin, i alla dess former, är ett gift som är starkt beroendeframkallande.
   
   Även andra förkortningar används.
   
   Ur gruppens regler.
   
   Nikotinplåster är visserligen ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning, men att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner som yrsel och illamående - och i värsta fall svimningar.Så här skriver Folkhälsomyndigheten:
   
   Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innebära risker för hälsan, även om tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.[. . .]Gemensamt för alla tobaks- och nikotinprodukter är att de innehåller nikotin som är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner och höja blodtrycket och pulsen - mekanismer som på sikt kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.[. . .]Produkter som innehåller nikotin kan orsaka förgiftningar.
   Ur ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” 2023
   
   Trots detta är myterna om nikotinet spridda även i andra forum för alternativmedicin på nätet.
   
   Inlägg på Tiktok 16 december 2025.
   
   En influencer på Tiktok påstår till exempel att det är extra viktigt att använda nikotin när man har cancer - när detta tvärtom gör att cancern sprider sig och sjukdomsförloppet blir allvarligare.
   
   På en vaccinskeptisk sajt finns tydliga instruktioner kring hur många gram nikotin som ska användas mot olika åkommor.På sajten skriver man så här:
   
   Nikotinplåster har fått nytt ljus kastat över sig i den holistiska världen. Det som en gång bara var ett hjälpmedel för att sluta röka, undersöks nu för sin möjliga roll i att stärka kroppen på andra sätt. Forskningen är ännu ung och kontroversiell, men flera röster inom alternativ hälsa menar att nikotin - i rätt form och dos - kan vara mer hjälpsamt än många tidigare anat.
   Från Vaccinskador.se
   
   - Nikotin är en gift som har negativa konsekvenser för människors organ och sätt att fungera, säger Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
   
   Kommentar i gruppen 2 december 2025.
   
   I Facebook-gruppen med strax under 12 000 medlemmar sprids en helt annan bild av nikotin. I tipsiga råd framställer bland annat gruppens administratör nikotinplåster som en kur som kan avhjälpa en mängd sjukdomssymtom och hälsoproblem, något som experter vi talat med invänder mot.
   
   - Nikotin är ett beroendeframkallande ämne. Och när du en gång blir beroende då har man, som med alla droger, en tendens att både öka dosen med tiden och att söka sig till andra källor av nikotin, säger Rosaria Galanti.
   
   Kommentarer i gruppen 20 januari.
   
   - Om bruket av nikotin fortsätter som en kronisk användning finns risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotinet ökar också pulsen och kan orsaka rubbningar av hjärtrytm, såsom extraslag eller förmaksflimmer. Så småningom ökar också blodtrycket av nikotin, säger Galanti.
   
   Privatperson säljer plåster
   
   I flera trådar i gruppen rekommenderas utländska nikotinplåster framför svenska - trots att det kan innebära en sämre kontroll av dosering och vad produkten innehåller. Därtill har en privatperson börjat sälja nikotinplåster - med oklart innehåll - via direktmeddelande mot swishbetalning. Kostnaden för ett paket är 450 kronor, enligt medlemmar i gruppen.
   
   "Blir väldigt misstänksam när en enskild person omnämns på detta sätt för försäljning, i stället för ordentlig näthandel av stora företag. Hur vet man att de plåster han säger verkligen är av god kvalitet? Hur vet man att man inte handlar svart?" undrar en medlem.
   
   Utdrag ur kommentar i gruppen den 11 mars.
   
   "Man får ju det man betalar för. Kvalitet kostar ju lite mer, såklart. Plåstrena är ju helt rena med hjälpörter", säger en annan.
   
   Kvinnan ger olika fantasifulla förklaringar till varför en del medlemmar upplever besvär som klåda, eksem, illamående och yrsel när de börjar med plåstrena.
   
   Utdrag ur svar från administratören i Facebook-gruppen 2 december 2025.
   
   Hon påstår att det är så kallade utrensningsbesvär som medlemmarna upplever, en följd av att de påstått avdödade parasiterna i sig skulle utsöndra toxiner.
   
   - Det är ju helt perverst, säger professor Rosaria Galanti om de falska påståendena.
   
   Utdrag ur administratörens svar 2 december 2025.
   
   - Jag vill knappt kommentera en så stor osanning. Symtomen på förgiftning av nikotin är ju välkända. En biologisk varelse som är ovan vid nikotin och plötsligt får i sig nikotin kan få en akut förgiftning med ett mycket snabbt förlopp. Det uttrycker sig som illamående, yrsel, kräkningar och om överdoseringen är rejäl kan man förlora medvetandet och behöva omedelbar akutvård.En mer långsiktig risk med att använda nikotinplåster rör den välkända beroendeproblematiken med tobak och nikotin.
   
   I gruppen för administratören aktivt fram osanningar kring detta.
   
   Kommentarer i gruppen 21 oktober 2025.
   
   - Att uppmuntra folk att fortsätta med nikotin, trots att du får symtom, är ett sätt att introducera tolerans för nikotinet, säger Rosaria Galanti.
   
   Råden i gruppen riskerar alltså att både försämra medlemmarnas hälsa - och ge dem ett nikotinberoende.
   
   - Om de här personerna ger avsiktligt missvisande råd vore det bra att veta vem som ligger bakom. Finns det ett kommersiellt intresse bakom?
   
   Ger först dopaminkick
   
   Administratören i gruppen är knuten till en näthandel som säljer alternativmedicin. Hon instruerar medlemmarna i gruppen om hur de kan använda nikotinplåster och påstår också att hon har fjorton "klienter" som använder nikotinplåster och att dessa gått ner i vikt.
   
   Kommentarer i gruppen 16 februari.
   
   Ett skäl till att folk går på dessa icke-belagda råd om nikotin som någon sorts hälsokur kan vara att nikotin till en början kan ge positiva upplevelser, tror Rosaria Galanti.
   
   - Nikotin är den perfekta drogen, därför att det aktiverar belöningssystemet. Det kan ge ett flöde av dopamin som ger positiva känslor och sänker affektiva känslor som oro och negativa tankar. Det här övergår sedan till beroende, där du upplever negativa känslor, det vill säga abstinenssymtom, om du försöker sluta.
   
   Kommentar i gruppen 15 mars.
   
   Flera skribenter i gruppen hänvisar också till Bryan Ardis när de talar om parasiter och nikotinplåster. Bryan Ardis är en amerikansk kiropraktor och konspirationsteoretiker som fick uppmärksamhet under pandemin när han grundlöst påstod att covid-19 hade kopplingar till ormgift.
   
   När Källkritikbyrån vänder sig till administratören för Facebook-gruppen menar hon att hon aldrig rekommenderat någon att ta nikotinplåster. ”Att länka till div studier och säga vad jag gjort är något annat”, skriver hon.Vi har även sökt mannen som påstås sälja nikotinplåster privat.
   
   Bilder från gruppen 24 januari 2026 och 17 december 2025.
   
   Sammantaget: Nikotin - i alla dess former - är ett gift som är starkt beroendeframkallande och nikotinplåster är ett medicinskt hjälpmedel för rök- och snusavvänjning. Att använda nikotinplåster utan skäl kan ge akuta toxiska reaktioner.I den privata Facebook-gruppen sprids felaktiga påståenden om kroppen, parasiter och hälsa. Experter på folkhälsa och parasitsjukdomar avfärdar nikotinplåster som hjälpmedel mot parasiter och varnar mot att använda plåstren i andra syften än rökavvänjning.
   
   LÄS MER: ? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer? Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara "köpta"? Professor om "alternativ mammografi": Kan orsaka försenad diagnos
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Varning för ”Meta Chat’s AI” - hackare tar över ditt konto

DESCRIPTION:
Byter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff.

CONTENT:
Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton.

Foto: Skärmdump/Facebook

Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande - du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars.

Så här står det i meddelandet:

Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook
Bluffmeddelande på Facebook

Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner.

Inlägg på Facebook 13 mars.

Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet - så här kunde det se ut då:

Bluffinlägg på Facebook 2023.

Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips:

? Se till att skydda ditt lösenord? Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation? Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra? Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner

Varningstecken

? Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.? Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.? Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat.

Ta dig ur en kontokapning

? Om du blivit hackad på Facebook - gå igenom stegen på den här sidan? Om du blivit hackad på Instagram - gå igenom stegen på den här sidan

Så här slår du på tvåfaktorsautentisering

? Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.? Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.? Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen.

LÄS MER:? Stora listan över bluffar på Facebook? Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton? Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Varning för ”Meta Chat’s AI” - hackare tar över ditt konto

DESCRIPTION:
Byter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff.

CONTENT:
Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton.

Foto: Skärmdump/Facebook

Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande - du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars.

Så här står det i meddelandet:

Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook
Bluffmeddelande på Facebook

Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner.

Inlägg på Facebook 13 mars.

Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet - så här kunde det se ut då:

Bluffinlägg på Facebook 2023.

Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips:

? Se till att skydda ditt lösenord? Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation? Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra? Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner

Varningstecken

? Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.? Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.? Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat.

Ta dig ur en kontokapning

? Om du blivit hackad på Facebook - gå igenom stegen på den här sidan? Om du blivit hackad på Instagram - gå igenom stegen på den här sidan

Så här slår du på tvåfaktorsautentisering

? Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.? Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.? Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen.

LÄS MER:? Stora listan över bluffar på Facebook? Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton? Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-03-16 11:09:16

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 647785e16be8123e4cfb00f86dc902a168b87d3c
   Title:

   Varning för ”Meta Chat’s AI” - hackare tar över ditt konto
   Description:

   Byter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff.
   Content

   Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande - du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars.
   
   Så här står det i meddelandet:
   
   Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook
   Bluffmeddelande på Facebook
   
   Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner.
   
   Inlägg på Facebook 13 mars.
   
   Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet - så här kunde det se ut då:
   
   Bluffinlägg på Facebook 2023.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips:
   
   ? Se till att skydda ditt lösenord? Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation? Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra? Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner
   
   Varningstecken
   
   ? Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.? Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.? Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat.
   
   Ta dig ur en kontokapning
   
   ? Om du blivit hackad på Facebook - gå igenom stegen på den här sidan? Om du blivit hackad på Instagram - gå igenom stegen på den här sidan
   
   Så här slår du på tvåfaktorsautentisering
   
   ? Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.? Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.? Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen.
   
   LÄS MER:? Stora listan över bluffar på Facebook? Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton? Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-03-16 11:09:16

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: c422d8f32be09f9076c7e912ccf603d91e843266
   Title:

   Varning för ”Meta Chat’s AI” - hackare tar över ditt konto
   Description:

   Byter namn på ditt konto och kontaktar dina vänner med samma bluff.
   Content

   Just nu sprids en bluff på Metas plattformar där hackare lurar människor att ge ifrån sig kontrollen över sina konton.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Konton med namnet ”Meta Chat’s AI” hör av sig med ett Messenger-meddelande - du hotas med avstängning och för att hindra det måste du klicka på en medskickad fil. Så har det gått till när hackare tagit över mängder med svenska konton under början av mars.
   
   Så här står det i meddelandet:
   
   Ditt konto har rapporterats och kräver verifiering!Idag, [dagens datum], mottog MetaProtect en rapport angående ditt konto av följande skäl:Inlägg och foton på din profil innehåller innehåll och cookies som bryter mot Facebooks communityriktlinjer.I det här fallet kommer ditt konto att blockeras inom de närmaste 12 timmarna. För att undvika en tillfällig avstängning och permanent avstängning, vänligen verifiera ditt konto omedelbart. Vi ber om ursäkt för besväret!Öppna filen under meddelandet och slutför verifieringsprocessen för att fortsätta använda Facebook
   Bluffmeddelande på Facebook
   
   Till meddelandet finns en bifogad fil, men om du klickar på den så kan ditt konto bli övertaget av bedragarna. De byter då namn på kontot, för att kunna skicka bluffbudskapet till dina vänner.
   
   Inlägg på Facebook 13 mars.
   
   Det här är alltså ett bedrägeri som fått spridning nu, men typen av bluff är vanligt förekommande och Källkritikbyrån har tidigare skrivit om flera olika slags bedrägerier där målet är att ta över någons konto. Exempelvis lockade löftet om att se vilka profiler som besökt din Facebook-sida många att klicka under början av 2020-talet - så här kunde det se ut då:
   
   Bluffinlägg på Facebook 2023.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till Meta om bluffen. När vi skrev om problem kring hackade konton 2023 gav dåvarande presskontakt på Meta Sverige, Sam Tahir, dessa tips:
   
   ? Se till att skydda ditt lösenord? Dela aldrig med dig av din inloggningsinformation? Logga ut från Facebook när du använder en dator som du delar med andra? Acceptera inte vänförfrågningar från personer som du inte känner
   
   Varningstecken
   
   ? Ditt konto publicerar skräppost eller skickar oönskade meddelanden.? Konstiga eller misstänkta inloggningsplatser visas i kontohistoriken.? Du ser meddelanden eller inlägg i din aktivitetslogg som du inte minns att du skickat.
   
   Ta dig ur en kontokapning
   
   ? Om du blivit hackad på Facebook - gå igenom stegen på den här sidan? Om du blivit hackad på Instagram - gå igenom stegen på den här sidan
   
   Så här slår du på tvåfaktorsautentisering
   
   ? Gå till inställningarna för säkerhet och inloggning.? Bläddra ned till Använd tvåfaktorsautentisering och klicka på Redigera.? Välj den säkerhetsmetod som du vill lägga till och följ anvisningarna på skärmen.
   
   LÄS MER:? Stora listan över bluffar på Facebook? Så utnyttjar bedragare hackade Facebook-konton? Detta händer när du går på bedrägerier på FacebookNotering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset 2026

DESCRIPTION:
Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.

CONTENT:
En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.

Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat

Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. 

Pristagarna

Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden.

– Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.

Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen.

Juryns motiveringar

Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka

Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt.

Skolans pris: Anna Lodén

Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena.

Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien

2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

TITLE:
Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset 2026

DESCRIPTION:
Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.

CONTENT:
En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.

Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat

Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. 

Pristagarna

Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden.

– Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.

Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen.

Juryns motiveringar

Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka

Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt.

Skolans pris: Anna Lodén

Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena.

Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien

2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Versions

1. 2026-03-13 06:45:03

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: b2d7cdf256b516a40b9814f9820a3b71ca77eb87
   Title:

   Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset 2026
   Description:

   Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.
   Content

   En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.
   
   Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat
   
   Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.
   
   Pristagarna
   
   Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden.
   
   – Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.
   
   Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen.
   
   Juryns motiveringar
   
   Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka
   
   Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt.
   
   Skolans pris: Anna Lodén
   
   Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena.
   
   Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien
   
   2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen
   
   2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   Bakom priset står:
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
2. 2026-03-13 06:45:03

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 55dd8f611d34c58eb18b9dcefac102912c482eb3
   Title:

   Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset 2026
   Description:

   Årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.
   Content

   En pedagogisk pionjär och en it-säkerhetsexpert med ett folkbildande kall: årets källkritikpris går till Karl Emil Nikka och Anna Lodén.
   
   Karl Emil Nikka och Anna Lodén. Foto: Internetstiftelsen/Privat
   
   Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.
   
   Pristagarna
   
   Anna Lodén är lärare i biologi, kemi, naturkunskap och hållbart samhällsbyggande på Dragonskolans gymnasium i Umeå sedan 25 år tillbaka. Hon är även nybliven doktor vid Umeå universitet och har forskat kring hur gymnasieelever söker information med hjälp av AI och kunnat visa hur källkritiken tappas när de inte använder sökmotorer.Karl Emil Nikka är utbildare inom it-säkerhet och är en flitigt anlitad expert i medierna där han förklarar hur nätbedrägerier går till i praktiken. Han driver även Facebook-gruppen Säkerhetsbubblan och Bli säker-podden.
   
   – Vi firar Källkritikens dag 13 mars med att dela ut det här priset och lyfta de som gör hjälteinsatser för källkritiken på nätet. Årets pristagare har gjort stora insatser för folkbildningen och inom sina respektive fält, i Karl Emil Nikkas fall säkerheten på nätet och i Anna Lodéns fall, den digitala källkritiken inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan, två mycket värdiga vinnare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.
   
   Priset har delats ut sedan 2017 av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen.
   
   Juryns motiveringar
   
   Allmänhetens pris: Karl Emil Nikka
   
   Folkbildaren Karl Emil Nikka har ett omisskännligt kall: att ge allmänheten källkritiska verktyg i praktiken mot bluffar och bedrägerier på nätet. Hans bidrag till att stärka svenskens säkerhet online är unikt.
   
   Skolans pris: Anna Lodén
   
   Anna Lodén visar metodiskt och konkret hur elever inte bara kan hitta svar utan även ifrågasätta, värdera och källkritiskt pröva dem. Hon är en pionjär för den digitala källkritiken i de naturvetenskapliga ämnena.
   
   Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien
   
   2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen
   
   2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   Bakom priset står:
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Changes

TITLE:
Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

DESCRIPTION:
Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar.

CONTENT:
Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder.

Foto: Skärmdump/Facebook

"TRAGISK FÖRLUST?: Hela familjen sörjer - tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.” 

Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten "Vila i frid" syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman.

Inlägg på Facebook 5 mars.

Men Ernman lever - och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler.

Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt - alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare.

En annan sida i nätverket - Climate Wake Up - med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött.

Inlägg på Facebook 6 mars.

Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här:

GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN - OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK"

Detta har inte skett - men över 2 000 personer reagerar på inlägget.

Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner.

Kommentar på Facebook 28 februari.

Del av ett större nätverk

Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan "läsa mer". De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg.

Från Facebook-sidan Climate Wake Up.

Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från "dödsannonserna", ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar.

"Hela familjen sörjer - tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år", skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags.

Bild på Facebook 7 mars.

Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag.

”Death hoaxes” ger klick

Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar.

Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden.

Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016.

Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981-1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida.

Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:? Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande? Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

Listan med bluffsidorna

Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket:

Acting Excellence

Aggie Spirit

Ann Arbor Hardwood

Ball Is College

Beautiful Country Memories

The Black and Gold Wave

Brass Echo Valley

Broncos Country Hub

Broken Crown

Buff Up Football News

Bulldog Fandom Hub

Chasing the Podium

Cheesehead Central

Civic Monitor

Clark Kingdom

Clark Moment

Clark Quest

Climate Wake Up

Dawg Dominance

Derek’s Dance Legacy

The Eagles Nest New

Echo of Grace

The Fame Feed

Forever in Blue Jeans

Gentle Spirit Flow

Gf Gf

Glam Nation

Golden Hymn

Graceful Melodies

Habs Spotlight

Hardwood Women's Basketball

Heartbreak Rodeo

Heartfelt Worship

Healing Through Music

House of Hendrick

The Hoops Journal

The Influence Room

Ink & Redemption

Jayhawks Hardwood

Kansas City Chief Talk

Kick the Dust Vibes

Lady Vols Forever

Leafs Spotlight

Love Oldies Music

Melodic Comedy

Modern Diary

Mountain Pride Basketball

Movie Verse

Musical Influences

Nest Makers

Nighttime Legends

The Platinum Vibes

Prime News Desk

Queen of Hip-Hop Soul

Rainy Tunes

Rap Royalty

Roadhouse Rock Legends

Rock Stormbringer

Romantic Crescendo

Saints Streamline

Shai & The Storm

Silver Screen Muse

SkyDome Legacy

Soul Testimony

Spurs Blueprint

Stage & Spotlight

Stand Up for Animals

Steelers Forever New

Super Trouper Fans

Syracuse Buckets

TB12 Radio Show

Timeless melody

Timeless Music Updates

Timeless Songs

Timeless Testimony

Timeless Vocal Legacy

Touchdown Tales

Urban Chill

Viral Habs Centra

Vocal Stormbringer

Wildcats Court Kings

Wildlife Whispers

Wisconsin Courtside

Yankee Beats

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk

DESCRIPTION:
Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar.

CONTENT:
Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder.

Foto: Skärmdump/Facebook

"TRAGISK FÖRLUST?: Hela familjen sörjer - tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.” 

Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten "Vila i frid" syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman.

Inlägg på Facebook 5 mars.

Men Ernman lever - och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler.

Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt - alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare.

En annan sida i nätverket - Climate Wake Up - med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött.

Inlägg på Facebook 6 mars.

Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här:

GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN - OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK"

Detta har inte skett - men över 2 000 personer reagerar på inlägget.

Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner.

Kommentar på Facebook 28 februari.

Del av ett större nätverk

Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan "läsa mer". De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg.

Från Facebook-sidan Climate Wake Up.

Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från "dödsannonserna", ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar.

"Hela familjen sörjer - tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år", skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags.

Bild på Facebook 7 mars.

Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag.

”Death hoaxes” ger klick

Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar.

Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden.

Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016.

Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981-1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida.

Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:? Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande? Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

Listan med bluffsidorna

Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket:

Acting Excellence

Aggie Spirit

Ann Arbor Hardwood

Ball Is College

Beautiful Country Memories

The Black and Gold Wave

Brass Echo Valley

Broncos Country Hub

Broken Crown

Buff Up Football News

Bulldog Fandom Hub

Chasing the Podium

Cheesehead Central

Civic Monitor

Clark Kingdom

Clark Moment

Clark Quest

Climate Wake Up

Dawg Dominance

Derek’s Dance Legacy

The Eagles Nest New

Echo of Grace

The Fame Feed

Forever in Blue Jeans

Gentle Spirit Flow

Gf Gf

Glam Nation

Golden Hymn

Graceful Melodies

Habs Spotlight

Hardwood Women's Basketball

Heartbreak Rodeo

Heartfelt Worship

Healing Through Music

House of Hendrick

The Hoops Journal

The Influence Room

Ink & Redemption

Jayhawks Hardwood

Kansas City Chief Talk

Kick the Dust Vibes

Lady Vols Forever

Leafs Spotlight

Love Oldies Music

Melodic Comedy

Modern Diary

Mountain Pride Basketball

Movie Verse

Musical Influences

Nest Makers

Nighttime Legends

The Platinum Vibes

Prime News Desk

Queen of Hip-Hop Soul

Rainy Tunes

Rap Royalty

Roadhouse Rock Legends

Rock Stormbringer

Romantic Crescendo

Saints Streamline

Shai & The Storm

Silver Screen Muse

SkyDome Legacy

Soul Testimony

Spurs Blueprint

Stage & Spotlight

Stand Up for Animals

Steelers Forever New

Super Trouper Fans

Syracuse Buckets

TB12 Radio Show

Timeless melody

Timeless Music Updates

Timeless Songs

Timeless Testimony

Timeless Vocal Legacy

Touchdown Tales

Urban Chill

Viral Habs Centra

Vocal Stormbringer

Wildcats Court Kings

Wildlife Whispers

Wisconsin Courtside

Yankee Beats

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-03-12 08:20:26

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 4c9fa80fd48209e8cce223d8396e945a1e902f45
   Title:

   Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk
   Description:

   Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar.
   Content

   Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   "TRAGISK FÖRLUST?: Hela familjen sörjer - tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.”
   
   Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten "Vila i frid" syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman.
   
   Inlägg på Facebook 5 mars.
   
   Men Ernman lever - och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler.
   
   Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt - alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare.
   
   En annan sida i nätverket - Climate Wake Up - med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött.
   
   Inlägg på Facebook 6 mars.
   
   Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här:
   
   GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN - OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK"
   
   Detta har inte skett - men över 2 000 personer reagerar på inlägget.
   
   Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner.
   
   Kommentar på Facebook 28 februari.
   
   Del av ett större nätverk
   
   Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan "läsa mer". De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg.
   
   Från Facebook-sidan Climate Wake Up.
   
   Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från "dödsannonserna", ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar.
   
   "Hela familjen sörjer - tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år", skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags.
   
   Bild på Facebook 7 mars.
   
   Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag.
   
   ”Death hoaxes” ger klick
   
   Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar.
   
   Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden.
   
   Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016.
   
   Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981-1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida.
   
   Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:? Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande? Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
   
   Listan med bluffsidorna
   
   Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket:
   
   Acting Excellence
   
   Aggie Spirit
   
   Ann Arbor Hardwood
   
   Ball Is College
   
   Beautiful Country Memories
   
   The Black and Gold Wave
   
   Brass Echo Valley
   
   Broncos Country Hub
   
   Broken Crown
   
   Buff Up Football News
   
   Bulldog Fandom Hub
   
   Chasing the Podium
   
   Cheesehead Central
   
   Civic Monitor
   
   Clark Kingdom
   
   Clark Moment
   
   Clark Quest
   
   Climate Wake Up
   
   Dawg Dominance
   
   Derek’s Dance Legacy
   
   The Eagles Nest New
   
   Echo of Grace
   
   The Fame Feed
   
   Forever in Blue Jeans
   
   Gentle Spirit Flow
   
   Gf Gf
   
   Glam Nation
   
   Golden Hymn
   
   Graceful Melodies
   
   Habs Spotlight
   
   Hardwood Women's Basketball
   
   Heartbreak Rodeo
   
   Heartfelt Worship
   
   Healing Through Music
   
   House of Hendrick
   
   The Hoops Journal
   
   The Influence Room
   
   Ink & Redemption
   
   Jayhawks Hardwood
   
   Kansas City Chief Talk
   
   Kick the Dust Vibes
   
   Lady Vols Forever
   
   Leafs Spotlight
   
   Love Oldies Music
   
   Melodic Comedy
   
   Modern Diary
   
   Mountain Pride Basketball
   
   Movie Verse
   
   Musical Influences
   
   Nest Makers
   
   Nighttime Legends
   
   The Platinum Vibes
   
   Prime News Desk
   
   Queen of Hip-Hop Soul
   
   Rainy Tunes
   
   Rap Royalty
   
   Roadhouse Rock Legends
   
   Rock Stormbringer
   
   Romantic Crescendo
   
   Saints Streamline
   
   Shai & The Storm
   
   Silver Screen Muse
   
   SkyDome Legacy
   
   Soul Testimony
   
   Spurs Blueprint
   
   Stage & Spotlight
   
   Stand Up for Animals
   
   Steelers Forever New
   
   Super Trouper Fans
   
   Syracuse Buckets
   
   TB12 Radio Show
   
   Timeless melody
   
   Timeless Music Updates
   
   Timeless Songs
   
   Timeless Testimony
   
   Timeless Vocal Legacy
   
   Touchdown Tales
   
   Urban Chill
   
   Viral Habs Centra
   
   Vocal Stormbringer
   
   Wildcats Court Kings
   
   Wildlife Whispers
   
   Wisconsin Courtside
   
   Yankee Beats
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-03-12 08:20:26

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: fe6b26f6a27f8df2625fc39f9c5203a562828124
   Title:

   Dödsbluff om Malena Ernman sprids av vietnamesiskt nätverk
   Description:

   Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar.
   Content

   Över 150 Facebook-sidor dödförklarar just nu levande - och påhittade - svenska kändisar. Vi går igenom nätverket och dess metoder.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   "TRAGISK FÖRLUST?: Hela familjen sörjer - tillkännager att Greta Thunbergs mor har dött.”
   
   Så inleds ett inlägg publicerat av Facebook-sidan Civic Monitor den 5 mars 2026. På en bild med ett kors och texten "Vila i frid" syns den svenska aktivisten Greta Thunberg i knät på sin mamma, sångerskan Malena Ernman.
   
   Inlägg på Facebook 5 mars.
   
   Men Ernman lever - och Källkritikbyråns granskning visar att Civic Monitor är en av åtminstone 150 bluffsidor som i början av mars publicerat den här typen av påhittade dödsbud, efter att ha samlat följare till stöd för politiska frågor, idrottslag eller nöjesprofiler.
   
   Civic Monitor skapades i januari 2023, då med namnet Lexie Stephenson. Vad syftet var på den tiden är okänt - alla gamla inlägg har tagits bort. Vad vi vet är att sidan fick sitt nuvarande namn den 23 januari 2026. Då började den pumpa ut påhittat och sensationalistiskt innehåll till stöd för Greta Thunberg till sina drygt 7 000 följare.
   
   En annan sida i nätverket - Climate Wake Up - med nästan 9 000 följare lägger även de upp det falska beskedet att Malena Ernman skulle ha dött.
   
   Inlägg på Facebook 6 mars.
   
   Det är inte bara dödsbud bland de falska påståendena från sidorna. I slutet av februari påstås Greta Thunberg ha levererat en riktigt bra comeback till Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Inlägget från Climate Wake Up inleds så här:
   
   GRETA THUNBERG LÄSER UPP KAROLINE LEAVITTS HELA RESUMÉ I DIREKTSÄND TV PÅ CNN - OCH SÄGER SEDAN ”DO YOUR RESEARCH BEFORE YOU SPEAK"
   
   Detta har inte skett - men över 2 000 personer reagerar på inlägget.
   
   Två dagar senare laddas samma inlägg upp av Civic Monitor. Där får det över 20 000 reaktioner.
   
   Kommentar på Facebook 28 februari.
   
   Del av ett större nätverk
   
   Under varje Facebook-inlägg länkar Civic Monitor och Climate Wake Up till varsin hemsida där man kan "läsa mer". De två webbplatserna är dock närmast identiska till sin utformning. Climate Wake Up fick sitt nuvarande namn den 12 januari 2026, alltså bara elva dagar före att Civic Monitor fick sitt.De båda har, enligt Facebooks sidtransparens-sida, administratörer baserade i Vietnam. Källkritikbyråns tidigare granskningar av sådana nätverk har visat att de ofta använder fejkkonton för att blåsa upp så väl följarantal som engagemanget på sina inlägg.
   
   Från Facebook-sidan Climate Wake Up.
   
   Huruvida så är fallet här, har Källkritikbyrån inte kunnat bekräfta. Men de två sidorna är, av allt att döma, bara en liten del av en större operation.Genom att söka efter formuleringar från "dödsannonserna", ihop med de tillhörande bilderna och de hemsideadresser som sidorna länkar till, kunde Källkritikbyrån hitta åtminstone 150 sidor som på ett identiskt sätt dödförklarat kändisar i början av mars. Vid den punkten valde vi att avbryta sökandet, då vi förstod att nätverket var långt större än så.Det rörde sig även om rentav påhittade kändisar.
   
   "Hela familjen sörjer - tillkännager Lars Ulvaeus död, sonen till Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus. Han avled vid en ålder av 84 år", skrev Facebook-sidan Super Trouper Fans i lördags.
   
   Bild på Facebook 7 mars.
   
   Inte nog med att Abba-paret inte har en son med det namnet; åldern på 84 år skulle dessutom ha gjort honom äldre än dem båda i dag.
   
   ”Death hoaxes” ger klick
   
   Strategin tycks vara att samla supportrar för specifika kändisar eller intressen för att sedan mjölka dessa följare på engagemang. För varje klick till de externa hemsidorna tjänar aktörerna bakom dem annonspengar.
   
   Att sprida falska dödsbud är tyvärr inte ett nytt fenomen, även om det gjorts enklare med hjälp av AI. I januari 2024 samlade Snopes en lång rad exempel på hur kändisar dödförklarats av bluffmakare, med exempel som sträckte sig över ett decennium bakåt i tiden.
   
   Artikel på Viralgranskaren 6 mars 2016.
   
   Även motsatsen har använts då det tjänat bluffmakarnas syften. När Nancy Reagan, som var USA:s första dam 1981-1989, gick bort i mars 2016 spred en bluffsajt som brukade sprida så kallade ”death hoaxes” den falska uppgiften att det verkliga dödsbeskedet var fejk. Syftet? Att få fler klick till sin sida.
   
   Källkritikbyrån söker Meta, Facebooks ägarbolag, för en kommentar.LÄS MER:? Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande? Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
   
   Listan med bluffsidorna
   
   Här följer ett urval av Facebook-sidorna i nätverket:
   
   Acting Excellence
   
   Aggie Spirit
   
   Ann Arbor Hardwood
   
   Ball Is College
   
   Beautiful Country Memories
   
   The Black and Gold Wave
   
   Brass Echo Valley
   
   Broncos Country Hub
   
   Broken Crown
   
   Buff Up Football News
   
   Bulldog Fandom Hub
   
   Chasing the Podium
   
   Cheesehead Central
   
   Civic Monitor
   
   Clark Kingdom
   
   Clark Moment
   
   Clark Quest
   
   Climate Wake Up
   
   Dawg Dominance
   
   Derek’s Dance Legacy
   
   The Eagles Nest New
   
   Echo of Grace
   
   The Fame Feed
   
   Forever in Blue Jeans
   
   Gentle Spirit Flow
   
   Gf Gf
   
   Glam Nation
   
   Golden Hymn
   
   Graceful Melodies
   
   Habs Spotlight
   
   Hardwood Women's Basketball
   
   Heartbreak Rodeo
   
   Heartfelt Worship
   
   Healing Through Music
   
   House of Hendrick
   
   The Hoops Journal
   
   The Influence Room
   
   Ink & Redemption
   
   Jayhawks Hardwood
   
   Kansas City Chief Talk
   
   Kick the Dust Vibes
   
   Lady Vols Forever
   
   Leafs Spotlight
   
   Love Oldies Music
   
   Melodic Comedy
   
   Modern Diary
   
   Mountain Pride Basketball
   
   Movie Verse
   
   Musical Influences
   
   Nest Makers
   
   Nighttime Legends
   
   The Platinum Vibes
   
   Prime News Desk
   
   Queen of Hip-Hop Soul
   
   Rainy Tunes
   
   Rap Royalty
   
   Roadhouse Rock Legends
   
   Rock Stormbringer
   
   Romantic Crescendo
   
   Saints Streamline
   
   Shai & The Storm
   
   Silver Screen Muse
   
   SkyDome Legacy
   
   Soul Testimony
   
   Spurs Blueprint
   
   Stage & Spotlight
   
   Stand Up for Animals
   
   Steelers Forever New
   
   Super Trouper Fans
   
   Syracuse Buckets
   
   TB12 Radio Show
   
   Timeless melody
   
   Timeless Music Updates
   
   Timeless Songs
   
   Timeless Testimony
   
   Timeless Vocal Legacy
   
   Touchdown Tales
   
   Urban Chill
   
   Viral Habs Centra
   
   Vocal Stormbringer
   
   Wildcats Court Kings
   
   Wildlife Whispers
   
   Wisconsin Courtside
   
   Yankee Beats
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, filmen visar inte kriget i Ukraina - kommer från klimatprotest 2022

DESCRIPTION:
Ihopklippt video viral på nytt.

CONTENT:
Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever - men filmen är manipulerad.

Foto: Skärmdump/Facebook/OE24

I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken och ”liket” lägger sig till rätta igen.

Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook.

Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet.

2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer.

Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24

När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet.

LÄS MER: ? Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror? Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina? Guide: Så söker du på filmer och videoklipp

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Nej, filmen visar inte kriget i Ukraina - kommer från klimatprotest 2022

DESCRIPTION:
Ihopklippt video viral på nytt.

CONTENT:
Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever - men filmen är manipulerad.

Foto: Skärmdump/Facebook/OE24

I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken. ”Liket” lägger sig till rätta igen.

Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook.

Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet.

2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer.

Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24

När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet.

LÄS MER: ? Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror? Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina? Guide: Så söker du på filmer och videoklipp

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-03-11 01:54:00

   Discovered: 2026-03-19 16:00:17 Hash: b16bc65c903c30905121216d70be25a19a0e00bd
   Title:

   Nej, filmen visar inte kriget i Ukraina - kommer från klimatprotest 2022
   Description:

   Ihopklippt video viral på nytt.
   Content

   Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever - men filmen är manipulerad.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/OE24
   
   I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken. ”Liket” lägger sig till rätta igen.
   
   Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook.
   
   Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet.
   
   2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer.
   
   Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24
   
   När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet.
   
   LÄS MER: ? Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror? Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina? Guide: Så söker du på filmer och videoklipp
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-03-11 01:54:00

   Discovered: 2026-03-19 15:59:18 Hash: 0b80952fa6a6179a1c9b8df7f9abfdb90e544900
   Title:

   Nej, filmen visar inte kriget i Ukraina - kommer från klimatprotest 2022
   Description:

   Ihopklippt video viral på nytt.
   Content

   Just nu sprids en viral video som påstås visa ett nyhetsinslag från en massaker i Ukraina där liken i själva verket lever - men filmen är manipulerad.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/OE24
   
   I förgrunden står en reporter och i bakgrunden springer någon in och rättar till den svarta plastsäcken och ”liket” lägger sig till rätta igen.
   
   Filmen som lades ut i lördags har hittills fått över 234 000 interaktioner och många miljoner visningar på Facebook.
   
   Över klippet ligger ett BBC-inslag där en man talar om ett anfall och dödstal. Reportern i bild bär mask så det ser ut som att det är han som talar. Men sanningen är att filmen inte alls kommer från kriget i Ukraina utan från en klimatprotest i Wien för fyra år sedan. Någon har klippt ihop de bilderna med ljudet.
   
   2022 skrev vi om desinformationen runt just det här klippet och gjorde då en guide för hur du avslöjar falska påståenden som görs med filmer.
   
   Nyhetsklipp från den här klimatprotesten i Österrike har påståtts föreställa fejkande döda i Ukraina. Foto: OE24
   
   När filmen togs ur sitt sammanhang 2022 så var avsändarna ett nätverk av Putin-vänliga konton på Twitter/X, Tiktok och Instagram, enligt Darren Linvill, en amerikansk professor som studerat ryska trollfabriker.Avsändaren till det nu virala klippet är ett engelskspråkigt konto med över 42 000 följare på Facebook, som lägger ut motorcykel-filmer och skryter om hur han tjänar pengar på arga personer i kommentarsfältet.
   
   LÄS MER: ? Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror? Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina? Guide: Så söker du på filmer och videoklipp
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

DESCRIPTION:
Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”

CONTENT:
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. 

AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.

- Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Foto: Adobe

- Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.

Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.

I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.

Tecknen då och nu

I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.

AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.

Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.

I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.

En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)

Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.

En jämförande video på Youtube 22 januari.

I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

- De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.

Från inslaget i SVT Agenda 23 november.

SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.

Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.

Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)

Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.

Kommentar på Threads 5 mars.

Kvarvarande tecken att leta efter

I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.

- Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

- Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.

Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.

Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.

En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.

Inlägg på Facebook 5 februari.

Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.

- Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.

Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.

Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.

AI-detektorer - nästan oanvändbara?

Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.

Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.

Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.

Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.

Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. 

Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.

Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?

- Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.

Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.

Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.

Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.

Framtiden och vattenstämplarna

Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.

SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.

Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.

Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.

I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.

Från C2PA:s sajt.

Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.

Vattenstämpeln också bara en ledtråd

Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.

Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.

Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.

Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.

Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.

Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.

Undersök som vanligt

Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.

Källkritikbyråns samlingssida för guider.

- Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:

KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.

I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!

Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

DESCRIPTION:
Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”

CONTENT:
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. 

AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.

- Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Foto: Adobe

- Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.

Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.

I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.

Tecknen då och nu

I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.

AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.

Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.

I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.

En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)

Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.

En jämförande video på Youtube 22 januari.

I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

- De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.

Från inslaget i SVT Agenda 23 november.

SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.

Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.

Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)

Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.

Kommentar på Threads 5 mars.

Kvarvarande tecken att leta efter

I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.

- Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

- Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.

Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.

Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.

En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.

Inlägg på Facebook 5 februari.

Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.

- Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.

Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.

Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.

AI-detektorer - nästan oanvändbara?

Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.

Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.

Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.

Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.

Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. 

Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.

Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?

- Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.

Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.

Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.

Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.

Framtiden och vattenstämplarna

Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.

SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.

Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.

Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.

I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.

Från C2PA:s sajt.

Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.

Vattenstämpeln också bara en ledtråd

Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.

Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.

Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.

Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.

Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.

Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.

Undersök som vanligt

Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.

Källkritikbyråns samlingssida för guider.

- Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:

KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.

I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!

Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-03-06 08:28:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: f42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71
   Title:

   Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   Description:

   Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”
   Content

   Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag.
   
   AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
   
   Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.
   
   - Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
   
   Foto: Adobe
   
   - Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.
   
   Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.
   
   I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.
   
   Tecknen då och nu
   
   I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.
   
   AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.
   
   Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.
   
   I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.
   
   En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)
   
   Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.
   
   En jämförande video på Youtube 22 januari.
   
   I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
   
   - De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.
   
   Från inslaget i SVT Agenda 23 november.
   
   SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.
   
   Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.
   
   Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)
   
   Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.
   
   Kommentar på Threads 5 mars.
   
   Kvarvarande tecken att leta efter
   
   I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.
   
   - Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
   
   - Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.
   
   Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.
   
   Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.
   
   En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.
   
   Inlägg på Facebook 5 februari.
   
   Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.
   
   - Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.
   
   Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.
   
   Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.
   
   AI-detektorer - nästan oanvändbara?
   
   Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.
   
   Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.
   
   Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.
   
   Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.
   
   Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025.
   
   Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.
   
   Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?
   
   - Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.
   
   Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.
   
   Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.
   
   Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.
   
   Framtiden och vattenstämplarna
   
   Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.
   
   SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.
   
   Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.
   
   Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.
   
   I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.
   
   Från C2PA:s sajt.
   
   Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.
   
   Vattenstämpeln också bara en ledtråd
   
   Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
   
   Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.
   
   Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.
   
   Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.
   
   Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.
   
   Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.
   
   Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.
   
   Undersök som vanligt
   
   Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.
   
   Källkritikbyråns samlingssida för guider.
   
   - Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:
   
   KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.
   
   I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!
   
   Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-03-06 08:28:24

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: 6acf97714380f14bc18c3b316bd61205065b0d1c
   Title:

   Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   Description:

   Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”
   Content

   Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag.
   
   AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
   
   Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.
   
   - Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
   
   Foto: Adobe
   
   - Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte.
   
   Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.
   
   I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.
   
   Tecknen då och nu
   
   I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.
   
   AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.
   
   Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.
   
   I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.
   
   En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)
   
   Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.
   
   En jämförande video på Youtube 22 januari.
   
   I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
   
   - De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning.
   
   Från inslaget i SVT Agenda 23 november.
   
   SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.
   
   Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.
   
   Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)
   
   Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.
   
   Kommentar på Threads 5 mars.
   
   Kvarvarande tecken att leta efter
   
   I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.
   
   - Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
   
   - Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.
   
   Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.
   
   Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.
   
   En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.
   
   Inlägg på Facebook 5 februari.
   
   Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.
   
   - Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson.
   
   Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.
   
   Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.
   
   AI-detektorer - nästan oanvändbara?
   
   Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.
   
   Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.
   
   Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.
   
   Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.
   
   Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025.
   
   Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.
   
   Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?
   
   - Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus.
   
   Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.
   
   Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.
   
   Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.
   
   Framtiden och vattenstämplarna
   
   Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.
   
   SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.
   
   Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.
   
   Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.
   
   I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.
   
   Från C2PA:s sajt.
   
   Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.
   
   Vattenstämpeln också bara en ledtråd
   
   Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
   
   Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.
   
   Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.
   
   Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.
   
   Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.
   
   Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.
   
   Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.
   
   Undersök som vanligt
   
   Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.
   
   Källkritikbyråns samlingssida för guider.
   
   - Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna:
   
   KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.
   
   I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!
   
   Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola

DESCRIPTION:
Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.

CONTENT:
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.

Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook

Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Så här skriver en debattör på Facebook:

Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk.
Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars

Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.

Inlägg på Facebook 2 mars.

Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.

Kommentar på Facebook 3 mars.

I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.

Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.

Inlägg på Twitter/X den 1 mars.

Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.

Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.

Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.

Kommentar på Facebook 1 mars.

The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola

DESCRIPTION:
Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.

CONTENT:
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.

Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook

Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Så här skriver en debattör på Facebook:

Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk.
Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars

Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.

Inlägg på Facebook 2 mars.

Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.

Kommentar på Facebook 3 mars.

I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.

Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.

Inlägg på Twitter/X den 1 mars.

Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.

Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.

Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.

Kommentar på Facebook 1 mars.

The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.

Kommentar på Facebook 1 mars.

Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-03-04 11:11:47

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 2400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1d
   Title:

   Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola
   Description:

   Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.
   Content

   Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.
   
   Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook
   
   Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.
   
   Kommentar på Facebook 1 mars.
   
   Så här skriver en debattör på Facebook:
   
   Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk.
   Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars
   
   Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.
   
   Inlägg på Facebook 2 mars.
   
   Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.
   
   Kommentar på Facebook 3 mars.
   
   I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.
   
   Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.
   
   Inlägg på Twitter/X den 1 mars.
   
   Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.
   
   Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.
   
   Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.
   
   Kommentar på Facebook 1 mars.
   
   The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.
   
   Kommentar på Facebook 1 mars.
   
   Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-03-04 11:11:47

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 7d9d0adf4a90850fd1a7dcb1093a1027081ba6f2
   Title:

   Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola
   Description:

   Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.
   Content

   Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.
   
   Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook
   
   Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.
   
   Kommentar på Facebook 1 mars.
   
   Så här skriver en debattör på Facebook:
   
   Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk.
   Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars
   
   Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.
   
   Inlägg på Facebook 2 mars.
   
   Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.
   
   Kommentar på Facebook 3 mars.
   
   I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.
   
   Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.
   
   Inlägg på Twitter/X den 1 mars.
   
   Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.
   
   Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.
   
   Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.
   
   Kommentar på Facebook 1 mars.
   
   The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.
   
   Kommentar på Facebook 1 mars.
   
   Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror

DESCRIPTION:
It-säkerhetsexpert: Målet är att skapa känslan att de kan dyka upp överallt.

CONTENT:
En ryskkopplad hackergrupp har brutit sig in i och publicerat bilder från flera svenska porttelefoner utrustade med kameror. It-säkerhetsexpert: Målet är att med minimal ansträngning skapa känslan att de kan dyka upp överallt.

Foto: Skärmdump/Telegram

Uppdatering 19 februari: Ett förtydligande har tillfogats artikeln.I början av februari utförde ryska hackare ett ”massivt angrepp mot danska övervakningskameror över hela landet”, enligt faktagranskarna Tjekdet.

Två grupper, som kallade sig Z-Pentest och Morningstar, hade då brutit sig in i ett stort antal privata kameror, och publicerat bilder bland annat inifrån en simhall, en pub och en cykelbutik.

Nu kan Källkritikbyrån avslöja att även Sverige utsatts.Den 5 februari presenterade regeringen ett nytt stödpaket på en miljard kronor till stöd för Ukrainas energisektor och den 9 februari meddelades att Sverige utökar sitt stöd till landets sjukhus och välfärd.Samma dag publicerade hackergruppen Morningstar sex bilder som påstods komma från Sverige i en öppen kanal på plattformen Telegram. Nu skulle även ”surströmmingsätarna” få sig en omgång, skrev hackarna.

Utdrag ur inlägg på Telegram 9 februari.

Fyra av kamerorna tycks filma ytterportarna till alldagliga lägenhetshus. De andra två, en snötäckt innergård, med en lekplats i centrum.

Inlägg på Telegram 9 februari. Källkritikbyrån har valt att täcka över Morningstars logga.

Lägenheterna som omger denna innergård har en lite ovanlig arkitektur. Därför valde vi att genomföra en omvänd bildsökning, och beskära bilden så att fokus hamnade på dessa hus.

Bland resultaten fann vi likartade mäklarfoton.

Sökning på Google.

De var tagna på Karlstorpsvägen i Trollhättan.

Genom att jämföra kamerabilderna med satellitbilder från Google maps, kunde vi snart hitta innergården i fråga.

Det handlar om ett helt vanligt bostadsområde, med kameran riktad mot en lika vanlig lekplats. Men just detta är poängen med attacken, menar den danska it-säkerhetsexperten Jan Lemnitzer:

Kartbild från Google maps, med kamerornas uppskattade positioner utmarkerade.

- Syftet är att med minimal ansträngning få så många som möjligt att känna att ryssarna kan dyka upp överallt, säger han.

Vid det här laget trodde vi fortfarande att det handlade om övervakningskameror. Och övervakningskameror, menar Lemnitzer, är ofta ”extremt lätta” att ta sig in i. Många kopplar upp dem till nätet, för att kunna nå dem på distans. Där lämnas de med svaga lösenord, i värsta fall det som kom förinställt från leverantören, som hackarna använder enkla program för att lirka upp.

- Äger man en övervakningskamera bör man se till att den är ordentligt skyddad, säger Lemnitzer.

En bra start, menar han, är att aktivera tvåstegsautentisering.

Kameror i porttelefoner

När Källkritikbyrån kontaktar den bostadsrättsförening som äger lägenhetshusen i Trollhättan svarar ordföranden först att de inte har några övervakningskameror. Han går ut för att undersöka den plats varifrån bilderna tycks tagna. Några minuter senare ringer han upp:

- Jag tror jag förstår vad du menar nu. Just här finns två porttelefoner. Och i dem finns kameror.

Det är alltså dessa kameror hackarna verkar ha kommit åt, och genom dem kunnat spionera ut.

Bakom porttelefonerna står företaget Steplock. När vi kontaktar dem är de ovetande om att en attack skett. Några timmar senare blir vi uppringda av företagets teknikchef Peter Axelsson. Han förklarar att ingenting lagras hos Steplock - har man kommit åt kamerorna måste det alltså vara kundens router man har kommit åt.

- Jag kollade upp den här specifika kunden, och där ligger ju porttelefonerna uppkopplade utan brandvägg. Det är antagligen därför man kunnat komma åt dem.

Annorlunda uttryckt: när bostadsrättsföreningen köpt sina porttelefoner har en installatör kommit ut för att montera dem. Denne, menar Axelsson, har brutit mot Steplocks instruktioner och gjort kamerorna direkt åtkomliga via nätet. Där har vem som helst kunnat komma åt dem via precis den typen av förinställt lösenord som Jan Lemnitzer varnar för.

- Det här är ett bra exempel på hur man inte ska installera någonting alls egentligen. Jag håller på att ta reda på vem den ansvariga installatören är, så att vi kan be dem åka ut och åtgärda det här, säger Peter Axelsson.

Kopplar sig till ryska staten

Vad Jan Lemnitzer vet var attackerna mot danska övervakningskameror i januari den första gången som de här taktikerna användes utanför Ukraina-kriget. Där hackar båda sidor ”rutinmässigt” övervakningskameror, för att se var deras drönare träffar.

Att samma strategi nu används för att angripa länder som stöttat Ukraina är därför ett lätt sätt att skrämmas på. Särskilt när offret kan vara vem som helst som installerat en kamera i - eller fått en kamera installerad vid - sitt hem.

Slumpmässigheten är alltså avsiktlig.

- Det finns ingen särskild tanke bakom vilka kameror de bryter sig in i. Det sitter ingen underrättelseofficer och jobbar med detta, menar Lemnitzer.

Samtidigt är han övertygad om att hackarna arbetar på order uppifrån. I sin Telegram-kanal uppger Morningstar att de och Z-Pentest, den andra gruppen som utfört liknande attacker i Danmark, hänger ihop. Z-Pentest, i sin tur, är enligt dansk säkerhetstjänst kopplad till den ryska staten.

Från den danska rapporteringen.

Under 2024 utförde Z-Pentest en attack mot ett danskt vattenverk, där de manipulerade vattentrycket på så vis att tre ledningar sprack.

- Allt detta är del av en större hybridkrigsoperation, säger Jan Lemnitzer. Målet är att destabilisera vissa utvalda länder så mycket som möjligt, via olika typer av angrepp. Polackerna utsattes nyligen för en attack riktad mot deras energiinfrastruktur. Sverige och Danmark utsätts för ddos-angrepp, drönarflygningar och hackade kameror.

Viktigt att inte överdriva hotet

Mattias Wåhlén, cyberhotsexpert på Truesec, bekräftar att det här är ett nytt fenomen - och ett som han tror kommer bli vanligare. I takt med att skydden mot överbelastningsattacker blir bättre söker de här grupperna nya, billigare sätt att uppnå samma effekt, säger han.

- De vill gärna blåsa upp sig på olika vis och säga ”titta vad vi klarar av”. Både för att stärka moralen på hemmaplan, men också för att störa, stressa, och skapa oro. De vill utkräva en kostnad för vårt stöd till Ukraina i hopp om att förmå oss att sluta.

Han betonar, liksom Lemnitzer, att det här i grunden handlar om enkla attacker - och de understryker båda vikten av att inte överdriva hotet:

- Vi måste ställa högre krav på de kameror vi placerar ut i samhället, att de är säkra, att de är skyddade. Men samtidigt kanske också avdramatisera det här. Helt seriöst, de där bilderna av innergården skulle ju kunna vara tagna av någon som stod där med en kamera. Vem är egentligen hotad här? De här grupperna vill gärna få sina aktioner att låta mycket otäckare än vad de är. Då är det viktigt att vi inte låter oss luras att gå deras ärenden.Uppdatering 19 februari: Texten har tillfogats ett förtydligande om att det är portelefonernas kameror som hackarna kommit åt.

LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Rysk desinformationskampanj inför ESC i Malmö? Tejpas till stolpar och förnedras - här är bakgrunden till bilderna

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror

DESCRIPTION:
It-säkerhetsexpert: Målet är att skapa känslan att de kan dyka upp överallt.

CONTENT:
En ryskkopplad hackergrupp har brutit sig in i och publicerat bilder från flera svenska porttelefoner utrustade med kameror. It-säkerhetsexpert: Målet är att med minimal ansträngning skapa känslan att de kan dyka upp överallt.

Foto: Skärmdump/Telegram

Uppdatering 19 februari: Ett förtydligande har tillfogats artikeln.I början av februari utförde ryska hackare ett ”massivt angrepp mot danska övervakningskameror över hela landet”, enligt faktagranskarna Tjekdet.

Två grupper, som kallade sig Z-Pentest och Morningstar, hade då brutit sig in i ett stort antal privata kameror, och publicerat bilder bland annat inifrån en simhall, en pub och en cykelbutik.

Nu kan Källkritikbyrån avslöja att även Sverige utsatts.Den 5 februari presenterade regeringen ett nytt stödpaket på en miljard kronor till stöd för Ukrainas energisektor och den 9 februari meddelades att Sverige utökar sitt stöd till landets sjukhus och välfärd.Samma dag publicerade hackergruppen Morningstar sex bilder som påstods komma från Sverige i en öppen kanal på plattformen Telegram. Nu skulle även ”surströmmingsätarna” få sig en omgång, skrev hackarna.

Utdrag ur inlägg på Telegram 9 februari.

Fyra av kamerorna tycks filma ytterportarna till alldagliga lägenhetshus. De andra två, en snötäckt innergård, med en lekplats i centrum.

Inlägg på Telegram 9 februari. Källkritikbyrån har valt att täcka över Morningstars logga.

Lägenheterna som omger denna innergård har en lite ovanlig arkitektur. Därför valde vi att genomföra en omvänd bildsökning, och beskära bilden så att fokus hamnade på dessa hus.

Bland resultaten fann vi likartade mäklarfoton.

Sökning på Google.

De var tagna på Karlstorpsvägen i Trollhättan.

Genom att jämföra kamerabilderna med satellitbilder från Google maps, kunde vi snart hitta innergården i fråga.

Det handlar om ett helt vanligt bostadsområde, med kameran riktad mot en lika vanlig lekplats. Men just detta är poängen med attacken, menar den danska it-säkerhetsexperten Jan Lemnitzer:

Kartbild från Google maps, med kamerornas uppskattade positioner utmarkerade.

- Syftet är att med minimal ansträngning få så många som möjligt att känna att ryssarna kan dyka upp överallt, säger han.

Vid det här laget trodde vi fortfarande att det handlade om övervakningskameror. Och övervakningskameror, menar Lemnitzer, är ofta ”extremt lätta” att ta sig in i. Många kopplar upp dem till nätet, för att kunna nå dem på distans. Där lämnas de med svaga lösenord, i värsta fall det som kom förinställt från leverantören, som hackarna använder enkla program för att lirka upp.

- Äger man en övervakningskamera bör man se till att den är ordentligt skyddad, säger Lemnitzer.

En bra start, menar han, är att aktivera tvåstegsautentisering.

Kameror i porttelefoner

När Källkritikbyrån kontaktar den bostadsrättsförening som äger lägenhetshusen i Trollhättan svarar ordföranden först att de inte har några övervakningskameror. Han går ut för att undersöka den plats varifrån bilderna tycks tagna. Några minuter senare ringer han upp:

- Jag tror jag förstår vad du menar nu. Just här finns två porttelefoner. Och i dem finns kameror.

Det är alltså dessa kameror hackarna verkar ha kommit åt, och genom dem kunnat spionera ut.

Bakom porttelefonerna står företaget Steplock. När vi kontaktar dem är de ovetande om att en attack skett. Några timmar senare blir vi uppringda av företagets teknikchef Peter Axelsson. Han förklarar att ingenting lagras hos Steplock - har man kommit åt kamerorna måste det alltså vara kundens router man har kommit åt.

- Jag kollade upp den här specifika kunden, och där ligger ju porttelefonerna uppkopplade utan brandvägg. Det är antagligen därför man kunnat komma åt dem.

Annorlunda uttryckt: när bostadsrättsföreningen köpt sina porttelefoner har en installatör kommit ut för att montera dem. Denne, menar Axelsson, har brutit mot Steplocks instruktioner och gjort kamerorna direkt åtkomliga via nätet. Där har vem som helst kunnat komma åt dem via precis den typen av förinställt lösenord som Jan Lemnitzer varnar för.

- Det här är ett bra exempel på hur man inte ska installera någonting alls egentligen. Jag håller på att ta reda på vem den ansvariga installatören är, så att vi kan be dem åka ut och åtgärda det här, säger Peter Axelsson.

Kopplar sig till ryska staten

Vad Jan Lemnitzer vet var attackerna mot danska övervakningskameror i januari den första gången som de här taktikerna användes utanför Ukraina-kriget. Där hackar båda sidor ”rutinmässigt” övervakningskameror, för att se var deras drönare träffar.

Att samma strategi nu används för att angripa länder som stöttat Ukraina är därför ett lätt sätt att skrämmas på. Särskilt när offret kan vara vem som helst som installerat en kamera i - eller fått en kamera installerad vid - sitt hem.

Slumpmässigheten är alltså avsiktlig.

- Det finns ingen särskild tanke bakom vilka kameror de bryter sig in i. Det sitter ingen underrättelseofficer och jobbar med detta, menar Lemnitzer.

Samtidigt är han övertygad om att hackarna arbetar på order uppifrån. I sin Telegram-kanal uppger Morningstar att de och Z-Pentest, den andra gruppen som utfört liknande attacker i Danmark, hänger ihop. Z-Pentest, i sin tur, är enligt dansk säkerhetstjänst kopplad till den ryska staten.

Från den danska rapporteringen.

Under 2024 utförde Z-Pentest en attack mot ett danskt vattenverk, där de manipulerade vattentrycket på så vis att tre ledningar sprack.

- Allt detta är del av en större hybridkrigsoperation, säger Jan Lemnitzer. Målet är att destabilisera vissa utvalda länder så mycket som möjligt, via olika typer av angrepp. Polackerna utsattes nyligen för en attack riktad mot deras energiinfrastruktur. Sverige och Danmark utsätts för ddos-angrepp, drönarflygningar och hackade kameror.

Viktigt att inte överdriva hotet

Mattias Wåhlén, cyberhotsexpert på Truesec, bekräftar att det här är ett nytt fenomen - och ett som han tror kommer bli vanligare. I takt med att skydden mot överbelastningsattacker blir bättre söker de här grupperna nya, billigare sätt att uppnå samma effekt, säger han.

- De vill gärna blåsa upp sig på olika vis och säga ”titta vad vi klarar av”. Både för att stärka moralen på hemmaplan, men också för att störa, stressa, och skapa oro. De vill utkräva en kostnad för vårt stöd till Ukraina i hopp om att förmå oss att sluta.

Han betonar, liksom Lemnitzer, att det här i grunden handlar om enkla attacker - och de understryker båda vikten av att inte överdriva hotet:

- Vi måste ställa högre krav på de kameror vi placerar ut i samhället, att de är säkra, att de är skyddade. Men samtidigt kanske också avdramatisera det här. Helt seriöst, de där bilderna av innergården skulle ju kunna vara tagna av någon som stod där med en kamera. Vem är egentligen hotad här? De här grupperna vill gärna få sina aktioner att låta mycket otäckare än vad de är. Då är det viktigt att vi inte låter oss luras att gå deras ärenden.Uppdatering 19 februari: Texten har tillfogats ett förtydligande om att det är portelefonernas kameror som hackarna kommit åt.

LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Rysk desinformationskampanj inför ESC i Malmö? Tejpas till stolpar och förnedras - här är bakgrunden till bilderna

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-02-19 09:05:39

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 2fe1c76f1537bfaff798b7588d52fcbf79499d39
   Title:

   Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror
   Description:

   It-säkerhetsexpert: Målet är att skapa känslan att de kan dyka upp överallt.
   Content

   En ryskkopplad hackergrupp har brutit sig in i och publicerat bilder från flera svenska porttelefoner utrustade med kameror. It-säkerhetsexpert: Målet är att med minimal ansträngning skapa känslan att de kan dyka upp överallt.
   
   Foto: Skärmdump/Telegram
   
   Uppdatering 19 februari: Ett förtydligande har tillfogats artikeln.I början av februari utförde ryska hackare ett ”massivt angrepp mot danska övervakningskameror över hela landet”, enligt faktagranskarna Tjekdet.
   
   Två grupper, som kallade sig Z-Pentest och Morningstar, hade då brutit sig in i ett stort antal privata kameror, och publicerat bilder bland annat inifrån en simhall, en pub och en cykelbutik.
   
   Nu kan Källkritikbyrån avslöja att även Sverige utsatts.Den 5 februari presenterade regeringen ett nytt stödpaket på en miljard kronor till stöd för Ukrainas energisektor och den 9 februari meddelades att Sverige utökar sitt stöd till landets sjukhus och välfärd.Samma dag publicerade hackergruppen Morningstar sex bilder som påstods komma från Sverige i en öppen kanal på plattformen Telegram. Nu skulle även ”surströmmingsätarna” få sig en omgång, skrev hackarna.
   
   Utdrag ur inlägg på Telegram 9 februari.
   
   Fyra av kamerorna tycks filma ytterportarna till alldagliga lägenhetshus. De andra två, en snötäckt innergård, med en lekplats i centrum.
   
   Inlägg på Telegram 9 februari. Källkritikbyrån har valt att täcka över Morningstars logga.
   
   Lägenheterna som omger denna innergård har en lite ovanlig arkitektur. Därför valde vi att genomföra en omvänd bildsökning, och beskära bilden så att fokus hamnade på dessa hus.
   
   Bland resultaten fann vi likartade mäklarfoton.
   
   Sökning på Google.
   
   De var tagna på Karlstorpsvägen i Trollhättan.
   
   Genom att jämföra kamerabilderna med satellitbilder från Google maps, kunde vi snart hitta innergården i fråga.
   
   Det handlar om ett helt vanligt bostadsområde, med kameran riktad mot en lika vanlig lekplats. Men just detta är poängen med attacken, menar den danska it-säkerhetsexperten Jan Lemnitzer:
   
   Kartbild från Google maps, med kamerornas uppskattade positioner utmarkerade.
   
   - Syftet är att med minimal ansträngning få så många som möjligt att känna att ryssarna kan dyka upp överallt, säger han.
   
   Vid det här laget trodde vi fortfarande att det handlade om övervakningskameror. Och övervakningskameror, menar Lemnitzer, är ofta ”extremt lätta” att ta sig in i. Många kopplar upp dem till nätet, för att kunna nå dem på distans. Där lämnas de med svaga lösenord, i värsta fall det som kom förinställt från leverantören, som hackarna använder enkla program för att lirka upp.
   
   - Äger man en övervakningskamera bör man se till att den är ordentligt skyddad, säger Lemnitzer.
   
   En bra start, menar han, är att aktivera tvåstegsautentisering.
   
   Kameror i porttelefoner
   
   När Källkritikbyrån kontaktar den bostadsrättsförening som äger lägenhetshusen i Trollhättan svarar ordföranden först att de inte har några övervakningskameror. Han går ut för att undersöka den plats varifrån bilderna tycks tagna. Några minuter senare ringer han upp:
   
   - Jag tror jag förstår vad du menar nu. Just här finns två porttelefoner. Och i dem finns kameror.
   
   Det är alltså dessa kameror hackarna verkar ha kommit åt, och genom dem kunnat spionera ut.
   
   Bakom porttelefonerna står företaget Steplock. När vi kontaktar dem är de ovetande om att en attack skett. Några timmar senare blir vi uppringda av företagets teknikchef Peter Axelsson. Han förklarar att ingenting lagras hos Steplock - har man kommit åt kamerorna måste det alltså vara kundens router man har kommit åt.
   
   - Jag kollade upp den här specifika kunden, och där ligger ju porttelefonerna uppkopplade utan brandvägg. Det är antagligen därför man kunnat komma åt dem.
   
   Annorlunda uttryckt: när bostadsrättsföreningen köpt sina porttelefoner har en installatör kommit ut för att montera dem. Denne, menar Axelsson, har brutit mot Steplocks instruktioner och gjort kamerorna direkt åtkomliga via nätet. Där har vem som helst kunnat komma åt dem via precis den typen av förinställt lösenord som Jan Lemnitzer varnar för.
   
   - Det här är ett bra exempel på hur man inte ska installera någonting alls egentligen. Jag håller på att ta reda på vem den ansvariga installatören är, så att vi kan be dem åka ut och åtgärda det här, säger Peter Axelsson.
   
   Kopplar sig till ryska staten
   
   Vad Jan Lemnitzer vet var attackerna mot danska övervakningskameror i januari den första gången som de här taktikerna användes utanför Ukraina-kriget. Där hackar båda sidor ”rutinmässigt” övervakningskameror, för att se var deras drönare träffar.
   
   Att samma strategi nu används för att angripa länder som stöttat Ukraina är därför ett lätt sätt att skrämmas på. Särskilt när offret kan vara vem som helst som installerat en kamera i - eller fått en kamera installerad vid - sitt hem.
   
   Slumpmässigheten är alltså avsiktlig.
   
   - Det finns ingen särskild tanke bakom vilka kameror de bryter sig in i. Det sitter ingen underrättelseofficer och jobbar med detta, menar Lemnitzer.
   
   Samtidigt är han övertygad om att hackarna arbetar på order uppifrån. I sin Telegram-kanal uppger Morningstar att de och Z-Pentest, den andra gruppen som utfört liknande attacker i Danmark, hänger ihop. Z-Pentest, i sin tur, är enligt dansk säkerhetstjänst kopplad till den ryska staten.
   
   Från den danska rapporteringen.
   
   Under 2024 utförde Z-Pentest en attack mot ett danskt vattenverk, där de manipulerade vattentrycket på så vis att tre ledningar sprack.
   
   - Allt detta är del av en större hybridkrigsoperation, säger Jan Lemnitzer. Målet är att destabilisera vissa utvalda länder så mycket som möjligt, via olika typer av angrepp. Polackerna utsattes nyligen för en attack riktad mot deras energiinfrastruktur. Sverige och Danmark utsätts för ddos-angrepp, drönarflygningar och hackade kameror.
   
   Viktigt att inte överdriva hotet
   
   Mattias Wåhlén, cyberhotsexpert på Truesec, bekräftar att det här är ett nytt fenomen - och ett som han tror kommer bli vanligare. I takt med att skydden mot överbelastningsattacker blir bättre söker de här grupperna nya, billigare sätt att uppnå samma effekt, säger han.
   
   - De vill gärna blåsa upp sig på olika vis och säga ”titta vad vi klarar av”. Både för att stärka moralen på hemmaplan, men också för att störa, stressa, och skapa oro. De vill utkräva en kostnad för vårt stöd till Ukraina i hopp om att förmå oss att sluta.
   
   Han betonar, liksom Lemnitzer, att det här i grunden handlar om enkla attacker - och de understryker båda vikten av att inte överdriva hotet:
   
   - Vi måste ställa högre krav på de kameror vi placerar ut i samhället, att de är säkra, att de är skyddade. Men samtidigt kanske också avdramatisera det här. Helt seriöst, de där bilderna av innergården skulle ju kunna vara tagna av någon som stod där med en kamera. Vem är egentligen hotad här? De här grupperna vill gärna få sina aktioner att låta mycket otäckare än vad de är. Då är det viktigt att vi inte låter oss luras att gå deras ärenden.Uppdatering 19 februari: Texten har tillfogats ett förtydligande om att det är portelefonernas kameror som hackarna kommit åt.
   
   LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Rysk desinformationskampanj inför ESC i Malmö? Tejpas till stolpar och förnedras - här är bakgrunden till bilderna
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-02-19 09:05:39

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: bfe3480914fa192dfbaad2b50d986175ade00327
   Title:

   Ryska hackare attackerade svenska porttelefoner - kom åt kameror
   Description:

   It-säkerhetsexpert: Målet är att skapa känslan att de kan dyka upp överallt.
   Content

   En ryskkopplad hackergrupp har brutit sig in i och publicerat bilder från flera svenska porttelefoner utrustade med kameror. It-säkerhetsexpert: Målet är att med minimal ansträngning skapa känslan att de kan dyka upp överallt.
   
   Foto: Skärmdump/Telegram
   
   Uppdatering 19 februari: Ett förtydligande har tillfogats artikeln.I början av februari utförde ryska hackare ett ”massivt angrepp mot danska övervakningskameror över hela landet”, enligt faktagranskarna Tjekdet.
   
   Två grupper, som kallade sig Z-Pentest och Morningstar, hade då brutit sig in i ett stort antal privata kameror, och publicerat bilder bland annat inifrån en simhall, en pub och en cykelbutik.
   
   Nu kan Källkritikbyrån avslöja att även Sverige utsatts.Den 5 februari presenterade regeringen ett nytt stödpaket på en miljard kronor till stöd för Ukrainas energisektor och den 9 februari meddelades att Sverige utökar sitt stöd till landets sjukhus och välfärd.Samma dag publicerade hackergruppen Morningstar sex bilder som påstods komma från Sverige i en öppen kanal på plattformen Telegram. Nu skulle även ”surströmmingsätarna” få sig en omgång, skrev hackarna.
   
   Utdrag ur inlägg på Telegram 9 februari.
   
   Fyra av kamerorna tycks filma ytterportarna till alldagliga lägenhetshus. De andra två, en snötäckt innergård, med en lekplats i centrum.
   
   Inlägg på Telegram 9 februari. Källkritikbyrån har valt att täcka över Morningstars logga.
   
   Lägenheterna som omger denna innergård har en lite ovanlig arkitektur. Därför valde vi att genomföra en omvänd bildsökning, och beskära bilden så att fokus hamnade på dessa hus.
   
   Bland resultaten fann vi likartade mäklarfoton.
   
   Sökning på Google.
   
   De var tagna på Karlstorpsvägen i Trollhättan.
   
   Genom att jämföra kamerabilderna med satellitbilder från Google maps, kunde vi snart hitta innergården i fråga.
   
   Det handlar om ett helt vanligt bostadsområde, med kameran riktad mot en lika vanlig lekplats. Men just detta är poängen med attacken, menar den danska it-säkerhetsexperten Jan Lemnitzer:
   
   Kartbild från Google maps, med kamerornas uppskattade positioner utmarkerade.
   
   - Syftet är att med minimal ansträngning få så många som möjligt att känna att ryssarna kan dyka upp överallt, säger han.
   
   Vid det här laget trodde vi fortfarande att det handlade om övervakningskameror. Och övervakningskameror, menar Lemnitzer, är ofta ”extremt lätta” att ta sig in i. Många kopplar upp dem till nätet, för att kunna nå dem på distans. Där lämnas de med svaga lösenord, i värsta fall det som kom förinställt från leverantören, som hackarna använder enkla program för att lirka upp.
   
   - Äger man en övervakningskamera bör man se till att den är ordentligt skyddad, säger Lemnitzer.
   
   En bra start, menar han, är att aktivera tvåstegsautentisering.
   
   Kameror i porttelefoner
   
   När Källkritikbyrån kontaktar den bostadsrättsförening som äger lägenhetshusen i Trollhättan svarar ordföranden först att de inte har några övervakningskameror. Han går ut för att undersöka den plats varifrån bilderna tycks tagna. Några minuter senare ringer han upp:
   
   - Jag tror jag förstår vad du menar nu. Just här finns två porttelefoner. Och i dem finns kameror.
   
   Det är alltså dessa kameror hackarna verkar ha kommit åt, och genom dem kunnat spionera ut.
   
   Bakom porttelefonerna står företaget Steplock. När vi kontaktar dem är de ovetande om att en attack skett. Några timmar senare blir vi uppringda av företagets teknikchef Peter Axelsson. Han förklarar att ingenting lagras hos Steplock - har man kommit åt kamerorna måste det alltså vara kundens router man har kommit åt.
   
   - Jag kollade upp den här specifika kunden, och där ligger ju porttelefonerna uppkopplade utan brandvägg. Det är antagligen därför man kunnat komma åt dem.
   
   Annorlunda uttryckt: när bostadsrättsföreningen köpt sina porttelefoner har en installatör kommit ut för att montera dem. Denne, menar Axelsson, har brutit mot Steplocks instruktioner och gjort kamerorna direkt åtkomliga via nätet. Där har vem som helst kunnat komma åt dem via precis den typen av förinställt lösenord som Jan Lemnitzer varnar för.
   
   - Det här är ett bra exempel på hur man inte ska installera någonting alls egentligen. Jag håller på att ta reda på vem den ansvariga installatören är, så att vi kan be dem åka ut och åtgärda det här, säger Peter Axelsson.
   
   Kopplar sig till ryska staten
   
   Vad Jan Lemnitzer vet var attackerna mot danska övervakningskameror i januari den första gången som de här taktikerna användes utanför Ukraina-kriget. Där hackar båda sidor ”rutinmässigt” övervakningskameror, för att se var deras drönare träffar.
   
   Att samma strategi nu används för att angripa länder som stöttat Ukraina är därför ett lätt sätt att skrämmas på. Särskilt när offret kan vara vem som helst som installerat en kamera i - eller fått en kamera installerad vid - sitt hem.
   
   Slumpmässigheten är alltså avsiktlig.
   
   - Det finns ingen särskild tanke bakom vilka kameror de bryter sig in i. Det sitter ingen underrättelseofficer och jobbar med detta, menar Lemnitzer.
   
   Samtidigt är han övertygad om att hackarna arbetar på order uppifrån. I sin Telegram-kanal uppger Morningstar att de och Z-Pentest, den andra gruppen som utfört liknande attacker i Danmark, hänger ihop. Z-Pentest, i sin tur, är enligt dansk säkerhetstjänst kopplad till den ryska staten.
   
   Från den danska rapporteringen.
   
   Under 2024 utförde Z-Pentest en attack mot ett danskt vattenverk, där de manipulerade vattentrycket på så vis att tre ledningar sprack.
   
   - Allt detta är del av en större hybridkrigsoperation, säger Jan Lemnitzer. Målet är att destabilisera vissa utvalda länder så mycket som möjligt, via olika typer av angrepp. Polackerna utsattes nyligen för en attack riktad mot deras energiinfrastruktur. Sverige och Danmark utsätts för ddos-angrepp, drönarflygningar och hackade kameror.
   
   Viktigt att inte överdriva hotet
   
   Mattias Wåhlén, cyberhotsexpert på Truesec, bekräftar att det här är ett nytt fenomen - och ett som han tror kommer bli vanligare. I takt med att skydden mot överbelastningsattacker blir bättre söker de här grupperna nya, billigare sätt att uppnå samma effekt, säger han.
   
   - De vill gärna blåsa upp sig på olika vis och säga ”titta vad vi klarar av”. Både för att stärka moralen på hemmaplan, men också för att störa, stressa, och skapa oro. De vill utkräva en kostnad för vårt stöd till Ukraina i hopp om att förmå oss att sluta.
   
   Han betonar, liksom Lemnitzer, att det här i grunden handlar om enkla attacker - och de understryker båda vikten av att inte överdriva hotet:
   
   - Vi måste ställa högre krav på de kameror vi placerar ut i samhället, att de är säkra, att de är skyddade. Men samtidigt kanske också avdramatisera det här. Helt seriöst, de där bilderna av innergården skulle ju kunna vara tagna av någon som stod där med en kamera. Vem är egentligen hotad här? De här grupperna vill gärna få sina aktioner att låta mycket otäckare än vad de är. Då är det viktigt att vi inte låter oss luras att gå deras ärenden.Uppdatering 19 februari: Texten har tillfogats ett förtydligande om att det är portelefonernas kameror som hackarna kommit åt.
   
   LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Rysk desinformationskampanj inför ESC i Malmö? Tejpas till stolpar och förnedras - här är bakgrunden till bilderna
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
30 kronor för en laptop? Så granskar du blufferbjudanden

DESCRIPTION:
Nej, Elgiganten ger inte bort bärbara datorer ”för frigöra lagerplats”.

CONTENT:
Ger ?lg?g?nt?n bort bärbara datorer för frigöra lagerplats och för ”att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna”? Nej, det är en bluff.

Under den senaste månaden har påståenden om bortskänkta datorer spridits via en rad olika Facebook-sidor. Till erbjudandena lägger bedragarna ut AI-genererade bilder av butikspersonal som ler vänligt och visar upp stora högar av datorer.

Inlägg på Facebook 13 januari.

Vi går igenom hur du själv kan granska den här typen av blufferbjudanden.

Granska påståendet

Så här står det i meddelandet:

?lg?g?nt?n erbjuder bärbara datorer från åren 2022-2024 till svenska invånare över 45 år.Initiativet syftar till att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna samtidigt som lagerplats frigörs för nya modeller.För att kontrollera om du är berättigad, svara bara på några korta frågor i verifieringsformuläret. Efter lyckad verifiering kan den bärbara datorn köpas till ett symboliskt pris på 31,29 SEK.
Utdrag ur inlägg på Facebook 13 januari

Det finns flera saker som borde få dig att ana oråd. Till exempel skulle inte en svensk butik ha priser med ören på det här viset och i alla lägen, när någonting dyrt skänks eller ges bort för småpengar, så kan man utgå från att det finns en hake.

I det här fallet, om man klickar sig vidare för att svara på frågorna så hamnar man på en fejkad Elgiganten-sida. Där har bedragarna lagt in en formulering om att undersökningen avslutas i dag och sedan ett räkneverk som får det att se ut som att det är samma dag som personen kommer in på sajten.Adressen ser ut att leda till Elgiganten-offer.com, men du hamnar på en helt annan när du klickar dig in. 

Från sajten Ghjvmc.info.

Där förväntas du svara på frågor och ge ifrån dig personuppgifter, som sedan säljs vidare av bedragarna.

Om du ser ett erbjudande du är intresserad av så gå direkt till butikens sida och leta rätt på det själv. Här är det viktigt att inte följa länkarna i mejlet eller inlägget, utan att gå till en sökmotor och leta rätt på exempelvis Elgigantens verkliga sida. På så sätt märker du också om det var en bluff.

Granska avsändaren

Det är inte hemelektronikkedjan Elgigantens Facebook-sida som lagt ut det aktuella inlägget. Elgigantens verkliga sida har 285 000 följare, kontaktuppgifter och en historia bakåt i tiden. Den anonyma Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?” har en följare och startades samma dag som erbjudandet lades upp.

Sidan kontrolleras från Ukraina. För att hitta den typen av information så går du till fliken sidtransparens, som du finner bland de beskrivande länkarna i anslutning till sidans namn.

Fliken för sidtransparens för Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?”.

Undersök bilder

Fundera över rimligheten i bilden. Här står butikspersonalen framför en stor mängd staplade bärbara datorer.

Bild upplagd på Facebook 13 januari.

Varor som säljs kommer i förpackningar och det är osannolikt att man skulle ha lösa datorer staplade i många hundratal på det här viset.Leta efter fel, exempelvis i skyltar och text du kan se i bilden. Om man zoomar in på kvinnans tröja så är Elgiganten skrivet ”El giganten”. Det här är ett tecken på att bilden kan vara AI-genererad.

Inzoomning.

Enligt Googles SynthID är bilden vattenmärkt som en AI-bild gjord med något av Googles verktyg.

Sök vidare

Du kan söka på specifika detaljer i Facebooks sökruta, exempelvis den märkliga prissättningen. 

Då får man upp flera liknande bilder, med personal framför stora högar av bärbara datorer.

Bedragarna har även riggat upp vad som ser ut att vara privatpersoners konton, som tipsar om erbjudanden. I en del fall påstås att det röra sig om en slags visselblåsare som kommer med hemlig information om ”kampanjen”.Så här skriver ett konto:

Jag brukar vara ganska skeptisk till saker som verkar "för bra för att vara sant". Men en kollega berättade att Elgiganten just nu tyst rensar lagret på förra årets iPhone 16 Pro för att göra plats för de nya modellerna. Hon sa att några faktiskt lyckades få en för bara 31,29 SEK, och ärligt talat trodde jag att hon skämtade.
Utdrag ur inlägg 23 oktober 2025

Och i andra fall påstår bedragarna i inläggen att Elgiganten fått ”massor av klagomål” och därför behöver återuppbygga förtroendet med den här speciella kampanjen.

Inlägg på Facebook 20 oktober 2025.

I kommentarsfälten används också fejkkonton som en slags stödtrupper för bluffen, men de kontrolleras också av bedragarna.

Kommentar på Facebook 17 januari.

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så undersöker du Facebook-annonser? Guide: Så här granskar du en misstänkt AI-bild? Guide: Så granskar du ett kedjebrev? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
30 kronor för en laptop? Så granskar du blufferbjudanden

DESCRIPTION:
Nej, Elgiganten ger inte bort bärbara datorer ”för frigöra lagerplats”.

CONTENT:
Ger ?lg?g?nt?n bort bärbara datorer för frigöra lagerplats och för ”att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna”? Nej, det är en bluff.

Under den senaste månaden har påståenden om bortskänkta datorer spridits via en rad olika Facebook-sidor. Till erbjudandena lägger bedragarna ut AI-genererade bilder av butikspersonal som ler vänligt och visar upp stora högar av datorer.

Inlägg på Facebook 13 januari.

Vi går igenom hur du själv kan granska den här typen av blufferbjudanden.

Granska påståendet

Så här står det i meddelandet:

?lg?g?nt?n erbjuder bärbara datorer från åren 2022-2024 till svenska invånare över 45 år.Initiativet syftar till att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna samtidigt som lagerplats frigörs för nya modeller.För att kontrollera om du är berättigad, svara bara på några korta frågor i verifieringsformuläret. Efter lyckad verifiering kan den bärbara datorn köpas till ett symboliskt pris på 31,29 SEK.
Utdrag ur inlägg på Facebook 13 januari

Det finns flera saker som borde få dig att ana oråd. Till exempel skulle inte en svensk butik ha priser med ören på det här viset och i alla lägen, när någonting dyrt skänks eller ges bort för småpengar, så kan man utgå från att det finns en hake.

I det här fallet, om man klickar sig vidare för att svara på frågorna så hamnar man på en fejkad Elgiganten-sida. Där har bedragarna lagt in en formulering om att undersökningen avslutas i dag och sedan ett räkneverk som får det att se ut som att det är samma dag som personen kommer in på sajten.Adressen ser ut att leda till Elgiganten-offer.com, men du hamnar på en helt annan när du klickar dig in. 

Från sajten Ghjvmc.info.

Där förväntas du svara på frågor och ge ifrån dig personuppgifter, som sedan säljs vidare av bedragarna.

Om du ser ett erbjudande du är intresserad av så gå direkt till butikens sida och leta rätt på det själv. Här är det viktigt att inte följa länkarna i mejlet eller inlägget, utan att gå till en sökmotor och leta rätt på exempelvis Elgigantens verkliga sida. På så sätt märker du också om det var en bluff.

Granska avsändaren

Det är inte hemelektronikkedjan Elgigantens Facebook-sida som lagt ut det aktuella inlägget. Elgigantens verkliga sida har 285 000 följare, kontaktuppgifter och en historia bakåt i tiden. Den anonyma Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?” har en följare och startades samma dag som erbjudandet lades upp.

Sidan kontrolleras från Ukraina. För att hitta den typen av information så går du till fliken sidtransparens, som du finner bland de beskrivande länkarna i anslutning till sidans namn.

Fliken för sidtransparens för Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?”.

Undersök bilder

Fundera över rimligheten i bilden. Här står butikspersonalen framför en stor mängd staplade bärbara datorer.

Bild upplagd på Facebook 13 januari.

Varor som säljs kommer i förpackningar och det är osannolikt att man skulle ha lösa datorer staplade i många hundratal på det här viset.Leta efter fel, exempelvis i skyltar och text du kan se i bilden. Om man zoomar in på kvinnans tröja så är Elgiganten skrivet ”El giganten”. Det här är ett tecken på att bilden kan vara AI-genererad.

Inzoomning.

Enligt Googles SynthID är bilden vattenmärkt som en AI-bild gjord med något av Googles verktyg.

Sök vidare

Du kan söka på specifika detaljer i Facebooks sökruta, exempelvis den märkliga prissättningen. 

Då får man upp flera liknande bilder, med personal framför stora högar av bärbara datorer.

Bedragarna har även riggat upp vad som ser ut att vara privatpersoners konton, som tipsar om erbjudanden. I en del fall påstås att det röra sig om en slags visselblåsare som kommer med hemlig information om ”kampanjen”.Så här skriver ett konto:

Jag brukar vara ganska skeptisk till saker som verkar "för bra för att vara sant". Men en kollega berättade att Elgiganten just nu tyst rensar lagret på förra årets iPhone 16 Pro för att göra plats för de nya modellerna. Hon sa att några faktiskt lyckades få en för bara 31,29 SEK, och ärligt talat trodde jag att hon skämtade.
Utdrag ur inlägg 23 oktober 2025

Och i andra fall påstår bedragarna i inläggen att Elgiganten fått ”massor av klagomål” och därför behöver återuppbygga förtroendet med den här speciella kampanjen.

Inlägg på Facebook 20 oktober 2025.

I kommentarsfälten används också fejkkonton som en slags stödtrupper för bluffen, men de kontrolleras också av bedragarna.

Kommentar på Facebook 17 januari.

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så undersöker du Facebook-annonser? Guide: Så här granskar du en misstänkt AI-bild? Guide: Så granskar du ett kedjebrev? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-02-13 12:35:02

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: ac0dbbbc3a68a0a041102777a917eb21094ed827
   Title:

   30 kronor för en laptop? Så granskar du blufferbjudanden
   Description:

   Nej, Elgiganten ger inte bort bärbara datorer ”för frigöra lagerplats”.
   Content

   Ger ?lg?g?nt?n bort bärbara datorer för frigöra lagerplats och för ”att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna”? Nej, det är en bluff.
   
   Under den senaste månaden har påståenden om bortskänkta datorer spridits via en rad olika Facebook-sidor. Till erbjudandena lägger bedragarna ut AI-genererade bilder av butikspersonal som ler vänligt och visar upp stora högar av datorer.
   
   Inlägg på Facebook 13 januari.
   
   Vi går igenom hur du själv kan granska den här typen av blufferbjudanden.
   
   Granska påståendet
   
   Så här står det i meddelandet:
   
   ?lg?g?nt?n erbjuder bärbara datorer från åren 2022-2024 till svenska invånare över 45 år.Initiativet syftar till att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna samtidigt som lagerplats frigörs för nya modeller.För att kontrollera om du är berättigad, svara bara på några korta frågor i verifieringsformuläret. Efter lyckad verifiering kan den bärbara datorn köpas till ett symboliskt pris på 31,29 SEK.
   Utdrag ur inlägg på Facebook 13 januari
   
   Det finns flera saker som borde få dig att ana oråd. Till exempel skulle inte en svensk butik ha priser med ören på det här viset och i alla lägen, när någonting dyrt skänks eller ges bort för småpengar, så kan man utgå från att det finns en hake.
   
   I det här fallet, om man klickar sig vidare för att svara på frågorna så hamnar man på en fejkad Elgiganten-sida. Där har bedragarna lagt in en formulering om att undersökningen avslutas i dag och sedan ett räkneverk som får det att se ut som att det är samma dag som personen kommer in på sajten.Adressen ser ut att leda till Elgiganten-offer.com, men du hamnar på en helt annan när du klickar dig in.
   
   Från sajten Ghjvmc.info.
   
   Där förväntas du svara på frågor och ge ifrån dig personuppgifter, som sedan säljs vidare av bedragarna.
   
   Om du ser ett erbjudande du är intresserad av så gå direkt till butikens sida och leta rätt på det själv. Här är det viktigt att inte följa länkarna i mejlet eller inlägget, utan att gå till en sökmotor och leta rätt på exempelvis Elgigantens verkliga sida. På så sätt märker du också om det var en bluff.
   
   Granska avsändaren
   
   Det är inte hemelektronikkedjan Elgigantens Facebook-sida som lagt ut det aktuella inlägget. Elgigantens verkliga sida har 285 000 följare, kontaktuppgifter och en historia bakåt i tiden. Den anonyma Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?” har en följare och startades samma dag som erbjudandet lades upp.
   
   Sidan kontrolleras från Ukraina. För att hitta den typen av information så går du till fliken sidtransparens, som du finner bland de beskrivande länkarna i anslutning till sidans namn.
   
   Fliken för sidtransparens för Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?”.
   
   Undersök bilder
   
   Fundera över rimligheten i bilden. Här står butikspersonalen framför en stor mängd staplade bärbara datorer.
   
   Bild upplagd på Facebook 13 januari.
   
   Varor som säljs kommer i förpackningar och det är osannolikt att man skulle ha lösa datorer staplade i många hundratal på det här viset.Leta efter fel, exempelvis i skyltar och text du kan se i bilden. Om man zoomar in på kvinnans tröja så är Elgiganten skrivet ”El giganten”. Det här är ett tecken på att bilden kan vara AI-genererad.
   
   Inzoomning.
   
   Enligt Googles SynthID är bilden vattenmärkt som en AI-bild gjord med något av Googles verktyg.
   
   Sök vidare
   
   Du kan söka på specifika detaljer i Facebooks sökruta, exempelvis den märkliga prissättningen.
   
   Då får man upp flera liknande bilder, med personal framför stora högar av bärbara datorer.
   
   Bedragarna har även riggat upp vad som ser ut att vara privatpersoners konton, som tipsar om erbjudanden. I en del fall påstås att det röra sig om en slags visselblåsare som kommer med hemlig information om ”kampanjen”.Så här skriver ett konto:
   
   Jag brukar vara ganska skeptisk till saker som verkar "för bra för att vara sant". Men en kollega berättade att Elgiganten just nu tyst rensar lagret på förra årets iPhone 16 Pro för att göra plats för de nya modellerna. Hon sa att några faktiskt lyckades få en för bara 31,29 SEK, och ärligt talat trodde jag att hon skämtade.
   Utdrag ur inlägg 23 oktober 2025
   
   Och i andra fall påstår bedragarna i inläggen att Elgiganten fått ”massor av klagomål” och därför behöver återuppbygga förtroendet med den här speciella kampanjen.
   
   Inlägg på Facebook 20 oktober 2025.
   
   I kommentarsfälten används också fejkkonton som en slags stödtrupper för bluffen, men de kontrolleras också av bedragarna.
   
   Kommentar på Facebook 17 januari.
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så undersöker du Facebook-annonser? Guide: Så här granskar du en misstänkt AI-bild? Guide: Så granskar du ett kedjebrev? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-02-13 12:35:02

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: 04968eaac2136a3b13e2f0d01e65a92ea64783fb
   Title:

   30 kronor för en laptop? Så granskar du blufferbjudanden
   Description:

   Nej, Elgiganten ger inte bort bärbara datorer ”för frigöra lagerplats”.
   Content

   Ger ?lg?g?nt?n bort bärbara datorer för frigöra lagerplats och för ”att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna”? Nej, det är en bluff.
   
   Under den senaste månaden har påståenden om bortskänkta datorer spridits via en rad olika Facebook-sidor. Till erbjudandena lägger bedragarna ut AI-genererade bilder av butikspersonal som ler vänligt och visar upp stora högar av datorer.
   
   Inlägg på Facebook 13 januari.
   
   Vi går igenom hur du själv kan granska den här typen av blufferbjudanden.
   
   Granska påståendet
   
   Så här står det i meddelandet:
   
   ?lg?g?nt?n erbjuder bärbara datorer från åren 2022-2024 till svenska invånare över 45 år.Initiativet syftar till att underlätta vardaglig internetanvändning för vuxna samtidigt som lagerplats frigörs för nya modeller.För att kontrollera om du är berättigad, svara bara på några korta frågor i verifieringsformuläret. Efter lyckad verifiering kan den bärbara datorn köpas till ett symboliskt pris på 31,29 SEK.
   Utdrag ur inlägg på Facebook 13 januari
   
   Det finns flera saker som borde få dig att ana oråd. Till exempel skulle inte en svensk butik ha priser med ören på det här viset och i alla lägen, när någonting dyrt skänks eller ges bort för småpengar, så kan man utgå från att det finns en hake.
   
   I det här fallet, om man klickar sig vidare för att svara på frågorna så hamnar man på en fejkad Elgiganten-sida. Där har bedragarna lagt in en formulering om att undersökningen avslutas i dag och sedan ett räkneverk som får det att se ut som att det är samma dag som personen kommer in på sajten.Adressen ser ut att leda till Elgiganten-offer.com, men du hamnar på en helt annan när du klickar dig in.
   
   Från sajten Ghjvmc.info.
   
   Där förväntas du svara på frågor och ge ifrån dig personuppgifter, som sedan säljs vidare av bedragarna.
   
   Om du ser ett erbjudande du är intresserad av så gå direkt till butikens sida och leta rätt på det själv. Här är det viktigt att inte följa länkarna i mejlet eller inlägget, utan att gå till en sökmotor och leta rätt på exempelvis Elgigantens verkliga sida. På så sätt märker du också om det var en bluff.
   
   Granska avsändaren
   
   Det är inte hemelektronikkedjan Elgigantens Facebook-sida som lagt ut det aktuella inlägget. Elgigantens verkliga sida har 285 000 följare, kontaktuppgifter och en historia bakåt i tiden. Den anonyma Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?” har en följare och startades samma dag som erbjudandet lades upp.
   
   Sidan kontrolleras från Ukraina. För att hitta den typen av information så går du till fliken sidtransparens, som du finner bland de beskrivande länkarna i anslutning till sidans namn.
   
   Fliken för sidtransparens för Facebook-sidan ”Specialerbjudande på bärbara datorer för invånare i Sv?rig?”.
   
   Undersök bilder
   
   Fundera över rimligheten i bilden. Här står butikspersonalen framför en stor mängd staplade bärbara datorer.
   
   Bild upplagd på Facebook 13 januari.
   
   Varor som säljs kommer i förpackningar och det är osannolikt att man skulle ha lösa datorer staplade i många hundratal på det här viset.Leta efter fel, exempelvis i skyltar och text du kan se i bilden. Om man zoomar in på kvinnans tröja så är Elgiganten skrivet ”El giganten”. Det här är ett tecken på att bilden kan vara AI-genererad.
   
   Inzoomning.
   
   Enligt Googles SynthID är bilden vattenmärkt som en AI-bild gjord med något av Googles verktyg.
   
   Sök vidare
   
   Du kan söka på specifika detaljer i Facebooks sökruta, exempelvis den märkliga prissättningen.
   
   Då får man upp flera liknande bilder, med personal framför stora högar av bärbara datorer.
   
   Bedragarna har även riggat upp vad som ser ut att vara privatpersoners konton, som tipsar om erbjudanden. I en del fall påstås att det röra sig om en slags visselblåsare som kommer med hemlig information om ”kampanjen”.Så här skriver ett konto:
   
   Jag brukar vara ganska skeptisk till saker som verkar "för bra för att vara sant". Men en kollega berättade att Elgiganten just nu tyst rensar lagret på förra årets iPhone 16 Pro för att göra plats för de nya modellerna. Hon sa att några faktiskt lyckades få en för bara 31,29 SEK, och ärligt talat trodde jag att hon skämtade.
   Utdrag ur inlägg 23 oktober 2025
   
   Och i andra fall påstår bedragarna i inläggen att Elgiganten fått ”massor av klagomål” och därför behöver återuppbygga förtroendet med den här speciella kampanjen.
   
   Inlägg på Facebook 20 oktober 2025.
   
   I kommentarsfälten används också fejkkonton som en slags stödtrupper för bluffen, men de kontrolleras också av bedragarna.
   
   Kommentar på Facebook 17 januari.
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så undersöker du Facebook-annonser? Guide: Så här granskar du en misstänkt AI-bild? Guide: Så granskar du ett kedjebrev? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!