Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
e4012e85de147464d349a39c6f43ca06c305b1b2Ett gift, ger cancer, använd kondom i stället - så låter det i kommentarsfälten.
I forumtrådar på Facebook sprids en mängd påståenden om HPV-vaccin - vi reder ut vad som stämmer.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
I Facebook-gruppen Alternativmedicin och hälsa förekommer då och då frågor om huruvida man bör låta sitt barn vaccineras mot olika saker, till exempel mot HPV, ett virus som kan leda till cellförändringar och i förlängningen cancer. Nyligen frågade en man vad medlemmarna i gruppen tyckte om att hans 11-åriga barnbarn skulle få HPV-vaccin i skolan. Inlägget har fått över 300 svar.
"Nej herre min gud! ALDRIG att jag skulle ge min tillåtelse”, svarar en kvinna.
Inlägg på Facebook 26 april.
Gruppen Alternativmedicin och hälsa har över 30 000 medlemmar och merparten av rösterna som hörs i kommentarsfälten är vaccinskeptiska.
I mars i år ställde en anonym medlem en fråga om HPV-vaccin.
Vad säger ni vaccinera eller inte? Jag är 21 o är ovaccinerad. Min mamma ville inte att jag skulle vaccineras när det erbjöds i skolan och jag vill egentligen inte spruta in en massa skit i kroppen.Inlägg på Facebook 28 mars
Inlägget har över 200 svar. Skribenten blir överöst med varningar och i kommentarsfältet sprids ett stort antal felaktigheter om HPV-vaccin.
Kommentar på Facebook 28 mars.
Många ber om hjälp för att hitta argument vad gäller sina barn och anhöriga - men många av svaren de får är felaktiga.I korthet: HPV-vaccin ger skydd mot flera cancerformer som du kan dö av. Biverkningarna är inte allvarliga utan det rör sig om rodnad eller ömhet vid stickstället.Att själva vaccinet skulle ge cancer är ett helt grundlöst påstående, enligt de experter Källkritikbyrån talat med.För tio år sedan fanns en oro för att HPV-vaccin skulle orsaka sjukdomen POTS, men det har sedan dess utretts och det har inte hittats något vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan POTS och HPV-vaccin. I detalj: För dig som vill gå in i frågorna på djupet följer här en genomgång av påståendena som sprids.
Kommentar på Facebook 18 april.
Nej, HPV-vaccin ger inte cancer
Är det något som du kan få cancer av så är det (sprutemoji)Kommentar på Facebook 28 mars
En återkommande myt i forumtråden är att vaccinet ger cancer. Det är inte sant, det fastslås av experter på Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket.
- Det är ett missförstånd, det är verkligen inte sant, utan vaccinet skyddar mot cancer, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket.
Myndigheten jobbar dels med tillståndsprövningar av vaccin men följer också upp godkända vaccins effekt och säkerhet.
Kommentar på Facebook 1 maj.
Hon får medhåll av Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.
- Jag förstår inte ens var de har fått det ifrån. Det finns inget fog för den tanken, säger han.
HPV-vaccin förebygger cancer
Det finns en stor mängd konspirationsteorier i trådarna på Facebook. En person skriver så här:
Finns inget vaccin som förebygger cancer. Det är absolut inte bevisat att HPV orsakar cancer. Det handlar om depopulation. Kommentar på Facebook
Men det stämmer inte att det inte finns något vaccin som förebygger cancer. I Sverige finns tre godkända HPV-vaccin - Cervarix, Gardasil och Gardasil 9. Sedan 2019 är det Gardasil 9, som skyddar mot flest sorters HPV-virus, som ingår i barnvaccinationsprogrammet. - Det är gjorts flera långstidsuppföljningar som har visat att HPV-vaccinet har effekt mot livmoderhalscancer, säger Joakim Dillner på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.
Kommentar på Facebook 10 maj.
Dillner är en av forskarna bakom en svensk registerstudie med data från långt över 1,6 miljoner unga kvinnor (åldersintervall 10-30 år). Den visar att risken för livmoderhalscancer var betydligt lägre för vaccinerade kvinnor. För de som vaccinerades redan före 17 års ålder var risken 88 procent lägre än för ovaccinerade.
Vaccinet förebygger även flera cancerformer som kan bryta ut till följd av en oläkt HPV-infektion. Det gäller till exempel cancer i penis, anus, mun och svalg.
- Vaccination är det enda sättet att förebygga de här cancerformerna när de är orsakade av HPV-virus, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.
Kommentar på Facebook 27 april.
HPV-vaccinet Gardasil 9 ger minst ett 90-procentigt skydd mot de HPV-virus som det skyddar mot, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag. Kliniska långtidsstudier av vaccinet har visat att för kvinnor i åldern 16-26 år så var effekten mot de HPV-virus som oftast orsakar livmoderhalscancer över 98 procent.
Finns inga kända dödsfall av vaccinet
De flesta reaktioner som förekommer av HPV-vaccinationen är milda och snabbt övergående. De vanligaste biverkningarna är smärta, rodnad, svullnad och kliande vid stickstället, kortvarig feber, huvudvärk, trötthet och illamående, skriver Folkhälsomyndigheten. Allergiska reaktioner är mycket sällsynta.
- De vaccin mot HPV-virus som vi har använt i Sverige och använder i Sverige är ju otroligt väl undersökta innan de ens kom ut på marknaden. Det är väldigt många kontroller innan man godkänner nya vaccin. Den vanligaste biverkningen som sker är ju en rodnad eller ömhet där sticket har varit, säger Tina Crafoord på Folkhälsomyndigheten.
Kommentar på Facebook 27 april.
Det förekommer i samband med vaccinationer att en del svimmar inför eller efter själva vaccinationstillfället.
Ändå sprids påståenden om att tjejer har fått sitt liv förstört eller dött av HPV-vaccin. Så här skriver en kvinna i kommentarsfältet:
Nej! Har lyssnat mycket på olika poddar etc om hpv. Så många tjejer som fått sitt liv förstört och tom avlidit. Utdrag ur kommentar på Facebook 28 mars
Enligt Joakim Dillner på Karolinska institutet finns det inga kända dödsfall som orsakats av HPV-vaccin.
Kommentar på Facebook 18 oktober 2021.
Också Tina Craaford på Folkhälsomyndigheten dementerar påståendet om att någon dött av vaccinet.
- Det finns ingenting som är dokumenterat någonstans om dödsfall orsakat av vaccinet. Vaccinet skyddar mot flera cancerformer som du kan dö av, medan biverkningarna av vaccinet är mer av arten en rodnad eller ömhet vid stickstället, säger Crafoord.
Radiodokumentär fälld och fick antipris
För tio år sedan sändes en uppmärksammad radiodokumentär i SR-programmet Kaliber där kopplingar gjordes mellan HPV-vaccinet och flickor som fått POTS, postural ortostatiskt takykardisyndrom, ett tillstånd där man drabbas av besvär med att hjärtat slår för fort.Radioprogrammet fälldes senare av Granskningsnämnden för radio och tv, vilket är ett beslutsorgan som i efterhand kan granska till exempel saklighet och opartiskhet i tv- och radioinslag. I sitt beslut menade Granskningsnämnden att programmet stred mot kravet på saklighet.
Från tidningen Vårdfokus 8 januari 2016.
Programmet Kaliber blev även utsett till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning 2015 med motiveringen att det i en granskning "gett lyssnarna intrycket att det finns avsevärda risker för allvarliga biverkningar av vaccinet mot humant papillomvirus. Genom att sända ett vinklat program och undanhålla forskningsrön riskerar programmet att medverka till att människor avstår från vaccination."
Kommentar på Facebook 4 maj.
Gardasil uppmärksammades även i andra svenska medier och i Danmark för den misstänkta kopplingen till POTS. Men den kopplingen har inte kunnat styrkas.
Enligt Läkemedelsverket har det inte gått att hitta något som orsakssamband mellan POTS och HPV-vaccin. EU:s medicinska organ EMA, som granskar vaccin och läkemedel, slog 2016 fast att det inte finns något samband mellan något av HPV-vaccinerna och sjukdomen POTS.
Jo, vaccinen skyddar mot cancer
Ett annat påstående som återkommer i forumet är att vaccinet inte skyddar mot cancer, utan mot HPV. Men det som skribenterna missuppfattat är att om HPV-infektionerna blir kvar så kan de orsaka cancer.
Det stämmer att HPV-infektioner är vanliga och att de flesta infektioner med HPV läker ut av sig själva. Men oläkta HPV-infektioner kan orsaka cellförändringar som i sin tur kan leda till cancer.
Kommentar på Facebook 1 april.
Det har pågått en kampanj som heter ”Ta sticket mot HPV” de senaste åren och det är många av de som motsätter sig HPV-vaccinet som dyker upp i dessa kommentarsfält.
Så här skriver Regionala cancercentrum i samverkan, en nationell samarbetsorganisation inom svensk cancervård, på sin sajt:
Sveriges riksdag beslutade våren 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer. Därför erbjuds alla kvinnor födda 1994-1999 kostnadsfri vaccination mot nio HPV-typer med Gardasil9 och efterföljande provtagning. Syftet på sikt är att utrota livmoderhalscancer. Från Cancercentrum.se
Bild från kampanjen ””Ta sticket mot HPV”
Men kondom då?
I kommentarsfälten tipsar skribenterna om andra sätt att skydda sig mot HPV än vaccinet. Råden är i sig är inte alltid felaktiga, men sprider ändå missuppfattningar om vaccinets verkningsgrad.
En av administratörerna i en hälsogrupp på Facebook med över 9 000 medlemmar har bland annat skrivit så här:
"HPV är sexuellt överförbart. Jag tycker det är bättre att man lär ungdomar att använda kondom så de slipper alla sexuellt överförbara sjukdomar."Utdrag ur kommentar till ett inlägg på Facebook 7 september 2021
Även om det är bra att använda kondom för att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar så ger kondom inte fullgott skydd mot HPV-virus.Kondom kan minska risken för att smittas med HPV, men inte hindra den helt. Detta eftersom HPV kan föras över mellan kroppsytor som inte täcks av kondomen, skriver Folkhälsomyndigheten.
Bäst att vaccinera sig före sexdebuten
Ett återkommande svar när föräldrar eller mor- eller farföräldrar frågar i de vaccinskeptiska forumtrådarna är att barnen kan välja själva sedan när de är vuxna. Men här missas en stor och viktig poäng med HPV-vaccineringen. Det bästa är om den görs så tidigt som möjligt - och före ungdomarnas sexuella debut.
- Det är otroligt viktigt att ge HPV-vaccinen så tidigt som möjligt i åldrarna. För ger man vaccinet innan sexuell debut så ger du det bästa skyddet mot cancerfall av de här sorterna som vaccinerna skyddar emot, säger Tina Crafoord på Folkhälsomyndigheten.
Kommentar på Facebook
HPV smittar främst via sexuella kontakter och studier har visat en mycket hög skyddseffekt av HPV-vacciner mot cancer hos personer som inte är infekterade av HPV vid vaccination. Skyddseffekten är upp emot 90 procent.I de grupper där det är oklart om personerna är HPV-infekterade eller inte vid vaccination har vaccination i stället visat sig ha en skyddseffekt på cirka 50-70 procent, skriver Folkhälsomyndigheten.
- Vaccination är det som förebygger på absolut bästa sätt. Det finns ju screening för livmoderhalscancer. Men då tittar man ju på om man har sett förändringar som är förstadiet till cancer, säger Tina Crafoord.
Kommentar på Facebook 1 maj.
Omvänt så ersätter inte HPV-vaccination screening för livmoderhalscancer, enligt Folkhälsomyndigheten. Även om man är vaccinerad bör man fortsätta gå på de regelbundna kontroller som erbjuds, rekommenderar myndigheten.
För övriga cancerformer som vaccinerna skyddar mot finns inget screeningprogram, vilket också är ett viktigt argument för att i unga år vaccinera sig mot HPV.
Nej, vaccinen innehåller inte farliga ämnen
Ett återkommande falskt påstående i forumtrådarna är att vaccinet skulle innehålla ämnen som är farliga eller innehåller levande virus.
- Nej, det kan jag dementera direkt. Det är inget levande virus i vaccinet, säger Charlotta Bergquist, på Läkemedelsverket.
Av produktinformation om Gardasil 9 framgår att vaccinet är tillverkat av höggradigt renade viruslika partiklar (VLP). De renade viruslika partiklarna "kan inte infektera celler, försöka sig eller orsaka sjukdom".
Kommentar på Facebook 1 maj.
I de vaccinskeptiska forumtrådarna finns en oro för att vaccin innehåller aluminium och att det på något sätt skulle göra vaccinerade personer långvarigt sjuka. Också detta påstående tillbakavisar Läkemedelsverket.
- Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Aluminium har använts för vacciner mycket länge, sedan mitten av 1900-talet och det är mycket väl studerat. Man får i sig aluminium på många sätt och vaccinerna ger ett väldigt litet bidrag i slutändan, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket.
Kommentar på Facebook 26 april.
Aluminiumsalter ingår i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen som vaccinet ger skydd mot, skriver Folkhälsomyndigheten. Halterna av aluminium som tas upp från vaccin och födan ligger väl inom de nivåer som anses vara säkra.
- Aluminiumet finns med för att det ger lite immunstimulans så det gör att man får ett bättre immunsvar. Det är lite irriterande och kan ge upphov till kliande knottror hos vissa personer, men det är tämligen ovanligt och det är inte farlig. Det ger inte biverkningar lång tid efteråt, säger Charlotta Bergquist.
Sammantaget: HPV-vaccin ger skydd mot flera cancerformer som du kan dö av. Biverkningarna är inte allvarliga utan det rör sig vanligtvis om rodnad eller ömhet vid stickstället. För tio år sedan fanns en oro över att HPV-vaccin skulle vara kopplade till bland annat sjukdomen POTS, men det har inte hittats något stöd för en sådan koppling.Man vill vaccinera personer innan de börjar vara sexuellt aktiva eftersom skyddseffekten är mycket bättre då.
En del tycker att man lika gärna kan använda kondom, men kondom är inte ett fullgott skydd - HPV kan föras över mellan kroppsytor som inte täcks av kondomen.Mängden aluminium som vi får i oss från vaccin är väldigt liten och ligger inte på en farlig nivå.LÄS MER:? Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ae1ab2385200a74c6610343479e8fc4ce222ec12
e4012e85de147464d349a39c6f43ca06c305b1b2
TITLE: Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil DESCRIPTION: Ett gift, ger cancer, använd kondom i stället - så låter det i kommentarsfälten. CONTENT: I forumtrådar på Facebook sprids en mängd påståenden om HPV-vaccin - vi reder ut vad som stämmer. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay I Facebook-gruppen Alternativmedicin och hälsa förekommer då och då frågor om huruvida man bör låta sitt barn vaccineras mot olika saker, till exempel mot HPV, ett virus som kan leda till cellförändringar och i förlängningen cancer. Nyligen frågade en man vad medlemmarna i gruppen tyckte om att hans 11-åriga barnbarn skulle få HPV-vaccin i skolan. Inlägget har fått över 300 svar. "Nej herre min gud! ALDRIG att jag skulle ge min tillåtelse”, svarar en kvinna. Inlägg på Facebook 26 april. Gruppen Alternativmedicin och hälsa har över 30 000 medlemmar och merparten av rösterna som hörs i kommentarsfälten är vaccinskeptiska. I mars i år ställde en anonym medlem en fråga om HPV-vaccin. Vad säger ni vaccinera eller inte? Jag är 21 o är ovaccinerad. Min mamma ville inte att jag skulle vaccineras när det erbjöds i skolan och jag vill egentligen inte spruta in en massa skit i kroppen.Inlägg på Facebook 28 mars Inlägget har över 200 svar. Skribenten blir överöst med varningar och i kommentarsfältet sprids ett stort antal felaktigheter om HPV-vaccin. Kommentar på Facebook 28 mars. Många ber om hjälp för att hitta argument vad gäller sina barn och anhöriga - men många av svaren de får är felaktiga.I korthet: HPV-vaccin ger skydd mot flera cancerformer som du kan dö av. Biverkningarna är inte allvarliga utan det rör sig om rodnad eller ömhet vid stickstället.Att själva vaccinet skulle ge cancer är ett helt grundlöst påstående, enligt de experter Källkritikbyrån talat med.För tio år sedan fanns en oro för att HPV-vaccin skulle orsaka sjukdomen POTS, men det har sedan dess utretts och det har inte hittats något vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan POTS och HPV-vaccin. I detalj: För dig som vill gå in i frågorna på djupet följer här en genomgång av påståendena som sprids. Kommentar på Facebook 18 april. Nej, HPV-vaccin ger inte cancer Är det något som du kan få cancer av så är det (sprutemoji)Kommentar på Facebook 28 mars En återkommande myt i forumtråden är att vaccinet ger cancer. Det är inte sant, det fastslås av experter på Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. - Det är ett missförstånd, det är verkligen inte sant, utan vaccinet skyddar mot cancer, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket. Myndigheten jobbar dels med tillståndsprövningar av vaccin men följer också upp godkända vaccins effekt och säkerhet. - I de länder där man använt Gardasil under flera års tid så ser man att de här cancerformerna sjunker drastiskt, säger Bergquist. Kommentar på Facebook 1 maj. Hon får medhåll av Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. - Jag förstår inte ens var de har fått det ifrån. Det finns inget fog för den tanken, säger han. HPV-vaccin förebygger cancer Det finns en stor mängd konspirationsteorier i trådarna på Facebook. En person skriver så här: Finns inget vaccin som förebygger cancer. Det är absolut inte bevisat att HPV orsakar cancer. Det handlar om depopulation. Kommentar på Facebook Men det stämmer inte att det inte finns något vaccin som förebygger cancer. I Sverige finns tre godkända HPV-vaccin - Cervarix, Gardasil och Gardasil 9. Sedan 2019 är det Gardasil 9, som skyddar mot flest sorters HPV-virus, som ingår i barnvaccinationsprogrammet. - Det är gjorts flera långstidsuppföljningar som har visat att HPV-vaccinet har effekt mot livmoderhalscancer, säger Joakim Dillner på Karolinska institutet till Källkritikbyrån. Kommentar på Facebook 10 maj. Dillner är en av forskarna bakom en svensk registerstudie med data från långt över 1,6 miljoner unga kvinnor (åldersintervall 10-30 år). Den visar att risken för livmoderhalscancer var betydligt lägre för vaccinerade kvinnor. För de som vaccinerades redan före 17 års ålder var risken 88 procent lägre än för ovaccinerade. Vaccinet förebygger även flera cancerformer som kan bryta ut till följd av en oläkt HPV-infektion. Det gäller till exempel cancer i penis, anus, mun och svalg. - Vaccination är det enda sättet att förebygga de här cancerformerna när de är orsakade av HPV-virus, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Kommentar på Facebook 27 april. HPV-vaccinet Gardasil 9 ger minst ett 90-procentigt skydd mot de HPV-virus som det skyddar mot, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag. Kliniska långtidsstudier av vaccinet har visat att för kvinnor i åldern 16-26 år så var effekten mot de HPV-virus som oftast orsakar livmoderhalscancer över 98 procent. Finns inga kända dödsfall av vaccinet De flesta reaktioner som förekommer av HPV-vaccinationen är milda och snabbt övergående. De vanligaste biverkningarna är smärta, rodnad, svullnad och kliande vid stickstället, kortvarig feber, huvudvärk, trötthet och illamående, skriver Folkhälsomyndigheten. Allergiska reaktioner är mycket sällsynta. - De vaccin mot HPV-virus som vi har använt i Sverige och använder i Sverige är ju otroligt väl undersökta innan de ens kom ut på marknaden. Det är väldigt många kontroller innan man godkänner nya vaccin. Den vanligaste biverkningen som sker är ju en rodnad eller ömhet där sticket har varit, säger Tina Crafoord på Folkhälsomyndigheten. Kommentar på Facebook 27 april. Det förekommer i samband med vaccinationer att en del svimmar inför eller efter själva vaccinationstillfället. - När vi har kontakt med elevhälsan kan de beskriva hur elever kanske i väntrummet pratat så mycket om rädslor för vaccin så att de sedan svimmat av detta. Men det är ju inte en biverkan av vaccinet, utan en rädsla för själva sticket, säger Tina Crafoord. Ändå sprids påståenden om att tjejer har fått sitt liv förstört eller dött av HPV-vaccin. Så här skriver en kvinna i kommentarsfältet: Nej! Har lyssnat mycket på olika poddar etc om hpv. Så många tjejer som fått sitt liv förstört och tom avlidit. Utdrag ur kommentar på Facebook 28 mars Enligt Joakim Dillner på Karolinska institutet finns det inga kända dödsfall som orsakats av HPV-vaccin. Kommentar på Facebook 18 oktober 2021. Också Tina Craaford på Folkhälsomyndigheten dementerar påståendet om att någon dött av vaccinet. - Det finns ingenting som är dokumenterat någonstans om dödsfall orsakat av vaccinet. Vaccinet skyddar mot flera cancerformer som du kan dö av, medan biverkningarna av vaccinet är mer av arten en rodnad eller ömhet vid stickstället, säger Crafoord. Radiodokumentär fälld och fick antipris För tio år sedan sändes en uppmärksammad radiodokumentär i SR-programmet Kaliber där kopplingar gjordes mellan HPV-vaccinet och flickor som fått POTS, postural ortostatiskt takykardisyndrom, ett tillstånd där man drabbas av besvär med att hjärtat slår för fort.Radioprogrammet fälldes senare av Granskningsnämnden för radio och tv, vilket är ett beslutsorgan som i efterhand kan granska till exempel saklighet och opartiskhet i tv- och radioinslag. I sitt beslut menade Granskningsnämnden att programmet stred mot kravet på saklighet. Från tidningen Vårdfokus 8 januari 2016. Programmet Kaliber blev även utsett till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning 2015 med motiveringen att det i en granskning "gett lyssnarna intrycket att det finns avsevärda risker för allvarliga biverkningar av vaccinet mot humant papillomvirus. Genom att sända ett vinklat program och undanhålla forskningsrön riskerar programmet att medverka till att människor avstår från vaccination." Kommentar på Facebook 4 maj. Gardasil uppmärksammades även i andra svenska medier och i Danmark för den misstänkta kopplingen till POTS. Men den kopplingen har inte kunnat styrkas. Enligt Läkemedelsverket har det inte gått att hitta något som orsakssamband mellan POTS och HPV-vaccin. EU:s medicinska organ EMA, som granskar vaccin och läkemedel, slog 2016 fast att det inte finns något samband mellan något av HPV-vaccinerna och sjukdomen POTS. Jo, vaccinen skyddar mot cancer Ett annat påstående som återkommer i forumet är att vaccinet inte skyddar mot cancer, utan mot HPV. Men det som skribenterna missuppfattat är att om HPV-infektionerna blir kvar så kan de orsaka cancer. Det stämmer att HPV-infektioner är vanliga och att de flesta infektioner med HPV läker ut av sig själva. Men oläkta HPV-infektioner kan orsaka cellförändringar som i sin tur kan leda till cancer. Kommentar på Facebook 1 april. Det har pågått en kampanj som heter ”Ta sticket mot HPV” de senaste åren och det är många av de som motsätter sig HPV-vaccinet som dyker upp i dessa kommentarsfält. Så här skriver Regionala cancercentrum i samverkan, en nationell samarbetsorganisation inom svensk cancervård, på sin sajt: Sveriges riksdag beslutade våren 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer. Därför erbjuds alla kvinnor födda 1994-1999 kostnadsfri vaccination mot nio HPV-typer med Gardasil9 och efterföljande provtagning. Syftet på sikt är att utrota livmoderhalscancer. Från Cancercentrum.se Bild från kampanjen ””Ta sticket mot HPV” Men kondom då? I kommentarsfälten tipsar skribenterna om andra sätt att skydda sig mot HPV än vaccinet. Råden är i sig är inte alltid felaktiga, men sprider ändå missuppfattningar om vaccinets verkningsgrad. En av administratörerna i en hälsogrupp på Facebook med över 9 000 medlemmar har bland annat skrivit så här: "HPV är sexuellt överförbart. Jag tycker det är bättre att man lär ungdomar att använda kondom så de slipper alla sexuellt överförbara sjukdomar."Utdrag ur kommentar till ett inlägg på Facebook 7 september 2021 Även om det är bra att använda kondom för att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar så ger kondom inte fullgott skydd mot HPV-virus.Kondom kan minska risken för att smittas med HPV, men inte hindra den helt. Detta eftersom HPV kan föras över mellan kroppsytor som inte täcks av kondomen, skriver Folkhälsomyndigheten. Bäst att vaccinera sig före sexdebuten Ett återkommande svar när föräldrar eller mor- eller farföräldrar frågar i de vaccinskeptiska forumtrådarna är att barnen kan välja själva sedan när de är vuxna. Men här missas en stor och viktig poäng med HPV-vaccineringen. Det bästa är om den görs så tidigt som möjligt - och före ungdomarnas sexuella debut. - Det är otroligt viktigt att ge HPV-vaccinen så tidigt som möjligt i åldrarna. För ger man vaccinet innan sexuell debut så ger du det bästa skyddet mot cancerfall av de här sorterna som vaccinerna skyddar emot, säger Tina Crafoord på Folkhälsomyndigheten. Kommentar på Facebook HPV smittar främst via sexuella kontakter och studier har visat en mycket hög skyddseffekt av HPV-vacciner mot cancer hos personer som inte är infekterade av HPV vid vaccination. Skyddseffekten är upp emot 90 procent.I de grupper där det är oklart om personerna är HPV-infekterade eller inte vid vaccination har vaccination i stället visat sig ha en skyddseffekt på cirka 50-70 procent, skriver Folkhälsomyndigheten. - Vaccination är det som förebygger på absolut bästa sätt. Det finns ju screening för livmoderhalscancer. Men då tittar man ju på om man har sett förändringar som är förstadiet till cancer, säger Tina Crafoord. Kommentar på Facebook 1 maj. Omvänt så ersätter inte HPV-vaccination screening för livmoderhalscancer, enligt Folkhälsomyndigheten. Även om man är vaccinerad bör man fortsätta gå på de regelbundna kontroller som erbjuds, rekommenderar myndigheten. För övriga cancerformer som vaccinerna skyddar mot finns inget screeningprogram, vilket också är ett viktigt argument för att i unga år vaccinera sig mot HPV. Nej, vaccinen innehåller inte farliga ämnen Ett återkommande falskt påstående i forumtrådarna är att vaccinet skulle innehålla ämnen som är farliga eller innehåller levande virus. - Nej, det kan jag dementera direkt. Det är inget levande virus i vaccinet, säger Charlotta Bergquist, på Läkemedelsverket. Av produktinformation om Gardasil 9 framgår att vaccinet är tillverkat av höggradigt renade viruslika partiklar (VLP). De renade viruslika partiklarna "kan inte infektera celler, försöka sig eller orsaka sjukdom". Kommentar på Facebook 1 maj. I de vaccinskeptiska forumtrådarna finns en oro för att vaccin innehåller aluminium och att det på något sätt skulle göra vaccinerade personer långvarigt sjuka. Också detta påstående tillbakavisar Läkemedelsverket. - Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Aluminium har använts för vacciner mycket länge, sedan mitten av 1900-talet och det är mycket väl studerat. Man får i sig aluminium på många sätt och vaccinerna ger ett väldigt litet bidrag i slutändan, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket. Kommentar på Facebook 26 april. Aluminiumsalter ingår i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen som vaccinet ger skydd mot, skriver Folkhälsomyndigheten. Halterna av aluminium som tas upp från vaccin och födan ligger väl inom de nivåer som anses vara säkra. - Aluminiumet finns med för att det ger lite immunstimulans så det gör att man får ett bättre immunsvar. Det är lite irriterande och kan ge upphov till kliande knottror hos vissa personer, men det är tämligen ovanligt och det är inte farlig. Det ger inte biverkningar lång tid efteråt, säger Charlotta Bergquist. Sammantaget: HPV-vaccin ger skydd mot flera cancerformer som du kan dö av. Biverkningarna är inte allvarliga utan det rör sig vanligtvis om rodnad eller ömhet vid stickstället. För tio år sedan fanns en oro över att HPV-vaccin skulle vara kopplade till bland annat sjukdomen POTS, men det har inte hittats något stöd för en sådan koppling.Man vill vaccinera personer innan de börjar vara sexuellt aktiva eftersom skyddseffekten är mycket bättre då. En del tycker att man lika gärna kan använda kondom, men kondom är inte ett fullgott skydd - HPV kan föras över mellan kroppsytor som inte täcks av kondomen.Mängden aluminium som vi får i oss från vaccin är väldigt liten och ligger inte på en farlig nivå.LÄS MER:? Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil DESCRIPTION: Ett gift, ger cancer, använd kondom i stället - så låter det i kommentarsfälten. CONTENT: I forumtrådar på Facebook sprids en mängd påståenden om HPV-vaccin - vi reder ut vad som stämmer. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay I Facebook-gruppen Alternativmedicin och hälsa förekommer då och då frågor om huruvida man bör låta sitt barn vaccineras mot olika saker, till exempel mot HPV, ett virus som kan leda till cellförändringar och i förlängningen cancer. Nyligen frågade en man vad medlemmarna i gruppen tyckte om att hans 11-åriga barnbarn skulle få HPV-vaccin i skolan. Inlägget har fått över 300 svar. "Nej herre min gud! ALDRIG att jag skulle ge min tillåtelse”, svarar en kvinna. Inlägg på Facebook 26 april. Gruppen Alternativmedicin och hälsa har över 30 000 medlemmar och merparten av rösterna som hörs i kommentarsfälten är vaccinskeptiska. I mars i år ställde en anonym medlem en fråga om HPV-vaccin. Vad säger ni vaccinera eller inte? Jag är 21 o är ovaccinerad. Min mamma ville inte att jag skulle vaccineras när det erbjöds i skolan och jag vill egentligen inte spruta in en massa skit i kroppen.Inlägg på Facebook 28 mars Inlägget har över 200 svar. Skribenten blir överöst med varningar och i kommentarsfältet sprids ett stort antal felaktigheter om HPV-vaccin. Kommentar på Facebook 28 mars. Många ber om hjälp för att hitta argument vad gäller sina barn och anhöriga - men många av svaren de får är felaktiga.I korthet: HPV-vaccin ger skydd mot flera cancerformer som du kan dö av. Biverkningarna är inte allvarliga utan det rör sig om rodnad eller ömhet vid stickstället.Att själva vaccinet skulle ge cancer är ett helt grundlöst påstående, enligt de experter Källkritikbyrån talat med.För tio år sedan fanns en oro för att HPV-vaccin skulle orsaka sjukdomen POTS, men det har sedan dess utretts och det har inte hittats något vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan POTS och HPV-vaccin. I detalj: För dig som vill gå in i frågorna på djupet följer här en genomgång av påståendena som sprids. Kommentar på Facebook 18 april. Nej, HPV-vaccin ger inte cancer Är det något som du kan få cancer av så är det (sprutemoji)Kommentar på Facebook 28 mars En återkommande myt i forumtråden är att vaccinet ger cancer. Det är inte sant, det fastslås av experter på Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. - Det är ett missförstånd, det är verkligen inte sant, utan vaccinet skyddar mot cancer, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket. Myndigheten jobbar dels med tillståndsprövningar av vaccin men följer också upp godkända vaccins effekt och säkerhet. - I de länder där man använt Gardasil under flera års tid så ser man att de här cancerformerna sjunker drastiskt, säger Bergquist. Kommentar på Facebook 1 maj. Hon får medhåll av Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. - Jag förstår inte ens var de har fått det ifrån. Det finns inget fog för den tanken, säger han. HPV-vaccin förebygger cancer Det finns en stor mängd konspirationsteorier i trådarna på Facebook. En person skriver så här: Finns inget vaccin som förebygger cancer. Det är absolut inte bevisat att HPV orsakar cancer. Det handlar om depopulation. Kommentar på Facebook Men det stämmer inte att det inte finns något vaccin som förebygger cancer. I Sverige finns tre godkända HPV-vaccin - Cervarix, Gardasil och Gardasil 9. Sedan 2019 är det Gardasil 9, som skyddar mot flest sorters HPV-virus, som ingår i barnvaccinationsprogrammet. - Det är gjorts flera långstidsuppföljningar som har visat att HPV-vaccinet har effekt mot livmoderhalscancer, säger Joakim Dillner på Karolinska institutet till Källkritikbyrån. Kommentar på Facebook 10 maj. Dillner är en av forskarna bakom en svensk registerstudie med data från långt över 1,6 miljoner unga kvinnor (åldersintervall 10-30 år). Den visar att risken för livmoderhalscancer var betydligt lägre för vaccinerade kvinnor. För de som vaccinerades redan före 17 års ålder var risken 88 procent lägre än för ovaccinerade. Vaccinet förebygger även flera cancerformer som kan bryta ut till följd av en oläkt HPV-infektion. Det gäller till exempel cancer i penis, anus, mun och svalg. - Vaccination är det enda sättet att förebygga de här cancerformerna när de är orsakade av HPV-virus, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Kommentar på Facebook 27 april. HPV-vaccinet Gardasil 9 ger minst ett 90-procentigt skydd mot de HPV-virus som det skyddar mot, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag. Kliniska långtidsstudier av vaccinet har visat att för kvinnor i åldern 16-26 år så var effekten mot de HPV-virus som oftast orsakar livmoderhalscancer över 98 procent. Finns inga kända dödsfall av vaccinet De flesta reaktioner som förekommer av HPV-vaccinationen är milda och snabbt övergående. De vanligaste biverkningarna är smärta, rodnad, svullnad och kliande vid stickstället, kortvarig feber, huvudvärk, trötthet och illamående, skriver Folkhälsomyndigheten. Allergiska reaktioner är mycket sällsynta. - De vaccin mot HPV-virus som vi har använt i Sverige och använder i Sverige är ju otroligt väl undersökta innan de ens kom ut på marknaden. Det är väldigt många kontroller innan man godkänner nya vaccin. Den vanligaste biverkningen som sker är ju en rodnad eller ömhet där sticket har varit, säger Tina Crafoord på Folkhälsomyndigheten. Kommentar på Facebook 27 april. Det förekommer i samband med vaccinationer att en del svimmar inför eller efter själva vaccinationstillfället. - När vi har kontakt med elevhälsan kan de beskriva hur elever kanske i väntrummet pratat så mycket om rädslor för vaccin så att de sedan svimmat av detta. Men det är ju inte en biverkan av vaccinet, utan en rädsla för själva sticket, säger Tina Crafoord. Ändå sprids påståenden om att tjejer har fått sitt liv förstört eller dött av HPV-vaccin. Så här skriver en kvinna i kommentarsfältet: Nej! Har lyssnat mycket på olika poddar etc om hpv. Så många tjejer som fått sitt liv förstört och tom avlidit. Utdrag ur kommentar på Facebook 28 mars Enligt Joakim Dillner på Karolinska institutet finns det inga kända dödsfall som orsakats av HPV-vaccin. Kommentar på Facebook 18 oktober 2021. Också Tina Craaford på Folkhälsomyndigheten dementerar påståendet om att någon dött av vaccinet. - Det finns ingenting som är dokumenterat någonstans om dödsfall orsakat av vaccinet. Vaccinet skyddar mot flera cancerformer som du kan dö av, medan biverkningarna av vaccinet är mer av arten en rodnad eller ömhet vid stickstället, säger Crafoord. Radiodokumentär fälld och fick antipris För tio år sedan sändes en uppmärksammad radiodokumentär i SR-programmet Kaliber där kopplingar gjordes mellan HPV-vaccinet och flickor som fått POTS, postural ortostatiskt takykardisyndrom, ett tillstånd där man drabbas av besvär med att hjärtat slår för fort.Radioprogrammet fälldes senare av Granskningsnämnden för radio och tv, vilket är ett beslutsorgan som i efterhand kan granska till exempel saklighet och opartiskhet i tv- och radioinslag. I sitt beslut menade Granskningsnämnden att programmet stred mot kravet på saklighet. Från tidningen Vårdfokus 8 januari 2016. Programmet Kaliber blev även utsett till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning 2015 med motiveringen att det i en granskning "gett lyssnarna intrycket att det finns avsevärda risker för allvarliga biverkningar av vaccinet mot humant papillomvirus. Genom att sända ett vinklat program och undanhålla forskningsrön riskerar programmet att medverka till att människor avstår från vaccination." Kommentar på Facebook 4 maj. Gardasil uppmärksammades även i andra svenska medier och i Danmark för den misstänkta kopplingen till POTS. Men den kopplingen har inte kunnat styrkas. Enligt Läkemedelsverket har det inte gått att hitta något som orsakssamband mellan POTS och HPV-vaccin. EU:s medicinska organ EMA, som granskar vaccin och läkemedel, slog 2016 fast att det inte finns något samband mellan något av HPV-vaccinerna och sjukdomen POTS. Jo, vaccinen skyddar mot cancer Ett annat påstående som återkommer i forumet är att vaccinet inte skyddar mot cancer, utan mot HPV. Men det som skribenterna missuppfattat är att om HPV-infektionerna blir kvar så kan de orsaka cancer. Det stämmer att HPV-infektioner är vanliga och att de flesta infektioner med HPV läker ut av sig själva. Men oläkta HPV-infektioner kan orsaka cellförändringar som i sin tur kan leda till cancer. Kommentar på Facebook 1 april. Det har pågått en kampanj som heter ”Ta sticket mot HPV” de senaste åren och det är många av de som motsätter sig HPV-vaccinet som dyker upp i dessa kommentarsfält. Så här skriver Regionala cancercentrum i samverkan, en nationell samarbetsorganisation inom svensk cancervård, på sin sajt: Sveriges riksdag beslutade våren 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer. Därför erbjuds alla kvinnor födda 1994-1999 kostnadsfri vaccination mot nio HPV-typer med Gardasil9 och efterföljande provtagning. Syftet på sikt är att utrota livmoderhalscancer. Från Cancercentrum.se Bild från kampanjen ””Ta sticket mot HPV” Men kondom då? I kommentarsfälten tipsar skribenterna om andra sätt att skydda sig mot HPV än vaccinet. Råden är i sig är inte alltid felaktiga, men sprider ändå missuppfattningar om vaccinets verkningsgrad. En av administratörerna i en hälsogrupp på Facebook med över 9 000 medlemmar har bland annat skrivit så här: "HPV är sexuellt överförbart. Jag tycker det är bättre att man lär ungdomar att använda kondom så de slipper alla sexuellt överförbara sjukdomar."Utdrag ur kommentar till ett inlägg på Facebook 7 september 2021 Även om det är bra att använda kondom för att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar så ger kondom inte fullgott skydd mot HPV-virus.Kondom kan minska risken för att smittas med HPV, men inte hindra den helt. Detta eftersom HPV kan föras över mellan kroppsytor som inte täcks av kondomen, skriver Folkhälsomyndigheten. Bäst att vaccinera sig före sexdebuten Ett återkommande svar när föräldrar eller mor- eller farföräldrar frågar i de vaccinskeptiska forumtrådarna är att barnen kan välja själva sedan när de är vuxna. Men här missas en stor och viktig poäng med HPV-vaccineringen. Det bästa är om den görs så tidigt som möjligt - och före ungdomarnas sexuella debut. - Det är otroligt viktigt att ge HPV-vaccinen så tidigt som möjligt i åldrarna. För ger man vaccinet innan sexuell debut så ger du det bästa skyddet mot cancerfall av de här sorterna som vaccinerna skyddar emot, säger Tina Crafoord på Folkhälsomyndigheten. Kommentar på Facebook HPV smittar främst via sexuella kontakter och studier har visat en mycket hög skyddseffekt av HPV-vacciner mot cancer hos personer som inte är infekterade av HPV vid vaccination. Skyddseffekten är upp emot 90 procent.I de grupper där det är oklart om personerna är HPV-infekterade eller inte vid vaccination har vaccination i stället visat sig ha en skyddseffekt på cirka 50-70 procent, skriver Folkhälsomyndigheten. - Vaccination är det som förebygger på absolut bästa sätt. Det finns ju screening för livmoderhalscancer. Men då tittar man ju på om man har sett förändringar som är förstadiet till cancer, säger Tina Crafoord. Kommentar på Facebook 1 maj. Omvänt så ersätter inte HPV-vaccination screening för livmoderhalscancer, enligt Folkhälsomyndigheten. Även om man är vaccinerad bör man fortsätta gå på de regelbundna kontroller som erbjuds, rekommenderar myndigheten. För övriga cancerformer som vaccinerna skyddar mot finns inget screeningprogram, vilket också är ett viktigt argument för att i unga år vaccinera sig mot HPV. Nej, vaccinen innehåller inte farliga ämnen Ett återkommande falskt påstående i forumtrådarna är att vaccinet skulle innehålla ämnen som är farliga eller innehåller levande virus. - Nej, det kan jag dementera direkt. Det är inget levande virus i vaccinet, säger Charlotta Bergquist, på Läkemedelsverket. Av produktinformation om Gardasil 9 framgår att vaccinet är tillverkat av höggradigt renade viruslika partiklar (VLP). De renade viruslika partiklarna "kan inte infektera celler, försöka sig eller orsaka sjukdom". Kommentar på Facebook 1 maj. I de vaccinskeptiska forumtrådarna finns en oro för att vaccin innehåller aluminium och att det på något sätt skulle göra vaccinerade personer långvarigt sjuka. Också detta påstående tillbakavisar Läkemedelsverket. - Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Aluminium har använts för vacciner mycket länge, sedan mitten av 1900-talet och det är mycket väl studerat. Man får i sig aluminium på många sätt och vaccinerna ger ett väldigt litet bidrag i slutändan, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket. Kommentar på Facebook 26 april. Aluminiumsalter ingår i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen som vaccinet ger skydd mot, skriver Folkhälsomyndigheten. Halterna av aluminium som tas upp från vaccin och födan ligger väl inom de nivåer som anses vara säkra. - Aluminiumet finns med för att det ger lite immunstimulans så det gör att man får ett bättre immunsvar. Det är lite irriterande och kan ge upphov till kliande knottror hos vissa personer, men det är tämligen ovanligt och det är inte farlig. Det ger inte biverkningar lång tid efteråt, säger Charlotta Bergquist. Sammantaget: HPV-vaccin ger skydd mot flera cancerformer som du kan dö av. Biverkningarna är inte allvarliga utan det rör sig vanligtvis om rodnad eller ömhet vid stickstället. För tio år sedan fanns en oro över att HPV-vaccin skulle vara kopplade till bland annat sjukdomen POTS, men det har inte hittats något stöd för en sådan koppling.Man vill vaccinera personer innan de börjar vara sexuellt aktiva eftersom skyddseffekten är mycket bättre då. En del tycker att man lika gärna kan använda kondom, men kondom är inte ett fullgott skydd - HPV kan föras över mellan kroppsytor som inte täcks av kondomen.Mängden aluminium som vi får i oss från vaccin är väldigt liten och ligger inte på en farlig nivå.LÄS MER:? Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
e4012e85de147464d349a39c6f43ca06c305b1b2
ae1ab2385200a74c6610343479e8fc4ce222ec12
8ac5bff236dd296318e66b0df2536fd22559447dInte farliga - men inte heller så bra som det sägs.
Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.
Foto: Skärmdump/Tiktok
Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.
”Det dämpar aptiten”
Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.
Ur video på Tiktok 29 april 2023.
Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen.
Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.
Ur Tiktok-video 19 november 2024.
Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen.
Från sökning på chiavatten på Tiktok.
”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”
Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet.
Ur video på Tiktok 29 april 2023.
Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon.
Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?
Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.
Ur video på Tiktok 29 april 2023.
Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel.
De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.
Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.
”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”
I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.
Kommentar på Tiktok 30 april 2023.
Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.
Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.
”Det hjälper mot IBS”
Från Tiktok-video 1 augusti 2024.
I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:
Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024
Viktnedgång - det säger forskningen
I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.
Från sajten https://axelsons.se/chiafron/
Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.
Inlägg på Facebook 4 april.
Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.
Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.
Kommentar på Facebook 28 januari 2024.
Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.
Inlägg på Instagram 30 december 2024.
Ofarliga frön
Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:
hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024
En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.
Ur video på Tiktok 29 april 2023.
Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".
Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.
Sammanfattningsvis
Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
bd9b21b15b06aac1672434a6ec46471d82ad9195
8ac5bff236dd296318e66b0df2536fd22559447d
TITLE: Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden DESCRIPTION: Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs. CONTENT: Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte. Foto: Skärmdump/Tiktok Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer. ”Det dämpar aptiten” Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar. Ur video på Tiktok 29 april 2023. Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen. Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig. Ur Tiktok-video 19 november 2024. Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen. Från sökning på chiavatten på Tiktok. ”700 procent mer C-vitamin än i apelsin” Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet. - Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål. Ur video på Tiktok 29 april 2023. Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon. Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”? Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter. Ur video på Tiktok 29 april 2023. - Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel. - De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon. Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende. ”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen” I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes. Kommentar på Tiktok 30 april 2023. Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos. Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper. ”Det hjälper mot IBS” Från Tiktok-video 1 augusti 2024. I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här: Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024 - Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet. Viktnedgång - det säger forskningen I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång. Från sajten https://axelsons.se/chiafron/ Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt. Inlägg på Facebook 4 april. Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant. Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar. Kommentar på Facebook 28 januari 2024. Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson. Inlägg på Instagram 30 december 2024. Ofarliga frön Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person: hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024 En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna. Ur video på Tiktok 29 april 2023. Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)". Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön. - Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson. Sammanfattningsvis Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden DESCRIPTION: Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs. CONTENT: Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte. Foto: Skärmdump/Tiktok Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer. ”Det dämpar aptiten” Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar. Ur video på Tiktok 29 april 2023. Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen. Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig. Ur Tiktok-video 19 november 2024. Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen. Från sökning på chiavatten på Tiktok. ”700 procent mer C-vitamin än i apelsin” Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet. - Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål. Ur video på Tiktok 29 april 2023. Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon. Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”? Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter. Ur video på Tiktok 29 april 2023. - Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel. - De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon. Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende. ”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen” I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes. Kommentar på Tiktok 30 april 2023. Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos. Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper. ”Det hjälper mot IBS” Från Tiktok-video 1 augusti 2024. I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här: Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024 - Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet. Viktnedgång - det säger forskningen I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång. Från sajten https://axelsons.se/chiafron/ Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt. Inlägg på Facebook 4 april. Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant. Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar. Kommentar på Facebook 28 januari 2024. Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson. Inlägg på Instagram 30 december 2024. Ofarliga frön Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person: hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024 En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna. Ur video på Tiktok 29 april 2023. Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)". Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön. - Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson. Sammanfattningsvis Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
8ac5bff236dd296318e66b0df2536fd22559447d
bd9b21b15b06aac1672434a6ec46471d82ad9195
b4a647caf12c25a19322cab2424a993260dad4bfMotbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
Inlägg på Twitter/X den 26 april.
Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
Inlägg på Twitter/X den 27 april.
”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
Inlägg på Twitter/X den 28 april.
Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
Inlägg på Twitter/X den 28 april.
Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
… och sedan Joe Biden.
Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
Bild från Getty images 26 april.
Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
Från SVT:s direktsändning 26 april.
Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
Kommer efter tidigare kostympik
Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
47348fb059febbc3c3f1201a7848ace7db021bb2
b4a647caf12c25a19322cab2424a993260dad4bf
TITLE: Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen DESCRIPTION: Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp. CONTENT: I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats. Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X. Inlägg på Twitter/X den 26 april. Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning. Inlägg på Twitter/X den 27 april. ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild. ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person. Inlägg på Twitter/X den 28 april. Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register: Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder. Inlägg på Twitter/X den 28 april. Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump… Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. … och sedan Joe Biden. Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet: Bild från Getty images 26 april. Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen: Från SVT:s direktsändning 26 april. Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans. Kommer efter tidigare kostympik Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide! Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen DESCRIPTION: Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp. CONTENT: I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats. Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X. Inlägg på Twitter/X den 26 april. Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning. Inlägg på Twitter/X den 27 april. ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild. ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person. Inlägg på Twitter/X den 28 april. Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register: Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder. Inlägg på Twitter/X den 28 april. Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump… Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. … och sedan Joe Biden. Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet: Bild från Getty images 26 april. Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen: Från SVT:s direktsändning 26 april. Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans. Kommer efter tidigare kostympik Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide! Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
b4a647caf12c25a19322cab2424a993260dad4bf
47348fb059febbc3c3f1201a7848ace7db021bb2
06bf27ae5ac2423bbf82ef80460954c962f8ddc8”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
Foto: Skärmdump/Facebook
En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
Deepfejkad video på Facebook 22 april.
Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
Wallentin ser ut att säga:
Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
”Vita maskar” i blodkärlen
Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
Vill få dig att köpa kosttillskott
I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
Från en fejkad SVT-sajt.
Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
Från en fejkad SVT-sajt.
Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
033f0457a58b809604e174ce8d636a5f3a2d3b07
06bf27ae5ac2423bbf82ef80460954c962f8ddc8
TITLE: Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin DESCRIPTION: ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna. CONTENT: Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna. Foto: Skärmdump/Facebook En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin. Deepfejkad video på Facebook 22 april. Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger: Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning. Wallentin ser ut att säga: Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19. Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. ”Vita maskar” i blodkärlen Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna. Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd: De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv. Vill få dig att köpa kosttillskott I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen. Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”. Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin. Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här. Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april. I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon. Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”. Från en fejkad SVT-sajt. Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt. Från en fejkad SVT-sajt. Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han. I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin DESCRIPTION: ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna. CONTENT: Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna. Foto: Skärmdump/Facebook En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin. Deepfejkad video på Facebook 22 april. Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger: Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning. Wallentin ser ut att säga: Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19. Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. ”Vita maskar” i blodkärlen Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna. Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd: De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv. Vill få dig att köpa kosttillskott I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen. Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”. Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin. Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här. Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april. I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon. Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”. Från en fejkad SVT-sajt. Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt. Från en fejkad SVT-sajt. Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han. I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
06bf27ae5ac2423bbf82ef80460954c962f8ddc8
033f0457a58b809604e174ce8d636a5f3a2d3b07
8faa9c61f97f9b963197ce928af7f41407300f76Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
Foto: Skärmdump/Facebook
Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
Inlägg på Facebook 21 september 2020.
Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
Lurade på pengar
Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
Från Facebooks annonsbibliotek.
Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
Blufferbjudanden med lång historia
I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
Bilder på annonserna.
Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
Så här kan det till exempel se ut:
Blufferbjudande på Facebook 2024.
Vem ligger bakom bluffarna?
Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
Vi avslutar med våra allmänna råd:
Kolla upp sidan - steg för steg
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
9b4200b09c38abb1616e420fda0040919d597bdf
8faa9c61f97f9b963197ce928af7f41407300f76
TITLE: Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil DESCRIPTION: Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar. CONTENT: En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen. Foto: Skärmdump/Facebook Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan: Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling. Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april. En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget. Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020: Inlägg på Facebook 21 september 2020. Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet. Lurade på pengar Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala. Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela. - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton. Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken. 70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här! Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025. Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge. Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga. Annonser i Facebooks annonsbibliotek. Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige. Från Facebooks annonsbibliotek. Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett. Blufferbjudanden med lång historia I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul. Bilder på annonserna. Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren. Så här kan det till exempel se ut: Blufferbjudande på Facebook 2024. Vem ligger bakom bluffarna? Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten. Vi avslutar med våra allmänna råd: Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil DESCRIPTION: Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar. CONTENT: En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen. Foto: Skärmdump/Facebook Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan: Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling. Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april. En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget. Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020: Inlägg på Facebook 21 september 2020. Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet. Lurade på pengar Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala. Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela. - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton. Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken. 70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här! Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025. Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge. Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga. Annonser i Facebooks annonsbibliotek. Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige. Från Facebooks annonsbibliotek. Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett. Blufferbjudanden med lång historia I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul. Bilder på annonserna. Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren. Så här kan det till exempel se ut: Blufferbjudande på Facebook 2024. Vem ligger bakom bluffarna? Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten. Vi avslutar med våra allmänna råd: Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
8faa9c61f97f9b963197ce928af7f41407300f76
9b4200b09c38abb1616e420fda0040919d597bdf
e3ca88483dbc40190317855005f96d511c0f3298”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
Inlägg på Facebook 21 april.
Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
Från den AI-genererade bilden.
I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
Från den AI-genererade bilden.
När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
Bildmakarens kommentarer
Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
Kommentar på Facebook 22 april.
Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
Så gjordes bilden med AI
Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
ChatGPT svarade:
Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
Återkommande helgvrede
Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
Inlägg på Twitter/X 2022.
Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
688a355d87c8b7e811cdd2c25bc4d6579240edbc
e3ca88483dbc40190317855005f96d511c0f3298
TITLE: Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad DESCRIPTION: ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman. CONTENT: ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”. Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer. Inlägg på Facebook 21 april. Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte. Från den AI-genererade bilden. I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan. Från den AI-genererade bilden. När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X. Där skriver personen som lagt upp bilden så här: JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook. Bildmakarens kommentarer Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade. Kommentar på Facebook 22 april. Nu, menar personen, att den gjort detsamma. – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt. Så gjordes bilden med AI Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT. Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion. ChatGPT svarade: Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi! Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat. Utdrag ur prompten som bilden skapades med. Återkommande helgvrede Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten. Inlägg på Twitter/X 2022. Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”. Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024. Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad DESCRIPTION: ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman. CONTENT: ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”. Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer. Inlägg på Facebook 21 april. Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte. Från den AI-genererade bilden. I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan. Från den AI-genererade bilden. När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X. Där skriver personen som lagt upp bilden så här: JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook. Bildmakarens kommentarer Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade. Kommentar på Facebook 22 april. Nu, menar personen, att den gjort detsamma. – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt. Så gjordes bilden med AI Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT. Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion. ChatGPT svarade: Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi! Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat. Utdrag ur prompten som bilden skapades med. Återkommande helgvrede Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten. Inlägg på Twitter/X 2022. Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”. Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024. Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
e3ca88483dbc40190317855005f96d511c0f3298
688a355d87c8b7e811cdd2c25bc4d6579240edbc
5acb80b643ee3eb99dc591077b7a3b00b21b7f0bBehöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.
Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X
Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.
”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.
Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.
Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.
Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.
Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.
En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025
I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.
Svenska krav på polisutbildningen
Vi frågade Polisen vad som gäller.
Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.
Tog ner videorna – ”fel fokus”
Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.
Kommentar på Twitter/X den 6 april.
Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.
Äldre manipulerad bild
I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.
Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:
Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?
Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.
Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.
När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
25cad8a35a38ef911f7cbc61901b176fa9d8f03d
5acb80b643ee3eb99dc591077b7a3b00b21b7f0b
TITLE: Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj DESCRIPTION: Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. CONTENT: Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj. Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen. ”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”. Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april. Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”. Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april. Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”. En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025 I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man. Svenska krav på polisutbildningen Vi frågade Polisen vad som gäller. Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag. Tog ner videorna – ”fel fokus” Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”. Kommentar på Twitter/X den 6 april. Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem. Äldre manipulerad bild I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten: Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet? Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023. Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita. När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj DESCRIPTION: Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. CONTENT: Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj. Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen. ”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”. Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april. Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”. Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april. Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”. En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025 I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man. Svenska krav på polisutbildningen Vi frågade Polisen vad som gäller. Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag. Tog ner videorna – ”fel fokus” Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”. Kommentar på Twitter/X den 6 april. Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem. Äldre manipulerad bild I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten: Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet? Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023. Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita. När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
5acb80b643ee3eb99dc591077b7a3b00b21b7f0b
25cad8a35a38ef911f7cbc61901b176fa9d8f03d
63bd52446b21eb2bd454e6d770fdac066506f0e5Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.
En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.
Foto: Skärmdump/Instagram
För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.
”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.
Inlägg på Facebook 19 maj 2022.
Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.
Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor.
Den spridda bilden.
Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.
Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning.
De två kartorna
Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021.
Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.
En vända till 2023
Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.
Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.
Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.
Bild från SVT:s inslag 2022.
Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för.
Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.
LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
c38647babfeafdcaa5b85cda707a71b65b248161
63bd52446b21eb2bd454e6d770fdac066506f0e5
TITLE: Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor DESCRIPTION: Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort. CONTENT: En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort. Foto: Skärmdump/Instagram För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den. ”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet. Inlägg på Facebook 19 maj 2022. Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”. Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor. Den spridda bilden. - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då. Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut. Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning. De två kartorna Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021. Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021. - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då. En vända till 2023 Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda. Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023. Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte. - Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget: Bild från SVT:s inslag 2022. Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för. Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt. LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri" Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor DESCRIPTION: Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort. CONTENT: En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort. Foto: Skärmdump/Instagram För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den. ”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet. Inlägg på Facebook 19 maj 2022. Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”. Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor. Den spridda bilden. - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då. Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut. Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning. De två kartorna Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021. Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021. - Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då. En vända till 2023 Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda. Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023. Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte. - Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget: Bild från SVT:s inslag 2022. Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för. Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt. LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri" Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
63bd52446b21eb2bd454e6d770fdac066506f0e5
c38647babfeafdcaa5b85cda707a71b65b248161
b406f05f752e50b738d150e5925f4f15c3e2f418Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.
Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.
Foto: Skärmdump/Facebook
I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.
Fallet med Claudia Sheinbaum
Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:
Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars
Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.
Inlägg på Facebook 30 mars.
Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn.
Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.
Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.
Kommentar på Facebook 5 mars.
Kedjebrevens historia
Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv.
En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.
Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.
Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.
Undersök - steg för steg
Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.
Inlägget på engelska på Instagram.
Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.
I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.
Kommentar på Facebook 11 mars.
LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena.
Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.
Googlesökning.
I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.
Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.
När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:
Inlägg på Facebook 7 januari 2019.
De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person.
Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.
När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!
Inlägget i sin helhet:
Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars
Och här är texten på engelska:
Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram
Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
6a5e426800431507f458352024ef61e528c3a865
b406f05f752e50b738d150e5925f4f15c3e2f418
TITLE: Guide: Så granskar du ett kedjebrev DESCRIPTION: Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017. CONTENT: Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017. Foto: Skärmdump/Facebook I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier. Fallet med Claudia Sheinbaum Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget: Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet. Inlägg på Facebook 30 mars. Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn. Kommentar till inlägget på Facebook 1 april. Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas. Kommentar på Facebook 5 mars. Kedjebrevens historia Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv. En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”. Inlägget på spanska på Facebook 27 januari. Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev. Undersök - steg för steg Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur. Inlägget på engelska på Instagram. Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting. I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande. Kommentar på Facebook 11 mars. LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena. Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”. Googlesökning. I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska. Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari. När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner: Inlägg på Facebook 7 januari 2019. De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person. Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”. När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se! Inlägget i sin helhet: Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars Och här är texten på engelska: Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Guide: Så granskar du ett kedjebrev DESCRIPTION: Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017. CONTENT: Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017. Foto: Skärmdump/Facebook I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier. Fallet med Claudia Sheinbaum Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget: Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet. Inlägg på Facebook 30 mars. Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn. Kommentar till inlägget på Facebook 1 april. Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas. Kommentar på Facebook 5 mars. Kedjebrevens historia Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv. En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”. Inlägget på spanska på Facebook 27 januari. Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev. Undersök - steg för steg Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur. Inlägget på engelska på Instagram. Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting. I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande. Kommentar på Facebook 11 mars. LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena. Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”. Googlesökning. I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska. Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari. När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner: Inlägg på Facebook 7 januari 2019. De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person. Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”. När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se! Inlägget i sin helhet: Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars Och här är texten på engelska: Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b406f05f752e50b738d150e5925f4f15c3e2f418
6a5e426800431507f458352024ef61e528c3a865
89e81da0443e4e4a655cebe45e488f5ecdf8ae33Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.
Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.
Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär.
”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”
Inlägg på Facebook 6 mars.
I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:
SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori…
Inlägg på Facebook 1 mars.
I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.
I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.
För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.
”Ukraina - revolutionens mörka sida”
Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira.
Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina.
Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.
Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.
Möttes av kritik
Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.
Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.
Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.
Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.
Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.
Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.
Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Inlägg på Twitter/X 2023.
Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.
Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:
Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”
Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.
Röster om filmen
Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.
Artikel i Svenska dagbladet 2016.
Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.
Axel Arnö minns kritiken.
SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.
Nio år senare
Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.
Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.
I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.
Kommentar på Facebook 22 juli 2024.
Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.
”Avnazifieringen” av Ukraina
En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”.
Inlägg på Twitter/X den 27 mars.
Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.
Inlägg på Twitter/X den 31 mars.
De högerextremas roll
Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.
Kommentar på Facebook 2023.
Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.
Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.
Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.
Inlägg på Facebook 2024.
Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.
Kommentar på Facebook den 4 mars.
Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.
Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.
I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:
De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016
Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.
Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.
Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
823e06c385e372c9733a32f7e71f2daf6846da5c
89e81da0443e4e4a655cebe45e488f5ecdf8ae33
TITLE: Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina DESCRIPTION: Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina. CONTENT: Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär. ”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!” Inlägg på Facebook 6 mars. I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble: SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori… Inlägg på Facebook 1 mars. I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer. I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016. För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen. ”Ukraina - revolutionens mörka sida” Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira. Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina. Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”. Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras. Möttes av kritik Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag. - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån. Från Sveriges radios sajt 21 april 2016. Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs. Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland. Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube. Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström. Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet. - Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Twitter/X 2023. Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå. - De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som. Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs: Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida” Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare. Röster om filmen Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han. Artikel i Svenska dagbladet 2016. Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken. Axel Arnö minns kritiken. - Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen. SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden. Nio år senare Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger. Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024. I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt. Kommentar på Facebook 22 juli 2024. Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem. ”Avnazifieringen” av Ukraina En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”. - Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet. Inlägg på Twitter/X den 27 mars. Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina. Inlägg på Twitter/X den 31 mars. - Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog. De högerextremas roll Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna. - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016. Kommentar på Facebook 2023. Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog. Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning. - Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism. Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling. - Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat. Inlägg på Facebook 2024. Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar. - Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat. Kommentar på Facebook den 4 mars. Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud. - Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan. Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari. I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina: De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016 Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud. Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt. Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina DESCRIPTION: Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina. CONTENT: Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär. ”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!” Inlägg på Facebook 6 mars. I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble: SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori… Inlägg på Facebook 1 mars. I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer. I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016. För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen. ”Ukraina - revolutionens mörka sida” Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira. Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina. Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”. Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras. Möttes av kritik Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag. - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån. Från Sveriges radios sajt 21 april 2016. Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs. Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland. Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube. Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström. Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet. - Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån. Inlägg på Twitter/X 2023. Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå. - De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som. Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs: Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida” Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare. Röster om filmen Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han. Artikel i Svenska dagbladet 2016. Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken. Axel Arnö minns kritiken. - Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen. SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden. Nio år senare Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger. Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024. I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt. Kommentar på Facebook 22 juli 2024. Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem. ”Avnazifieringen” av Ukraina En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”. - Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet. Inlägg på Twitter/X den 27 mars. Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina. Inlägg på Twitter/X den 31 mars. - Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog. De högerextremas roll Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna. - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016. Kommentar på Facebook 2023. Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog. Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning. - Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism. Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling. - Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat. Inlägg på Facebook 2024. Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar. - Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat. Kommentar på Facebook den 4 mars. Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud. - Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan. Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari. I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina: De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016 Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud. Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt. Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
89e81da0443e4e4a655cebe45e488f5ecdf8ae33
823e06c385e372c9733a32f7e71f2daf6846da5c