Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X

DESCRIPTION:
Kommer från ett stort satirkonto - misstas för en riktig Aftonbladet-rubrik.

CONTENT:
Nej, det här är inte en riktig Aftonbladet-rubrik - skärmdumpen är fejkad.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Threads

I tisdags lade ett satirkonto ut vad som ser ut att vara en skärmdumpad ledartext från Aftonbladet med rubiken ”Kul med trippel, men var är våra ortentjejer?”. Bilden kom från den historiska svenska trippeln i vinter-OS då Linn Svahn tog guld, Jonna Sundling silver och Maja Dahlqvist brons.

Hittills har inlägget visats över 280 000 gånger på Twitter/X och spridits till andra plattformar.

”I Kristerssons Sverige är pallen blond och ingen bär hijab”, påstås det stå i artikeln.

Inlägg med bilden på Threads 10 februari.

I kommentarsfälten tror många att det rör sig om en riktig artikel. Någon tycker att Anders Lindberg, mannen på bilden och Aftonbladets politiska chefredaktör, borde sitta inlåst, andra att han är dum i huvudet.

Kommentar på Threads 10 februari.

En del personer noterar att det rör sig om en fejk och undrar hur det ska gå när så få tänker källkritiskt.

Inlägget kommer från ett öppet satirkonto på Twitter/X med över 11 000 följare och bilden är skapad, inte en verklig artikel på Aftonbladets sajt. Bilden spreds även på Facebook och Threads, men då utan koppling till satirkontot.

Inlägget på Twitter/X den 10 februari.v

Så kollar du en misstänkt fejkad skärmdump

1. Dubbelkolla att artikeln faktiskt finns. Sätt citationstecken runt rubriken och sök. Om du inte får en träff på nyhetssidan ifråga så vet du att det är en bluff.

2. Om du vill gräva lite till: leta rätt på ursprungskällan. Många gånger publiceras den här typen av ”skämtbilder” lösgjorda från originalpostaren. Då kan du söka på bilden och undersöka resultaten.

3. Undersök avsändaren. I det här fallet framgår det att det rör sig om ett satirkonto i profilbeskrivningen, men annars kan du undersöka det sajten eller profilen lagt ut i övrigt. Glöm inte att kika igenom kommentarsfält.

Här hittar du en utförlig guide:? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto

LÄS MER:? Mannen bakom fejknyheterna: "Bedrövad att så många går på det"? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X

DESCRIPTION:
Kommer från ett stort satirkonto - misstas för en riktig Aftonbladet-rubrik.

CONTENT:
Nej, det här är inte en riktig Aftonbladet-rubrik - skärmdumpen är fejkad.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Threads

I tisdags lade ett satirkonto ut vad som ser ut att vara en skärmdumpad ledartext från Aftonbladet med rubiken ”Kul med trippel, men var är våra ortentjejer?”. Bilden kom från den historiska svenska trippeln i vinter-OS då Linn Svahn tog guld, Jonna Sundling silver och Maja Dahlqvist brons.

Hittills har inlägget visats över 280 000 gånger på Twitter/X och spridits till andra plattformar.

”I Kristerssons Sverige är pallen blond och ingen bär hijab”, påstås det stå i artikeln.

Inlägg med bilden på Threads 10 februari.

I kommentarsfälten tror många att det rör sig om en riktig artikel. Någon tycker att Anders Lindberg, mannen på bilden och Aftonbladets politiska chefredaktör, borde sitta inlåst, andra att han är dum i huvudet.

Kommentar på Threads 10 februari.

En del personer noterar att det rör sig om en fejk och undrar hur det ska gå när så få tänker källkritiskt.

Inlägget kommer från ett öppet satirkonto på Twitter/X med över 11 000 följare och bilden är skapad, inte en verklig artikel på Aftonbladets sajt. Bilden spreds även på Facebook och Threads, men då utan koppling till satirkontot.

Inlägget på Twitter/X den 10 februari.v

Så kollar du en misstänkt fejkad skärmdump

1. Dubbelkolla att artikeln faktiskt finns. Sätt citationstecken runt rubriken och sök. Om du inte får en träff på nyhetssidan ifråga så vet du att det är en bluff.

2. Om du vill gräva lite till: leta rätt på ursprungskällan. Många gånger publiceras den här typen av ”skämtbilder” lösgjorda från originalpostaren. Då kan du söka på bilden och undersöka resultaten.

3. Undersök avsändaren. I det här fallet framgår det att det rör sig om ett satirkonto i profilbeskrivningen, men annars kan du undersöka det sajten eller profilen lagt ut i övrigt. Glöm inte att kika igenom kommentarsfält.

Här hittar du en utförlig guide:? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto

LÄS MER:? Mannen bakom fejknyheterna: "Bedrövad att så många går på det"? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-02-12 17:51:00

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: a76aad693799706b063087d9f98230684a1122cf
   Title:

   Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X
   Description:

   Kommer från ett stort satirkonto - misstas för en riktig Aftonbladet-rubrik.
   Content

   Nej, det här är inte en riktig Aftonbladet-rubrik - skärmdumpen är fejkad.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Threads
   
   I tisdags lade ett satirkonto ut vad som ser ut att vara en skärmdumpad ledartext från Aftonbladet med rubiken ”Kul med trippel, men var är våra ortentjejer?”. Bilden kom från den historiska svenska trippeln i vinter-OS då Linn Svahn tog guld, Jonna Sundling silver och Maja Dahlqvist brons.
   
   Hittills har inlägget visats över 280 000 gånger på Twitter/X och spridits till andra plattformar.
   
   ”I Kristerssons Sverige är pallen blond och ingen bär hijab”, påstås det stå i artikeln.
   
   Inlägg med bilden på Threads 10 februari.
   
   I kommentarsfälten tror många att det rör sig om en riktig artikel. Någon tycker att Anders Lindberg, mannen på bilden och Aftonbladets politiska chefredaktör, borde sitta inlåst, andra att han är dum i huvudet.
   
   Kommentar på Threads 10 februari.
   
   En del personer noterar att det rör sig om en fejk och undrar hur det ska gå när så få tänker källkritiskt.
   
   Inlägget kommer från ett öppet satirkonto på Twitter/X med över 11 000 följare och bilden är skapad, inte en verklig artikel på Aftonbladets sajt. Bilden spreds även på Facebook och Threads, men då utan koppling till satirkontot.
   
   Inlägget på Twitter/X den 10 februari.v
   
   Så kollar du en misstänkt fejkad skärmdump
   
   1. Dubbelkolla att artikeln faktiskt finns. Sätt citationstecken runt rubriken och sök. Om du inte får en träff på nyhetssidan ifråga så vet du att det är en bluff.
   
   2. Om du vill gräva lite till: leta rätt på ursprungskällan. Många gånger publiceras den här typen av ”skämtbilder” lösgjorda från originalpostaren. Då kan du söka på bilden och undersöka resultaten.
   
   3. Undersök avsändaren. I det här fallet framgår det att det rör sig om ett satirkonto i profilbeskrivningen, men annars kan du undersöka det sajten eller profilen lagt ut i övrigt. Glöm inte att kika igenom kommentarsfält.
   
   Här hittar du en utförlig guide:? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto
   
   LÄS MER:? Mannen bakom fejknyheterna: "Bedrövad att så många går på det"? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-02-12 17:51:00

   Discovered: 2026-03-19 12:04:14 Hash: 6ac68eb343c31f1109541f95a101ee74980a195b
   Title:

   Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X
   Description:

   Kommer från ett stort satirkonto - misstas för en riktig Aftonbladet-rubrik.
   Content

   Nej, det här är inte en riktig Aftonbladet-rubrik - skärmdumpen är fejkad.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Threads
   
   I tisdags lade ett satirkonto ut vad som ser ut att vara en skärmdumpad ledartext från Aftonbladet med rubiken ”Kul med trippel, men var är våra ortentjejer?”. Bilden kom från den historiska svenska trippeln i vinter-OS då Linn Svahn tog guld, Jonna Sundling silver och Maja Dahlqvist brons.
   
   Hittills har inlägget visats över 280 000 gånger på Twitter/X och spridits till andra plattformar.
   
   ”I Kristerssons Sverige är pallen blond och ingen bär hijab”, påstås det stå i artikeln.
   
   Inlägg med bilden på Threads 10 februari.
   
   I kommentarsfälten tror många att det rör sig om en riktig artikel. Någon tycker att Anders Lindberg, mannen på bilden och Aftonbladets politiska chefredaktör, borde sitta inlåst, andra att han är dum i huvudet.
   
   Kommentar på Threads 10 februari.
   
   En del personer noterar att det rör sig om en fejk och undrar hur det ska gå när så få tänker källkritiskt.
   
   Inlägget kommer från ett öppet satirkonto på Twitter/X med över 11 000 följare och bilden är skapad, inte en verklig artikel på Aftonbladets sajt. Bilden spreds även på Facebook och Threads, men då utan koppling till satirkontot.
   
   Inlägget på Twitter/X den 10 februari.v
   
   Så kollar du en misstänkt fejkad skärmdump
   
   1. Dubbelkolla att artikeln faktiskt finns. Sätt citationstecken runt rubriken och sök. Om du inte får en träff på nyhetssidan ifråga så vet du att det är en bluff.
   
   2. Om du vill gräva lite till: leta rätt på ursprungskällan. Många gånger publiceras den här typen av ”skämtbilder” lösgjorda från originalpostaren. Då kan du söka på bilden och undersöka resultaten.
   
   3. Undersök avsändaren. I det här fallet framgår det att det rör sig om ett satirkonto i profilbeskrivningen, men annars kan du undersöka det sajten eller profilen lagt ut i övrigt. Glöm inte att kika igenom kommentarsfält.
   
   Här hittar du en utförlig guide:? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto
   
   LÄS MER:? Mannen bakom fejknyheterna: "Bedrövad att så många går på det"? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein

DESCRIPTION:
Lades ut i grupp med 150 000 medlemmar.

CONTENT:
”Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein”, kommenterar Magdalena Anderssons pressekreterare en bild som lagts ut på nätet.

Foto: Skärmdump/Facebook

I en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar delades på torsdagen en bild som ser ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein.

Inlägg på Facebook 5 februari.

I kommentarsfältet diskuterar gruppmedlemmarna om bilden kan stämma. En del verkar tro att det rör sig om en äkta bild. ”Det här blir intressant att se vart det här landar”, skriver en gruppmedlem. ”Passande par! Lika sjuka i huvudet”, skriver en annan.Andra påpekar att det kan vara en AI-genererad bild. ”Det borde vara straffbart att sprida såna bilder, utan att märka den AI”, kommenterar en person.Flera i gruppen hänvisar till att Magdalena Andersson skulle ha vägrat svara på frågor från SVT om Jeffrey Epstein, men det handlade i stället om ett klipp från Sverigedemokraternas förra mediekanal Riks.

Fejkad bild

Bilden finns inte med i några sökningar på nätet, och lades ut av en anonym medlem i gruppen. Den saknar alltså helt detaljer knutna till sig, som AI-bilder ofta gör.

Det är inte lätt att avgöra om bilder är AI-genererade, men det finns ibland tecken på det. I det här fallet kan man se hur fingrar som i övrigt linjerar hamnar framför och bakom glaset i handen.

Inzoomning i bilden.

- Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein, säger Magdalena Anderssons pressekreterare Adriana Haxhimustafa till Källkritikbyrån. LÄS MER:? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein

DESCRIPTION:
Lades ut i grupp med 150 000 medlemmar.

CONTENT:
”Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein”, kommenterar Magdalena Anderssons pressekreterare en bild som lagts ut på nätet.

Foto: Skärmdump/Facebook

I en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar delades på torsdagen en bild som ser ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein.

Inlägg på Facebook 5 februari.

I kommentarsfältet diskuterar gruppmedlemmarna om bilden kan stämma. En del verkar tro att det rör sig om en äkta bild. ”Det här blir intressant att se vart det här landar”, skriver en gruppmedlem. ”Passande par! Lika sjuka i huvudet”, skriver en annan.Andra påpekar att det kan vara en AI-genererad bild. ”Det borde vara straffbart att sprida såna bilder, utan att märka den AI”, kommenterar en person.Flera i gruppen hänvisar till att Magdalena Andersson skulle ha vägrat svara på frågor från SVT om Jeffrey Epstein, men det handlade i stället om ett klipp från Sverigedemokraternas förra mediekanal Riks.

Fejkad bild

Bilden finns inte med i några sökningar på nätet, och lades ut av en anonym medlem i gruppen. Den saknar alltså helt detaljer knutna till sig, som AI-bilder ofta gör.

Det är inte lätt att avgöra om bilder är AI-genererade, men det finns ibland tecken på det. I det här fallet kan man se hur fingrar som i övrigt linjerar hamnar framför och bakom glaset i handen.

Inzoomning i bilden.

- Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein, säger Magdalena Anderssons pressekreterare Adriana Haxhimustafa till Källkritikbyrån. LÄS MER:? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-02-06 08:58:34

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 48d17036a725f70895934a9b0083f85edcac99f7
   Title:

   AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein
   Description:

   Lades ut i grupp med 150 000 medlemmar.
   Content

   ”Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein”, kommenterar Magdalena Anderssons pressekreterare en bild som lagts ut på nätet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar delades på torsdagen en bild som ser ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein.
   
   Inlägg på Facebook 5 februari.
   
   I kommentarsfältet diskuterar gruppmedlemmarna om bilden kan stämma. En del verkar tro att det rör sig om en äkta bild. ”Det här blir intressant att se vart det här landar”, skriver en gruppmedlem. ”Passande par! Lika sjuka i huvudet”, skriver en annan.Andra påpekar att det kan vara en AI-genererad bild. ”Det borde vara straffbart att sprida såna bilder, utan att märka den AI”, kommenterar en person.Flera i gruppen hänvisar till att Magdalena Andersson skulle ha vägrat svara på frågor från SVT om Jeffrey Epstein, men det handlade i stället om ett klipp från Sverigedemokraternas förra mediekanal Riks.
   
   Fejkad bild
   
   Bilden finns inte med i några sökningar på nätet, och lades ut av en anonym medlem i gruppen. Den saknar alltså helt detaljer knutna till sig, som AI-bilder ofta gör.
   
   Det är inte lätt att avgöra om bilder är AI-genererade, men det finns ibland tecken på det. I det här fallet kan man se hur fingrar som i övrigt linjerar hamnar framför och bakom glaset i handen.
   
   Inzoomning i bilden.
   
   - Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein, säger Magdalena Anderssons pressekreterare Adriana Haxhimustafa till Källkritikbyrån. LÄS MER:? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-02-06 08:58:34

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: eddfaa1c83003c1de991c0b4346a8cdbd477ed15
   Title:

   AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein
   Description:

   Lades ut i grupp med 150 000 medlemmar.
   Content

   ”Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein”, kommenterar Magdalena Anderssons pressekreterare en bild som lagts ut på nätet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar delades på torsdagen en bild som ser ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein.
   
   Inlägg på Facebook 5 februari.
   
   I kommentarsfältet diskuterar gruppmedlemmarna om bilden kan stämma. En del verkar tro att det rör sig om en äkta bild. ”Det här blir intressant att se vart det här landar”, skriver en gruppmedlem. ”Passande par! Lika sjuka i huvudet”, skriver en annan.Andra påpekar att det kan vara en AI-genererad bild. ”Det borde vara straffbart att sprida såna bilder, utan att märka den AI”, kommenterar en person.Flera i gruppen hänvisar till att Magdalena Andersson skulle ha vägrat svara på frågor från SVT om Jeffrey Epstein, men det handlade i stället om ett klipp från Sverigedemokraternas förra mediekanal Riks.
   
   Fejkad bild
   
   Bilden finns inte med i några sökningar på nätet, och lades ut av en anonym medlem i gruppen. Den saknar alltså helt detaljer knutna till sig, som AI-bilder ofta gör.
   
   Det är inte lätt att avgöra om bilder är AI-genererade, men det finns ibland tecken på det. I det här fallet kan man se hur fingrar som i övrigt linjerar hamnar framför och bakom glaset i handen.
   
   Inzoomning i bilden.
   
   - Det här är en AI-bild och fejk. Magdalena har aldrig träffat Epstein, säger Magdalena Anderssons pressekreterare Adriana Haxhimustafa till Källkritikbyrån. LÄS MER:? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare

DESCRIPTION:
Plötsliga dödsfall kopplas till vaccin - något som avfärdas av experter.

CONTENT:
I vaccinskeptiska grupper i sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dör på grund av att de är vaccinerade - något som avfärdas av experter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

I en Facebook-grupp med över 17 000 medlemmar sprids då och då inlägg om unga atleter som plötsligt avlidit. Gruppens administratör delade i höstas en nyhet från The Irish Sun:

En 7-årig fotbollskille från Portugal kollapsar helt plötsligt på plan och drabbas av hjärtstillestånd.Vila i frid
Utdrag ur inlägg 16 september

Inlägg på Facebook 16 september.

Fallet finns beskrivet i flera nyhetsartiklar, men i dessa nämns inget om huruvida pojken var vaccinerad och det framkommer ingen koppling till covid-19-vaccin. Ändå görs den kopplingen i diskussionerna på nätet.

”Är alla globalister barnamördare eller är det läkarsamhället som följde order att mörda”, frågar sig ett engelskspråkigt konto med över 24 000 följare som delat vidare artikeln om den avlidna 7-åringen. I kommentarsfältet i den svenska Facebook-gruppen förs egna, icke-belagda teorier fram om vad som kan vara dödsorsaken: covidvaccinet - eller vaccin generellt.

Kommentar på Facebook 16 september 2025.

Dagen därpå uppmärksammas den serbiska fotbollsstjärnan Dejan Milovanovics död i gruppen. Han drabbades av en hjärtattack och kollapsade på planen under en veteranmatch den 16 september 2025.

”En till”, skrev Facebook-gruppens administratör, och i kommentarsfältet pekades ”giftsprutan” och vaccin ut.

Inlägg på Facebook 17 september. 

I gruppen finns flera liknande exempel. Det räcker att söka på "vila i frid" så görs ett större antal inlägg om personer som dött unga eller atleter som omkommit plötsligt. I kommentarsfälten leds misstankarna - utan något faktaunderlag som backar upp påståendena - till vacciner, särskilt covid- eller HPV-vaccinen.Men när Källkritikbyrån talar med experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så är det tydligt: studier har inte visat något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.

Kommentar på Facebook 18 juni 2025.

Att unga atleter skulle dö i högre utsträckning sedan coronapandemin är också ett falskt påstående som spridits de senaste åren.

Plötslig död inom idrotten

Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han forskar i idrottsfysiologi, om nyttan av att röra på sig, men också om plötslig död inom idrotten, och tillbakavisar påståendena om en koppling mellan covidvaccinering och plötslig död bland unga elitidrottare.

- Majoriteten av dödsfall hos unga, under 35 år, som dör inom idrotten beror på ärftliga hjärtsjukdomar, säger han till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 22 juni 2025.

Börjesson har varit med och gjort en stor registerstudie över vad som orsakar plötslig död inom elitidrotten. Den visar att den vanligaste dödsorsaken bland elitidrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar - alltså sjukdomar som inte på något sätt är kopplade till vaccinering. Vidare visar studien att antalet dödsfall minskar.

- Jämför man tioårsperioden 1990-2000 med 2000-2010 ser vi att andelen dödsfall har minskat med hälften, säger Mats Börjesson.

Har det dött fler idrottare sedan coronapandemin?

- Svaret är nej. Om det dött fler unga, nej det finns inga tecken på det.

Kontroller av vaccin

Att granska dödsorsaken för enskilda personer, i Sverige eller utomlands, är svårt då journaler inte är offentliga handlingar. Men det finns inarbetade granskningssystem för att fånga upp till exempel biverkningar av vaccin.Till Läkemedelsverket rapporteras biverkningar av vaccin och läkemedel. Ofta är det professionen - i det här fallet idrottsläkare - som först larmar om de ser tendenser till allvarliga biverkningar.

- Men det finns inga sådana rapporter, inte någon signal eller ens någon antydan om det, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Innan vaccin blir godkända och kan börja användas inom vården och av allmänheten genomgår de omfattande kontroller och föregås av stora kliniska studier. 

- Om man hade dödsfall som en möjlig biverkan i dessa studier så skulle produkten naturligtvis inte bli godkänd - och de kliniska studierna skulle ha stoppats långt innan dess, säger Charlotta Bergquist.Läkemedelsföretag och myndigheter håller efter det att vacciner släppts på marknaden fortsatt koll på dem. Läkemedelsverket övervakar de anmälningar om biverkningar som sjukvården och privatpersoner skickar in. Myndigheten delar även kunskap i nätverk med sina motsvarigheter i andra länder.

Osannolikt med långa eftersläpningar

I grupper på Facebook påstås att det finns ett samband mellan covidvaccinering och hjärtsjukdom och de här dödsfallen. Ofta spekuleras det kring om de unga atleterna tog coronavaccin när vaccineringskampanjen mot covid-19 pågick 2020-2022.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Men att vaccinering skulle ge en biverkan flera år efter vaccinationstillfället ses som osannolikt, enligt de experter vi talat med.

Finns det någon risk på lång sikt med vaccinering (till exempel mot HPV eller covid-19)?

- Nej, inte som vi känner till - eller har anledning att tro, säger Charlotta Bergquist.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Tidigt under vaccineringskampanjen under pandemin upptäcktes en ökad risk för lindrig hjärtmuskelinflammation för framför allt unga män som tog mRNA-vaccinet Spikevax för att förebygga covid-19.

- I Sverige ledde det ju till att myndigheterna agerade snabbt och informerade om att unga under 30 år inte ska ta Spikevax, utan de fick något annat av covidvaccinerna, säger Charlotta Bergquist.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Sedan 2022 har Folkhälsomyndigheten ändrat på rekommendationerna för covidvaccin. Unga friska personer rekommenderas inte längre att ta vaccin mot covid-19.

- I dag anser man att nyttan av att unga i allmänhet vaccinerar sig mot covid-19 inte är särskilt stor. Nu har man en immunitet, alla har varit exponerade för covid-19 och sjukdomen är för de flesta inte särskilt allvarlig.

Kommentar på Facebook 24 december 2025.

Om du fick vaccinet för några år sedan - innan rekommendationen ändrades - så finns inget skäl till oro heller, enligt Bergquist.- Att det skulle dyka upp något som man inte känt till tidigare är osannolikt. Utifrån den stora användningen av vaccinerna har vi stor kunskap om biverkningarna.

Hon får medhåll av Anders Hviid, chef för avdelningen för epidemiologisk forskning på myndigheten Statens serum institut i Danmark.

- Det är ganska spekulativt att hävda att allvarliga biverkningar kan uppstå långt efter vaccinationen. Man måste fråga sig vem som sprider denna felaktiga information och vad deras motiv är, säger Hviid till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 24 december 2025.

Han är huvudförfattare till en stor och uppmärksammad studie på runt 99 miljoner människor om covidvaccin. I forskningsstudien ses en liten ökad risk för unga människor för att utveckla inflammation i hjärtmuskeln förknippad med mRNA-vacciner.

Bör människor avstå från att vaccinera sig på grund av dessa risker?

- Nej, risken för allvarliga biverkningar är mycket liten. Just nu erbjuder vi vaccination till äldre personer som löper risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av covid-19. De nämnda biverkningarna är ganska sällsynta och observeras främst hos yngre personer, säger Ander Hviid.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Även en stor registerstudie över den svenska befolkningen visar en tillfälligt ökad risk för hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccinering.Men den stora svenska forskarstudien visar även att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer, "vilket understryker de skyddande fördelarna med fullständig vaccination", skriver forskarna.I studien ingick över åtta miljoner svenskar, alltså nära hela den vuxna befolkningen i Sverige.

Norsk idrottare avled

Under julen återaktualiserades ämnet då den norska skidskyttestjärnan Sivert Guttorm Bakken hittades död på sitt hotellrum. Han fick 2022 hjärtsäcksinflammation, vilket är en ovanlig biverkan av coronavaccinet, något som uppmärksammades i medier. I nyhetsrapporteringen lyftes både vaccineringen fram och att Sivert Guttorm Bakken opererat hjärtat våren 2021.Så här skriver den finländska public service-kanalen Yle:

Karriärens enda världscupseger tog Bakken på hemmaplan i Holmenkollen i mars 2022, ett år efter att han varit på en hjärtoperation som gjordes på grund av långvariga problem med hjärtflimmer.
Utdrag ur artikel på Yle 23 december 2025

2024 gjorde Guttorm Bakken comeback. Efter hans död har det florerat rykten och spekulationer kring dödsorsaken. I kommentarerna till ett inlägg om Bakkens död i Facebook-gruppen skriver en medlem "Ännu en..." och fyller på med blodiga sprutsymboler. "Ja tyvärr", svarar en annan.

Kommentar på Facebook 24 december 2025.

Men ännu är inte dödsorsaken klarlagd. Norges skidskytteförbund skrev i ett pressmeddelande på annandagen att Bakken hade höghöjdsmask på sig när han hittades.

"Det cirkulerar för närvarande många rykten och obekräftade uppgifter kopplade till Bakkens död. Först när vi har fått en redogörelse från Polisen och rättsmedicinska myndigheter i Italien kommer vi att kunna kommentera vad som sannolikt har hänt och den troliga dödsorsaken".
Utdrag ur pressmeddelande från Norges skidskytteförbund 26 december 2025

Influensa i topp

En annan av de möjliga men mycket sällsynta biverkningarna av covidvaccin är hjärtmuskelinflammation. Där är dock den största riskfaktorn för att bli allvarligt drabbad att träna medan du är sjuk.- Hjärtmuskelinflammation får man främst av att man är sjuk och tränar. Om du är förkyld eller har influensa så ska du inte träna för då riskerar du att bli sjuk med hjärtmuskelinflammation, säger professor Mats Börjesson.

Inlägg på Facebook 14 juni 2025. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna på bilden.

- Alla infektioner, inklusive covid, kan orsaka hjärtmuskelinflammation, och i topp här ligger influensan. Covid har inte störst risk för att ge hjärtmuskelinflammation, men den sjukdomen är förenad med andra komplikationer och hjärtkomplikationer som till exempel hjärtinfarkt.

Hjärtmuskelinflammation kan ge hjärtstillestånd och står för en mindre del av alla dödsfall hos unga idrottare. I så gott som i alla fall har det då handlat om personer som tränat när de är sjuka, enligt Mats Börjesson.

Sammantaget: I sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dött till följd av vaccinering utan belägg. Enligt experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så visar studier inte något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.Störst risk att drabbas av exempelvis allvarlig hjärtmuskelinflammation löper den som tränar samtidigt som man är sjuk och en stor svensk forskarstudie visar att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer.

LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Svenskt barnafödande tas upp i vaccindesinformation? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare

DESCRIPTION:
Plötsliga dödsfall kopplas till vaccin - något som avfärdas av experter.

CONTENT:
I vaccinskeptiska grupper i sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dör på grund av att de är vaccinerade - något som avfärdas av experter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

I en Facebook-grupp med över 17 000 medlemmar sprids då och då inlägg om unga atleter som plötsligt avlidit. Gruppens administratör delade i höstas en nyhet från The Irish Sun:

En 7-årig fotbollskille från Portugal kollapsar helt plötsligt på plan och drabbas av hjärtstillestånd.Vila i frid
Utdrag ur inlägg 16 september

Inlägg på Facebook 16 september.

Fallet finns beskrivet i flera nyhetsartiklar, men i dessa nämns inget om huruvida pojken var vaccinerad och det framkommer ingen koppling till covid-19-vaccin. Ändå görs den kopplingen i diskussionerna på nätet.

”Är alla globalister barnamördare eller är det läkarsamhället som följde order att mörda”, frågar sig ett engelskspråkigt konto med över 24 000 följare som delat vidare artikeln om den avlidna 7-åringen. I kommentarsfältet i den svenska Facebook-gruppen förs egna, icke-belagda teorier fram om vad som kan vara dödsorsaken: covidvaccinet - eller vaccin generellt.

Kommentar på Facebook 16 september 2025.

Dagen därpå uppmärksammas den serbiska fotbollsstjärnan Dejan Milovanovics död i gruppen. Han drabbades av en hjärtattack och kollapsade på planen under en veteranmatch den 16 september 2025.

”En till”, skrev Facebook-gruppens administratör, och i kommentarsfältet pekades ”giftsprutan” och vaccin ut.

Inlägg på Facebook 17 september. 

I gruppen finns flera liknande exempel. Det räcker att söka på "vila i frid" så görs ett större antal inlägg om personer som dött unga eller atleter som omkommit plötsligt. I kommentarsfälten leds misstankarna - utan något faktaunderlag som backar upp påståendena - till vacciner, särskilt covid- eller HPV-vaccinen.Men när Källkritikbyrån talar med experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så är det tydligt: studier har inte visat något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.

Kommentar på Facebook 18 juni 2025.

Att unga atleter skulle dö i högre utsträckning sedan coronapandemin är också ett falskt påstående som spridits de senaste åren.

Plötslig död inom idrotten

Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han forskar i idrottsfysiologi, om nyttan av att röra på sig, men också om plötslig död inom idrotten, och tillbakavisar påståendena om en koppling mellan covidvaccinering och plötslig död bland unga elitidrottare.

- Majoriteten av dödsfall hos unga, under 35 år, som dör inom idrotten beror på ärftliga hjärtsjukdomar, säger han till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 22 juni 2025.

Börjesson har varit med och gjort en stor registerstudie över vad som orsakar plötslig död inom elitidrotten. Den visar att den vanligaste dödsorsaken bland elitidrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar - alltså sjukdomar som inte på något sätt är kopplade till vaccinering. Vidare visar studien att antalet dödsfall minskar.

- Jämför man tioårsperioden 1990-2000 med 2000-2010 ser vi att andelen dödsfall har minskat med hälften, säger Mats Börjesson.

Har det dött fler idrottare sedan coronapandemin?

- Svaret är nej. Om det dött fler unga, nej det finns inga tecken på det.

Kontroller av vaccin

Att granska dödsorsaken för enskilda personer, i Sverige eller utomlands, är svårt då journaler inte är offentliga handlingar. Men det finns inarbetade granskningssystem för att fånga upp till exempel biverkningar av vaccin.Till Läkemedelsverket rapporteras biverkningar av vaccin och läkemedel. Ofta är det professionen - i det här fallet idrottsläkare - som först larmar om de ser tendenser till allvarliga biverkningar.

- Men det finns inga sådana rapporter, inte någon signal eller ens någon antydan om det, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Innan vaccin blir godkända och kan börja användas inom vården och av allmänheten genomgår de omfattande kontroller och föregås av stora kliniska studier. 

- Om man hade dödsfall som en möjlig biverkan i dessa studier så skulle produkten naturligtvis inte bli godkänd - och de kliniska studierna skulle ha stoppats långt innan dess, säger Charlotta Bergquist.Läkemedelsföretag och myndigheter håller efter det att vacciner släppts på marknaden fortsatt koll på dem. Läkemedelsverket övervakar de anmälningar om biverkningar som sjukvården och privatpersoner skickar in. Myndigheten delar även kunskap i nätverk med sina motsvarigheter i andra länder.

Osannolikt med långa eftersläpningar

I grupper på Facebook påstås att det finns ett samband mellan covidvaccinering och hjärtsjukdom och de här dödsfallen. Ofta spekuleras det kring om de unga atleterna tog coronavaccin när vaccineringskampanjen mot covid-19 pågick 2020-2022.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Men att vaccinering skulle ge en biverkan flera år efter vaccinationstillfället ses som osannolikt, enligt de experter vi talat med.

Finns det någon risk på lång sikt med vaccinering (till exempel mot HPV eller covid-19)?

- Nej, inte som vi känner till - eller har anledning att tro, säger Charlotta Bergquist.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Tidigt under vaccineringskampanjen under pandemin upptäcktes en ökad risk för lindrig hjärtmuskelinflammation för framför allt unga män som tog mRNA-vaccinet Spikevax för att förebygga covid-19.

- I Sverige ledde det ju till att myndigheterna agerade snabbt och informerade om att unga under 30 år inte ska ta Spikevax, utan de fick något annat av covidvaccinerna, säger Charlotta Bergquist.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Sedan 2022 har Folkhälsomyndigheten ändrat på rekommendationerna för covidvaccin. Unga friska personer rekommenderas inte längre att ta vaccin mot covid-19.

- I dag anser man att nyttan av att unga i allmänhet vaccinerar sig mot covid-19 inte är särskilt stor. Nu har man en immunitet, alla har varit exponerade för covid-19 och sjukdomen är för de flesta inte särskilt allvarlig.

Kommentar på Facebook 24 december 2025.

Om du fick vaccinet för några år sedan - innan rekommendationen ändrades - så finns inget skäl till oro heller, enligt Bergquist.- Att det skulle dyka upp något som man inte känt till tidigare är osannolikt. Utifrån den stora användningen av vaccinerna har vi stor kunskap om biverkningarna.

Hon får medhåll av Anders Hviid, chef för avdelningen för epidemiologisk forskning på myndigheten Statens serum institut i Danmark.

- Det är ganska spekulativt att hävda att allvarliga biverkningar kan uppstå långt efter vaccinationen. Man måste fråga sig vem som sprider denna felaktiga information och vad deras motiv är, säger Hviid till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 24 december 2025.

Han är huvudförfattare till en stor och uppmärksammad studie på runt 99 miljoner människor om covidvaccin. I forskningsstudien ses en liten ökad risk för unga människor för att utveckla inflammation i hjärtmuskeln förknippad med mRNA-vacciner.

Bör människor avstå från att vaccinera sig på grund av dessa risker?

- Nej, risken för allvarliga biverkningar är mycket liten. Just nu erbjuder vi vaccination till äldre personer som löper risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av covid-19. De nämnda biverkningarna är ganska sällsynta och observeras främst hos yngre personer, säger Ander Hviid.

Kommentar på Facebook 23 december 2025.

Även en stor registerstudie över den svenska befolkningen visar en tillfälligt ökad risk för hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccinering.Men den stora svenska forskarstudien visar även att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer, "vilket understryker de skyddande fördelarna med fullständig vaccination", skriver forskarna.I studien ingick över åtta miljoner svenskar, alltså nära hela den vuxna befolkningen i Sverige.

Norsk idrottare avled

Under julen återaktualiserades ämnet då den norska skidskyttestjärnan Sivert Guttorm Bakken hittades död på sitt hotellrum. Han fick 2022 hjärtsäcksinflammation, vilket är en ovanlig biverkan av coronavaccinet, något som uppmärksammades i medier. I nyhetsrapporteringen lyftes både vaccineringen fram och att Sivert Guttorm Bakken opererat hjärtat våren 2021.Så här skriver den finländska public service-kanalen Yle:

Karriärens enda världscupseger tog Bakken på hemmaplan i Holmenkollen i mars 2022, ett år efter att han varit på en hjärtoperation som gjordes på grund av långvariga problem med hjärtflimmer.
Utdrag ur artikel på Yle 23 december 2025

2024 gjorde Guttorm Bakken comeback. Efter hans död har det florerat rykten och spekulationer kring dödsorsaken. I kommentarerna till ett inlägg om Bakkens död i Facebook-gruppen skriver en medlem "Ännu en..." och fyller på med blodiga sprutsymboler. "Ja tyvärr", svarar en annan.

Kommentar på Facebook 24 december 2025.

Men ännu är inte dödsorsaken klarlagd. Norges skidskytteförbund skrev i ett pressmeddelande på annandagen att Bakken hade höghöjdsmask på sig när han hittades.

"Det cirkulerar för närvarande många rykten och obekräftade uppgifter kopplade till Bakkens död. Först när vi har fått en redogörelse från Polisen och rättsmedicinska myndigheter i Italien kommer vi att kunna kommentera vad som sannolikt har hänt och den troliga dödsorsaken".
Utdrag ur pressmeddelande från Norges skidskytteförbund 26 december 2025

Influensa i topp

En annan av de möjliga men mycket sällsynta biverkningarna av covidvaccin är hjärtmuskelinflammation. Där är dock den största riskfaktorn för att bli allvarligt drabbad att träna medan du är sjuk.- Hjärtmuskelinflammation får man främst av att man är sjuk och tränar. Om du är förkyld eller har influensa så ska du inte träna för då riskerar du att bli sjuk med hjärtmuskelinflammation, säger professor Mats Börjesson.

Inlägg på Facebook 14 juni 2025. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna på bilden.

- Alla infektioner, inklusive covid, kan orsaka hjärtmuskelinflammation, och i topp här ligger influensan. Covid har inte störst risk för att ge hjärtmuskelinflammation, men den sjukdomen är förenad med andra komplikationer och hjärtkomplikationer som till exempel hjärtinfarkt.

Hjärtmuskelinflammation kan ge hjärtstillestånd och står för en mindre del av alla dödsfall hos unga idrottare. I så gott som i alla fall har det då handlat om personer som tränat när de är sjuka, enligt Mats Börjesson.

Sammantaget: I sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dött till följd av vaccinering utan belägg. Enligt experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så visar studier inte något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.Störst risk att drabbas av exempelvis allvarlig hjärtmuskelinflammation löper den som tränar samtidigt som man är sjuk och en stor svensk forskarstudie visar att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer.

LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Svenskt barnafödande tas upp i vaccindesinformation? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-02-02 11:34:48

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 29703c73f7a16f22a6a48d3b3ef3808fd8dc539e
   Title:

   Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare
   Description:

   Plötsliga dödsfall kopplas till vaccin - något som avfärdas av experter.
   Content

   I vaccinskeptiska grupper i sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dör på grund av att de är vaccinerade - något som avfärdas av experter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   I en Facebook-grupp med över 17 000 medlemmar sprids då och då inlägg om unga atleter som plötsligt avlidit. Gruppens administratör delade i höstas en nyhet från The Irish Sun:
   
   En 7-årig fotbollskille från Portugal kollapsar helt plötsligt på plan och drabbas av hjärtstillestånd.Vila i frid
   Utdrag ur inlägg 16 september
   
   Inlägg på Facebook 16 september.
   
   Fallet finns beskrivet i flera nyhetsartiklar, men i dessa nämns inget om huruvida pojken var vaccinerad och det framkommer ingen koppling till covid-19-vaccin. Ändå görs den kopplingen i diskussionerna på nätet.
   
   ”Är alla globalister barnamördare eller är det läkarsamhället som följde order att mörda”, frågar sig ett engelskspråkigt konto med över 24 000 följare som delat vidare artikeln om den avlidna 7-åringen. I kommentarsfältet i den svenska Facebook-gruppen förs egna, icke-belagda teorier fram om vad som kan vara dödsorsaken: covidvaccinet - eller vaccin generellt.
   
   Kommentar på Facebook 16 september 2025.
   
   Dagen därpå uppmärksammas den serbiska fotbollsstjärnan Dejan Milovanovics död i gruppen. Han drabbades av en hjärtattack och kollapsade på planen under en veteranmatch den 16 september 2025.
   
   ”En till”, skrev Facebook-gruppens administratör, och i kommentarsfältet pekades ”giftsprutan” och vaccin ut.
   
   Inlägg på Facebook 17 september.
   
   I gruppen finns flera liknande exempel. Det räcker att söka på "vila i frid" så görs ett större antal inlägg om personer som dött unga eller atleter som omkommit plötsligt. I kommentarsfälten leds misstankarna - utan något faktaunderlag som backar upp påståendena - till vacciner, särskilt covid- eller HPV-vaccinen.Men när Källkritikbyrån talar med experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så är det tydligt: studier har inte visat något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.
   
   Kommentar på Facebook 18 juni 2025.
   
   Att unga atleter skulle dö i högre utsträckning sedan coronapandemin är också ett falskt påstående som spridits de senaste åren.
   
   Plötslig död inom idrotten
   
   Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han forskar i idrottsfysiologi, om nyttan av att röra på sig, men också om plötslig död inom idrotten, och tillbakavisar påståendena om en koppling mellan covidvaccinering och plötslig död bland unga elitidrottare.
   
   - Majoriteten av dödsfall hos unga, under 35 år, som dör inom idrotten beror på ärftliga hjärtsjukdomar, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 22 juni 2025.
   
   Börjesson har varit med och gjort en stor registerstudie över vad som orsakar plötslig död inom elitidrotten. Den visar att den vanligaste dödsorsaken bland elitidrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar - alltså sjukdomar som inte på något sätt är kopplade till vaccinering. Vidare visar studien att antalet dödsfall minskar.
   
   - Jämför man tioårsperioden 1990-2000 med 2000-2010 ser vi att andelen dödsfall har minskat med hälften, säger Mats Börjesson.
   
   Har det dött fler idrottare sedan coronapandemin?
   
   - Svaret är nej. Om det dött fler unga, nej det finns inga tecken på det.
   
   Kontroller av vaccin
   
   Att granska dödsorsaken för enskilda personer, i Sverige eller utomlands, är svårt då journaler inte är offentliga handlingar. Men det finns inarbetade granskningssystem för att fånga upp till exempel biverkningar av vaccin.Till Läkemedelsverket rapporteras biverkningar av vaccin och läkemedel. Ofta är det professionen - i det här fallet idrottsläkare - som först larmar om de ser tendenser till allvarliga biverkningar.
   
   - Men det finns inga sådana rapporter, inte någon signal eller ens någon antydan om det, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Innan vaccin blir godkända och kan börja användas inom vården och av allmänheten genomgår de omfattande kontroller och föregås av stora kliniska studier.
   
   - Om man hade dödsfall som en möjlig biverkan i dessa studier så skulle produkten naturligtvis inte bli godkänd - och de kliniska studierna skulle ha stoppats långt innan dess, säger Charlotta Bergquist.Läkemedelsföretag och myndigheter håller efter det att vacciner släppts på marknaden fortsatt koll på dem. Läkemedelsverket övervakar de anmälningar om biverkningar som sjukvården och privatpersoner skickar in. Myndigheten delar även kunskap i nätverk med sina motsvarigheter i andra länder.
   
   Osannolikt med långa eftersläpningar
   
   I grupper på Facebook påstås att det finns ett samband mellan covidvaccinering och hjärtsjukdom och de här dödsfallen. Ofta spekuleras det kring om de unga atleterna tog coronavaccin när vaccineringskampanjen mot covid-19 pågick 2020-2022.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Men att vaccinering skulle ge en biverkan flera år efter vaccinationstillfället ses som osannolikt, enligt de experter vi talat med.
   
   Finns det någon risk på lång sikt med vaccinering (till exempel mot HPV eller covid-19)?
   
   - Nej, inte som vi känner till - eller har anledning att tro, säger Charlotta Bergquist.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Tidigt under vaccineringskampanjen under pandemin upptäcktes en ökad risk för lindrig hjärtmuskelinflammation för framför allt unga män som tog mRNA-vaccinet Spikevax för att förebygga covid-19.
   
   - I Sverige ledde det ju till att myndigheterna agerade snabbt och informerade om att unga under 30 år inte ska ta Spikevax, utan de fick något annat av covidvaccinerna, säger Charlotta Bergquist.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Sedan 2022 har Folkhälsomyndigheten ändrat på rekommendationerna för covidvaccin. Unga friska personer rekommenderas inte längre att ta vaccin mot covid-19.
   
   - I dag anser man att nyttan av att unga i allmänhet vaccinerar sig mot covid-19 inte är särskilt stor. Nu har man en immunitet, alla har varit exponerade för covid-19 och sjukdomen är för de flesta inte särskilt allvarlig.
   
   Kommentar på Facebook 24 december 2025.
   
   Om du fick vaccinet för några år sedan - innan rekommendationen ändrades - så finns inget skäl till oro heller, enligt Bergquist.- Att det skulle dyka upp något som man inte känt till tidigare är osannolikt. Utifrån den stora användningen av vaccinerna har vi stor kunskap om biverkningarna.
   
   Hon får medhåll av Anders Hviid, chef för avdelningen för epidemiologisk forskning på myndigheten Statens serum institut i Danmark.
   
   - Det är ganska spekulativt att hävda att allvarliga biverkningar kan uppstå långt efter vaccinationen. Man måste fråga sig vem som sprider denna felaktiga information och vad deras motiv är, säger Hviid till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 24 december 2025.
   
   Han är huvudförfattare till en stor och uppmärksammad studie på runt 99 miljoner människor om covidvaccin. I forskningsstudien ses en liten ökad risk för unga människor för att utveckla inflammation i hjärtmuskeln förknippad med mRNA-vacciner.
   
   Bör människor avstå från att vaccinera sig på grund av dessa risker?
   
   - Nej, risken för allvarliga biverkningar är mycket liten. Just nu erbjuder vi vaccination till äldre personer som löper risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av covid-19. De nämnda biverkningarna är ganska sällsynta och observeras främst hos yngre personer, säger Ander Hviid.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Även en stor registerstudie över den svenska befolkningen visar en tillfälligt ökad risk för hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccinering.Men den stora svenska forskarstudien visar även att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer, "vilket understryker de skyddande fördelarna med fullständig vaccination", skriver forskarna.I studien ingick över åtta miljoner svenskar, alltså nära hela den vuxna befolkningen i Sverige.
   
   Norsk idrottare avled
   
   Under julen återaktualiserades ämnet då den norska skidskyttestjärnan Sivert Guttorm Bakken hittades död på sitt hotellrum. Han fick 2022 hjärtsäcksinflammation, vilket är en ovanlig biverkan av coronavaccinet, något som uppmärksammades i medier. I nyhetsrapporteringen lyftes både vaccineringen fram och att Sivert Guttorm Bakken opererat hjärtat våren 2021.Så här skriver den finländska public service-kanalen Yle:
   
   Karriärens enda världscupseger tog Bakken på hemmaplan i Holmenkollen i mars 2022, ett år efter att han varit på en hjärtoperation som gjordes på grund av långvariga problem med hjärtflimmer.
   Utdrag ur artikel på Yle 23 december 2025
   
   2024 gjorde Guttorm Bakken comeback. Efter hans död har det florerat rykten och spekulationer kring dödsorsaken. I kommentarerna till ett inlägg om Bakkens död i Facebook-gruppen skriver en medlem "Ännu en..." och fyller på med blodiga sprutsymboler. "Ja tyvärr", svarar en annan.
   
   Kommentar på Facebook 24 december 2025.
   
   Men ännu är inte dödsorsaken klarlagd. Norges skidskytteförbund skrev i ett pressmeddelande på annandagen att Bakken hade höghöjdsmask på sig när han hittades.
   
   "Det cirkulerar för närvarande många rykten och obekräftade uppgifter kopplade till Bakkens död. Först när vi har fått en redogörelse från Polisen och rättsmedicinska myndigheter i Italien kommer vi att kunna kommentera vad som sannolikt har hänt och den troliga dödsorsaken".
   Utdrag ur pressmeddelande från Norges skidskytteförbund 26 december 2025
   
   Influensa i topp
   
   En annan av de möjliga men mycket sällsynta biverkningarna av covidvaccin är hjärtmuskelinflammation. Där är dock den största riskfaktorn för att bli allvarligt drabbad att träna medan du är sjuk.- Hjärtmuskelinflammation får man främst av att man är sjuk och tränar. Om du är förkyld eller har influensa så ska du inte träna för då riskerar du att bli sjuk med hjärtmuskelinflammation, säger professor Mats Börjesson.
   
   Inlägg på Facebook 14 juni 2025. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna på bilden.
   
   - Alla infektioner, inklusive covid, kan orsaka hjärtmuskelinflammation, och i topp här ligger influensan. Covid har inte störst risk för att ge hjärtmuskelinflammation, men den sjukdomen är förenad med andra komplikationer och hjärtkomplikationer som till exempel hjärtinfarkt.
   
   Hjärtmuskelinflammation kan ge hjärtstillestånd och står för en mindre del av alla dödsfall hos unga idrottare. I så gott som i alla fall har det då handlat om personer som tränat när de är sjuka, enligt Mats Börjesson.
   
   Sammantaget: I sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dött till följd av vaccinering utan belägg. Enligt experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så visar studier inte något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.Störst risk att drabbas av exempelvis allvarlig hjärtmuskelinflammation löper den som tränar samtidigt som man är sjuk och en stor svensk forskarstudie visar att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer.
   
   LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Svenskt barnafödande tas upp i vaccindesinformation? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-02-02 11:34:48

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 07d3e2e9271333345efe983a1c0376e7ea1da411
   Title:

   Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare
   Description:

   Plötsliga dödsfall kopplas till vaccin - något som avfärdas av experter.
   Content

   I vaccinskeptiska grupper i sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dör på grund av att de är vaccinerade - något som avfärdas av experter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   I en Facebook-grupp med över 17 000 medlemmar sprids då och då inlägg om unga atleter som plötsligt avlidit. Gruppens administratör delade i höstas en nyhet från The Irish Sun:
   
   En 7-årig fotbollskille från Portugal kollapsar helt plötsligt på plan och drabbas av hjärtstillestånd.Vila i frid
   Utdrag ur inlägg 16 september
   
   Inlägg på Facebook 16 september.
   
   Fallet finns beskrivet i flera nyhetsartiklar, men i dessa nämns inget om huruvida pojken var vaccinerad och det framkommer ingen koppling till covid-19-vaccin. Ändå görs den kopplingen i diskussionerna på nätet.
   
   ”Är alla globalister barnamördare eller är det läkarsamhället som följde order att mörda”, frågar sig ett engelskspråkigt konto med över 24 000 följare som delat vidare artikeln om den avlidna 7-åringen. I kommentarsfältet i den svenska Facebook-gruppen förs egna, icke-belagda teorier fram om vad som kan vara dödsorsaken: covidvaccinet - eller vaccin generellt.
   
   Kommentar på Facebook 16 september 2025.
   
   Dagen därpå uppmärksammas den serbiska fotbollsstjärnan Dejan Milovanovics död i gruppen. Han drabbades av en hjärtattack och kollapsade på planen under en veteranmatch den 16 september 2025.
   
   ”En till”, skrev Facebook-gruppens administratör, och i kommentarsfältet pekades ”giftsprutan” och vaccin ut.
   
   Inlägg på Facebook 17 september.
   
   I gruppen finns flera liknande exempel. Det räcker att söka på "vila i frid" så görs ett större antal inlägg om personer som dött unga eller atleter som omkommit plötsligt. I kommentarsfälten leds misstankarna - utan något faktaunderlag som backar upp påståendena - till vacciner, särskilt covid- eller HPV-vaccinen.Men när Källkritikbyrån talar med experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så är det tydligt: studier har inte visat något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.
   
   Kommentar på Facebook 18 juni 2025.
   
   Att unga atleter skulle dö i högre utsträckning sedan coronapandemin är också ett falskt påstående som spridits de senaste åren.
   
   Plötslig död inom idrotten
   
   Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han forskar i idrottsfysiologi, om nyttan av att röra på sig, men också om plötslig död inom idrotten, och tillbakavisar påståendena om en koppling mellan covidvaccinering och plötslig död bland unga elitidrottare.
   
   - Majoriteten av dödsfall hos unga, under 35 år, som dör inom idrotten beror på ärftliga hjärtsjukdomar, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 22 juni 2025.
   
   Börjesson har varit med och gjort en stor registerstudie över vad som orsakar plötslig död inom elitidrotten. Den visar att den vanligaste dödsorsaken bland elitidrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar - alltså sjukdomar som inte på något sätt är kopplade till vaccinering. Vidare visar studien att antalet dödsfall minskar.
   
   - Jämför man tioårsperioden 1990-2000 med 2000-2010 ser vi att andelen dödsfall har minskat med hälften, säger Mats Börjesson.
   
   Har det dött fler idrottare sedan coronapandemin?
   
   - Svaret är nej. Om det dött fler unga, nej det finns inga tecken på det.
   
   Kontroller av vaccin
   
   Att granska dödsorsaken för enskilda personer, i Sverige eller utomlands, är svårt då journaler inte är offentliga handlingar. Men det finns inarbetade granskningssystem för att fånga upp till exempel biverkningar av vaccin.Till Läkemedelsverket rapporteras biverkningar av vaccin och läkemedel. Ofta är det professionen - i det här fallet idrottsläkare - som först larmar om de ser tendenser till allvarliga biverkningar.
   
   - Men det finns inga sådana rapporter, inte någon signal eller ens någon antydan om det, säger Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert på enheten för effekt och säkerhet på Läkemedelsverket.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Innan vaccin blir godkända och kan börja användas inom vården och av allmänheten genomgår de omfattande kontroller och föregås av stora kliniska studier.
   
   - Om man hade dödsfall som en möjlig biverkan i dessa studier så skulle produkten naturligtvis inte bli godkänd - och de kliniska studierna skulle ha stoppats långt innan dess, säger Charlotta Bergquist.Läkemedelsföretag och myndigheter håller efter det att vacciner släppts på marknaden fortsatt koll på dem. Läkemedelsverket övervakar de anmälningar om biverkningar som sjukvården och privatpersoner skickar in. Myndigheten delar även kunskap i nätverk med sina motsvarigheter i andra länder.
   
   Osannolikt med långa eftersläpningar
   
   I grupper på Facebook påstås att det finns ett samband mellan covidvaccinering och hjärtsjukdom och de här dödsfallen. Ofta spekuleras det kring om de unga atleterna tog coronavaccin när vaccineringskampanjen mot covid-19 pågick 2020-2022.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Men att vaccinering skulle ge en biverkan flera år efter vaccinationstillfället ses som osannolikt, enligt de experter vi talat med.
   
   Finns det någon risk på lång sikt med vaccinering (till exempel mot HPV eller covid-19)?
   
   - Nej, inte som vi känner till - eller har anledning att tro, säger Charlotta Bergquist.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Tidigt under vaccineringskampanjen under pandemin upptäcktes en ökad risk för lindrig hjärtmuskelinflammation för framför allt unga män som tog mRNA-vaccinet Spikevax för att förebygga covid-19.
   
   - I Sverige ledde det ju till att myndigheterna agerade snabbt och informerade om att unga under 30 år inte ska ta Spikevax, utan de fick något annat av covidvaccinerna, säger Charlotta Bergquist.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Sedan 2022 har Folkhälsomyndigheten ändrat på rekommendationerna för covidvaccin. Unga friska personer rekommenderas inte längre att ta vaccin mot covid-19.
   
   - I dag anser man att nyttan av att unga i allmänhet vaccinerar sig mot covid-19 inte är särskilt stor. Nu har man en immunitet, alla har varit exponerade för covid-19 och sjukdomen är för de flesta inte särskilt allvarlig.
   
   Kommentar på Facebook 24 december 2025.
   
   Om du fick vaccinet för några år sedan - innan rekommendationen ändrades - så finns inget skäl till oro heller, enligt Bergquist.- Att det skulle dyka upp något som man inte känt till tidigare är osannolikt. Utifrån den stora användningen av vaccinerna har vi stor kunskap om biverkningarna.
   
   Hon får medhåll av Anders Hviid, chef för avdelningen för epidemiologisk forskning på myndigheten Statens serum institut i Danmark.
   
   - Det är ganska spekulativt att hävda att allvarliga biverkningar kan uppstå långt efter vaccinationen. Man måste fråga sig vem som sprider denna felaktiga information och vad deras motiv är, säger Hviid till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 24 december 2025.
   
   Han är huvudförfattare till en stor och uppmärksammad studie på runt 99 miljoner människor om covidvaccin. I forskningsstudien ses en liten ökad risk för unga människor för att utveckla inflammation i hjärtmuskeln förknippad med mRNA-vacciner.
   
   Bör människor avstå från att vaccinera sig på grund av dessa risker?
   
   - Nej, risken för allvarliga biverkningar är mycket liten. Just nu erbjuder vi vaccination till äldre personer som löper risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av covid-19. De nämnda biverkningarna är ganska sällsynta och observeras främst hos yngre personer, säger Ander Hviid.
   
   Kommentar på Facebook 23 december 2025.
   
   Även en stor registerstudie över den svenska befolkningen visar en tillfälligt ökad risk för hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccinering.Men den stora svenska forskarstudien visar även att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer, "vilket understryker de skyddande fördelarna med fullständig vaccination", skriver forskarna.I studien ingick över åtta miljoner svenskar, alltså nära hela den vuxna befolkningen i Sverige.
   
   Norsk idrottare avled
   
   Under julen återaktualiserades ämnet då den norska skidskyttestjärnan Sivert Guttorm Bakken hittades död på sitt hotellrum. Han fick 2022 hjärtsäcksinflammation, vilket är en ovanlig biverkan av coronavaccinet, något som uppmärksammades i medier. I nyhetsrapporteringen lyftes både vaccineringen fram och att Sivert Guttorm Bakken opererat hjärtat våren 2021.Så här skriver den finländska public service-kanalen Yle:
   
   Karriärens enda världscupseger tog Bakken på hemmaplan i Holmenkollen i mars 2022, ett år efter att han varit på en hjärtoperation som gjordes på grund av långvariga problem med hjärtflimmer.
   Utdrag ur artikel på Yle 23 december 2025
   
   2024 gjorde Guttorm Bakken comeback. Efter hans död har det florerat rykten och spekulationer kring dödsorsaken. I kommentarerna till ett inlägg om Bakkens död i Facebook-gruppen skriver en medlem "Ännu en..." och fyller på med blodiga sprutsymboler. "Ja tyvärr", svarar en annan.
   
   Kommentar på Facebook 24 december 2025.
   
   Men ännu är inte dödsorsaken klarlagd. Norges skidskytteförbund skrev i ett pressmeddelande på annandagen att Bakken hade höghöjdsmask på sig när han hittades.
   
   "Det cirkulerar för närvarande många rykten och obekräftade uppgifter kopplade till Bakkens död. Först när vi har fått en redogörelse från Polisen och rättsmedicinska myndigheter i Italien kommer vi att kunna kommentera vad som sannolikt har hänt och den troliga dödsorsaken".
   Utdrag ur pressmeddelande från Norges skidskytteförbund 26 december 2025
   
   Influensa i topp
   
   En annan av de möjliga men mycket sällsynta biverkningarna av covidvaccin är hjärtmuskelinflammation. Där är dock den största riskfaktorn för att bli allvarligt drabbad att träna medan du är sjuk.- Hjärtmuskelinflammation får man främst av att man är sjuk och tränar. Om du är förkyld eller har influensa så ska du inte träna för då riskerar du att bli sjuk med hjärtmuskelinflammation, säger professor Mats Börjesson.
   
   Inlägg på Facebook 14 juni 2025. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna på bilden.
   
   - Alla infektioner, inklusive covid, kan orsaka hjärtmuskelinflammation, och i topp här ligger influensan. Covid har inte störst risk för att ge hjärtmuskelinflammation, men den sjukdomen är förenad med andra komplikationer och hjärtkomplikationer som till exempel hjärtinfarkt.
   
   Hjärtmuskelinflammation kan ge hjärtstillestånd och står för en mindre del av alla dödsfall hos unga idrottare. I så gott som i alla fall har det då handlat om personer som tränat när de är sjuka, enligt Mats Börjesson.
   
   Sammantaget: I sociala medier sprids påståenden om att unga atleter dött till följd av vaccinering utan belägg. Enligt experter på idrottsfysiologi, hjärtsjukdomar och vaccin så visar studier inte något samband mellan dödsfall hos unga elitidrottare och vaccinering. Den vanligaste orsaken till plötslig död hos elitdrottare under 35 år är ärftliga hjärtsjukdomar.Störst risk att drabbas av exempelvis allvarlig hjärtmuskelinflammation löper den som tränar samtidigt som man är sjuk och en stor svensk forskarstudie visar att fullständig vaccination avsevärt minskade risken för flera allvarligare covid-19-relaterade hjärtkomplikationer.
   
   LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Svenskt barnafödande tas upp i vaccindesinformation? Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande

DESCRIPTION:
Påståenden om blodiga skor, kidnappare och uttalanden från vännerna sprids.

CONTENT:
En vietnamesisk klickbetesfabrik sprider falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande i Uddevalla, ihop med påhittade citat från poliskällor och flickans anhöriga. Det visar en gemensam granskning gjord av Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.

Foto: Skärmdump/Facebook

"NYA UPPGIFTER!", skriver Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter den 12 januari.

Det handlar om fallet med den försvunna Hanna, 18, i Uddevalla.

"Övervakningskamera ska ha fångat henne tillsammans med okänd man ? Hela artikeln finns i första kommentaren", fortsätter inlägget.

Inlägg på Facebook 12 januari.

Men uppgiften är, av allt att döma, påhittad - det visar en gemensam granskning från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter. I artikeln finns ingen övervakningsfilm, utan en suddig stillbild som polisen inte kunnat knyta till fallet. Bakom denna, och flera andra Facebook-sidor som använt sig av flickans försvinnande, står den vietnamesiska klickbetesfabriken Beeup.

I augusti 2025 avslöjade Källkritikbyrån att Beeup etablerat sig i Sverige och pumpade ut påhittade AI-historier på Facebook. Syftet är att locka in läsaren på en extern ”nyhetssajt” - länkad i kommentarsfältet och sprängfylld med annonser - där det vietnamesiska företaget tjänar pengar för varje klick.

Beeup beskriver sig som en viral marknadsföringsbyrå och lyfter stolt fram sina nära 1 700 Facebook-sidor runtom i världen med uppåt tio miljoner följare.

Skärmdump från Beeups sajt 24 augusti.

Sedan vår granskning i somras har dessa Facebook-sidor fortsatt sin aktivitet. Men den 27 november 2025 tycks något nytt ske. Då skapas sidan Sveriges Dagliga Nyheter, som ligger bakom inlägget om Hanna. Sidan får mycket snart 11 000 följare, varav merparten är "tomma konton" med vietnamesiska namn.

Från Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter.

Nu verkar fokus skifta, från helt påhittade AI-historier och skvallernyheter till publiceringar om verkliga kriminalfall.

Veckan därpå, den 3 december, skapas ytterligare två sidor:

Sverige Nyheter Idag (12 000 följare)

Glada Berättelser (11 000 följare)

Den 1 januari 2026 ännu en:

Kändis Dag (11 000 följare)

Dessa fyra sidor har, sedan 18-åriga Hanna försvann, lagt ut ett dussintal artiklar om fallet, fyllda med påhittade uppgifter och citat. Tillsammans har de genererat tiotusentals reaktioner.

Inlägg på Facebook 15 januari.

I torsdags påstod de tre sidorna att Hannas anhöriga uttalat sig - i kommentarsfältet länkade de till den annonsfyllda "nyhetssajten" RealityNews68. Där möts läsaren av en artikel som bär flera tecken på AI-genererad text med citat från anonyma personer som påstås känna Hanna, men som ingen etablerad nyhetskälla tycks ha talat med."Om någon var ny eller osäker var Hanna den som tog första steget, berättar en bekant.""Det här är inte hon. Hon skulle aldrig bara försvinna utan att säga något, säger en vän.""Hon är mentalt stark. Hon ger inte upp i första taget, säger en träningskamrat."

Från sajten Realitynews68.

Den 16 januari eskalerar det hela ytterligare. Då publicerar Facebook-sidan Kändis Dag ett inlägg som lyder:

"Chockerande nyheter – Polisen avslöjar att de har hittat Hannas blodfläckade skor, den 18-åriga flickan som försvann i Uddevalla…Se hela versionen i första kommentaren?"
Ur inlägg på Facebook 16 januari

Inlägget får 3 700 reaktioner, 700 kommentarer, och delas ett hundratal gånger. Men uppgiften om de blodiga skorna går inte att återfinna någon annanstans.

Kommentar på Facebook 19 januari.

I kommentarsfältet länkar sidan till den annonsfyllda anonyma sajten Newsbyte8386.

Från sajten Newsbyte8386.

Från Facebook-sidan Kändis Dag publiceras även flera andra påståenden: att 18-åriga Hanna inte egentligen varit försvunnen, att hon flytt i skräck efter hot, och ”kunde ha räddats om polisen larmats tidigare”, samt att en kidnappare ringt Hannas föräldrar.

Inlägg på Facebook 19 januari.

Inga av dessa uppgifter förekommer någon annanstans i nyhetsrapporteringen om försvinnandet.

Polisen avfärdar ”kamerabilden”

Den 17 januari skriver Sveriges Dagliga Nyheter:

"NYTT GENOMBROTT! I fallet Hanna, 18, försvunnen i Uddevalla - polisen spårar okänd man efter upptäckter i hennes privata konto ? Hela artikeln finns i första kommentaren"
Från inlägg på Facebook 17 januari

Där uppges grundlöst att Hanna chattat med en ung man dagen före försvinnandet, vilket familjen påstås bekräfta. I artikeln hänvisas till poliskällor, med en bild på Martin Öhman, polisområdeschef för Västra Fyrbodal och kommenderingschef för sökinsatsen.

Från inlägg på Facebook 17 januari.

Detta återkommer i flera av artiklarna - poliscitat som inte går att hitta någon annanstans, ihop med bilder på just Martin Öhman. Men när Skaraborgs Nyheter kontaktar Öhman känns han varken vid citaten eller att han ska ha talat med den påstådda nyhetssajten:- Det är ingen aktör jag känner igen, svarar Öhman.

”Övervakningskamera-bilden”, som nämns i början av vår artikel, diskuteras flitigt i kommentarsfält på sociala medier och i trådar på internetforum.

Inlägg på Facebook 16 januari.

När Skaraborgs Nyheter lyfter bilden med Martin Öhman så känner han direkt igen den.

- Den bilden känner vi till, men den har inte gett oss någon konkret inriktning, bedömts som trovärdig eller gett oss någon bra observation, säger han.

Beeup bakom Facebook-sidorna

Att de fyra Facebook-sidorna ägs av klickfabriken Beeup går att styrka på flera vis. Sidorna har köpt sponsrade inlägg av Meta, och har då - på grund av EU:s regelverk - varit tvungna att uppge Beeup som marknadsförd och betalande part.

Från Metas annonsbibliotek.

Detta går förvisso att förfalska; när Källkritikbyrån granskade Beeups Facebook-sidor i augusti hade de exempelvis köpt sponsrade inlägg med betaluppgifter från en fransk chokladproducent - sannolikt med hjälp av ett hackat annonskonto.

Men kopplingen går även att styrka kryptografiskt. Båda sajterna de länkar till, RealityNews68 och Newsbyte8386, har nämligen en administratör som kallar sig Hupchao - precis som de hemsidor som undersöktes i augusti. Via sajternas REST API går det att hitta en anonym representation av Hupchaos mejladress, i form av en hashkod.

Kommentar på Facebook 19 januari.

I augusti fann Källkritikbyrån den privata mejladressen tillhörande Beeups vd Ngo Dang Hung - och med hjälp av it-experten Karl Emil Nikka kan vi bekräfta att den hashade versionen av denna mejladress är identisk med hashkoderna vi funnit även på de nya hemsidorna.

Med andra ord: det är Ngo Dang Hungs privata mejl som använts för att registrera dem.”Det vore högst osannolikt att administratören registrerat sig med någon annans mejladress eftersom lösenordsåterställningsmejlen går till den registrerade adressen”, skriver Karl Emil Nikka i ett mejl.

Fler aktörer med klickbetessidor

Men Beeup är inte ensamma om att profitera på Hannas försvinnande. Under arbetet med denna granskning har Källkritikbyrån upptäckt ännu ett kluster, som vi valt att kalla "Hänt-klustret". Det handlar nämligen om åtta Facebook-sidor som i sina presentationer länkar till "hant.se", en sajt som tillhör Aller Media.

Inlägg på Facebook 18 januari.

Två av dessa sidor har publicerat ett flertal klickbetesinlägg om sökandet efter Hanna. Det tycks dock främst handla om stulna artiklar från etablerade medier såsom TV4, Aftonbladet och Expressen. Det innebär att innehållet kan vara korrekt, fastän paketeringen är missvisande eller sensationslysten.Utifrån de uppgifter som framkommit hittills finns inga tecken på att dessa sidor tillhör Beeup. Däremot har även de administratörer vars ip-adresser pekar mot Vietnam. 

Kommentar på Facebook 10 januari.

När Källkritikbyrån kontaktar Tobias Wixtröm, ansvarig utgivare för hant.se, understryker han att ingen av sidorna i vår granskning tillhör Aller Media. Han berättar att de känner till problemet, och hittills arbetat förgäves med att lösa det."Vi tycker så klart att det är problematiskt att dessa konton tillåts fortsätta på det här sättet", skriver Wixtröm i ett mejl.

Beeup inblandad i fall i Nederländerna

Kort efter Källkritikbyråns avslöjande i augusti, publicerade nederländska journalister en granskning som visade att liknande vietnamesiska nätverk, däribland Beeup, var aktiva även där, och i flera fall hade gått längre än de dittills gjort i Sverige.

Inlägg på Facebook 30 augusti.

I slutet av augusti skulle en 17-årig flicka begravas, offret i ett uppmärksammat mordfall. Flickans anhöriga hade bett journalister att inte komma. Men flera av de vietnamesiska ”nyhetssidorna” publicerade ändå bilder därifrån - det påstod de i alla fall. I själva verket var det bilder från helt andra begravningar, och på andras sörjande anhöriga.

Källkritikbyrån har sökt Meta, men inte fått svar.

Jonathan LundbergKällkritikbyrånFrans JohansenSkaraborgs NyheterFotnot: Det här är en gemensam granskning med bidrag från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.

LÄS MER:? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande

DESCRIPTION:
Påståenden om blodiga skor, kidnappare och uttalanden från vännerna sprids.

CONTENT:
En vietnamesisk klickbetesfabrik sprider falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande i Uddevalla, ihop med påhittade citat från poliskällor och flickans anhöriga. Det visar en gemensam granskning gjord av Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.

Foto: Skärmdump/Facebook

"NYA UPPGIFTER!", skriver Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter den 12 januari.

Det handlar om fallet med den försvunna Hanna, 18, i Uddevalla.

"Övervakningskamera ska ha fångat henne tillsammans med okänd man ? Hela artikeln finns i första kommentaren", fortsätter inlägget.

Inlägg på Facebook 12 januari.

Men uppgiften är, av allt att döma, påhittad - det visar en gemensam granskning från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter. I artikeln finns ingen övervakningsfilm, utan en suddig stillbild som polisen inte kunnat knyta till fallet. Bakom denna, och flera andra Facebook-sidor som använt sig av flickans försvinnande, står den vietnamesiska klickbetesfabriken Beeup.

I augusti 2025 avslöjade Källkritikbyrån att Beeup etablerat sig i Sverige och pumpade ut påhittade AI-historier på Facebook. Syftet är att locka in läsaren på en extern ”nyhetssajt” - länkad i kommentarsfältet och sprängfylld med annonser - där det vietnamesiska företaget tjänar pengar för varje klick.

Beeup beskriver sig som en viral marknadsföringsbyrå och lyfter stolt fram sina nära 1 700 Facebook-sidor runtom i världen med uppåt tio miljoner följare.

Skärmdump från Beeups sajt 24 augusti.

Sedan vår granskning i somras har dessa Facebook-sidor fortsatt sin aktivitet. Men den 27 november 2025 tycks något nytt ske. Då skapas sidan Sveriges Dagliga Nyheter, som ligger bakom inlägget om Hanna. Sidan får mycket snart 11 000 följare, varav merparten är "tomma konton" med vietnamesiska namn.

Från Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter.

Nu verkar fokus skifta, från helt påhittade AI-historier och skvallernyheter till publiceringar om verkliga kriminalfall.

Veckan därpå, den 3 december, skapas ytterligare två sidor:

Sverige Nyheter Idag (12 000 följare)

Glada Berättelser (11 000 följare)

Den 1 januari 2026 ännu en:

Kändis Dag (11 000 följare)

Dessa fyra sidor har, sedan 18-åriga Hanna försvann, lagt ut ett dussintal artiklar om fallet, fyllda med påhittade uppgifter och citat. Tillsammans har de genererat tiotusentals reaktioner.

Inlägg på Facebook 15 januari.

I torsdags påstod de tre sidorna att Hannas anhöriga uttalat sig - i kommentarsfältet länkade de till den annonsfyllda "nyhetssajten" RealityNews68. Där möts läsaren av en artikel som bär flera tecken på AI-genererad text med citat från anonyma personer som påstås känna Hanna, men som ingen etablerad nyhetskälla tycks ha talat med."Om någon var ny eller osäker var Hanna den som tog första steget, berättar en bekant.""Det här är inte hon. Hon skulle aldrig bara försvinna utan att säga något, säger en vän.""Hon är mentalt stark. Hon ger inte upp i första taget, säger en träningskamrat."

Från sajten Realitynews68.

Den 16 januari eskalerar det hela ytterligare. Då publicerar Facebook-sidan Kändis Dag ett inlägg som lyder:

"Chockerande nyheter – Polisen avslöjar att de har hittat Hannas blodfläckade skor, den 18-åriga flickan som försvann i Uddevalla…Se hela versionen i första kommentaren?"
Ur inlägg på Facebook 16 januari

Inlägget får 3 700 reaktioner, 700 kommentarer, och delas ett hundratal gånger. Men uppgiften om de blodiga skorna går inte att återfinna någon annanstans.

Kommentar på Facebook 19 januari.

I kommentarsfältet länkar sidan till den annonsfyllda anonyma sajten Newsbyte8386.

Från sajten Newsbyte8386.

Från Facebook-sidan Kändis Dag publiceras även flera andra påståenden: att 18-åriga Hanna inte egentligen varit försvunnen, att hon flytt i skräck efter hot, och ”kunde ha räddats om polisen larmats tidigare”, samt att en kidnappare ringt Hannas föräldrar.

Inlägg på Facebook 19 januari.

Inga av dessa uppgifter förekommer någon annanstans i nyhetsrapporteringen om försvinnandet.

Polisen avfärdar ”kamerabilden”

Den 17 januari skriver Sveriges Dagliga Nyheter:

"NYTT GENOMBROTT! I fallet Hanna, 18, försvunnen i Uddevalla - polisen spårar okänd man efter upptäckter i hennes privata konto ? Hela artikeln finns i första kommentaren"
Från inlägg på Facebook 17 januari

Där uppges grundlöst att Hanna chattat med en ung man dagen före försvinnandet, vilket familjen påstås bekräfta. I artikeln hänvisas till poliskällor, med en bild på Martin Öhman, polisområdeschef för Västra Fyrbodal och kommenderingschef för sökinsatsen.

Från inlägg på Facebook 17 januari.

Detta återkommer i flera av artiklarna - poliscitat som inte går att hitta någon annanstans, ihop med bilder på just Martin Öhman. Men när Skaraborgs Nyheter kontaktar Öhman känns han varken vid citaten eller att han ska ha talat med den påstådda nyhetssajten:- Det är ingen aktör jag känner igen, svarar Öhman.

”Övervakningskamera-bilden”, som nämns i början av vår artikel, diskuteras flitigt i kommentarsfält på sociala medier och i trådar på internetforum.

Inlägg på Facebook 16 januari.

När Skaraborgs Nyheter lyfter bilden med Martin Öhman så känner han direkt igen den.

- Den bilden känner vi till, men den har inte gett oss någon konkret inriktning, bedömts som trovärdig eller gett oss någon bra observation, säger han.

Beeup bakom Facebook-sidorna

Att de fyra Facebook-sidorna ägs av klickfabriken Beeup går att styrka på flera vis. Sidorna har köpt sponsrade inlägg av Meta, och har då - på grund av EU:s regelverk - varit tvungna att uppge Beeup som marknadsförd och betalande part.

Från Metas annonsbibliotek.

Detta går förvisso att förfalska; när Källkritikbyrån granskade Beeups Facebook-sidor i augusti hade de exempelvis köpt sponsrade inlägg med betaluppgifter från en fransk chokladproducent - sannolikt med hjälp av ett hackat annonskonto.

Men kopplingen går även att styrka kryptografiskt. Båda sajterna de länkar till, RealityNews68 och Newsbyte8386, har nämligen en administratör som kallar sig Hupchao - precis som de hemsidor som undersöktes i augusti. Via sajternas REST API går det att hitta en anonym representation av Hupchaos mejladress, i form av en hashkod.

Kommentar på Facebook 19 januari.

I augusti fann Källkritikbyrån den privata mejladressen tillhörande Beeups vd Ngo Dang Hung - och med hjälp av it-experten Karl Emil Nikka kan vi bekräfta att den hashade versionen av denna mejladress är identisk med hashkoderna vi funnit även på de nya hemsidorna.

Med andra ord: det är Ngo Dang Hungs privata mejl som använts för att registrera dem.”Det vore högst osannolikt att administratören registrerat sig med någon annans mejladress eftersom lösenordsåterställningsmejlen går till den registrerade adressen”, skriver Karl Emil Nikka i ett mejl.

Fler aktörer med klickbetessidor

Men Beeup är inte ensamma om att profitera på Hannas försvinnande. Under arbetet med denna granskning har Källkritikbyrån upptäckt ännu ett kluster, som vi valt att kalla "Hänt-klustret". Det handlar nämligen om åtta Facebook-sidor som i sina presentationer länkar till "hant.se", en sajt som tillhör Aller Media.

Inlägg på Facebook 18 januari.

Två av dessa sidor har publicerat ett flertal klickbetesinlägg om sökandet efter Hanna. Det tycks dock främst handla om stulna artiklar från etablerade medier såsom TV4, Aftonbladet och Expressen. Det innebär att innehållet kan vara korrekt, fastän paketeringen är missvisande eller sensationslysten.Utifrån de uppgifter som framkommit hittills finns inga tecken på att dessa sidor tillhör Beeup. Däremot har även de administratörer vars ip-adresser pekar mot Vietnam. 

Kommentar på Facebook 10 januari.

När Källkritikbyrån kontaktar Tobias Wixtröm, ansvarig utgivare för hant.se, understryker han att ingen av sidorna i vår granskning tillhör Aller Media. Han berättar att de känner till problemet, och hittills arbetat förgäves med att lösa det."Vi tycker så klart att det är problematiskt att dessa konton tillåts fortsätta på det här sättet", skriver Wixtröm i ett mejl.

Beeup inblandad i fall i Nederländerna

Kort efter Källkritikbyråns avslöjande i augusti, publicerade nederländska journalister en granskning som visade att liknande vietnamesiska nätverk, däribland Beeup, var aktiva även där, och i flera fall hade gått längre än de dittills gjort i Sverige.

Inlägg på Facebook 30 augusti.

I slutet av augusti skulle en 17-årig flicka begravas, offret i ett uppmärksammat mordfall. Flickans anhöriga hade bett journalister att inte komma. Men flera av de vietnamesiska ”nyhetssidorna” publicerade ändå bilder därifrån - det påstod de i alla fall. I själva verket var det bilder från helt andra begravningar, och på andras sörjande anhöriga.

Källkritikbyrån har sökt Meta, men inte fått svar.

Jonathan LundbergKällkritikbyrånFrans JohansenSkaraborgs NyheterFotnot: Det här är en gemensam granskning med bidrag från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.

LÄS MER:? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-01-19 11:37:02

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: e412ac66ca923a5c0ddd02990bf4c2a4357ddc48
   Title:

   Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande
   Description:

   Påståenden om blodiga skor, kidnappare och uttalanden från vännerna sprids.
   Content

   En vietnamesisk klickbetesfabrik sprider falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande i Uddevalla, ihop med påhittade citat från poliskällor och flickans anhöriga. Det visar en gemensam granskning gjord av Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   "NYA UPPGIFTER!", skriver Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter den 12 januari.
   
   Det handlar om fallet med den försvunna Hanna, 18, i Uddevalla.
   
   "Övervakningskamera ska ha fångat henne tillsammans med okänd man ? Hela artikeln finns i första kommentaren", fortsätter inlägget.
   
   Inlägg på Facebook 12 januari.
   
   Men uppgiften är, av allt att döma, påhittad - det visar en gemensam granskning från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter. I artikeln finns ingen övervakningsfilm, utan en suddig stillbild som polisen inte kunnat knyta till fallet. Bakom denna, och flera andra Facebook-sidor som använt sig av flickans försvinnande, står den vietnamesiska klickbetesfabriken Beeup.
   
   I augusti 2025 avslöjade Källkritikbyrån att Beeup etablerat sig i Sverige och pumpade ut påhittade AI-historier på Facebook. Syftet är att locka in läsaren på en extern ”nyhetssajt” - länkad i kommentarsfältet och sprängfylld med annonser - där det vietnamesiska företaget tjänar pengar för varje klick.
   
   Beeup beskriver sig som en viral marknadsföringsbyrå och lyfter stolt fram sina nära 1 700 Facebook-sidor runtom i världen med uppåt tio miljoner följare.
   
   Skärmdump från Beeups sajt 24 augusti.
   
   Sedan vår granskning i somras har dessa Facebook-sidor fortsatt sin aktivitet. Men den 27 november 2025 tycks något nytt ske. Då skapas sidan Sveriges Dagliga Nyheter, som ligger bakom inlägget om Hanna. Sidan får mycket snart 11 000 följare, varav merparten är "tomma konton" med vietnamesiska namn.
   
   Från Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter.
   
   Nu verkar fokus skifta, från helt påhittade AI-historier och skvallernyheter till publiceringar om verkliga kriminalfall.
   
   Veckan därpå, den 3 december, skapas ytterligare två sidor:
   
   Sverige Nyheter Idag (12 000 följare)
   
   Glada Berättelser (11 000 följare)
   
   Den 1 januari 2026 ännu en:
   
   Kändis Dag (11 000 följare)
   
   Dessa fyra sidor har, sedan 18-åriga Hanna försvann, lagt ut ett dussintal artiklar om fallet, fyllda med påhittade uppgifter och citat. Tillsammans har de genererat tiotusentals reaktioner.
   
   Inlägg på Facebook 15 januari.
   
   I torsdags påstod de tre sidorna att Hannas anhöriga uttalat sig - i kommentarsfältet länkade de till den annonsfyllda "nyhetssajten" RealityNews68. Där möts läsaren av en artikel som bär flera tecken på AI-genererad text med citat från anonyma personer som påstås känna Hanna, men som ingen etablerad nyhetskälla tycks ha talat med."Om någon var ny eller osäker var Hanna den som tog första steget, berättar en bekant.""Det här är inte hon. Hon skulle aldrig bara försvinna utan att säga något, säger en vän.""Hon är mentalt stark. Hon ger inte upp i första taget, säger en träningskamrat."
   
   Från sajten Realitynews68.
   
   Den 16 januari eskalerar det hela ytterligare. Då publicerar Facebook-sidan Kändis Dag ett inlägg som lyder:
   
   "Chockerande nyheter – Polisen avslöjar att de har hittat Hannas blodfläckade skor, den 18-åriga flickan som försvann i Uddevalla…Se hela versionen i första kommentaren?"
   Ur inlägg på Facebook 16 januari
   
   Inlägget får 3 700 reaktioner, 700 kommentarer, och delas ett hundratal gånger. Men uppgiften om de blodiga skorna går inte att återfinna någon annanstans.
   
   Kommentar på Facebook 19 januari.
   
   I kommentarsfältet länkar sidan till den annonsfyllda anonyma sajten Newsbyte8386.
   
   Från sajten Newsbyte8386.
   
   Från Facebook-sidan Kändis Dag publiceras även flera andra påståenden: att 18-åriga Hanna inte egentligen varit försvunnen, att hon flytt i skräck efter hot, och ”kunde ha räddats om polisen larmats tidigare”, samt att en kidnappare ringt Hannas föräldrar.
   
   Inlägg på Facebook 19 januari.
   
   Inga av dessa uppgifter förekommer någon annanstans i nyhetsrapporteringen om försvinnandet.
   
   Polisen avfärdar ”kamerabilden”
   
   Den 17 januari skriver Sveriges Dagliga Nyheter:
   
   "NYTT GENOMBROTT! I fallet Hanna, 18, försvunnen i Uddevalla - polisen spårar okänd man efter upptäckter i hennes privata konto ? Hela artikeln finns i första kommentaren"
   Från inlägg på Facebook 17 januari
   
   Där uppges grundlöst att Hanna chattat med en ung man dagen före försvinnandet, vilket familjen påstås bekräfta. I artikeln hänvisas till poliskällor, med en bild på Martin Öhman, polisområdeschef för Västra Fyrbodal och kommenderingschef för sökinsatsen.
   
   Från inlägg på Facebook 17 januari.
   
   Detta återkommer i flera av artiklarna - poliscitat som inte går att hitta någon annanstans, ihop med bilder på just Martin Öhman. Men när Skaraborgs Nyheter kontaktar Öhman känns han varken vid citaten eller att han ska ha talat med den påstådda nyhetssajten:- Det är ingen aktör jag känner igen, svarar Öhman.
   
   ”Övervakningskamera-bilden”, som nämns i början av vår artikel, diskuteras flitigt i kommentarsfält på sociala medier och i trådar på internetforum.
   
   Inlägg på Facebook 16 januari.
   
   När Skaraborgs Nyheter lyfter bilden med Martin Öhman så känner han direkt igen den.
   
   - Den bilden känner vi till, men den har inte gett oss någon konkret inriktning, bedömts som trovärdig eller gett oss någon bra observation, säger han.
   
   Beeup bakom Facebook-sidorna
   
   Att de fyra Facebook-sidorna ägs av klickfabriken Beeup går att styrka på flera vis. Sidorna har köpt sponsrade inlägg av Meta, och har då - på grund av EU:s regelverk - varit tvungna att uppge Beeup som marknadsförd och betalande part.
   
   Från Metas annonsbibliotek.
   
   Detta går förvisso att förfalska; när Källkritikbyrån granskade Beeups Facebook-sidor i augusti hade de exempelvis köpt sponsrade inlägg med betaluppgifter från en fransk chokladproducent - sannolikt med hjälp av ett hackat annonskonto.
   
   Men kopplingen går även att styrka kryptografiskt. Båda sajterna de länkar till, RealityNews68 och Newsbyte8386, har nämligen en administratör som kallar sig Hupchao - precis som de hemsidor som undersöktes i augusti. Via sajternas REST API går det att hitta en anonym representation av Hupchaos mejladress, i form av en hashkod.
   
   Kommentar på Facebook 19 januari.
   
   I augusti fann Källkritikbyrån den privata mejladressen tillhörande Beeups vd Ngo Dang Hung - och med hjälp av it-experten Karl Emil Nikka kan vi bekräfta att den hashade versionen av denna mejladress är identisk med hashkoderna vi funnit även på de nya hemsidorna.
   
   Med andra ord: det är Ngo Dang Hungs privata mejl som använts för att registrera dem.”Det vore högst osannolikt att administratören registrerat sig med någon annans mejladress eftersom lösenordsåterställningsmejlen går till den registrerade adressen”, skriver Karl Emil Nikka i ett mejl.
   
   Fler aktörer med klickbetessidor
   
   Men Beeup är inte ensamma om att profitera på Hannas försvinnande. Under arbetet med denna granskning har Källkritikbyrån upptäckt ännu ett kluster, som vi valt att kalla "Hänt-klustret". Det handlar nämligen om åtta Facebook-sidor som i sina presentationer länkar till "hant.se", en sajt som tillhör Aller Media.
   
   Inlägg på Facebook 18 januari.
   
   Två av dessa sidor har publicerat ett flertal klickbetesinlägg om sökandet efter Hanna. Det tycks dock främst handla om stulna artiklar från etablerade medier såsom TV4, Aftonbladet och Expressen. Det innebär att innehållet kan vara korrekt, fastän paketeringen är missvisande eller sensationslysten.Utifrån de uppgifter som framkommit hittills finns inga tecken på att dessa sidor tillhör Beeup. Däremot har även de administratörer vars ip-adresser pekar mot Vietnam.
   
   Kommentar på Facebook 10 januari.
   
   När Källkritikbyrån kontaktar Tobias Wixtröm, ansvarig utgivare för hant.se, understryker han att ingen av sidorna i vår granskning tillhör Aller Media. Han berättar att de känner till problemet, och hittills arbetat förgäves med att lösa det."Vi tycker så klart att det är problematiskt att dessa konton tillåts fortsätta på det här sättet", skriver Wixtröm i ett mejl.
   
   Beeup inblandad i fall i Nederländerna
   
   Kort efter Källkritikbyråns avslöjande i augusti, publicerade nederländska journalister en granskning som visade att liknande vietnamesiska nätverk, däribland Beeup, var aktiva även där, och i flera fall hade gått längre än de dittills gjort i Sverige.
   
   Inlägg på Facebook 30 augusti.
   
   I slutet av augusti skulle en 17-årig flicka begravas, offret i ett uppmärksammat mordfall. Flickans anhöriga hade bett journalister att inte komma. Men flera av de vietnamesiska ”nyhetssidorna” publicerade ändå bilder därifrån - det påstod de i alla fall. I själva verket var det bilder från helt andra begravningar, och på andras sörjande anhöriga.
   
   Källkritikbyrån har sökt Meta, men inte fått svar.
   
   Jonathan LundbergKällkritikbyrånFrans JohansenSkaraborgs NyheterFotnot: Det här är en gemensam granskning med bidrag från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.
   
   LÄS MER:? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-01-19 11:37:02

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 97851126eec2827d48adf85263a67b0028810b51
   Title:

   Klickbetessida bakom falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande
   Description:

   Påståenden om blodiga skor, kidnappare och uttalanden från vännerna sprids.
   Content

   En vietnamesisk klickbetesfabrik sprider falska uppgifter om 18-åriga Hannas försvinnande i Uddevalla, ihop med påhittade citat från poliskällor och flickans anhöriga. Det visar en gemensam granskning gjord av Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   "NYA UPPGIFTER!", skriver Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter den 12 januari.
   
   Det handlar om fallet med den försvunna Hanna, 18, i Uddevalla.
   
   "Övervakningskamera ska ha fångat henne tillsammans med okänd man ? Hela artikeln finns i första kommentaren", fortsätter inlägget.
   
   Inlägg på Facebook 12 januari.
   
   Men uppgiften är, av allt att döma, påhittad - det visar en gemensam granskning från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter. I artikeln finns ingen övervakningsfilm, utan en suddig stillbild som polisen inte kunnat knyta till fallet. Bakom denna, och flera andra Facebook-sidor som använt sig av flickans försvinnande, står den vietnamesiska klickbetesfabriken Beeup.
   
   I augusti 2025 avslöjade Källkritikbyrån att Beeup etablerat sig i Sverige och pumpade ut påhittade AI-historier på Facebook. Syftet är att locka in läsaren på en extern ”nyhetssajt” - länkad i kommentarsfältet och sprängfylld med annonser - där det vietnamesiska företaget tjänar pengar för varje klick.
   
   Beeup beskriver sig som en viral marknadsföringsbyrå och lyfter stolt fram sina nära 1 700 Facebook-sidor runtom i världen med uppåt tio miljoner följare.
   
   Skärmdump från Beeups sajt 24 augusti.
   
   Sedan vår granskning i somras har dessa Facebook-sidor fortsatt sin aktivitet. Men den 27 november 2025 tycks något nytt ske. Då skapas sidan Sveriges Dagliga Nyheter, som ligger bakom inlägget om Hanna. Sidan får mycket snart 11 000 följare, varav merparten är "tomma konton" med vietnamesiska namn.
   
   Från Facebook-sidan Sveriges Dagliga Nyheter.
   
   Nu verkar fokus skifta, från helt påhittade AI-historier och skvallernyheter till publiceringar om verkliga kriminalfall.
   
   Veckan därpå, den 3 december, skapas ytterligare två sidor:
   
   Sverige Nyheter Idag (12 000 följare)
   
   Glada Berättelser (11 000 följare)
   
   Den 1 januari 2026 ännu en:
   
   Kändis Dag (11 000 följare)
   
   Dessa fyra sidor har, sedan 18-åriga Hanna försvann, lagt ut ett dussintal artiklar om fallet, fyllda med påhittade uppgifter och citat. Tillsammans har de genererat tiotusentals reaktioner.
   
   Inlägg på Facebook 15 januari.
   
   I torsdags påstod de tre sidorna att Hannas anhöriga uttalat sig - i kommentarsfältet länkade de till den annonsfyllda "nyhetssajten" RealityNews68. Där möts läsaren av en artikel som bär flera tecken på AI-genererad text med citat från anonyma personer som påstås känna Hanna, men som ingen etablerad nyhetskälla tycks ha talat med."Om någon var ny eller osäker var Hanna den som tog första steget, berättar en bekant.""Det här är inte hon. Hon skulle aldrig bara försvinna utan att säga något, säger en vän.""Hon är mentalt stark. Hon ger inte upp i första taget, säger en träningskamrat."
   
   Från sajten Realitynews68.
   
   Den 16 januari eskalerar det hela ytterligare. Då publicerar Facebook-sidan Kändis Dag ett inlägg som lyder:
   
   "Chockerande nyheter – Polisen avslöjar att de har hittat Hannas blodfläckade skor, den 18-åriga flickan som försvann i Uddevalla…Se hela versionen i första kommentaren?"
   Ur inlägg på Facebook 16 januari
   
   Inlägget får 3 700 reaktioner, 700 kommentarer, och delas ett hundratal gånger. Men uppgiften om de blodiga skorna går inte att återfinna någon annanstans.
   
   Kommentar på Facebook 19 januari.
   
   I kommentarsfältet länkar sidan till den annonsfyllda anonyma sajten Newsbyte8386.
   
   Från sajten Newsbyte8386.
   
   Från Facebook-sidan Kändis Dag publiceras även flera andra påståenden: att 18-åriga Hanna inte egentligen varit försvunnen, att hon flytt i skräck efter hot, och ”kunde ha räddats om polisen larmats tidigare”, samt att en kidnappare ringt Hannas föräldrar.
   
   Inlägg på Facebook 19 januari.
   
   Inga av dessa uppgifter förekommer någon annanstans i nyhetsrapporteringen om försvinnandet.
   
   Polisen avfärdar ”kamerabilden”
   
   Den 17 januari skriver Sveriges Dagliga Nyheter:
   
   "NYTT GENOMBROTT! I fallet Hanna, 18, försvunnen i Uddevalla - polisen spårar okänd man efter upptäckter i hennes privata konto ? Hela artikeln finns i första kommentaren"
   Från inlägg på Facebook 17 januari
   
   Där uppges grundlöst att Hanna chattat med en ung man dagen före försvinnandet, vilket familjen påstås bekräfta. I artikeln hänvisas till poliskällor, med en bild på Martin Öhman, polisområdeschef för Västra Fyrbodal och kommenderingschef för sökinsatsen.
   
   Från inlägg på Facebook 17 januari.
   
   Detta återkommer i flera av artiklarna - poliscitat som inte går att hitta någon annanstans, ihop med bilder på just Martin Öhman. Men när Skaraborgs Nyheter kontaktar Öhman känns han varken vid citaten eller att han ska ha talat med den påstådda nyhetssajten:- Det är ingen aktör jag känner igen, svarar Öhman.
   
   ”Övervakningskamera-bilden”, som nämns i början av vår artikel, diskuteras flitigt i kommentarsfält på sociala medier och i trådar på internetforum.
   
   Inlägg på Facebook 16 januari.
   
   När Skaraborgs Nyheter lyfter bilden med Martin Öhman så känner han direkt igen den.
   
   - Den bilden känner vi till, men den har inte gett oss någon konkret inriktning, bedömts som trovärdig eller gett oss någon bra observation, säger han.
   
   Beeup bakom Facebook-sidorna
   
   Att de fyra Facebook-sidorna ägs av klickfabriken Beeup går att styrka på flera vis. Sidorna har köpt sponsrade inlägg av Meta, och har då - på grund av EU:s regelverk - varit tvungna att uppge Beeup som marknadsförd och betalande part.
   
   Från Metas annonsbibliotek.
   
   Detta går förvisso att förfalska; när Källkritikbyrån granskade Beeups Facebook-sidor i augusti hade de exempelvis köpt sponsrade inlägg med betaluppgifter från en fransk chokladproducent - sannolikt med hjälp av ett hackat annonskonto.
   
   Men kopplingen går även att styrka kryptografiskt. Båda sajterna de länkar till, RealityNews68 och Newsbyte8386, har nämligen en administratör som kallar sig Hupchao - precis som de hemsidor som undersöktes i augusti. Via sajternas REST API går det att hitta en anonym representation av Hupchaos mejladress, i form av en hashkod.
   
   Kommentar på Facebook 19 januari.
   
   I augusti fann Källkritikbyrån den privata mejladressen tillhörande Beeups vd Ngo Dang Hung - och med hjälp av it-experten Karl Emil Nikka kan vi bekräfta att den hashade versionen av denna mejladress är identisk med hashkoderna vi funnit även på de nya hemsidorna.
   
   Med andra ord: det är Ngo Dang Hungs privata mejl som använts för att registrera dem.”Det vore högst osannolikt att administratören registrerat sig med någon annans mejladress eftersom lösenordsåterställningsmejlen går till den registrerade adressen”, skriver Karl Emil Nikka i ett mejl.
   
   Fler aktörer med klickbetessidor
   
   Men Beeup är inte ensamma om att profitera på Hannas försvinnande. Under arbetet med denna granskning har Källkritikbyrån upptäckt ännu ett kluster, som vi valt att kalla "Hänt-klustret". Det handlar nämligen om åtta Facebook-sidor som i sina presentationer länkar till "hant.se", en sajt som tillhör Aller Media.
   
   Inlägg på Facebook 18 januari.
   
   Två av dessa sidor har publicerat ett flertal klickbetesinlägg om sökandet efter Hanna. Det tycks dock främst handla om stulna artiklar från etablerade medier såsom TV4, Aftonbladet och Expressen. Det innebär att innehållet kan vara korrekt, fastän paketeringen är missvisande eller sensationslysten.Utifrån de uppgifter som framkommit hittills finns inga tecken på att dessa sidor tillhör Beeup. Däremot har även de administratörer vars ip-adresser pekar mot Vietnam.
   
   Kommentar på Facebook 10 januari.
   
   När Källkritikbyrån kontaktar Tobias Wixtröm, ansvarig utgivare för hant.se, understryker han att ingen av sidorna i vår granskning tillhör Aller Media. Han berättar att de känner till problemet, och hittills arbetat förgäves med att lösa det."Vi tycker så klart att det är problematiskt att dessa konton tillåts fortsätta på det här sättet", skriver Wixtröm i ett mejl.
   
   Beeup inblandad i fall i Nederländerna
   
   Kort efter Källkritikbyråns avslöjande i augusti, publicerade nederländska journalister en granskning som visade att liknande vietnamesiska nätverk, däribland Beeup, var aktiva även där, och i flera fall hade gått längre än de dittills gjort i Sverige.
   
   Inlägg på Facebook 30 augusti.
   
   I slutet av augusti skulle en 17-årig flicka begravas, offret i ett uppmärksammat mordfall. Flickans anhöriga hade bett journalister att inte komma. Men flera av de vietnamesiska ”nyhetssidorna” publicerade ändå bilder därifrån - det påstod de i alla fall. I själva verket var det bilder från helt andra begravningar, och på andras sörjande anhöriga.
   
   Källkritikbyrån har sökt Meta, men inte fått svar.
   
   Jonathan LundbergKällkritikbyrånFrans JohansenSkaraborgs NyheterFotnot: Det här är en gemensam granskning med bidrag från Källkritikbyrån och Skaraborgs Nyheter.
   
   LÄS MER:? Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Vem får Det gyllene förstoringsglaset 2026?

DESCRIPTION:
Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Nominera nu!

CONTENT:
Nu är det dags att utse årets källkritikhjältar! Vem tycker du har gjort ett enastående arbete för källkritik på nätet det gångna året? Här kan du skicka in din nominering!

Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen

Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.– Vi vill tillsammans med Internetstiftelsen hylla de som hjälper andra att bli bättre på källkritik på nätet, som lysande exempel och vägvisare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.

Priset har delats ut i samband med Källkritikens dag sedan 2017. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, noterar att AI gjort ett tydligt inträde i männikors hantering av information.

– I rapporten Svenskarna och internet 2025 ser vi hur generativ AI snabbt blir ett alternativ till sökmotorer. När fler får sin information via nya verktyg blir källkritik både viktigare och svårare – framför allt när AI också kan användas för att effektivt skapa desinformation. Nu är det dessutom valår. Då kommer källkritik vara avgörande för att skilja fakta från påståenden, genomskåda manipulation och för att kunna fatta informerade beslut. Därför är det viktigare än någonsin att lyfta fram initiativ som gör användare bättre rustade.

Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.

Så här gör du

Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget. Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 6 februari.

Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien

2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

TITLE:
Vem får Det gyllene förstoringsglaset 2026?

DESCRIPTION:
Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Nominera nu!

CONTENT:
Nu är det dags att utse årets källkritikhjältar! Vem tycker du har gjort ett enastående arbete för källkritik på nätet det gångna året? Här kan du skicka in din nominering!

Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen

Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.– Vi vill tillsammans med Internetstiftelsen hylla de som hjälper andra att bli bättre på källkritik på nätet, som lysande exempel och vägvisare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.

Priset har delats ut i samband med Källkritikens dag sedan 2017. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, noterar att AI gjort ett tydligt inträde i männikors hantering av information.

– I rapporten Svenskarna och internet 2025 ser vi hur generativ AI snabbt blir ett alternativ till sökmotorer. När fler får sin information via nya verktyg blir källkritik både viktigare och svårare – framför allt när AI också kan användas för att effektivt skapa desinformation. Nu är det dessutom valår. Då kommer källkritik vara avgörande för att skilja fakta från påståenden, genomskåda manipulation och för att kunna fatta informerade beslut. Därför är det viktigare än någonsin att lyfta fram initiativ som gör användare bättre rustade.

Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.

Så här gör du

Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget. Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 6 februari.

Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien

2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Versions

1. 2026-01-18 22:00:05

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: aa93f9a3c4ad8f65793c918a1c1d2c973a8925b5
   Title:

   Vem får Det gyllene förstoringsglaset 2026?
   Description:

   Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Nominera nu!
   Content

   Nu är det dags att utse årets källkritikhjältar! Vem tycker du har gjort ett enastående arbete för källkritik på nätet det gångna året? Här kan du skicka in din nominering!
   
   Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
   
   Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.– Vi vill tillsammans med Internetstiftelsen hylla de som hjälper andra att bli bättre på källkritik på nätet, som lysande exempel och vägvisare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.
   
   Priset har delats ut i samband med Källkritikens dag sedan 2017. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, noterar att AI gjort ett tydligt inträde i männikors hantering av information.
   
   – I rapporten Svenskarna och internet 2025 ser vi hur generativ AI snabbt blir ett alternativ till sökmotorer. När fler får sin information via nya verktyg blir källkritik både viktigare och svårare – framför allt när AI också kan användas för att effektivt skapa desinformation. Nu är det dessutom valår. Då kommer källkritik vara avgörande för att skilja fakta från påståenden, genomskåda manipulation och för att kunna fatta informerade beslut. Därför är det viktigare än någonsin att lyfta fram initiativ som gör användare bättre rustade.
   
   Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.
   
   Så här gör du
   
   Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget. Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 6 februari.
   
   Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien
   
   2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen
   
   2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   Bakom priset står:
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
2. 2026-01-18 22:00:05

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 56887114676c3756cc12e9763b78096772fd3c56
   Title:

   Vem får Det gyllene förstoringsglaset 2026?
   Description:

   Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Nominera nu!
   Content

   Nu är det dags att utse årets källkritikhjältar! Vem tycker du har gjort ett enastående arbete för källkritik på nätet det gångna året? Här kan du skicka in din nominering!
   
   Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
   
   Det gyllene förstoringsglaset är ett pris som ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.– Vi vill tillsammans med Internetstiftelsen hylla de som hjälper andra att bli bättre på källkritik på nätet, som lysande exempel och vägvisare, säger Åsa Larsson, ansvarig utgivare på Källkritikbyrån.
   
   Priset har delats ut i samband med Källkritikens dag sedan 2017. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, noterar att AI gjort ett tydligt inträde i männikors hantering av information.
   
   – I rapporten Svenskarna och internet 2025 ser vi hur generativ AI snabbt blir ett alternativ till sökmotorer. När fler får sin information via nya verktyg blir källkritik både viktigare och svårare – framför allt när AI också kan användas för att effektivt skapa desinformation. Nu är det dessutom valår. Då kommer källkritik vara avgörande för att skilja fakta från påståenden, genomskåda manipulation och för att kunna fatta informerade beslut. Därför är det viktigare än någonsin att lyfta fram initiativ som gör användare bättre rustade.
   
   Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.
   
   Så här gör du
   
   Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget. Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 6 februari.
   
   Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2025SVT VerifierarLisa ErikssonHederspris: Folkbibliotekarien
   
   2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen
   
   2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   Bakom priset står:
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Changes

TITLE:
Nej, det här är inte flyktingar som fejkar sjönöd

DESCRIPTION:
Bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.

CONTENT:
En gammal memebild påstås visa flyktingar som fejkar en sjöolycka - men bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.

Foto: Skärmdump/Facebook/Kustbevakningen

”Muhammad! Stå inte upp i vattnet! Du förstör fotot!” står det på en bild som sprids i stora svenska Facebook-grupper. På bilden syns människor som ligger med flytvästar i vatten. En pil riktar uppmärksamheten mot en man i högra hörnet som ser ut att stå eller sitta på något.

Inlägg på Facebook 7 januari. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.

Memes och skämtbilder kan driva runt på nätet i åratal. Den aktuella bilden är från 2015 och fick senast spridning förra veckan i Facebook-gruppen ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige” med över 54 000 medlemmar.

”Vad är det för märklig bild? Tätt med folk i gamla flytvästar och uppenbarligen grunt nog att en vuxen lätt bottnar”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.

Kommentar på Facebook 7 januari.

Bilden har under sin tid som meme haft stor internationell spridning. Vi på Viralgranskaren tog upp bilden 2016 och tog då kontakt med den turkiska kustbevakningen som bekräftade att det rörde sig om en verklig händelse den 16 december 2015 i havet utanför Karaada i Turkiet.

Gruppen i sjönöd räddades på djupt vatten och klamrade sig fast vid olika vrakdelar. På en filmupptagning från den turkiska kustbevakningen syntes gruppen på håll ute på öppet hav och när räddningsbåten närmade sig kunde man se svallvågen från den.

Från kustbevakningens film. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.

”Cirka 60 migranter räddades levande och fyra döda kroppar efter migranter (tre babys, varav en var fem månader gammal, och en flicka) påträffades kl 07.56 på den nämnda platsen”, skrev kustbevakningen.

Kommentar på Facebook 7 januari.

En turkisk journalist kommenterade de hånfulla påståendena på nätet så här till Viralgranskaren:

”Det här ryktet är verkligen irriterande och idiotiskt. Hundratals flyktingar dör på Medelhavet på grund av människosmugglare och illegala farkoster och flytvästar. Vi ser de här människorna och deras levnadsvillkor på gatorna och i våra städer.”
Utdrag ur meddelande till Viralgranskaren

Flyktingarna som räddades fördes till hamnen i Bodrum. Även en pojke saknades vid tillfället.Sammantaget: Bilden har undersökts av faktagranskare vid flera tillfällen genom årens lopp. Vi kunde redan 2016 få händelsen bekräftad av den turkiska kustbevakningen som en verklig förlisning ute till havs med flera döda till följd.

LÄS MER:? Guide: Hitta källan till memes och skärmdumpar? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, det här är inte flyktingar som fejkar sjönöd

DESCRIPTION:
Bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.

CONTENT:
En gammal memebild påstås visa flyktingar som fejkar en sjöolycka - men bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.

Foto: Skärmdump/Facebook/Kustbevakningen

”Muhammad! Stå inte upp i vattnet! Du förstör fotot!” står det på en bild som sprids i stora svenska Facebook-grupper. På bilden syns människor som ligger med flytvästar i vatten. En pil riktar uppmärksamheten mot en man i högra hörnet som ser ut att stå eller sitta på något.

Inlägg på Facebook 7 januari. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.

Memes och skämtbilder kan driva runt på nätet i åratal. Den aktuella bilden är från 2015 och fick senast spridning förra veckan i Facebook-gruppen ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige” med över 54 000 medlemmar.

”Vad är det för märklig bild? Tätt med folk i gamla flytvästar och uppenbarligen grunt nog att en vuxen lätt bottnar”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.

Kommentar på Facebook 7 januari.

Bilden har under sin tid som meme haft stor internationell spridning. Vi på Viralgranskaren tog upp bilden 2016 och tog då kontakt med den turkiska kustbevakningen som bekräftade att det rörde sig om en verklig händelse den 16 december 2015 i havet utanför Karaada i Turkiet.

Gruppen i sjönöd räddades på djupt vatten och klamrade sig fast vid olika vrakdelar. På en filmupptagning från den turkiska kustbevakningen syntes gruppen på håll ute på öppet hav och när räddningsbåten närmade sig kunde man se svallvågen från den.

Från kustbevakningens film. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.

”Cirka 60 migranter räddades levande och fyra döda kroppar efter migranter (tre babys, varav en var fem månader gammal, och en flicka) påträffades kl 07.56 på den nämnda platsen”, skrev kustbevakningen.

Kommentar på Facebook 7 januari.

En turkisk journalist kommenterade de hånfulla påståendena på nätet så här till Viralgranskaren:

”Det här ryktet är verkligen irriterande och idiotiskt. Hundratals flyktingar dör på Medelhavet på grund av människosmugglare och illegala farkoster och flytvästar. Vi ser de här människorna och deras levnadsvillkor på gatorna och i våra städer.”
Utdrag ur meddelande till Viralgranskaren

Flyktingarna som räddades fördes till hamnen i Bodrum. Även en pojke saknades vid tillfället.Sammantaget: Bilden har undersökts av faktagranskare vid flera tillfällen genom årens lopp. Vi kunde redan 2016 få händelsen bekräftad av den turkiska kustbevakningen som en verklig förlisning ute till havs med flera döda till följd.

LÄS MER:? Guide: Hitta källan till memes och skärmdumpar? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-01-15 17:31:11

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: c4824158546afc8a2134bd2e8d95717f3b77ae69
   Title:

   Nej, det här är inte flyktingar som fejkar sjönöd
   Description:

   Bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.
   Content

   En gammal memebild påstås visa flyktingar som fejkar en sjöolycka - men bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Kustbevakningen
   
   ”Muhammad! Stå inte upp i vattnet! Du förstör fotot!” står det på en bild som sprids i stora svenska Facebook-grupper. På bilden syns människor som ligger med flytvästar i vatten. En pil riktar uppmärksamheten mot en man i högra hörnet som ser ut att stå eller sitta på något.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.
   
   Memes och skämtbilder kan driva runt på nätet i åratal. Den aktuella bilden är från 2015 och fick senast spridning förra veckan i Facebook-gruppen ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige” med över 54 000 medlemmar.
   
   ”Vad är det för märklig bild? Tätt med folk i gamla flytvästar och uppenbarligen grunt nog att en vuxen lätt bottnar”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.
   
   Kommentar på Facebook 7 januari.
   
   Bilden har under sin tid som meme haft stor internationell spridning. Vi på Viralgranskaren tog upp bilden 2016 och tog då kontakt med den turkiska kustbevakningen som bekräftade att det rörde sig om en verklig händelse den 16 december 2015 i havet utanför Karaada i Turkiet.
   
   Gruppen i sjönöd räddades på djupt vatten och klamrade sig fast vid olika vrakdelar. På en filmupptagning från den turkiska kustbevakningen syntes gruppen på håll ute på öppet hav och när räddningsbåten närmade sig kunde man se svallvågen från den.
   
   Från kustbevakningens film. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.
   
   ”Cirka 60 migranter räddades levande och fyra döda kroppar efter migranter (tre babys, varav en var fem månader gammal, och en flicka) påträffades kl 07.56 på den nämnda platsen”, skrev kustbevakningen.
   
   Kommentar på Facebook 7 januari.
   
   En turkisk journalist kommenterade de hånfulla påståendena på nätet så här till Viralgranskaren:
   
   ”Det här ryktet är verkligen irriterande och idiotiskt. Hundratals flyktingar dör på Medelhavet på grund av människosmugglare och illegala farkoster och flytvästar. Vi ser de här människorna och deras levnadsvillkor på gatorna och i våra städer.”
   Utdrag ur meddelande till Viralgranskaren
   
   Flyktingarna som räddades fördes till hamnen i Bodrum. Även en pojke saknades vid tillfället.Sammantaget: Bilden har undersökts av faktagranskare vid flera tillfällen genom årens lopp. Vi kunde redan 2016 få händelsen bekräftad av den turkiska kustbevakningen som en verklig förlisning ute till havs med flera döda till följd.
   
   LÄS MER:? Guide: Hitta källan till memes och skärmdumpar? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-01-15 17:31:11

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: dbbe754fc916069d62d5a783c683b450893f7ecd
   Title:

   Nej, det här är inte flyktingar som fejkar sjönöd
   Description:

   Bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.
   Content

   En gammal memebild påstås visa flyktingar som fejkar en sjöolycka - men bilden föreställer en verklig tragedi på Medelhavet där flera små barn drunknade.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Kustbevakningen
   
   ”Muhammad! Stå inte upp i vattnet! Du förstör fotot!” står det på en bild som sprids i stora svenska Facebook-grupper. På bilden syns människor som ligger med flytvästar i vatten. En pil riktar uppmärksamheten mot en man i högra hörnet som ser ut att stå eller sitta på något.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.
   
   Memes och skämtbilder kan driva runt på nätet i åratal. Den aktuella bilden är från 2015 och fick senast spridning förra veckan i Facebook-gruppen ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige” med över 54 000 medlemmar.
   
   ”Vad är det för märklig bild? Tätt med folk i gamla flytvästar och uppenbarligen grunt nog att en vuxen lätt bottnar”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.
   
   Kommentar på Facebook 7 januari.
   
   Bilden har under sin tid som meme haft stor internationell spridning. Vi på Viralgranskaren tog upp bilden 2016 och tog då kontakt med den turkiska kustbevakningen som bekräftade att det rörde sig om en verklig händelse den 16 december 2015 i havet utanför Karaada i Turkiet.
   
   Gruppen i sjönöd räddades på djupt vatten och klamrade sig fast vid olika vrakdelar. På en filmupptagning från den turkiska kustbevakningen syntes gruppen på håll ute på öppet hav och när räddningsbåten närmade sig kunde man se svallvågen från den.
   
   Från kustbevakningens film. Källkritikbyrån har anonymiserat olycksoffren på bilden.
   
   ”Cirka 60 migranter räddades levande och fyra döda kroppar efter migranter (tre babys, varav en var fem månader gammal, och en flicka) påträffades kl 07.56 på den nämnda platsen”, skrev kustbevakningen.
   
   Kommentar på Facebook 7 januari.
   
   En turkisk journalist kommenterade de hånfulla påståendena på nätet så här till Viralgranskaren:
   
   ”Det här ryktet är verkligen irriterande och idiotiskt. Hundratals flyktingar dör på Medelhavet på grund av människosmugglare och illegala farkoster och flytvästar. Vi ser de här människorna och deras levnadsvillkor på gatorna och i våra städer.”
   Utdrag ur meddelande till Viralgranskaren
   
   Flyktingarna som räddades fördes till hamnen i Bodrum. Även en pojke saknades vid tillfället.Sammantaget: Bilden har undersökts av faktagranskare vid flera tillfällen genom årens lopp. Vi kunde redan 2016 få händelsen bekräftad av den turkiska kustbevakningen som en verklig förlisning ute till havs med flera döda till följd.
   
   LÄS MER:? Guide: Hitta källan till memes och skärmdumpar? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI

DESCRIPTION:
En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.

CONTENT:
En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.

Foto: Skärmdump/Facebook

I Uddevalla söker man efter en 18-årig flicka som varit borta sedan i tisdags. I onsdags lade sökorganisationen Missing People ut en efterlysning i sociala medier.Missing Åeople är tydliga med att deras efterlysningsbilder inte får delas hur som helst och har i den aktuella efterlysningen har man lagt med en text om hur den får användas av andra.

Det har dock inte alla hållit sig till i det här fallet.

Samma dag lade en nyskapad Facebook-sida med namnet Engagingmedias ut texten från Missing Peoples annons och en AI-bild som ska likna flickan.

Inlägg på Facebook 7 januari.

När personer ställde sig frågande till det i kommentarsfältet svarade Engagingmedias att de skapat ”en fantombild” för att hjälpa till.

Kommentar på Facebook 8 januari.

Samtidigt beskriver sig sidan som en förmedlare av ”autentiska bilder” och nyheter.

Från Engagingmedias profil.

- Jag tycker att det är väldigt stor brist på respekt gentemot människan som läggs ut på bild på detta sättet. Och det här har exploderat på sista tiden, att man tar våra bilder. Jag vet inte varför, säger Christina Hjalmarsson, enhetsansvarig på Missing People Sweden, till Källkritikbyrån.

Hon poängterar att man inte ska göra exempelvis skärmdumpar eller skapa andra egna bilder gjorda på Missing Peoples efterlysningsbilder.Om man delar efterlysningen i sin helhet så kommer justeringar med, exempelvis om personen skulle bli hittad, och bilden tas sedan bort så att den inte ligger kvar på nätet, säger Christina Hjalmarsson.- Vi jobbar mycket med att hitta de här som använder våra bilder och anmäler dem. Jag tycker att det är så tråkigt att vi ska behöva sitta och granska hur våra bilder används, hur de lyfts bort från sitt syfte.

Sprider falska påståenden om Missing People

När det i kommentarsfältet kommer invändningar att Facebook-sidan Engagingmedias bryter mot Missing Peoples regler börjar den som driver sidan att ifrågasätta organisationen Missing People i sig. Så här skriver sidans administratör i kommentarsfältet:

”tur att vi sätter press och får igång en äkta engagerande Missing people igen, Swish behövs inte längre Facebook betalar miljoner till dem redan”
Kommentar på Facebook 8 januari

Engagingmedias skriver i sitt kommentarsfält att man vill utsätta Missing People för ”konkurrens” för att det sätter fart på ”innovation och effektivisering” i samhället.

Kommentar på Facebook 8 januari.

Vi ställer frågan till Missing People.

Betalar Facebook er miljontals kronor?- Nej, absolut inte, säger Christina Hjalmarsson.

Missing People är en ideell organisation och tar emot donationer från allmänheten. Man har ett insamlingskonto, ett så kallat 90-konto, som innebär att de granskas av Svensk insamlingskontroll.

AI-bilden har spridits vidare

Den AI-genererade bilden har även hittat till Linkedin där en kvinna använder Missing Peoples text och fel bild ihop med en uppmaning om att rösta på Sverigedemokraterna.

Inlägg på Linkedin 8 januari.

Bilderna är mycket lika, men det finns tydliga skillnader. Exempelvis har den 18-åriga kvinnan på bilden - som du hittar här - ett tunt halsband. Bilden är även vattenmärkt av Missing People.

Från Missing Peoples annons.

Halsbandet saknas på AI-bilden.

Från Engagingmedias bild 7 januari.

Sidan Engagingmedias skapades 25 december och verkar vilja driva trafik och tjäna pengar på innehåll man lägger ut i sociala medier.

Så här skriver sidan i en story som låg ute på fredagen:

Det är slut på Swish donationer, dags för oss och nya aktörer som presterar förutsättningslöst med precision och utan att vara penga kåta tar över marknaden. Hårt arbete plus talang, skarpt tänkande
Utdrag ur story från Engagingmedias 9 januari

Sammantaget: Parallellt med den verkliga efterlysningen sprider andra aktörer efterlysningar med en AI-version av bilden på den 18-åriga flickan. Missing People uppmanar människor att dela efterlysningar direkt från deras sida eftersom förändringar följer med, liksom att bilden vid avslutad insats tas bort.LÄS MER: ? Guide: Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild? Stora verktygslådan för viralgranskare

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI

DESCRIPTION:
En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.

CONTENT:
En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.

Foto: Skärmdump/Facebook

I Uddevalla söker man efter en 18-årig flicka som varit borta sedan i tisdags. I onsdags lade sökorganisationen Missing People ut en efterlysning i sociala medier.Missing Åeople är tydliga med att deras efterlysningsbilder inte får delas hur som helst och har i den aktuella efterlysningen har man lagt med en text om hur den får användas av andra.

Det har dock inte alla hållit sig till i det här fallet.

Samma dag lade en nyskapad Facebook-sida med namnet Engagingmedias ut texten från Missing Peoples annons och en AI-bild som ska likna flickan.

Inlägg på Facebook 7 januari.

När personer ställde sig frågande till det i kommentarsfältet svarade Engagingmedias att de skapat ”en fantombild” för att hjälpa till.

Kommentar på Facebook 8 januari.

Samtidigt beskriver sig sidan som en förmedlare av ”autentiska bilder” och nyheter.

Från Engagingmedias profil.

- Jag tycker att det är väldigt stor brist på respekt gentemot människan som läggs ut på bild på detta sättet. Och det här har exploderat på sista tiden, att man tar våra bilder. Jag vet inte varför, säger Christina Hjalmarsson, enhetsansvarig på Missing People Sweden, till Källkritikbyrån.

Hon poängterar att man inte ska göra exempelvis skärmdumpar eller skapa andra egna bilder gjorda på Missing Peoples efterlysningsbilder.Om man delar efterlysningen i sin helhet så kommer justeringar med, exempelvis om personen skulle bli hittad, och bilden tas sedan bort så att den inte ligger kvar på nätet, säger Christina Hjalmarsson.- Vi jobbar mycket med att hitta de här som använder våra bilder och anmäler dem. Jag tycker att det är så tråkigt att vi ska behöva sitta och granska hur våra bilder används, hur de lyfts bort från sitt syfte.

Sprider falska påståenden om Missing People

När det i kommentarsfältet kommer invändningar att Facebook-sidan Engagingmedias bryter mot Missing Peoples regler börjar den som driver sidan att ifrågasätta organisationen Missing People i sig. Så här skriver sidans administratör i kommentarsfältet:

”tur att vi sätter press och får igång en äkta engagerande Missing people igen, Swish behövs inte längre Facebook betalar miljoner till dem redan”
Kommentar på Facebook 8 januari

Engagingmedias skriver i sitt kommentarsfält att man vill utsätta Missing People för ”konkurrens” för att det sätter fart på ”innovation och effektivisering” i samhället.

Kommentar på Facebook 8 januari.

Vi ställer frågan till Missing People.

Betalar Facebook er miljontals kronor?- Nej, absolut inte, säger Christina Hjalmarsson.

Missing People är en ideell organisation och tar emot donationer från allmänheten. Man har ett insamlingskonto, ett så kallat 90-konto, som innebär att de granskas av Svensk insamlingskontroll.

AI-bilden har spridits vidare

Den AI-genererade bilden har även hittat till Linkedin där en kvinna använder Missing Peoples text och fel bild ihop med en uppmaning om att rösta på Sverigedemokraterna.

Inlägg på Linkedin 8 januari.

Bilderna är mycket lika, men det finns tydliga skillnader. Exempelvis har den 18-åriga kvinnan på bilden - som du hittar här - ett tunt halsband. Bilden är även vattenmärkt av Missing People.

Från Missing Peoples annons.

Halsbandet saknas på AI-bilden.

Från Engagingmedias bild 7 januari.

Sidan Engagingmedias skapades 25 december och verkar vilja driva trafik och tjäna pengar på innehåll man lägger ut i sociala medier.

Så här skriver sidan i en story som låg ute på fredagen:

Det är slut på Swish donationer, dags för oss och nya aktörer som presterar förutsättningslöst med precision och utan att vara penga kåta tar över marknaden. Hårt arbete plus talang, skarpt tänkande
Utdrag ur story från Engagingmedias 9 januari

Sammantaget: Parallellt med den verkliga efterlysningen sprider andra aktörer efterlysningar med en AI-version av bilden på den 18-åriga flickan. Missing People uppmanar människor att dela efterlysningar direkt från deras sida eftersom förändringar följer med, liksom att bilden vid avslutad insats tas bort.LÄS MER: ? Guide: Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild? Stora verktygslådan för viralgranskare

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-01-09 14:36:07

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 07d6630929e554790bac00d0329cadac19ad48fc
   Title:

   Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI
   Description:

   En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.
   Content

   En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I Uddevalla söker man efter en 18-årig flicka som varit borta sedan i tisdags. I onsdags lade sökorganisationen Missing People ut en efterlysning i sociala medier.Missing Åeople är tydliga med att deras efterlysningsbilder inte får delas hur som helst och har i den aktuella efterlysningen har man lagt med en text om hur den får användas av andra.
   
   Det har dock inte alla hållit sig till i det här fallet.
   
   Samma dag lade en nyskapad Facebook-sida med namnet Engagingmedias ut texten från Missing Peoples annons och en AI-bild som ska likna flickan.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   När personer ställde sig frågande till det i kommentarsfältet svarade Engagingmedias att de skapat ”en fantombild” för att hjälpa till.
   
   Kommentar på Facebook 8 januari.
   
   Samtidigt beskriver sig sidan som en förmedlare av ”autentiska bilder” och nyheter.
   
   Från Engagingmedias profil.
   
   - Jag tycker att det är väldigt stor brist på respekt gentemot människan som läggs ut på bild på detta sättet. Och det här har exploderat på sista tiden, att man tar våra bilder. Jag vet inte varför, säger Christina Hjalmarsson, enhetsansvarig på Missing People Sweden, till Källkritikbyrån.
   
   Hon poängterar att man inte ska göra exempelvis skärmdumpar eller skapa andra egna bilder gjorda på Missing Peoples efterlysningsbilder.Om man delar efterlysningen i sin helhet så kommer justeringar med, exempelvis om personen skulle bli hittad, och bilden tas sedan bort så att den inte ligger kvar på nätet, säger Christina Hjalmarsson.- Vi jobbar mycket med att hitta de här som använder våra bilder och anmäler dem. Jag tycker att det är så tråkigt att vi ska behöva sitta och granska hur våra bilder används, hur de lyfts bort från sitt syfte.
   
   Sprider falska påståenden om Missing People
   
   När det i kommentarsfältet kommer invändningar att Facebook-sidan Engagingmedias bryter mot Missing Peoples regler börjar den som driver sidan att ifrågasätta organisationen Missing People i sig. Så här skriver sidans administratör i kommentarsfältet:
   
   ”tur att vi sätter press och får igång en äkta engagerande Missing people igen, Swish behövs inte längre Facebook betalar miljoner till dem redan”
   Kommentar på Facebook 8 januari
   
   Engagingmedias skriver i sitt kommentarsfält att man vill utsätta Missing People för ”konkurrens” för att det sätter fart på ”innovation och effektivisering” i samhället.
   
   Kommentar på Facebook 8 januari.
   
   Vi ställer frågan till Missing People.
   
   Betalar Facebook er miljontals kronor?- Nej, absolut inte, säger Christina Hjalmarsson.
   
   Missing People är en ideell organisation och tar emot donationer från allmänheten. Man har ett insamlingskonto, ett så kallat 90-konto, som innebär att de granskas av Svensk insamlingskontroll.
   
   AI-bilden har spridits vidare
   
   Den AI-genererade bilden har även hittat till Linkedin där en kvinna använder Missing Peoples text och fel bild ihop med en uppmaning om att rösta på Sverigedemokraterna.
   
   Inlägg på Linkedin 8 januari.
   
   Bilderna är mycket lika, men det finns tydliga skillnader. Exempelvis har den 18-åriga kvinnan på bilden - som du hittar här - ett tunt halsband. Bilden är även vattenmärkt av Missing People.
   
   Från Missing Peoples annons.
   
   Halsbandet saknas på AI-bilden.
   
   Från Engagingmedias bild 7 januari.
   
   Sidan Engagingmedias skapades 25 december och verkar vilja driva trafik och tjäna pengar på innehåll man lägger ut i sociala medier.
   
   Så här skriver sidan i en story som låg ute på fredagen:
   
   Det är slut på Swish donationer, dags för oss och nya aktörer som presterar förutsättningslöst med precision och utan att vara penga kåta tar över marknaden. Hårt arbete plus talang, skarpt tänkande
   Utdrag ur story från Engagingmedias 9 januari
   
   Sammantaget: Parallellt med den verkliga efterlysningen sprider andra aktörer efterlysningar med en AI-version av bilden på den 18-åriga flickan. Missing People uppmanar människor att dela efterlysningar direkt från deras sida eftersom förändringar följer med, liksom att bilden vid avslutad insats tas bort.LÄS MER: ? Guide: Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-01-09 14:36:07

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3a1d9bf71e53555d4dd32098ff2b1cd4c2af7388
   Title:

   Klicksida spred Missing Peoples efterlysningsbild omgjord med AI
   Description:

   En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.
   Content

   En AI-version av bilden på en försvunnen 18-åring har fått spridning i sociala medier.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I Uddevalla söker man efter en 18-årig flicka som varit borta sedan i tisdags. I onsdags lade sökorganisationen Missing People ut en efterlysning i sociala medier.Missing Åeople är tydliga med att deras efterlysningsbilder inte får delas hur som helst och har i den aktuella efterlysningen har man lagt med en text om hur den får användas av andra.
   
   Det har dock inte alla hållit sig till i det här fallet.
   
   Samma dag lade en nyskapad Facebook-sida med namnet Engagingmedias ut texten från Missing Peoples annons och en AI-bild som ska likna flickan.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   När personer ställde sig frågande till det i kommentarsfältet svarade Engagingmedias att de skapat ”en fantombild” för att hjälpa till.
   
   Kommentar på Facebook 8 januari.
   
   Samtidigt beskriver sig sidan som en förmedlare av ”autentiska bilder” och nyheter.
   
   Från Engagingmedias profil.
   
   - Jag tycker att det är väldigt stor brist på respekt gentemot människan som läggs ut på bild på detta sättet. Och det här har exploderat på sista tiden, att man tar våra bilder. Jag vet inte varför, säger Christina Hjalmarsson, enhetsansvarig på Missing People Sweden, till Källkritikbyrån.
   
   Hon poängterar att man inte ska göra exempelvis skärmdumpar eller skapa andra egna bilder gjorda på Missing Peoples efterlysningsbilder.Om man delar efterlysningen i sin helhet så kommer justeringar med, exempelvis om personen skulle bli hittad, och bilden tas sedan bort så att den inte ligger kvar på nätet, säger Christina Hjalmarsson.- Vi jobbar mycket med att hitta de här som använder våra bilder och anmäler dem. Jag tycker att det är så tråkigt att vi ska behöva sitta och granska hur våra bilder används, hur de lyfts bort från sitt syfte.
   
   Sprider falska påståenden om Missing People
   
   När det i kommentarsfältet kommer invändningar att Facebook-sidan Engagingmedias bryter mot Missing Peoples regler börjar den som driver sidan att ifrågasätta organisationen Missing People i sig. Så här skriver sidans administratör i kommentarsfältet:
   
   ”tur att vi sätter press och får igång en äkta engagerande Missing people igen, Swish behövs inte längre Facebook betalar miljoner till dem redan”
   Kommentar på Facebook 8 januari
   
   Engagingmedias skriver i sitt kommentarsfält att man vill utsätta Missing People för ”konkurrens” för att det sätter fart på ”innovation och effektivisering” i samhället.
   
   Kommentar på Facebook 8 januari.
   
   Vi ställer frågan till Missing People.
   
   Betalar Facebook er miljontals kronor?- Nej, absolut inte, säger Christina Hjalmarsson.
   
   Missing People är en ideell organisation och tar emot donationer från allmänheten. Man har ett insamlingskonto, ett så kallat 90-konto, som innebär att de granskas av Svensk insamlingskontroll.
   
   AI-bilden har spridits vidare
   
   Den AI-genererade bilden har även hittat till Linkedin där en kvinna använder Missing Peoples text och fel bild ihop med en uppmaning om att rösta på Sverigedemokraterna.
   
   Inlägg på Linkedin 8 januari.
   
   Bilderna är mycket lika, men det finns tydliga skillnader. Exempelvis har den 18-åriga kvinnan på bilden - som du hittar här - ett tunt halsband. Bilden är även vattenmärkt av Missing People.
   
   Från Missing Peoples annons.
   
   Halsbandet saknas på AI-bilden.
   
   Från Engagingmedias bild 7 januari.
   
   Sidan Engagingmedias skapades 25 december och verkar vilja driva trafik och tjäna pengar på innehåll man lägger ut i sociala medier.
   
   Så här skriver sidan i en story som låg ute på fredagen:
   
   Det är slut på Swish donationer, dags för oss och nya aktörer som presterar förutsättningslöst med precision och utan att vara penga kåta tar över marknaden. Hårt arbete plus talang, skarpt tänkande
   Utdrag ur story från Engagingmedias 9 januari
   
   Sammantaget: Parallellt med den verkliga efterlysningen sprider andra aktörer efterlysningar med en AI-version av bilden på den 18-åriga flickan. Missing People uppmanar människor att dela efterlysningar direkt från deras sida eftersom förändringar följer med, liksom att bilden vid avslutad insats tas bort.LÄS MER: ? Guide: Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores? Guide: Så granskar du en AI-genererad bild? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

DESCRIPTION:
Så här kan du själv undersöka bilder i flödet.

CONTENT:
En manipulerad bild av Nicolás Maduros hustru Cilia Flores har fått spridning i sociala medier. Den har även spridits av svenska användare, som verkar uppfatta den som en riktig bild.

Foto: Skärmdump/Facebook/AP

I helgen tog sig amerikanska styrkor in i Venezuelas huvudstad Caracas och förde med sig landets president Nicolás Maduro och presidenthustrun Cilia Flores till USA. I måndags ställdes paret inför en domstol i New York.I sociala medier har en bild spridits av Cilia Flores med en stor blåtira.Så här skrev en svensk Facebook-användare som delat bilden i torsdag:

MADURO’S KIDNAPPADE FRU TVINGADES UPPTRÄDA INFÖR DOMSTOL I NEW YORK MED KLARA TECKEN PÅ MISSHANDEL
Utdrag ur inlägg på Facebook 8 januari

Inlägg på Facebook 8 januari

Men, när man undersöker bilden så blir det tydligt att den inte är en äkta nyhetsbild.

Bilden har blivit viral, men inte fått någon större spridning i Sverige. Svenskar är generellt inte begränsade av språk i sitt surfande, så vi passar på att gå igenom hur du själv kan undersöka en sådan här bild som dyker upp i ditt flöde.

Undersök bilden

Börja med att titta noga på själva bilden. Plåstret i pannan sitter konstigt, över håret. Så skulle man inte klistra fast plåster eller bandage.

Inzoomning i den virala bilden.

Att bilden är AI-genererad är en rimlig misstanke. Här hittar du vår guide för att finna tecken på att en bild är AI-genererad!

Undersök också hur det såg ut i det aktuella fallet genom att jämföra med andra bilder från samma tillfälle. När man söker på aktuella bilder av Cilia Flores så får man upp en mängd nyhetsbilder från när paret förs till USA. På dessa bilder har hon en mycket ljusare ton på håret.

Från Dagens nyheters artikel i onsdags.

Det här rör sig om en världsnyhet. Undersök om du kan hitta den exakta bilden någon annanstans. Spara ner den och använd exempelvis Google för att göra en omvänd bildsökning.

Från Googles bildsök.

Resultaten visar nästan uteslutande uppladdningar i sociala medier. I enstaka fall har mindre nogräknade nyhetssajter använt bilden som om den vore riktig. Hade bilden varit genuin så skulle den ha funnits på en väldig mängd nyhetssidor världen över, och avsaknaden av de sökresultaten är en tydlig ledtråd om att något är fel.

Från artikel i Göteborgs-Posten 5 januari.

Inifrån rättssalen har det publicerats illustrationer, här via nyhetsbyrån AP. Där syns att Cilia Flores hade plåster i ansiktet, men även att bilden vi undersöker inte motsvarar hur det sett ut i den verkliga situationen.Vi går igenom steg för steg hur du gör en omvänd bildsökning i Stora verktygslådan för viralgranskare.

Tidpunkten som bilden lades ut på nätet

Eftersom vi letar efter det första tillfället som en bild lagts upp kan vi exempelvis använda oss av bildfunktionen i Googles verktyg Fact Check Explorer. Gå in, ladda upp bilden och se om den dykt upp i faktagranskningar.

Om du anmäler dig (du hittar länken här) så finns även en ytterligare funktion där du kan välja fliken ”Image contexts”. Där kan du se indexeringarna i tidsordning. (Om du inte har anmält dig kommer fliken inte att vara synlig för dig.)

Sökning på bilden i Googles Fact Check Explorer.

Här kan det vara svårt att sortera träffarna, men en tydlig ledtråd är att Google indexerade bilden första gången den 6 januari, det vill säga dagen efter det att Cilia Flores framträdde i rätten i New York. En nyhetsbild av det här slaget skulle ha publicerats väldigt nära i tid till händelsen.

Sammantaget: Cilia Flores hade plåster och märken i ansiktet i rättssalen, men bilden som fått stor spridning är en manipulerad bild och motsvarar inte hur det såg ut i verkligheten.

Här hittar du alla våra guider – från hur man granskar bilder och filmer till hur du undersöker inlägg och annonser i sociala medier.

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores

DESCRIPTION:
Så här kan du själv undersöka bilder i flödet.

CONTENT:
En manipulerad bild av Nicolás Maduros hustru Cilia Flores har fått spridning i sociala medier. Den har även spridits av svenska användare, som verkar uppfatta den som en riktig bild.

Foto: Skärmdump/Facebook/AP

I helgen tog sig amerikanska styrkor in i Venezuelas huvudstad Caracas och förde med sig landets president Nicolás Maduro och presidenthustrun Cilia Flores till USA. I måndags ställdes paret inför en domstol i New York.I sociala medier har en bild spridits av Cilia Flores med en stor blåtira.Så här skrev en svensk Facebook-användare som delat bilden i torsdag:

MADURO’S KIDNAPPADE FRU TVINGADES UPPTRÄDA INFÖR DOMSTOL I NEW YORK MED KLARA TECKEN PÅ MISSHANDEL
Utdrag ur inlägg på Facebook 8 januari

Inlägg på Facebook 8 januari

Men, när man undersöker bilden så blir det tydligt att den inte är en äkta nyhetsbild.

Bilden har blivit viral, men inte fått någon större spridning i Sverige. Svenskar är generellt inte begränsade av språk i sitt surfande, så vi passar på att gå igenom hur du själv kan undersöka en sådan här bild som dyker upp i ditt flöde.

Undersök bilden

Börja med att titta noga på själva bilden. Plåstret i pannan sitter konstigt, över håret. Så skulle man inte klistra fast plåster eller bandage.

Inzoomning i den virala bilden.

Att bilden är AI-genererad är en rimlig misstanke. Här hittar du vår guide för att finna tecken på att en bild är AI-genererad!

Undersök också hur det såg ut i det aktuella fallet genom att jämföra med andra bilder från samma tillfälle. När man söker på aktuella bilder av Cilia Flores så får man upp en mängd nyhetsbilder från när paret förs till USA. På dessa bilder har hon en mycket ljusare ton på håret.

Från Dagens nyheters artikel i onsdags.

Det här rör sig om en världsnyhet. Undersök om du kan hitta den exakta bilden någon annanstans. Spara ner den och använd exempelvis Google för att göra en omvänd bildsökning.

Från Googles bildsök.

Resultaten visar nästan uteslutande uppladdningar i sociala medier. I enstaka fall har mindre nogräknade nyhetssajter använt bilden som om den vore riktig. Hade bilden varit genuin så skulle den ha funnits på en väldig mängd nyhetssidor världen över, och avsaknaden av de sökresultaten är en tydlig ledtråd om att något är fel.

Från artikel i Göteborgs-Posten 5 januari.

Inifrån rättssalen har det publicerats illustrationer, här via nyhetsbyrån AP. Där syns att Cilia Flores hade plåster i ansiktet, men även att bilden vi undersöker inte motsvarar hur det sett ut i den verkliga situationen.Vi går igenom steg för steg hur du gör en omvänd bildsökning i Stora verktygslådan för viralgranskare.

Tidpunkten som bilden lades ut på nätet

Eftersom vi letar efter det första tillfället som en bild lagts upp kan vi exempelvis använda oss av bildfunktionen i Googles verktyg Fact Check Explorer. Gå in, ladda upp bilden och se om den dykt upp i faktagranskningar.

Om du anmäler dig (du hittar länken här) så finns även en ytterligare funktion där du kan välja fliken ”Image contexts”. Där kan du se indexeringarna i tidsordning. (Om du inte har anmält dig kommer fliken inte att vara synlig för dig.)

Sökning på bilden i Googles Fact Check Explorer.

Här kan det vara svårt att sortera träffarna, men en tydlig ledtråd är att Google indexerade bilden första gången den 6 januari, det vill säga dagen efter det att Cilia Flores framträdde i rätten i New York. En nyhetsbild av det här slaget skulle ha publicerats väldigt nära i tid till händelsen.

Sammantaget: Cilia Flores hade plåster och märken i ansiktet i rättssalen, men bilden som fått stor spridning är en manipulerad bild och motsvarar inte hur det såg ut i verkligheten.

Här hittar du alla våra guider – från hur man granskar bilder och filmer till hur du undersöker inlägg och annonser i sociala medier.

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-01-09 10:11:29

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 229bb4756708c22ba57643064d9caf0e2809bfa0
   Title:

   Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
   Description:

   Så här kan du själv undersöka bilder i flödet.
   Content

   En manipulerad bild av Nicolás Maduros hustru Cilia Flores har fått spridning i sociala medier. Den har även spridits av svenska användare, som verkar uppfatta den som en riktig bild.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/AP
   
   I helgen tog sig amerikanska styrkor in i Venezuelas huvudstad Caracas och förde med sig landets president Nicolás Maduro och presidenthustrun Cilia Flores till USA. I måndags ställdes paret inför en domstol i New York.I sociala medier har en bild spridits av Cilia Flores med en stor blåtira.Så här skrev en svensk Facebook-användare som delat bilden i torsdag:
   
   MADURO’S KIDNAPPADE FRU TVINGADES UPPTRÄDA INFÖR DOMSTOL I NEW YORK MED KLARA TECKEN PÅ MISSHANDEL
   Utdrag ur inlägg på Facebook 8 januari
   
   Inlägg på Facebook 8 januari
   
   Men, när man undersöker bilden så blir det tydligt att den inte är en äkta nyhetsbild.
   
   Bilden har blivit viral, men inte fått någon större spridning i Sverige. Svenskar är generellt inte begränsade av språk i sitt surfande, så vi passar på att gå igenom hur du själv kan undersöka en sådan här bild som dyker upp i ditt flöde.
   
   Undersök bilden
   
   Börja med att titta noga på själva bilden. Plåstret i pannan sitter konstigt, över håret. Så skulle man inte klistra fast plåster eller bandage.
   
   Inzoomning i den virala bilden.
   
   Att bilden är AI-genererad är en rimlig misstanke. Här hittar du vår guide för att finna tecken på att en bild är AI-genererad!
   
   Undersök också hur det såg ut i det aktuella fallet genom att jämföra med andra bilder från samma tillfälle. När man söker på aktuella bilder av Cilia Flores så får man upp en mängd nyhetsbilder från när paret förs till USA. På dessa bilder har hon en mycket ljusare ton på håret.
   
   Från Dagens nyheters artikel i onsdags.
   
   Det här rör sig om en världsnyhet. Undersök om du kan hitta den exakta bilden någon annanstans. Spara ner den och använd exempelvis Google för att göra en omvänd bildsökning.
   
   Från Googles bildsök.
   
   Resultaten visar nästan uteslutande uppladdningar i sociala medier. I enstaka fall har mindre nogräknade nyhetssajter använt bilden som om den vore riktig. Hade bilden varit genuin så skulle den ha funnits på en väldig mängd nyhetssidor världen över, och avsaknaden av de sökresultaten är en tydlig ledtråd om att något är fel.
   
   Från artikel i Göteborgs-Posten 5 januari.
   
   Inifrån rättssalen har det publicerats illustrationer, här via nyhetsbyrån AP. Där syns att Cilia Flores hade plåster i ansiktet, men även att bilden vi undersöker inte motsvarar hur det sett ut i den verkliga situationen.Vi går igenom steg för steg hur du gör en omvänd bildsökning i Stora verktygslådan för viralgranskare.
   
   Tidpunkten som bilden lades ut på nätet
   
   Eftersom vi letar efter det första tillfället som en bild lagts upp kan vi exempelvis använda oss av bildfunktionen i Googles verktyg Fact Check Explorer. Gå in, ladda upp bilden och se om den dykt upp i faktagranskningar.
   
   Om du anmäler dig (du hittar länken här) så finns även en ytterligare funktion där du kan välja fliken ”Image contexts”. Där kan du se indexeringarna i tidsordning. (Om du inte har anmält dig kommer fliken inte att vara synlig för dig.)
   
   Sökning på bilden i Googles Fact Check Explorer.
   
   Här kan det vara svårt att sortera träffarna, men en tydlig ledtråd är att Google indexerade bilden första gången den 6 januari, det vill säga dagen efter det att Cilia Flores framträdde i rätten i New York. En nyhetsbild av det här slaget skulle ha publicerats väldigt nära i tid till händelsen.
   
   Sammantaget: Cilia Flores hade plåster och märken i ansiktet i rättssalen, men bilden som fått stor spridning är en manipulerad bild och motsvarar inte hur det såg ut i verkligheten.
   
   Här hittar du alla våra guider – från hur man granskar bilder och filmer till hur du undersöker inlägg och annonser i sociala medier.
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-01-09 10:11:29

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 971eb926f61d9cf3a3348ce82c17518f774d730c
   Title:

   Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
   Description:

   Så här kan du själv undersöka bilder i flödet.
   Content

   En manipulerad bild av Nicolás Maduros hustru Cilia Flores har fått spridning i sociala medier. Den har även spridits av svenska användare, som verkar uppfatta den som en riktig bild.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/AP
   
   I helgen tog sig amerikanska styrkor in i Venezuelas huvudstad Caracas och förde med sig landets president Nicolás Maduro och presidenthustrun Cilia Flores till USA. I måndags ställdes paret inför en domstol i New York.I sociala medier har en bild spridits av Cilia Flores med en stor blåtira.Så här skrev en svensk Facebook-användare som delat bilden i torsdag:
   
   MADURO’S KIDNAPPADE FRU TVINGADES UPPTRÄDA INFÖR DOMSTOL I NEW YORK MED KLARA TECKEN PÅ MISSHANDEL
   Utdrag ur inlägg på Facebook 8 januari
   
   Inlägg på Facebook 8 januari
   
   Men, när man undersöker bilden så blir det tydligt att den inte är en äkta nyhetsbild.
   
   Bilden har blivit viral, men inte fått någon större spridning i Sverige. Svenskar är generellt inte begränsade av språk i sitt surfande, så vi passar på att gå igenom hur du själv kan undersöka en sådan här bild som dyker upp i ditt flöde.
   
   Undersök bilden
   
   Börja med att titta noga på själva bilden. Plåstret i pannan sitter konstigt, över håret. Så skulle man inte klistra fast plåster eller bandage.
   
   Inzoomning i den virala bilden.
   
   Att bilden är AI-genererad är en rimlig misstanke. Här hittar du vår guide för att finna tecken på att en bild är AI-genererad!
   
   Undersök också hur det såg ut i det aktuella fallet genom att jämföra med andra bilder från samma tillfälle. När man söker på aktuella bilder av Cilia Flores så får man upp en mängd nyhetsbilder från när paret förs till USA. På dessa bilder har hon en mycket ljusare ton på håret.
   
   Från Dagens nyheters artikel i onsdags.
   
   Det här rör sig om en världsnyhet. Undersök om du kan hitta den exakta bilden någon annanstans. Spara ner den och använd exempelvis Google för att göra en omvänd bildsökning.
   
   Från Googles bildsök.
   
   Resultaten visar nästan uteslutande uppladdningar i sociala medier. I enstaka fall har mindre nogräknade nyhetssajter använt bilden som om den vore riktig. Hade bilden varit genuin så skulle den ha funnits på en väldig mängd nyhetssidor världen över, och avsaknaden av de sökresultaten är en tydlig ledtråd om att något är fel.
   
   Från artikel i Göteborgs-Posten 5 januari.
   
   Inifrån rättssalen har det publicerats illustrationer, här via nyhetsbyrån AP. Där syns att Cilia Flores hade plåster i ansiktet, men även att bilden vi undersöker inte motsvarar hur det sett ut i den verkliga situationen.Vi går igenom steg för steg hur du gör en omvänd bildsökning i Stora verktygslådan för viralgranskare.
   
   Tidpunkten som bilden lades ut på nätet
   
   Eftersom vi letar efter det första tillfället som en bild lagts upp kan vi exempelvis använda oss av bildfunktionen i Googles verktyg Fact Check Explorer. Gå in, ladda upp bilden och se om den dykt upp i faktagranskningar.
   
   Om du anmäler dig (du hittar länken här) så finns även en ytterligare funktion där du kan välja fliken ”Image contexts”. Där kan du se indexeringarna i tidsordning. (Om du inte har anmält dig kommer fliken inte att vara synlig för dig.)
   
   Sökning på bilden i Googles Fact Check Explorer.
   
   Här kan det vara svårt att sortera träffarna, men en tydlig ledtråd är att Google indexerade bilden första gången den 6 januari, det vill säga dagen efter det att Cilia Flores framträdde i rätten i New York. En nyhetsbild av det här slaget skulle ha publicerats väldigt nära i tid till händelsen.
   
   Sammantaget: Cilia Flores hade plåster och märken i ansiktet i rättssalen, men bilden som fått stor spridning är en manipulerad bild och motsvarar inte hur det såg ut i verkligheten.
   
   Här hittar du alla våra guider – från hur man granskar bilder och filmer till hur du undersöker inlägg och annonser i sociala medier.
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara ”köpta”

DESCRIPTION:
Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.

CONTENT:
I hälsodebatter på nätet är ett förekommande argument att forskningen är finansierad av företag och den därför inte går att lita på. Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut. 

Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook

I slutet av november ställde vi på Källkritikbyrån frågor till en stor träningsinfluencer i samband med en granskningsserie om påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier.

Mannen har bland annat varnat för att använda oljor och förordat mättat fett i stället, trots motsatt bild från forskare och myndigheter. Källkritikbyrån bad därför om svar på varför han gjort det.

Från Källkritikbyråns granskning 26 november.

Mannen svarade först på telefon, men var motvillig till att svara på frågor.

- Det här är en jättekomplex materia som väldigt få personer förstår sig på. Jag har god insyn i det här för att jag har jobbat så länge med det, är duktig på att tolka forskning och har det som ett specialintresse. Jag tror inte att du kommer att kunna fånga upp det här, svarade han.

Mannen tycker sig se en koppling mellan livsmedelsindustrin, som han kallar ”Big food”, och granskningar i publikationer som Dagens nyheter och Källkritikbyrån. Han sade också att studier och forskare är köpta och betalda av de största företagen i världen.

Först lovade träningsinfluencern att återkomma till oss på Källkritikbyrån med en skriftlig kommentar, men avböjde till slut att kommentera.

- Om jag gör något på temat så blir det i mina egna kanaler.

Dagen därpå lade mannen ut en video där han pratar om ”köpt forskning”.

Inlägg på Instagram 25 november.

Han hänvisar i videon inte till Källkritikbyråns granskningar, men till en artikel i Dagens nyheter på samma tema och med samma slutsatser. Mannen upprepar sin uppfattning att granskandet har dolda motiv.

”Forskningen som artikeln lutar sig på är ett solklart exempel på köpt forskning”, säger mannen i sin video.Han hänvisar till en studie från 2012 i den vetenskapliga tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics. Mannen lägger fram två faktorer som stöd för sin sak - dels studiens finansiering och dels vad som står som potentiell intressekonflikt för den ena av författarna.

Julinumret av tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics 2012.

I studien står det att den finansierats genom en obundet forskningsbidrag från International life sciences institute (ILSI). ILSI är en global organisation med medlemmar från bland annat livsmedelsindustrin, med målet att främja forskning som ”ser till att livsmedel är säkra, näringsrika och hållbara”. Kritiker har kallat ILSI för en lobbyorganisation för matindustrin, själva säger de att de inte ägnar sig åt det och att deras bindande interna regler uttryckligen förbjuder lobbyaktiviteter.

En av författarna till studien har även redovisat att han gjort konsultarbete för Monsanto och Bunge Limited, två jättelika företag inom jordbruk och bioteknik.Studien finns länkad i DN:s artikel som en av flera källor. Den finns även med på Livsmedelsverkets sida om fleromättat fett, som en av tre referenser.

Baserar sig inte på en studie

I sin video frågar sig träningsinfluencern om det här är den vassaste forskningen som finns på ämnet. Men att medierapporteringen skulle basera sig på enbart en studie stämmer dock inte, utan den tas upp som ett exempel eller som en av flera referenser.

- Våra rekommendationer kring fettsyror förlitar sig inte främst på dessa studier utan vi hänvisar till denna och några ytterligare referenser för fördjupad läsning, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket.Moraeus berättar om det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets råd, vilket är De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som på myndighetens sajt beskrivs som den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa.- Rekommendationerna lutar sig mot NNR som nyligen gjort en så kallad scoping review (sammanställning av systematiska genomgångar och metanaalyser) av den senaste forskningen kring fetter och olika typer av oljor. De har sedan tagit fram referensvärden för fett och fettsyror som vi använder i våra rekommendationer, säger Lotta Moraeus.

Anklagelsen om köpt forskning

Vad innebär det att forskningen finansierats av organisationen ILSI och att en av studieförfattarna gjort konsultarbete åt stora företag? Är det köpt forskning, och därmed opålitlig?

- Köpt forskning, det är väldigt allvarliga anklagelser. Det låter som att man beställer ett visst forskningsresultat. Köpt innebär ju att man på något sätt är oärlig eller inte följer god forskningssed, säger Stefan Bertilsson, huvudsekreterare för naturvetenskap på Vetenskapsrådet.

Att exempelvis företag finansierar forskning ser inte Bertilsson som konstigt.

- Hela forskningssystemet är uppbyggt på att det finns behov av att ta fram ny kunskap. För företag eller organisationer handlar det ofta om att finansiera forskning om en särskild företeelse eller ett prioriterat problem, utan någon förväntan om ett särskilt resultat, för att förbättra kunskapsläget så att företaget eller organisationen kan förbättra sin verksamhet.

God forskningssed

I Sverige vägleds forskare av god forskningssed, som både är en samling principer och namnet på Vetenskapsrådets publikation som kommer ut med jämna mellanrum.

Skriften God forskningssed 2024.

- Våra lärosäten och kunskapsorganisationer följer de här principerna. Man förlitar sig heller inte bara på att forskarna ska vara ärliga utan det finns en rigorös granskningprocess för forskning, säger Stefan Bertilsson på Vetenskapsrådet.

Han tar upp det så kallade ”peer review”-systemet.- Publicerad forskning ska vara granskad av andra experter, för att säkerställa att man följt god forskningssed och är transparent med resultat och data.

Kommentar på Instagram 27 november.

Det finns väldigt bra kontrollsystem, säger Bertilsson.- Så även om man har finansiering från något visst håll, som kan styra exempelvis vad man beforskar, så ska ändå själva forskningsprocessen, resultatrapportering och slutsatserna följa god forskningssed. Om de inte gör det så kommer de inte att publiceras.

Så här ser den ideala situationen ut, påpekar han.- Vetenskapliga tidskrifter är inte felfria, ibland publiceras artiklar som inte är korrekta eller ärliga. Då flaggas det och tidskrifter kan ställas under utredning.

Forskare ska kunna jobba fritt

Bertilsson tycker att forskare ska vara noga med att inte hamna för mycket i beroendeställning till stora privata finansiärer med tydliga ekonomiska intressen.- Det viktigaste är att den finansiering man får inte är villkorad på något sätt, utan fri. Att man kan jobba fritt med de här medlen och göra en forskningsuppgift och rapportera den. Om det finns beroenden så måste de redovisas tydligt.

I den här studien som kritiseras så står det att de fått ”unrestricted funding” från ILSI.

- Ja, då har de fått fri finansiering för att göra forskning, utan att det sägs något om hur eller vad man ska föra fram.Och det här med att en av professorerna gjort konsultarbete?

- Det är inte så ovanligt. Det ska redovisas om det funnits någon ekonomisk transaktion sedan tidigare. Forskningen genomgår samma rigorösa kvalitetsgranskning oberoende av det.Finns det något forskare bör akta sig för, någon uppgift som de inte bör göra för att de då diskvalificerar sig på något sätt?

- Svårt att säga. Det finns säker saker som är mindre lämpliga. Men jag kan inte tänka mig att ha gjort ett mindre konsultuppdrag åt ett företag innefattas av det.

Hur vanligt är det att företag sponsrar forskning?- Det är vanligt. Det förekommer mer i vissa sektorer än andra. På tekniksidan är det väldigt vanligt. Det är inte alltid så att man får ett bidrag för att forska utan det kan vara samarbetsprojekt. Samverkan mellan det privata näringslivet, akademin och andra aktörer är något som våra statliga finansiärer uppmuntrar. Och den samverkan regleras med avtal så att det inte blir några konstigheter.

Kommentar på Facebook 30 november.

Målen med forskningen finns ju ute i samhället, påpekar Bertilsson.- Företag vill göra sina produkter bättre, offentlig verksamhet vill göra till exempel sjukvården mer effektiv, bättre och mer precis. De behöver ny kunskap, ny information.

Lagar som reglerar forskning

Vi tar även kontakt med Anna Zettergren, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet. Förutom riktlinjerna i God forskningssed så tar hon upp högskolelagen, där det framgår att forskning ska bedrivas fritt och med hög vetenskaplig kvalitet, och etikprövningslagen, som reglerar forskning som involverar människor.

- På universitetet finns styrdokument och rutiner för att se till att dessa normer och regelverk följs. Vid samverkan med företag eller andra aktörer gäller fortfarande samma grundläggande krav på vetenskaplig integritet, oavsett vem som finansierar forskningen. Finansiering från extern part ska alltid redovisas öppet och forskare är skyldiga att tydliggöra eventuella intressekonflikter, säger Zettergren.

Utdrag ur kommentar på Instagram 25 november.

Finansiären ska inte styra

Lotta Moraeus på Livsmedelsverket tycker att man ska vara extra uppmärksam på forskning som exempelvis fått stöd från ett stort företag, men att det inte per automatik innebär att forskningen är felaktig.- Denna forskning ska granskas precis som all annan, det gäller oavsett finansiering. Men forskningsstudier är dyra att genomföra och tyvärr kräver det ibland att finansiering kommer från andra källor än de som anses mer oberoende. Man ska tydligt uppge vilken finansiering som finns och om man har några potentiella kopplingar till företag eller liknande. Det viktiga är att finansiären inte har något att säga till om när det gäller upplägg på studien och hur resultaten tolkas.

Hur säkerställer man att forskning är korrekt?

- Det finns flera system för att säkerställa det. Denna typ av forskning på människor behöver etikprövas, en process då en nämnd går igenom forskningsplanen och bedömer dels om forskningen är etisk och att de som genomför forskningen har den vetenskapliga kompetens som behövs. Forskning ska kunna återupprepas och därmed vara tillräckligt bra beskriven kring metod och analys. Forskningsresultat granskas i en peer-review process innan de publiceras i vetenskapliga artiklar, det vill säga att andra forskare läser och bedömer den vetenskapliga kvaliteten. Hon påpekar också vikten av att inte hänga upp sig på enskilda studier.

- När det gäller att tolka och använda resultat behöver man luta sig mot en mängd forskning som visar liknande resultat innan man kan dra slutsatser.

Sammantaget: Experterna vi talar med om forskningsmetodik ställer sig undrande till kritiken och det har heller inte lagts fram belägg för att studien som tas upp skulle ha varit någon slags beställningsjobb med eftersökta resultat.Träningsinfluencern undviker att svara på Källkritikbyråns frågor och lägger själv ut en video där han hävdar att medierapportering baserats på en studie, när det handlar om ett forskningsläge för ett helt fält. Han svarar inte på vilka sätt de många olika studierna som Livsmedelsverkets och andras slutsatser om fetter och fröoljor grundar sig på skulle vara bristfälliga.Det var dessa frågor som vi bad att få svar på:

Bilden som kommer från forskningshåll är att folk bör skifta bort från mättat fett och att fröoljor som till exempel rapsolja är ett hälsosamt alternativ. I dina videor verkar du framhålla oljorna som skadliga, men enligt myndigheter och experter så stämmer inte det. Vid normalt bruk och långt bortom det sker inte de här effekterna som du varnar för vid oxidation. Kan du kommentera det?Du skriver att kolesterol är livsnödvändigt mm, och verkar förorda smör, animaliska fetter före de vegetabiliska fröoljorna. Samtidigt ökar högt kolesterol risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Hur ser du på detta?
Ur Källkritikbyråns mejlfrågor till träningsinfluencer

Hela serien om fröoljor hittar du här:

? Del 1: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Del 2: Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Del 3: Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara ”köpta”

DESCRIPTION:
Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.

CONTENT:
I hälsodebatter på nätet är ett förekommande argument att forskningen är finansierad av företag och den därför inte går att lita på. Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut. 

Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook

I slutet av november ställde vi på Källkritikbyrån frågor till en stor träningsinfluencer i samband med en granskningsserie om påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier.

Mannen har bland annat varnat för att använda oljor och förordat mättat fett i stället, trots motsatt bild från forskare och myndigheter. Källkritikbyrån bad därför om svar på varför han gjort det.

Från Källkritikbyråns granskning 26 november.

Mannen svarade först på telefon, men var motvillig till att svara på frågor.

- Det här är en jättekomplex materia som väldigt få personer förstår sig på. Jag har god insyn i det här för att jag har jobbat så länge med det, är duktig på att tolka forskning och har det som ett specialintresse. Jag tror inte att du kommer att kunna fånga upp det här, svarade han.

Mannen tycker sig se en koppling mellan livsmedelsindustrin, som han kallar ”Big food”, och granskningar i publikationer som Dagens nyheter och Källkritikbyrån. Han sade också att studier och forskare är köpta och betalda av de största företagen i världen.

Först lovade träningsinfluencern att återkomma till oss på Källkritikbyrån med en skriftlig kommentar, men avböjde till slut att kommentera.

- Om jag gör något på temat så blir det i mina egna kanaler.

Dagen därpå lade mannen ut en video där han pratar om ”köpt forskning”.

Inlägg på Instagram 25 november.

Han hänvisar i videon inte till Källkritikbyråns granskningar, men till en artikel i Dagens nyheter på samma tema och med samma slutsatser. Mannen upprepar sin uppfattning att granskandet har dolda motiv.

”Forskningen som artikeln lutar sig på är ett solklart exempel på köpt forskning”, säger mannen i sin video.Han hänvisar till en studie från 2012 i den vetenskapliga tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics. Mannen lägger fram två faktorer som stöd för sin sak - dels studiens finansiering och dels vad som står som potentiell intressekonflikt för den ena av författarna.

Julinumret av tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics 2012.

I studien står det att den finansierats genom en obundet forskningsbidrag från International life sciences institute (ILSI). ILSI är en global organisation med medlemmar från bland annat livsmedelsindustrin, med målet att främja forskning som ”ser till att livsmedel är säkra, näringsrika och hållbara”. Kritiker har kallat ILSI för en lobbyorganisation för matindustrin, själva säger de att de inte ägnar sig åt det och att deras bindande interna regler uttryckligen förbjuder lobbyaktiviteter.

En av författarna till studien har även redovisat att han gjort konsultarbete för Monsanto och Bunge Limited, två jättelika företag inom jordbruk och bioteknik.Studien finns länkad i DN:s artikel som en av flera källor. Den finns även med på Livsmedelsverkets sida om fleromättat fett, som en av tre referenser.

Baserar sig inte på en studie

I sin video frågar sig träningsinfluencern om det här är den vassaste forskningen som finns på ämnet. Men att medierapporteringen skulle basera sig på enbart en studie stämmer dock inte, utan den tas upp som ett exempel eller som en av flera referenser.

- Våra rekommendationer kring fettsyror förlitar sig inte främst på dessa studier utan vi hänvisar till denna och några ytterligare referenser för fördjupad läsning, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket.Moraeus berättar om det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets råd, vilket är De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som på myndighetens sajt beskrivs som den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa.- Rekommendationerna lutar sig mot NNR som nyligen gjort en så kallad scoping review (sammanställning av systematiska genomgångar och metanaalyser) av den senaste forskningen kring fetter och olika typer av oljor. De har sedan tagit fram referensvärden för fett och fettsyror som vi använder i våra rekommendationer, säger Lotta Moraeus.

Anklagelsen om köpt forskning

Vad innebär det att forskningen finansierats av organisationen ILSI och att en av studieförfattarna gjort konsultarbete åt stora företag? Är det köpt forskning, och därmed opålitlig?

- Köpt forskning, det är väldigt allvarliga anklagelser. Det låter som att man beställer ett visst forskningsresultat. Köpt innebär ju att man på något sätt är oärlig eller inte följer god forskningssed, säger Stefan Bertilsson, huvudsekreterare för naturvetenskap på Vetenskapsrådet.

Att exempelvis företag finansierar forskning ser inte Bertilsson som konstigt.

- Hela forskningssystemet är uppbyggt på att det finns behov av att ta fram ny kunskap. För företag eller organisationer handlar det ofta om att finansiera forskning om en särskild företeelse eller ett prioriterat problem, utan någon förväntan om ett särskilt resultat, för att förbättra kunskapsläget så att företaget eller organisationen kan förbättra sin verksamhet.

God forskningssed

I Sverige vägleds forskare av god forskningssed, som både är en samling principer och namnet på Vetenskapsrådets publikation som kommer ut med jämna mellanrum.

Skriften God forskningssed 2024.

- Våra lärosäten och kunskapsorganisationer följer de här principerna. Man förlitar sig heller inte bara på att forskarna ska vara ärliga utan det finns en rigorös granskningprocess för forskning, säger Stefan Bertilsson på Vetenskapsrådet.

Han tar upp det så kallade ”peer review”-systemet.- Publicerad forskning ska vara granskad av andra experter, för att säkerställa att man följt god forskningssed och är transparent med resultat och data.

Kommentar på Instagram 27 november.

Det finns väldigt bra kontrollsystem, säger Bertilsson.- Så även om man har finansiering från något visst håll, som kan styra exempelvis vad man beforskar, så ska ändå själva forskningsprocessen, resultatrapportering och slutsatserna följa god forskningssed. Om de inte gör det så kommer de inte att publiceras.

Så här ser den ideala situationen ut, påpekar han.- Vetenskapliga tidskrifter är inte felfria, ibland publiceras artiklar som inte är korrekta eller ärliga. Då flaggas det och tidskrifter kan ställas under utredning.

Forskare ska kunna jobba fritt

Bertilsson tycker att forskare ska vara noga med att inte hamna för mycket i beroendeställning till stora privata finansiärer med tydliga ekonomiska intressen.- Det viktigaste är att den finansiering man får inte är villkorad på något sätt, utan fri. Att man kan jobba fritt med de här medlen och göra en forskningsuppgift och rapportera den. Om det finns beroenden så måste de redovisas tydligt.

I den här studien som kritiseras så står det att de fått ”unrestricted funding” från ILSI.

- Ja, då har de fått fri finansiering för att göra forskning, utan att det sägs något om hur eller vad man ska föra fram.Och det här med att en av professorerna gjort konsultarbete?

- Det är inte så ovanligt. Det ska redovisas om det funnits någon ekonomisk transaktion sedan tidigare. Forskningen genomgår samma rigorösa kvalitetsgranskning oberoende av det.Finns det något forskare bör akta sig för, någon uppgift som de inte bör göra för att de då diskvalificerar sig på något sätt?

- Svårt att säga. Det finns säker saker som är mindre lämpliga. Men jag kan inte tänka mig att ha gjort ett mindre konsultuppdrag åt ett företag innefattas av det.

Hur vanligt är det att företag sponsrar forskning?- Det är vanligt. Det förekommer mer i vissa sektorer än andra. På tekniksidan är det väldigt vanligt. Det är inte alltid så att man får ett bidrag för att forska utan det kan vara samarbetsprojekt. Samverkan mellan det privata näringslivet, akademin och andra aktörer är något som våra statliga finansiärer uppmuntrar. Och den samverkan regleras med avtal så att det inte blir några konstigheter.

Kommentar på Facebook 30 november.

Målen med forskningen finns ju ute i samhället, påpekar Bertilsson.- Företag vill göra sina produkter bättre, offentlig verksamhet vill göra till exempel sjukvården mer effektiv, bättre och mer precis. De behöver ny kunskap, ny information.

Lagar som reglerar forskning

Vi tar även kontakt med Anna Zettergren, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet. Förutom riktlinjerna i God forskningssed så tar hon upp högskolelagen, där det framgår att forskning ska bedrivas fritt och med hög vetenskaplig kvalitet, och etikprövningslagen, som reglerar forskning som involverar människor.

- På universitetet finns styrdokument och rutiner för att se till att dessa normer och regelverk följs. Vid samverkan med företag eller andra aktörer gäller fortfarande samma grundläggande krav på vetenskaplig integritet, oavsett vem som finansierar forskningen. Finansiering från extern part ska alltid redovisas öppet och forskare är skyldiga att tydliggöra eventuella intressekonflikter, säger Zettergren.

Utdrag ur kommentar på Instagram 25 november.

Finansiären ska inte styra

Lotta Moraeus på Livsmedelsverket tycker att man ska vara extra uppmärksam på forskning som exempelvis fått stöd från ett stort företag, men att det inte per automatik innebär att forskningen är felaktig.- Denna forskning ska granskas precis som all annan, det gäller oavsett finansiering. Men forskningsstudier är dyra att genomföra och tyvärr kräver det ibland att finansiering kommer från andra källor än de som anses mer oberoende. Man ska tydligt uppge vilken finansiering som finns och om man har några potentiella kopplingar till företag eller liknande. Det viktiga är att finansiären inte har något att säga till om när det gäller upplägg på studien och hur resultaten tolkas.

Hur säkerställer man att forskning är korrekt?

- Det finns flera system för att säkerställa det. Denna typ av forskning på människor behöver etikprövas, en process då en nämnd går igenom forskningsplanen och bedömer dels om forskningen är etisk och att de som genomför forskningen har den vetenskapliga kompetens som behövs. Forskning ska kunna återupprepas och därmed vara tillräckligt bra beskriven kring metod och analys. Forskningsresultat granskas i en peer-review process innan de publiceras i vetenskapliga artiklar, det vill säga att andra forskare läser och bedömer den vetenskapliga kvaliteten. Hon påpekar också vikten av att inte hänga upp sig på enskilda studier.

- När det gäller att tolka och använda resultat behöver man luta sig mot en mängd forskning som visar liknande resultat innan man kan dra slutsatser.

Sammantaget: Experterna vi talar med om forskningsmetodik ställer sig undrande till kritiken och det har heller inte lagts fram belägg för att studien som tas upp skulle ha varit någon slags beställningsjobb med eftersökta resultat.Träningsinfluencern undviker att svara på Källkritikbyråns frågor och lägger själv ut en video där han hävdar att medierapportering baserats på en studie, när det handlar om ett forskningsläge för ett helt fält. Han svarar inte på vilka sätt de många olika studierna som Livsmedelsverkets och andras slutsatser om fetter och fröoljor grundar sig på skulle vara bristfälliga.Det var dessa frågor som vi bad att få svar på:

Bilden som kommer från forskningshåll är att folk bör skifta bort från mättat fett och att fröoljor som till exempel rapsolja är ett hälsosamt alternativ. I dina videor verkar du framhålla oljorna som skadliga, men enligt myndigheter och experter så stämmer inte det. Vid normalt bruk och långt bortom det sker inte de här effekterna som du varnar för vid oxidation. Kan du kommentera det?Du skriver att kolesterol är livsnödvändigt mm, och verkar förorda smör, animaliska fetter före de vegetabiliska fröoljorna. Samtidigt ökar högt kolesterol risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Hur ser du på detta?
Ur Källkritikbyråns mejlfrågor till träningsinfluencer

Hela serien om fröoljor hittar du här:

? Del 1: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Del 2: Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Del 3: Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-28 11:24:26

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: a13b8bad4eede747380ca4b5fa6d7def813d0483
   Title:

   Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara ”köpta”
   Description:

   Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.
   Content

   I hälsodebatter på nätet är ett förekommande argument att forskningen är finansierad av företag och den därför inte går att lita på. Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.
   
   Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
   
   I slutet av november ställde vi på Källkritikbyrån frågor till en stor träningsinfluencer i samband med en granskningsserie om påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier.
   
   Mannen har bland annat varnat för att använda oljor och förordat mättat fett i stället, trots motsatt bild från forskare och myndigheter. Källkritikbyrån bad därför om svar på varför han gjort det.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 26 november.
   
   Mannen svarade först på telefon, men var motvillig till att svara på frågor.
   
   - Det här är en jättekomplex materia som väldigt få personer förstår sig på. Jag har god insyn i det här för att jag har jobbat så länge med det, är duktig på att tolka forskning och har det som ett specialintresse. Jag tror inte att du kommer att kunna fånga upp det här, svarade han.
   
   Mannen tycker sig se en koppling mellan livsmedelsindustrin, som han kallar ”Big food”, och granskningar i publikationer som Dagens nyheter och Källkritikbyrån. Han sade också att studier och forskare är köpta och betalda av de största företagen i världen.
   
   Först lovade träningsinfluencern att återkomma till oss på Källkritikbyrån med en skriftlig kommentar, men avböjde till slut att kommentera.
   
   - Om jag gör något på temat så blir det i mina egna kanaler.
   
   Dagen därpå lade mannen ut en video där han pratar om ”köpt forskning”.
   
   Inlägg på Instagram 25 november.
   
   Han hänvisar i videon inte till Källkritikbyråns granskningar, men till en artikel i Dagens nyheter på samma tema och med samma slutsatser. Mannen upprepar sin uppfattning att granskandet har dolda motiv.
   
   ”Forskningen som artikeln lutar sig på är ett solklart exempel på köpt forskning”, säger mannen i sin video.Han hänvisar till en studie från 2012 i den vetenskapliga tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics. Mannen lägger fram två faktorer som stöd för sin sak - dels studiens finansiering och dels vad som står som potentiell intressekonflikt för den ena av författarna.
   
   Julinumret av tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics 2012.
   
   I studien står det att den finansierats genom en obundet forskningsbidrag från International life sciences institute (ILSI). ILSI är en global organisation med medlemmar från bland annat livsmedelsindustrin, med målet att främja forskning som ”ser till att livsmedel är säkra, näringsrika och hållbara”. Kritiker har kallat ILSI för en lobbyorganisation för matindustrin, själva säger de att de inte ägnar sig åt det och att deras bindande interna regler uttryckligen förbjuder lobbyaktiviteter.
   
   En av författarna till studien har även redovisat att han gjort konsultarbete för Monsanto och Bunge Limited, två jättelika företag inom jordbruk och bioteknik.Studien finns länkad i DN:s artikel som en av flera källor. Den finns även med på Livsmedelsverkets sida om fleromättat fett, som en av tre referenser.
   
   Baserar sig inte på en studie
   
   I sin video frågar sig träningsinfluencern om det här är den vassaste forskningen som finns på ämnet. Men att medierapporteringen skulle basera sig på enbart en studie stämmer dock inte, utan den tas upp som ett exempel eller som en av flera referenser.
   
   - Våra rekommendationer kring fettsyror förlitar sig inte främst på dessa studier utan vi hänvisar till denna och några ytterligare referenser för fördjupad läsning, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket.Moraeus berättar om det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets råd, vilket är De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som på myndighetens sajt beskrivs som den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa.- Rekommendationerna lutar sig mot NNR som nyligen gjort en så kallad scoping review (sammanställning av systematiska genomgångar och metanaalyser) av den senaste forskningen kring fetter och olika typer av oljor. De har sedan tagit fram referensvärden för fett och fettsyror som vi använder i våra rekommendationer, säger Lotta Moraeus.
   
   Anklagelsen om köpt forskning
   
   Vad innebär det att forskningen finansierats av organisationen ILSI och att en av studieförfattarna gjort konsultarbete åt stora företag? Är det köpt forskning, och därmed opålitlig?
   
   - Köpt forskning, det är väldigt allvarliga anklagelser. Det låter som att man beställer ett visst forskningsresultat. Köpt innebär ju att man på något sätt är oärlig eller inte följer god forskningssed, säger Stefan Bertilsson, huvudsekreterare för naturvetenskap på Vetenskapsrådet.
   
   Att exempelvis företag finansierar forskning ser inte Bertilsson som konstigt.
   
   - Hela forskningssystemet är uppbyggt på att det finns behov av att ta fram ny kunskap. För företag eller organisationer handlar det ofta om att finansiera forskning om en särskild företeelse eller ett prioriterat problem, utan någon förväntan om ett särskilt resultat, för att förbättra kunskapsläget så att företaget eller organisationen kan förbättra sin verksamhet.
   
   God forskningssed
   
   I Sverige vägleds forskare av god forskningssed, som både är en samling principer och namnet på Vetenskapsrådets publikation som kommer ut med jämna mellanrum.
   
   Skriften God forskningssed 2024.
   
   - Våra lärosäten och kunskapsorganisationer följer de här principerna. Man förlitar sig heller inte bara på att forskarna ska vara ärliga utan det finns en rigorös granskningprocess för forskning, säger Stefan Bertilsson på Vetenskapsrådet.
   
   Han tar upp det så kallade ”peer review”-systemet.- Publicerad forskning ska vara granskad av andra experter, för att säkerställa att man följt god forskningssed och är transparent med resultat och data.
   
   Kommentar på Instagram 27 november.
   
   Det finns väldigt bra kontrollsystem, säger Bertilsson.- Så även om man har finansiering från något visst håll, som kan styra exempelvis vad man beforskar, så ska ändå själva forskningsprocessen, resultatrapportering och slutsatserna följa god forskningssed. Om de inte gör det så kommer de inte att publiceras.
   
   Så här ser den ideala situationen ut, påpekar han.- Vetenskapliga tidskrifter är inte felfria, ibland publiceras artiklar som inte är korrekta eller ärliga. Då flaggas det och tidskrifter kan ställas under utredning.
   
   Forskare ska kunna jobba fritt
   
   Bertilsson tycker att forskare ska vara noga med att inte hamna för mycket i beroendeställning till stora privata finansiärer med tydliga ekonomiska intressen.- Det viktigaste är att den finansiering man får inte är villkorad på något sätt, utan fri. Att man kan jobba fritt med de här medlen och göra en forskningsuppgift och rapportera den. Om det finns beroenden så måste de redovisas tydligt.
   
   I den här studien som kritiseras så står det att de fått ”unrestricted funding” från ILSI.
   
   - Ja, då har de fått fri finansiering för att göra forskning, utan att det sägs något om hur eller vad man ska föra fram.Och det här med att en av professorerna gjort konsultarbete?
   
   - Det är inte så ovanligt. Det ska redovisas om det funnits någon ekonomisk transaktion sedan tidigare. Forskningen genomgår samma rigorösa kvalitetsgranskning oberoende av det.Finns det något forskare bör akta sig för, någon uppgift som de inte bör göra för att de då diskvalificerar sig på något sätt?
   
   - Svårt att säga. Det finns säker saker som är mindre lämpliga. Men jag kan inte tänka mig att ha gjort ett mindre konsultuppdrag åt ett företag innefattas av det.
   
   Hur vanligt är det att företag sponsrar forskning?- Det är vanligt. Det förekommer mer i vissa sektorer än andra. På tekniksidan är det väldigt vanligt. Det är inte alltid så att man får ett bidrag för att forska utan det kan vara samarbetsprojekt. Samverkan mellan det privata näringslivet, akademin och andra aktörer är något som våra statliga finansiärer uppmuntrar. Och den samverkan regleras med avtal så att det inte blir några konstigheter.
   
   Kommentar på Facebook 30 november.
   
   Målen med forskningen finns ju ute i samhället, påpekar Bertilsson.- Företag vill göra sina produkter bättre, offentlig verksamhet vill göra till exempel sjukvården mer effektiv, bättre och mer precis. De behöver ny kunskap, ny information.
   
   Lagar som reglerar forskning
   
   Vi tar även kontakt med Anna Zettergren, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet. Förutom riktlinjerna i God forskningssed så tar hon upp högskolelagen, där det framgår att forskning ska bedrivas fritt och med hög vetenskaplig kvalitet, och etikprövningslagen, som reglerar forskning som involverar människor.
   
   - På universitetet finns styrdokument och rutiner för att se till att dessa normer och regelverk följs. Vid samverkan med företag eller andra aktörer gäller fortfarande samma grundläggande krav på vetenskaplig integritet, oavsett vem som finansierar forskningen. Finansiering från extern part ska alltid redovisas öppet och forskare är skyldiga att tydliggöra eventuella intressekonflikter, säger Zettergren.
   
   Utdrag ur kommentar på Instagram 25 november.
   
   Finansiären ska inte styra
   
   Lotta Moraeus på Livsmedelsverket tycker att man ska vara extra uppmärksam på forskning som exempelvis fått stöd från ett stort företag, men att det inte per automatik innebär att forskningen är felaktig.- Denna forskning ska granskas precis som all annan, det gäller oavsett finansiering. Men forskningsstudier är dyra att genomföra och tyvärr kräver det ibland att finansiering kommer från andra källor än de som anses mer oberoende. Man ska tydligt uppge vilken finansiering som finns och om man har några potentiella kopplingar till företag eller liknande. Det viktiga är att finansiären inte har något att säga till om när det gäller upplägg på studien och hur resultaten tolkas.
   
   Hur säkerställer man att forskning är korrekt?
   
   - Det finns flera system för att säkerställa det. Denna typ av forskning på människor behöver etikprövas, en process då en nämnd går igenom forskningsplanen och bedömer dels om forskningen är etisk och att de som genomför forskningen har den vetenskapliga kompetens som behövs. Forskning ska kunna återupprepas och därmed vara tillräckligt bra beskriven kring metod och analys. Forskningsresultat granskas i en peer-review process innan de publiceras i vetenskapliga artiklar, det vill säga att andra forskare läser och bedömer den vetenskapliga kvaliteten. Hon påpekar också vikten av att inte hänga upp sig på enskilda studier.
   
   - När det gäller att tolka och använda resultat behöver man luta sig mot en mängd forskning som visar liknande resultat innan man kan dra slutsatser.
   
   Sammantaget: Experterna vi talar med om forskningsmetodik ställer sig undrande till kritiken och det har heller inte lagts fram belägg för att studien som tas upp skulle ha varit någon slags beställningsjobb med eftersökta resultat.Träningsinfluencern undviker att svara på Källkritikbyråns frågor och lägger själv ut en video där han hävdar att medierapportering baserats på en studie, när det handlar om ett forskningsläge för ett helt fält. Han svarar inte på vilka sätt de många olika studierna som Livsmedelsverkets och andras slutsatser om fetter och fröoljor grundar sig på skulle vara bristfälliga.Det var dessa frågor som vi bad att få svar på:
   
   Bilden som kommer från forskningshåll är att folk bör skifta bort från mättat fett och att fröoljor som till exempel rapsolja är ett hälsosamt alternativ. I dina videor verkar du framhålla oljorna som skadliga, men enligt myndigheter och experter så stämmer inte det. Vid normalt bruk och långt bortom det sker inte de här effekterna som du varnar för vid oxidation. Kan du kommentera det?Du skriver att kolesterol är livsnödvändigt mm, och verkar förorda smör, animaliska fetter före de vegetabiliska fröoljorna. Samtidigt ökar högt kolesterol risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Hur ser du på detta?
   Ur Källkritikbyråns mejlfrågor till träningsinfluencer
   
   Hela serien om fröoljor hittar du här:
   
   ? Del 1: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Del 2: Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Del 3: Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-28 11:24:26

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: e0ad590bd9ef1f2473c380598dcb042080afe382
   Title:

   Träningsinfluencer duckade frågor - anklagade forskare för att vara ”köpta”
   Description:

   Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.
   Content

   I hälsodebatter på nätet är ett förekommande argument att forskningen är finansierad av företag och den därför inte går att lita på. Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.
   
   Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
   
   I slutet av november ställde vi på Källkritikbyrån frågor till en stor träningsinfluencer i samband med en granskningsserie om påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier.
   
   Mannen har bland annat varnat för att använda oljor och förordat mättat fett i stället, trots motsatt bild från forskare och myndigheter. Källkritikbyrån bad därför om svar på varför han gjort det.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 26 november.
   
   Mannen svarade först på telefon, men var motvillig till att svara på frågor.
   
   - Det här är en jättekomplex materia som väldigt få personer förstår sig på. Jag har god insyn i det här för att jag har jobbat så länge med det, är duktig på att tolka forskning och har det som ett specialintresse. Jag tror inte att du kommer att kunna fånga upp det här, svarade han.
   
   Mannen tycker sig se en koppling mellan livsmedelsindustrin, som han kallar ”Big food”, och granskningar i publikationer som Dagens nyheter och Källkritikbyrån. Han sade också att studier och forskare är köpta och betalda av de största företagen i världen.
   
   Först lovade träningsinfluencern att återkomma till oss på Källkritikbyrån med en skriftlig kommentar, men avböjde till slut att kommentera.
   
   - Om jag gör något på temat så blir det i mina egna kanaler.
   
   Dagen därpå lade mannen ut en video där han pratar om ”köpt forskning”.
   
   Inlägg på Instagram 25 november.
   
   Han hänvisar i videon inte till Källkritikbyråns granskningar, men till en artikel i Dagens nyheter på samma tema och med samma slutsatser. Mannen upprepar sin uppfattning att granskandet har dolda motiv.
   
   ”Forskningen som artikeln lutar sig på är ett solklart exempel på köpt forskning”, säger mannen i sin video.Han hänvisar till en studie från 2012 i den vetenskapliga tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics. Mannen lägger fram två faktorer som stöd för sin sak - dels studiens finansiering och dels vad som står som potentiell intressekonflikt för den ena av författarna.
   
   Julinumret av tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics 2012.
   
   I studien står det att den finansierats genom en obundet forskningsbidrag från International life sciences institute (ILSI). ILSI är en global organisation med medlemmar från bland annat livsmedelsindustrin, med målet att främja forskning som ”ser till att livsmedel är säkra, näringsrika och hållbara”. Kritiker har kallat ILSI för en lobbyorganisation för matindustrin, själva säger de att de inte ägnar sig åt det och att deras bindande interna regler uttryckligen förbjuder lobbyaktiviteter.
   
   En av författarna till studien har även redovisat att han gjort konsultarbete för Monsanto och Bunge Limited, två jättelika företag inom jordbruk och bioteknik.Studien finns länkad i DN:s artikel som en av flera källor. Den finns även med på Livsmedelsverkets sida om fleromättat fett, som en av tre referenser.
   
   Baserar sig inte på en studie
   
   I sin video frågar sig träningsinfluencern om det här är den vassaste forskningen som finns på ämnet. Men att medierapporteringen skulle basera sig på enbart en studie stämmer dock inte, utan den tas upp som ett exempel eller som en av flera referenser.
   
   - Våra rekommendationer kring fettsyror förlitar sig inte främst på dessa studier utan vi hänvisar till denna och några ytterligare referenser för fördjupad läsning, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket.Moraeus berättar om det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets råd, vilket är De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som på myndighetens sajt beskrivs som den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa.- Rekommendationerna lutar sig mot NNR som nyligen gjort en så kallad scoping review (sammanställning av systematiska genomgångar och metanaalyser) av den senaste forskningen kring fetter och olika typer av oljor. De har sedan tagit fram referensvärden för fett och fettsyror som vi använder i våra rekommendationer, säger Lotta Moraeus.
   
   Anklagelsen om köpt forskning
   
   Vad innebär det att forskningen finansierats av organisationen ILSI och att en av studieförfattarna gjort konsultarbete åt stora företag? Är det köpt forskning, och därmed opålitlig?
   
   - Köpt forskning, det är väldigt allvarliga anklagelser. Det låter som att man beställer ett visst forskningsresultat. Köpt innebär ju att man på något sätt är oärlig eller inte följer god forskningssed, säger Stefan Bertilsson, huvudsekreterare för naturvetenskap på Vetenskapsrådet.
   
   Att exempelvis företag finansierar forskning ser inte Bertilsson som konstigt.
   
   - Hela forskningssystemet är uppbyggt på att det finns behov av att ta fram ny kunskap. För företag eller organisationer handlar det ofta om att finansiera forskning om en särskild företeelse eller ett prioriterat problem, utan någon förväntan om ett särskilt resultat, för att förbättra kunskapsläget så att företaget eller organisationen kan förbättra sin verksamhet.
   
   God forskningssed
   
   I Sverige vägleds forskare av god forskningssed, som både är en samling principer och namnet på Vetenskapsrådets publikation som kommer ut med jämna mellanrum.
   
   Skriften God forskningssed 2024.
   
   - Våra lärosäten och kunskapsorganisationer följer de här principerna. Man förlitar sig heller inte bara på att forskarna ska vara ärliga utan det finns en rigorös granskningprocess för forskning, säger Stefan Bertilsson på Vetenskapsrådet.
   
   Han tar upp det så kallade ”peer review”-systemet.- Publicerad forskning ska vara granskad av andra experter, för att säkerställa att man följt god forskningssed och är transparent med resultat och data.
   
   Kommentar på Instagram 27 november.
   
   Det finns väldigt bra kontrollsystem, säger Bertilsson.- Så även om man har finansiering från något visst håll, som kan styra exempelvis vad man beforskar, så ska ändå själva forskningsprocessen, resultatrapportering och slutsatserna följa god forskningssed. Om de inte gör det så kommer de inte att publiceras.
   
   Så här ser den ideala situationen ut, påpekar han.- Vetenskapliga tidskrifter är inte felfria, ibland publiceras artiklar som inte är korrekta eller ärliga. Då flaggas det och tidskrifter kan ställas under utredning.
   
   Forskare ska kunna jobba fritt
   
   Bertilsson tycker att forskare ska vara noga med att inte hamna för mycket i beroendeställning till stora privata finansiärer med tydliga ekonomiska intressen.- Det viktigaste är att den finansiering man får inte är villkorad på något sätt, utan fri. Att man kan jobba fritt med de här medlen och göra en forskningsuppgift och rapportera den. Om det finns beroenden så måste de redovisas tydligt.
   
   I den här studien som kritiseras så står det att de fått ”unrestricted funding” från ILSI.
   
   - Ja, då har de fått fri finansiering för att göra forskning, utan att det sägs något om hur eller vad man ska föra fram.Och det här med att en av professorerna gjort konsultarbete?
   
   - Det är inte så ovanligt. Det ska redovisas om det funnits någon ekonomisk transaktion sedan tidigare. Forskningen genomgår samma rigorösa kvalitetsgranskning oberoende av det.Finns det något forskare bör akta sig för, någon uppgift som de inte bör göra för att de då diskvalificerar sig på något sätt?
   
   - Svårt att säga. Det finns säker saker som är mindre lämpliga. Men jag kan inte tänka mig att ha gjort ett mindre konsultuppdrag åt ett företag innefattas av det.
   
   Hur vanligt är det att företag sponsrar forskning?- Det är vanligt. Det förekommer mer i vissa sektorer än andra. På tekniksidan är det väldigt vanligt. Det är inte alltid så att man får ett bidrag för att forska utan det kan vara samarbetsprojekt. Samverkan mellan det privata näringslivet, akademin och andra aktörer är något som våra statliga finansiärer uppmuntrar. Och den samverkan regleras med avtal så att det inte blir några konstigheter.
   
   Kommentar på Facebook 30 november.
   
   Målen med forskningen finns ju ute i samhället, påpekar Bertilsson.- Företag vill göra sina produkter bättre, offentlig verksamhet vill göra till exempel sjukvården mer effektiv, bättre och mer precis. De behöver ny kunskap, ny information.
   
   Lagar som reglerar forskning
   
   Vi tar även kontakt med Anna Zettergren, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet. Förutom riktlinjerna i God forskningssed så tar hon upp högskolelagen, där det framgår att forskning ska bedrivas fritt och med hög vetenskaplig kvalitet, och etikprövningslagen, som reglerar forskning som involverar människor.
   
   - På universitetet finns styrdokument och rutiner för att se till att dessa normer och regelverk följs. Vid samverkan med företag eller andra aktörer gäller fortfarande samma grundläggande krav på vetenskaplig integritet, oavsett vem som finansierar forskningen. Finansiering från extern part ska alltid redovisas öppet och forskare är skyldiga att tydliggöra eventuella intressekonflikter, säger Zettergren.
   
   Utdrag ur kommentar på Instagram 25 november.
   
   Finansiären ska inte styra
   
   Lotta Moraeus på Livsmedelsverket tycker att man ska vara extra uppmärksam på forskning som exempelvis fått stöd från ett stort företag, men att det inte per automatik innebär att forskningen är felaktig.- Denna forskning ska granskas precis som all annan, det gäller oavsett finansiering. Men forskningsstudier är dyra att genomföra och tyvärr kräver det ibland att finansiering kommer från andra källor än de som anses mer oberoende. Man ska tydligt uppge vilken finansiering som finns och om man har några potentiella kopplingar till företag eller liknande. Det viktiga är att finansiären inte har något att säga till om när det gäller upplägg på studien och hur resultaten tolkas.
   
   Hur säkerställer man att forskning är korrekt?
   
   - Det finns flera system för att säkerställa det. Denna typ av forskning på människor behöver etikprövas, en process då en nämnd går igenom forskningsplanen och bedömer dels om forskningen är etisk och att de som genomför forskningen har den vetenskapliga kompetens som behövs. Forskning ska kunna återupprepas och därmed vara tillräckligt bra beskriven kring metod och analys. Forskningsresultat granskas i en peer-review process innan de publiceras i vetenskapliga artiklar, det vill säga att andra forskare läser och bedömer den vetenskapliga kvaliteten. Hon påpekar också vikten av att inte hänga upp sig på enskilda studier.
   
   - När det gäller att tolka och använda resultat behöver man luta sig mot en mängd forskning som visar liknande resultat innan man kan dra slutsatser.
   
   Sammantaget: Experterna vi talar med om forskningsmetodik ställer sig undrande till kritiken och det har heller inte lagts fram belägg för att studien som tas upp skulle ha varit någon slags beställningsjobb med eftersökta resultat.Träningsinfluencern undviker att svara på Källkritikbyråns frågor och lägger själv ut en video där han hävdar att medierapportering baserats på en studie, när det handlar om ett forskningsläge för ett helt fält. Han svarar inte på vilka sätt de många olika studierna som Livsmedelsverkets och andras slutsatser om fetter och fröoljor grundar sig på skulle vara bristfälliga.Det var dessa frågor som vi bad att få svar på:
   
   Bilden som kommer från forskningshåll är att folk bör skifta bort från mättat fett och att fröoljor som till exempel rapsolja är ett hälsosamt alternativ. I dina videor verkar du framhålla oljorna som skadliga, men enligt myndigheter och experter så stämmer inte det. Vid normalt bruk och långt bortom det sker inte de här effekterna som du varnar för vid oxidation. Kan du kommentera det?Du skriver att kolesterol är livsnödvändigt mm, och verkar förorda smör, animaliska fetter före de vegetabiliska fröoljorna. Samtidigt ökar högt kolesterol risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Hur ser du på detta?
   Ur Källkritikbyråns mejlfrågor till träningsinfluencer
   
   Hela serien om fröoljor hittar du här:
   
   ? Del 1: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Del 2: Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Del 3: Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
KD i Degerfors spred falskt påstående om Bondi-hjälten

DESCRIPTION:
Påstod att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.

CONTENT:
Kristdemokraternas lokalavdelning i Degerfors gick efter terrordådet i Australien ut med uppgiften att mannen som ingrep mot förövarna var kristen och från Libanon, något som inte stämmer. 

Foto: Skärmdump/Facebook

I samband med terrorattacken i Bondi beach har flera falska påståenden spridits. Ett par handlar om den man som sprang fram och avväpnade en av gärningsmännen. 

Mannen, som är i 40-årsåldern och ska ha flyttat till Australien 2006 från Syrien, hyllas som en hjälte. På Twitter/X sprids påståendet att mannen inte skulle vara muslim, utan tillhöra den maronitiska gruppen kristna i Mellanöstern.

Inlägg på Twitter/X den 16 december.

Bland svenska konton har påståendet bland annat lagts ut av Kristdemokraterna i Degerfors, som skrev att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.

Inlägg på Facebook 15 december.

Källkritikbyrån har vänt sig till den lokala partiavdelningen för att ställa frågor, men inte fått svar. I stället har inlägget tagits ner.

Det har inte lagts fram något som stödjer påståendet att mannen skulle vara kristen eller ha någon koppling till den maronitiska kristna gruppen. Från sjukhussängen har mannen tackat Allah och alla som skickat hälsningar till honom.

Kommentar på Twitter/X den 15 december.

Tidigare spreds även en artikel från en fejkad nyhetssida där det påstods att mannen i själva verket skulle ha varit en it-tekniker vid namn ”Edward Crabtree”.

Från den fejkade sajten ”The Daily”. Falskstämpeln är tillagd av Reuters faktagranskare.

Påståendena om mannen kan inte sägas ha fått så stor spridning i Sverige, men däremot har engelskspråkiga konton med mångmiljonpublik spridit uppgifterna vidare i sociala medier.

Sprid inte obekräftade uppgifter

Ett av de viktigaste tipsen i samband med stora nyhetshändelser som våldsdåd eller katastrofer är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på.Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.

Myndigheter som ska hantera kriser uppmanar ofta människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på - här hittar du den föreläsningen:

LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Konspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i Gubbängen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
KD i Degerfors spred falskt påstående om Bondi-hjälten

DESCRIPTION:
Påstod att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.

CONTENT:
Kristdemokraternas lokalavdelning i Degerfors gick efter terrordådet i Australien ut med uppgiften att mannen som ingrep mot förövarna var kristen och från Libanon, något som inte stämmer. 

Foto: Skärmdump/Facebook

I samband med terrorattacken i Bondi beach har flera falska påståenden spridits. Ett par handlar om den man som sprang fram och avväpnade en av gärningsmännen. 

Mannen, som är i 40-årsåldern och ska ha flyttat till Australien 2006 från Syrien, hyllas som en hjälte. På Twitter/X sprids påståendet att mannen inte skulle vara muslim, utan tillhöra den maronitiska gruppen kristna i Mellanöstern.

Inlägg på Twitter/X den 16 december.

Bland svenska konton har påståendet bland annat lagts ut av Kristdemokraterna i Degerfors, som skrev att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.

Inlägg på Facebook 15 december.

Källkritikbyrån har vänt sig till den lokala partiavdelningen för att ställa frågor, men inte fått svar. I stället har inlägget tagits ner.

Det har inte lagts fram något som stödjer påståendet att mannen skulle vara kristen eller ha någon koppling till den maronitiska kristna gruppen. Från sjukhussängen har mannen tackat Allah och alla som skickat hälsningar till honom.

Kommentar på Twitter/X den 15 december.

Tidigare spreds även en artikel från en fejkad nyhetssida där det påstods att mannen i själva verket skulle ha varit en it-tekniker vid namn ”Edward Crabtree”.

Från den fejkade sajten ”The Daily”. Falskstämpeln är tillagd av Reuters faktagranskare.

Påståendena om mannen kan inte sägas ha fått så stor spridning i Sverige, men däremot har engelskspråkiga konton med mångmiljonpublik spridit uppgifterna vidare i sociala medier.

Sprid inte obekräftade uppgifter

Ett av de viktigaste tipsen i samband med stora nyhetshändelser som våldsdåd eller katastrofer är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på.Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.

Myndigheter som ska hantera kriser uppmanar ofta människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på - här hittar du den föreläsningen:

LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Konspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i Gubbängen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-17 11:02:51

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 2922d8ff3d56472aa5f00ed271093e5b36542044
   Title:

   KD i Degerfors spred falskt påstående om Bondi-hjälten
   Description:

   Påstod att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.
   Content

   Kristdemokraternas lokalavdelning i Degerfors gick efter terrordådet i Australien ut med uppgiften att mannen som ingrep mot förövarna var kristen och från Libanon, något som inte stämmer.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I samband med terrorattacken i Bondi beach har flera falska påståenden spridits. Ett par handlar om den man som sprang fram och avväpnade en av gärningsmännen.
   
   Mannen, som är i 40-årsåldern och ska ha flyttat till Australien 2006 från Syrien, hyllas som en hjälte. På Twitter/X sprids påståendet att mannen inte skulle vara muslim, utan tillhöra den maronitiska gruppen kristna i Mellanöstern.
   
   Inlägg på Twitter/X den 16 december.
   
   Bland svenska konton har påståendet bland annat lagts ut av Kristdemokraterna i Degerfors, som skrev att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.
   
   Inlägg på Facebook 15 december.
   
   Källkritikbyrån har vänt sig till den lokala partiavdelningen för att ställa frågor, men inte fått svar. I stället har inlägget tagits ner.
   
   Det har inte lagts fram något som stödjer påståendet att mannen skulle vara kristen eller ha någon koppling till den maronitiska kristna gruppen. Från sjukhussängen har mannen tackat Allah och alla som skickat hälsningar till honom.
   
   Kommentar på Twitter/X den 15 december.
   
   Tidigare spreds även en artikel från en fejkad nyhetssida där det påstods att mannen i själva verket skulle ha varit en it-tekniker vid namn ”Edward Crabtree”.
   
   Från den fejkade sajten ”The Daily”. Falskstämpeln är tillagd av Reuters faktagranskare.
   
   Påståendena om mannen kan inte sägas ha fått så stor spridning i Sverige, men däremot har engelskspråkiga konton med mångmiljonpublik spridit uppgifterna vidare i sociala medier.
   
   Sprid inte obekräftade uppgifter
   
   Ett av de viktigaste tipsen i samband med stora nyhetshändelser som våldsdåd eller katastrofer är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på.Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.
   
   Myndigheter som ska hantera kriser uppmanar ofta människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på - här hittar du den föreläsningen:
   
   LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Konspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i Gubbängen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-17 11:02:51

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: a887ad29ba8c25bcf10fec08ca958a374dc57e80
   Title:

   KD i Degerfors spred falskt påstående om Bondi-hjälten
   Description:

   Påstod att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.
   Content

   Kristdemokraternas lokalavdelning i Degerfors gick efter terrordådet i Australien ut med uppgiften att mannen som ingrep mot förövarna var kristen och från Libanon, något som inte stämmer.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I samband med terrorattacken i Bondi beach har flera falska påståenden spridits. Ett par handlar om den man som sprang fram och avväpnade en av gärningsmännen.
   
   Mannen, som är i 40-årsåldern och ska ha flyttat till Australien 2006 från Syrien, hyllas som en hjälte. På Twitter/X sprids påståendet att mannen inte skulle vara muslim, utan tillhöra den maronitiska gruppen kristna i Mellanöstern.
   
   Inlägg på Twitter/X den 16 december.
   
   Bland svenska konton har påståendet bland annat lagts ut av Kristdemokraterna i Degerfors, som skrev att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.
   
   Inlägg på Facebook 15 december.
   
   Källkritikbyrån har vänt sig till den lokala partiavdelningen för att ställa frågor, men inte fått svar. I stället har inlägget tagits ner.
   
   Det har inte lagts fram något som stödjer påståendet att mannen skulle vara kristen eller ha någon koppling till den maronitiska kristna gruppen. Från sjukhussängen har mannen tackat Allah och alla som skickat hälsningar till honom.
   
   Kommentar på Twitter/X den 15 december.
   
   Tidigare spreds även en artikel från en fejkad nyhetssida där det påstods att mannen i själva verket skulle ha varit en it-tekniker vid namn ”Edward Crabtree”.
   
   Från den fejkade sajten ”The Daily”. Falskstämpeln är tillagd av Reuters faktagranskare.
   
   Påståendena om mannen kan inte sägas ha fått så stor spridning i Sverige, men däremot har engelskspråkiga konton med mångmiljonpublik spridit uppgifterna vidare i sociala medier.
   
   Sprid inte obekräftade uppgifter
   
   Ett av de viktigaste tipsen i samband med stora nyhetshändelser som våldsdåd eller katastrofer är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på.Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.
   
   Myndigheter som ska hantera kriser uppmanar ofta människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på - här hittar du den föreläsningen:
   
   LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Konspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i Gubbängen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!