Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2025-10-28 08:53:03

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 34aa590730d63692292035bad6fbfb098cb8dc32
   Title:

   Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”
   Description:

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.
   Content

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.
   
   Inlägg på Facebook 18 oktober
   
   I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.
   
   En man skriver på Threads:
   
   HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
   Inlägg på Threads 17 oktober
   
   Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.
   
   ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.
   
   Inlägg på Facebook 15 oktober.
   
   ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.
   
   Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.
   
   När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.
   
   Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.
   
   Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.
   
   Här står det i stället tre miljoner kommentarer:
   
   En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
   Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020
   
   När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.
   
   Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.
   
   Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.
   
   Har inte gjort jämförande studier
   
   Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.
   
   - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.
   
   Kommentar på Facebook 16 oktober.
   
   Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.
   
   - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.
   
   - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Själva forskningen
   
   Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.
   
   - Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.
   
   Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.
   
   - Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.
   
   Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.
   
   LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-10-28 08:53:03

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: a0c9369a59f3225693bab5960413502566803d7d
   Title:

   Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”
   Description:

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.
   Content

   Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.
   
   Inlägg på Facebook 18 oktober
   
   I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.
   
   En man skriver på Threads:
   
   HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
   Inlägg på Threads 17 oktober
   
   Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.
   
   ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.
   
   Inlägg på Facebook 15 oktober.
   
   ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.
   
   Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.
   
   När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.
   
   Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.
   
   Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.
   
   Här står det i stället tre miljoner kommentarer:
   
   En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
   Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020
   
   När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.
   
   Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.
   
   Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.
   
   Har inte gjort jämförande studier
   
   Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.
   
   - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.
   
   Kommentar på Facebook 16 oktober.
   
   Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.
   
   - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.
   
   - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.
   
   Kommentar på Facebook 18 oktober.
   
   Själva forskningen
   
   Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.
   
   - Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.
   
   Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.
   
   - Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.
   
   Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.
   
   LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!