Tornevall Networks

Versions

1. 2026-05-12 23:07:13

   Discovered: 2026-05-12 23:15:24 Hash: 223359b4da580116055271552d8a05f4802b75a1
   Title:

   Fejkade valaffischer och falska citat – så förvrängs politikernas budskap
   Description:

   Forskare: Partierna har blivit mer försiktiga med sina valaffischer.
   Content

   Valaffischer är bra verktyg för politiker – men det är också en öppning för deras motståndare att skapa parodier. Vi tittar närmare på fejkade valaffischer som sprids på nätet.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   Valaffischen är ett välkänt format; en politiker tittar in i kameran och säger något slagkraftigt. I sociala medier sprids dock inte bara partiernas egna bilder och budskap, utan även fejkade versioner där ord läggs i munnen på politikerna.
   
   Inlägg på Linkedin 12 oktober 2025.
   
   Partierna har blivit mer försiktiga med sina valaffischer, både med att lämna ifrån sig själva originalaffischerna och med budskapens utformning, säger Bengt Johansson som forskar på valaffischer och politisk kommunikation.– Vi har fått be om att få dem. Och det tror jag beror på att det finns en viss rädsla för att de ska göras om.Så hur kan det se ut när politikers kommunikation förvrängs på nätet? Vi tittar på ett par exempel från de senaste veckorna.
   
   Moderaternas affischer omgjorda
   
   I lördags lade en man ut parodier på Moderaternas nya valaffischer på Twitter/X och Tiktok. I stället för budskapen ”Vi får saker gjorda” och ”Ansträngning ska löna sig. Brott ska straffas” står det ”Utsatt kvinna? Hit med lägenheten” och ”Ansträngning ska löna sig (om man är släkt med Ulf)”.
   
   Inlägg på Tiktok 9 maj.
   
   Mannen som lade ut bilden är knuten till sajten Morgon-Tidningen, som ägs av AiP Media Produktion, ett dotterbolag till Socialdemokraterna.
   
   Desinformation, säger Moderaterna.– De har gått över gränsen. Det är anställda som på ett medvetet sätt har använt AI för att manipulera våra valbudskap, säger partisekreterare Karin Enström (M) till Aftonbladet.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 maj.
   
   Till Svenska dagbladet säger Socialademokraternas presstjänst att det handlar om ett skämt från en medarbetare: ”Socialdemokraterna följer en tydlig policy för användningen av AI på våra officiella konton. Om enskilda medarbetare lägger ut uppenbar satir på sina privata konton så är det i första hand en fråga för dem.”
   
   Bilden har på några dagar kommit upp i cirka 5 000 visningar på Twitter/X och runt 15 000 på Tiktok.
   
   Falska Åkesson-citat
   
   I mitten av april lade en man ut en bild på Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med budskap om abort och kvinnors självbestämmande.
   
   Kvinnors dominering i samhället är alldeles för stor! Kvinnor ska inte bestämna över sin makes val. Därför ska vi ta bort aborträtten! Kvinnor ska bära sitt ansvar och inte bestämma själva i en relation. Jimmie Åkesson Partiledare SD
   Fejkad valaffisch 15 april
   
   Inlägg på Threads 15 april.
   
   Bilden hittade därefter ut på Threads. ”Inte för att jag röstar på SD men detta är väl ändå fake?”, kommenterade en person där.
   
   Ursprunget är en bild på Åkesson som SD ofta använder till politiska budskap i sociala medier, till exempel här för två år sedan:
   
   Inlägg på Facebook 13 november 2024.
   
   Eller här, från mars i år:
   
   Inlägg på Facebook 31 mars.
   
   ”Jag vet att de vill ha kvinnan hemma som barnalstrande hushållerskor. Men har han verkligen uttalat sig så?”, frågar sig en kvinna i kommentarsfältet.
   
   ”Valaffischen” som nu sprids har språkliga fel i sig och om man söker på de exakta formuleringarna så ser man att det inte finns motsvarande citat från Jimmie Åkesson, till exempel att kvinnor inte ska ”bestämma över sin makes val” eller att han vill ta bort aborträtten.
   
   Kommentar på Facebook 15 april.
   
   Politiska motståndare anklagar ofta SD för att inte helhjärtat stå bakom rätten till fri abort och partiet har även fått kritik för att inte rösta för att skriva in aborträtten i EU:s motsvarighet till grundlag.
   
   Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD) fick frågan av SVT om varför partiet inte kunde säga ja eller nej när parlamentet röstat om att stärka aborträtten.
   
   – Vi anser ju att det är en fråga som bör hanteras på nationell nivå, därför har vi konsekvent röstat ”avstå”, svarade han i juni 2024.
   
   Från SVT:s inslag 4 juni 2024.
   
   Förvrängningar av politiska budskap
   
   På Facebook har en bild av Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén spridits som i utformningen ser ut som en valaffisch. ”Förbjud kristna skolavslutningar”, står det.
   
   Inlägg på Facebook 25 april.
   
   I kommentarsfälten haglar skällsord och anklagelser om att röstfiska hos väljare med muslimsk bakgrund. ”Det här är ett kristet land”, skriver en. ”Skjut idioten”, skriver en annan.
   
   Inlägg och kommentar på Facebook 25 april.
   
   Men det rör sig om ett fejkat citat.
   
   Debatten om skolavslutning i kyrkan och religionens plats i skolan har pågått under lång tid och flera partier driver på olika sätt frågan om att till exempel förbjuda religiösa friskolor.Vad gäller skolavslutningar beror det på vad man menar med ”kristen skolavslutning”. Svensk skola är enligt lag icke-konfessionell. Skolavslutningar och andra högtider kan hållas i gudstjänstlokaler om ”tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron”.
   
   Detta har inte ansetts utgöra ett konfessionellt inslag. Det har till exempel ansetts möjligt att sjunga ”Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen för skolavslutning. Däremot har förekomsten av religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse inte bedömts vara tillåtet.
   Ur Kommittédirektiv 2018:15: Konfessionella inslag i skolväsendet
   
   Miljöpartiet vill, liksom en del andra partier, utreda om det är möjligt att förbjuda konfessionella friskolor och skrev exempelvis i en motion i höstas så här:
   
   För Miljöpartiet är det en självklarhet att inget barn i någon svensk skola ska utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i en religiös aktivitet. Utbildningen ska vara helt fri från religiös påverkan och att barns och elevers religionsfrihet respekteras.
   Ur motion 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
   
   Att detta bara skulle gälla kristna inslag och inte exempelvis islam eller andra religioner finns dock ingen grund för och Daniel Helldén har aldrig kampanjat med denna slogan eller affisch.
   
   Ursprunget är en man som lägger ut en stor mängd fejkade politiska bilder på Twitter/X och Facebook, med liknande ”valaffischer” med både Daniel Helldén och Amanda Lind.
   
   Från profilsida på Twitter/X.
   
   Mannen driver sidan ”Saker miljöpartister vill förbjuda” och har gett ut en bok med samma namn. På Twitter/X beskriver sig mannen som ”officiell roastare av Miljöpartiet”.
   
   Från profilen på Twitter/X.
   
   Ändrat utseende
   
   Att sätta slöja på kvinnor har använts på olika sätt i politiska nidbilder, skämt och satir.I slutet av april gjorde Adel Sadat, styrelsemedlem i det nystartade Visionpartiet, vad han själv menar var en poäng i en diskussion. Han tog en bild på Denice Westerberg, förbundsordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, och skapade en bild där hon hade slöja på sig.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Adel Sadat skrev i inlägget på Twitter/X att bilden var redigerad och att Westerberg vare sig är muslim eller bär sjal. ”Än”, lade han till, vilket ledde till frågor om vad han menade med det.Sadat säger till Källkritikbyrån att han ville göra en poäng i debatten om religionsfrihet, att Denice Westerberg i teorin i framtiden skulle kunna bli religiös och i så fall omfattas av religionsfrihet.
   
   – När politiker vill begränsa moskébyggen eller muslimsk organisering riktar man sig inte bara mot dagens muslimer, utan även mot både samtida och framtida människor som skulle kunna vilja samlas kring en tro och utöva den kollektivt, oavsett om det gäller muslimer, kristna, judar eller andra religiösa grupper. Eller en framtida religiös Denise, för den delen, säger Sadat.
   
   Bilden som användes kom från Ungsvenskarnas konto.
   
   Inlägg på Facebook 14 april.
   
   Sadat gjorde om bilden med AI via ChatGPT.– Bilden blev resultatet av det första försöket, vilket var lika imponerande som skrämmande. Jag använder ibland AI-genererade bilder i opinionsbildning därför att de fungerar som ett sätt att komprimera ett större resonemang till en enda symbolisk bild.
   
   En betydligt vanligare form av slöjförvanskning riktas ofta mot oppositionspartiernas kvinnliga politiker.
   
   Inlägg på Tiktok 13 september 2023.
   
   Då handlar det ofta om anklagelser om ett ökat inflytande av islam i Sverige och det är sällan som någon misstar bilderna för verkliga utskick från partierna.
   
   Håller hårt i affischerna
   
   I de här fallen har det rört sig om bilder som ser ut som valaffischer. Hur är det med partiernas faktiska pappersaffischer?
   
   – Det har blivit allt svårare att komma över partiernas affischer. De lägger inte ut dem på samma sätt, säger Bengt Johansson, professor på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   Inlägg på Instagram 9 maj.
   
   Förr fanns materialet att ladda ner på partiernas hemsidor, men inte längre. Man är rädd för att bli ”kidnappad”, tror Johansson.
   
   – Det är inte lika lätt att ta ut svängarna på valaffischer nu för tiden, på grund av risken att det används emot en.
   
   Dyrt med trycksaker
   
   Det har funnits exempel på kampanjer där andra än partierna tryckt upp affischer och satt upp i begränsad skala. Inför valet 2018 satte Greenpeace upp affischer av partiledarna med budskapet: ”Förlåt från framtiden. Vi borde satt klimatet först”.
   
   Från sajten Natursidan.se.
   
   Och förra valet sattes fejkade valaffischer upp på stan av en man som gjorde satir på Tiktok.
   
   – Jag såg det mer som en reklamkampanj för hans konto. Det var ju inte någon random nätkrigare som plötsligt börjar trycka upp valaffischer, utan det fanns en tanke bakom, säger Bengt Johansson.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 september 2022.
   
   Att genomföra den typen av kampanjer är kostsamt, konstaterar Johansson.
   
   – Det är ett hinder och därför får det ganska stor uppmärksamhet när man faktiskt gör det. Att göra saker på papper är mycket kraftigare än det var förr.
   
   Nu för tiden finns även problemet att bilder på verkliga valaffischer och skyltar på demonstrationer kan förvrängas med lätthet med AI eller bildmanipulation – här exempelvis ett skämt från Göteborg i samband med Liberalernas omsvängning gentemot SD:
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Fenomen med start på 10-talet
   
   Bengt Johansson driver tillsammans med kollegor vid Göteborgs universitet bloggen Propagandainspektionen där de granskar partiernas kampanjer under valåret.
   
   Illustration: Privat
   
   Enligt Johansson har förvanskade valaffischer varit relativt vanligt sedan man kunde börja göra bra fejkbilder med Photoshop och lägga upp på nätet.
   
   – 2010 började vi hitta en hel del sådana här exempel. Så det har funnits med ett tag, men det har ju eskalerat.
   
   Ett skäl till att sprida fejkade valaffischer är politisk opinionsbildning, där man vill utmåla motståndare som knäppa med galna förslag.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 september 2025.
   
   Ett annat är att påstå att motståndaren döljer något som man vill visa, enligt Johansson.
   
   – Det är en gammal retorisk trop. ”De är inte vad de säger sig vara. De är det här i stället”. Det finns massa klassiska sådana affischer där man drar undan något från ansiktet och så är det något annat bakom. Klassiskt negativt kampanjande.
   
   Andra motiv är att man helt enkelt gör det som skämt.Göran Hägglund (KD) kampanjade 2010 med bilder där han stod öga mot öga med olika djur.
   
   Kristdemokraternas valaffisch 2010.
   
   Det ledde till skämtsamma varianter på nätet.
   
   – Men det var mest humor och inte någon politisk agenda bakom riktigt, åtminstone inte så tydlig. Det är mer att man driver med politiker. De här två motiven kan gå ihop, men det finns en distinktion, säger Johansson.
   
   Foto: Privat.
   
   ”Det är ju bara ett skämt”
   
   Vi på Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konton på Twitter/X som sprider politiska nidbilder, där upphovsmännen själva hävdar att det enbart är humor, helt utan några politiska baktankar. Då har många invänt med att det är undanflykter och att det maskerar en rätt tydlig politisk opinionsbildning.
   
   – Ja, det kan vara ett sätt att skydda sig. ”Vaddå, det är ju bara på skoj”. Om det verkligen enbart är humor så gör man det kanske mer åt alla håll. Om det bara är riktat åt ett håll så är det väl politiskt motiverat och inte bara på skoj. Men du försöker säkert att få de som är på din sida att skratta, säger Bengt Johansson.
   
   Finns det någon risk med sådana här bilder?– Nja, det är väl att vissa kanske tror på det som sägs och får felaktiga uppfattningar om verkligheten. Men det är inte så många som befinner sig djupt nere i kaninhålen och bara är där.
   
   Inlägg på Facebook 15 april.
   
   Bengt Johansson tror att människor ändå är lite mer uppmärksamma i valtider.
   
   – Väljarna är lite mer vakna och medier mobiliseras. Då kanske det är större chans att sånt som inte är sant avslöjas.
   
   Om du ser några fejkade valaffischer där människor verkar missta dem för politikernas egna ord så skicka gärna in dem till oss!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
   
   LÄS MER:► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”► Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-05-12 23:07:13

   Discovered: 2026-05-12 23:10:29 Hash: 3f726bc987af453100567e8da10cbef0cc7d04cd
   Title:

   Fejkade valaffischer och falska citat – så förvrängs politikernas budskap
   Description:

   Forskare: Partierna har blivit mer försiktiga med sina valaffischer.
   Content

   Valaffischer är bra verktyg för politiker – men det är också en öppning för deras motståndare att skapa parodier. Vi tittar närmare på fejkade valaffischer som sprids på nätet.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   Valaffischen är ett välkänt format; en politiker tittar in i kameran och säger något slagkraftigt. I sociala medier sprids dock inte bara partiernas egna bilder och budskap, utan även fejkade versioner där ord läggs i munnen på politikerna.
   
   Inlägg på Linkedin 12 oktober 2025.
   
   Partierna har blivit mer försiktiga med sina valaffischer, både med att lämna ifrån sig själva originalaffischerna och med budskapens utformning, säger Bengt Johansson som forskar på valaffischer och politisk kommunikation.– Vi har fått be om att få dem. Och det tror jag beror på att det finns en viss rädsla för att de ska göras om.Så hur kan det se ut när politikers kommunikation förvrängs på nätet? Vi tittar på ett par exempel från de senaste veckorna.
   
   Moderaternas affischer omgjorda
   
   I lördags lade en man ut parodier på Moderaternas nya valaffischer på Twitter/X och Tiktok. I stället för budskapen ”Vi får saker gjorda” och ”Ansträngning ska löna sig. Brott ska straffas” står det ”Utsatt kvinna? Hit med lägenheten” och ”Ansträngning ska löna sig (om man är släkt med Ulf)”.
   
   Inlägg på Tiktok 9 maj.
   
   Mannen som lade ut bilden är knuten till sajten Morgon-Tidningen, som ägs av AiP Media Produktion, ett dotterbolag till Socialdemokraterna.
   
   Desinformation, säger Moderaterna.– De har gått över gränsen. Det är anställda som på ett medvetet sätt har använt AI för att manipulera våra valbudskap, säger partisekreterare Karin Enström (M) till Aftonbladet.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 maj.
   
   Till Svenska dagbladet säger Socialademokraternas presstjänst att det handlar om ett skämt från en medarbetare: ”Socialdemokraterna följer en tydlig policy för användningen av AI på våra officiella konton. Om enskilda medarbetare lägger ut uppenbar satir på sina privata konton så är det i första hand en fråga för dem.”
   
   Falska Åkesson-citat
   
   I mitten av april lade en man ut en bild på Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med budskap om abort och kvinnors självbestämmande.
   
   Kvinnors dominering i samhället är alldeles för stor! Kvinnor ska inte bestämna över sin makes val. Därför ska vi ta bort aborträtten! Kvinnor ska bära sitt ansvar och inte bestämma själva i en relation. Jimmie Åkesson Partiledare SD
   Fejkad valaffisch 15 april
   
   Inlägg på Threads 15 april.
   
   Bilden hittade därefter ut på Threads. ”Inte för att jag röstar på SD men detta är väl ändå fake?”, kommenterade en person där.
   
   Ursprunget är en bild på Åkesson som SD ofta använder till politiska budskap i sociala medier, till exempel här för två år sedan:
   
   Inlägg på Facebook 13 november 2024.
   
   Eller här, från mars i år:
   
   Inlägg på Facebook 31 mars.
   
   ”Jag vet att de vill ha kvinnan hemma som barnalstrande hushållerskor. Men har han verkligen uttalat sig så?”, frågar sig en kvinna i kommentarsfältet.
   
   ”Valaffischen” som nu sprids har språkliga fel i sig och om man söker på de exakta formuleringarna så ser man att det inte finns motsvarande citat från Jimmie Åkesson, till exempel att kvinnor inte ska ”inte ”bestämma över sin makes val” eller att han vill ta bort aborträtten.
   
   Kommentar på Facebook 15 april.
   
   Politiska motståndare anklagar ofta SD för att inte helhjärtat stå bakom rätten till fri abort och partiet har även fått kritik för att inte rösta för att skriva in aborträtten i EU:s motsvarighet till grundlag.
   
   Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD) fick frågan av SVT om varför partiet inte kunde säga ja eller nej när parlamentet röstat om att stärka aborträtten.
   
   – Vi anser ju att det är en fråga som bör hanteras på nationell nivå, därför har vi konsekvent röstat ”avstå”, svarade han i juni 2024.
   
   Från SVT:s inslag 4 juni 2024.
   
   Förvrängningar av politiska budskap
   
   På Facebook har en bild av Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén spridits som i utformningen ser ut som en valaffisch. ”Förbjud kristna skolavslutningar”, står det.
   
   Inlägg på Facebook 25 april.
   
   I kommentarsfälten haglar skällsord och anklagelser om att röstfiska hos väljare med muslimsk bakgrund. ”Det här är ett kristet land”, skriver en. ”Skjut idioten”, skriver en annan.
   
   Inlägg och kommentar på Facebook 25 april.
   
   Men det rör sig om ett fejkat citat.
   
   Debatten om skolavslutning i kyrkan och religionens plats i skolan har pågått under lång tid och flera partier driver på olika sätt frågan om att till exempel förbjuda religiösa friskolor.Vad gäller skolavslutningar beror det på vad man menar med ”kristen skolavslutning”. Svensk skola är enligt lag icke-konfessionell. Skolavslutningar och andra högtider kan hållas i gudstjänstlokaler om ”tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron”.
   
   Detta har inte ansetts utgöra ett konfessionellt inslag. Det har till exempel ansetts möjligt att sjunga ”Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen för skolavslutning. Däremot har förekomsten av religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse inte bedömts vara tillåtet.
   Ur Kommittédirektiv 2018:15: Konfessionella inslag i skolväsendet
   
   Miljöpartiet vill, liksom en del andra partier, utreda om det är möjligt att förbjuda konfessionella friskolor och skrev exempelvis i en motion i höstas så här:
   
   För Miljöpartiet är det en självklarhet att inget barn i någon svensk skola ska utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i en religiös aktivitet. Utbildningen ska vara helt fri från religiös påverkan och att barns och elevers religionsfrihet respekteras.
   Ur motion 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
   
   Att detta bara skulle gälla kristna inslag och inte exempelvis islam eller andra religioner finns dock ingen grund för och Daniel Helldén har aldrig kampanjat med denna slogan eller affisch.
   
   Ursprunget är en man som lägger ut en stor mängd fejkade politiska bilder på Twitter/X och Facebook, med liknande ”valaffischer” med både Daniel Helldén och Amanda Lind.
   
   Från profilsida på Twitter/X.
   
   Mannen driver sidan ”Saker miljöpartister vill förbjuda” och har gett ut en bok med samma namn. På Twitter/X beskriver sig mannen som ”officiell roastare av Miljöpartiet”.
   
   Från profilen på Twitter/X.
   
   Ändrat utseende
   
   Att sätta slöja på kvinnor har använts på olika sätt i politiska nidbilder, skämt och satir.I slutet av april gjorde Adel Sadat, styrelsemedlem i det nystartade Visionpartiet, vad han själv menar var en poäng i en diskussion. Han tog en bild på Denice Westerberg, förbundsordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, och skapade en bild där hon hade slöja på sig.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Adel Sadat skrev i inlägget på Twitter/X att bilden var redigerad och att Westerberg vare sig är muslim eller bär sjal. ”Än”, lade han till, vilket ledde till frågor om vad han menade med det.Sadat säger till Källkritikbyrån att han ville göra en poäng i debatten om religionsfrihet, att Denice Westerberg i teorin i framtiden skulle kunna bli religiös och i så fall omfattas av religionsfrihet.
   
   – När politiker vill begränsa moskébyggen eller muslimsk organisering riktar man sig inte bara mot dagens muslimer, utan även mot både samtida och framtida människor som skulle kunna vilja samlas kring en tro och utöva den kollektivt, oavsett om det gäller muslimer, kristna, judar eller andra religiösa grupper. Eller en framtida religiös Denise, för den delen, säger Sadat.
   
   Bilden som användes kom från Ungsvenskarnas konto.
   
   Inlägg på Facebook 14 april.
   
   Sadat gjorde om bilden med AI via ChatGPT.– Bilden blev resultatet av det första försöket, vilket var lika imponerande som skrämmande. Jag använder ibland AI-genererade bilder i opinionsbildning därför att de fungerar som ett sätt att komprimera ett större resonemang till en enda symbolisk bild.
   
   En betydligt vanligare form av slöjförvanskning riktas ofta mot oppositionspartiernas kvinnliga politiker.
   
   Inlägg på Tiktok 13 september 2023.
   
   Då handlar det ofta om anklagelser om ett ökat inflytande av islam i Sverige och det är sällan som någon misstar bilderna för verkliga utskick från partierna.
   
   Håller hårt i affischerna
   
   I de här fallen har det rört sig om bilder som ser ut som valaffischer. Hur är det med partiernas faktiska pappersaffischer?
   
   – Det har blivit allt svårare att komma över partiernas affischer. De lägger inte ut dem på samma sätt, säger Bengt Johansson, professor på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   Inlägg på Instagram 9 maj.
   
   Förr fanns materialet att ladda ner på partiernas hemsidor, men inte längre. Man är rädd för att bli ”kidnappad”, tror Johansson.
   
   – Det är inte lika lätt att ta ut svängarna på valaffischer nu för tiden, på grund av risken att det används emot en.
   
   Dyrt med trycksaker
   
   Det har funnits exempel på kampanjer där andra än partierna tryckt upp affischer och satt upp i begränsad skala. Inför valet 2018 satte Greenpeace upp affischer av partiledarna med budskapet: ”Förlåt från framtiden. Vi borde satt klimatet först”.
   
   Från sajten Natursidan.se.
   
   Och förra valet sattes fejkade valaffischer upp på stan av en man som gjorde satir på Tiktok.
   
   – Jag såg det mer som en reklamkampanj för hans konto. Det var ju inte någon random nätkrigare som plötsligt börjar trycka upp valaffischer, utan det fanns en tanke bakom, säger Bengt Johansson.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 september 2022.
   
   Att genomföra den typen av kampanjer är kostsamt, konstaterar Johansson.
   
   – Det är ett hinder och därför får det ganska stor uppmärksamhet när man faktiskt gör det. Att göra saker på papper är mycket kraftigare än det var förr.
   
   Nu för tiden finns även problemet att bilder på verkliga valaffischer och skyltar på demonstrationer kan förvrängas med lätthet med AI eller bildmanipulation – här exempelvis ett skämt från Göteborg i samband med Liberalernas omsvängning gentemot SD:
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Fenomen med start på 10-talet
   
   Bengt Johansson driver tillsammans med kollegor vid Göteborgs universitet bloggen Propagandainspektionen där de granskar partiernas kampanjer under valåret.
   
   Illustration: Privat
   
   Enligt Johansson har förvanskade valaffischer varit relativt vanligt sedan man kunde börja göra bra fejkbilder med Photoshop och lägga upp på nätet.
   
   – 2010 började vi hitta en hel del sådana här exempel. Så det har funnits med ett tag, men det har ju eskalerat.
   
   Ett skäl till att sprida fejkade valaffischer är politisk opinionsbildning, där man vill utmåla motståndare som knäppa med galna förslag.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 september 2025.
   
   Ett annat är att påstå att motståndaren döljer något som man vill visa, enligt Johansson.
   
   – Det är en gammal retorisk trop. ”De är inte vad de säger sig vara. De är det här i stället”. Det finns massa klassiska sådana affischer där man drar undan något från ansiktet och så är det något annat bakom. Klassiskt negativt kampanjande.
   
   Andra motiv är att man helt enkelt gör det som skämt.Göran Hägglund (KD) kampanjade 2010 med bilder där han stod öga mot öga med olika djur.
   
   Kristdemokraternas valaffisch 2010.
   
   Det ledde till skämtsamma varianter på nätet.
   
   – Men det var mest humor och inte någon politisk agenda bakom riktigt, åtminstone inte så tydlig. Det är mer att man driver med politiker. De här två motiven kan gå ihop, men det finns en distinktion, säger Johansson.
   
   Foto: Privat.
   
   ”Det är ju bara ett skämt”
   
   Vi på Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konton på Twitter/X som sprider politiska nidbilder, där upphovsmännen själva hävdar att det enbart är humor, helt utan några politiska baktankar. Då har många invänt med att det är undanflykter och att det maskerar en rätt tydlig politisk opinionsbildning.
   
   – Ja, det kan vara ett sätt att skydda sig. ”Vaddå, det är ju bara på skoj”. Om det verkligen enbart är humor så gör man det kanske mer åt alla håll. Om det bara är riktat åt ett håll så är det väl politiskt motiverat och inte bara på skoj. Men du försöker säkert att få de som är på din sida att skratta, säger Bengt Johansson.
   
   Finns det någon risk med sådana här bilder?– Nja, det är väl att vissa kanske tror på det som sägs och får felaktiga uppfattningar om verkligheten. Men det är inte så många som befinner sig djupt nere i kaninhålen och bara är där.
   
   Inlägg på Facebook 15 april.
   
   Bengt Johansson tror att människor ändå är lite mer uppmärksamma i valtider.
   
   – Väljarna är lite mer vakna och medier mobiliseras. Då kanske det är större chans att sånt som inte är sant avslöjas.
   
   Om du ser några fejkade valaffischer där människor verkar missta dem för politikernas egna ord så skicka gärna in dem till oss!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
   
   LÄS MER:► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”► Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
3. 2026-05-12 23:07:13

   Discovered: 2026-05-12 23:08:25 Hash: 5526c641694b616d27ca7bf05e9a340f20566972
   Title:

   Fejkade valaffischer och falska citat – så förvrängs politikernas budskap
   Description:

   Valaffischer är bra verktyg för politiker – men det är också en öppning för deras motståndare att skapa parodier. Vi tittar närmare på fejkade valaffischer som sprids på nätet. Valaffischen är ett välkänt format; en politiker tittar in i kameran och säger något slagkraftigt. I sociala medier sprids dock inte bara partiernas egna bilder och …
   Content

   Valaffischer är bra verktyg för politiker – men det är också en öppning för deras motståndare att skapa parodier. Vi tittar närmare på fejkade valaffischer som sprids på nätet.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   Valaffischen är ett välkänt format; en politiker tittar in i kameran och säger något slagkraftigt. I sociala medier sprids dock inte bara partiernas egna bilder och budskap, utan även fejkade versioner där ord läggs i munnen på politikerna.
   
   Inlägg på Linkedin 12 oktober 2025.
   
   Partierna har blivit mer försiktiga med sina valaffischer, både med att lämna ifrån sig själva originalaffischerna och med budskapens utformning, säger Bengt Johansson som forskar på valaffischer och politisk kommunikation.– Vi har fått be om att få dem. Och det tror jag beror på att det finns en viss rädsla för att de ska göras om.Så hur kan det se ut när politikers kommunikation förvrängs på nätet? Vi tittar på ett par exempel från de senaste veckorna.
   
   Moderaternas affischer omgjorda
   
   I lördags lade en man ut parodier på Moderaternas nya valaffischer på Twitter/X och Tiktok. I stället för budskapen ”Vi får saker gjorda” och ”Ansträngning ska löna sig. Brott ska straffas” står det ”Utsatt kvinna? Hit med lägenheten” och ”Ansträngning ska löna sig (om man är släkt med Ulf)”.
   
   Inlägg på Tiktok 9 maj.
   
   Mannen som lade ut bilden är knuten till sajten Morgon-Tidningen, som ägs av AiP Media Produktion, ett dotterbolag till Socialdemokraterna.
   
   Desinformation, säger Moderaterna.– De har gått över gränsen. Det är anställda som på ett medvetet sätt har använt AI för att manipulera våra valbudskap, säger partisekreterare Karin Enström (M) till Aftonbladet.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 maj.
   
   Till Svenska dagbladet säger Socialademokraternas presstjänst att det handlar om ett skämt från en medarbetare: ”Socialdemokraterna följer en tydlig policy för användningen av AI på våra officiella konton. Om enskilda medarbetare lägger ut uppenbar satir på sina privata konton så är det i första hand en fråga för dem.”
   
   Falska Åkesson-citat
   
   I mitten av april lade en man ut en bild på Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med budskap om abort och kvinnors självbestämmande.
   
   Kvinnors dominering i samhället är alldeles för stor! Kvinnor ska inte bestämna över sin makes val. Därför ska vi ta bort aborträtten! Kvinnor ska bära sitt ansvar och inte bestämma själva i en relation. Jimmie Åkesson Partiledare SD
   Fejkad valaffisch 15 april
   
   Inlägg på Threads 15 april.
   
   Bilden hittade därefter ut på Threads. ”Inte för att jag röstar på SD men detta är väl ändå fake?”, kommenterade en person där.
   
   Ursprunget är en bild på Åkesson som SD ofta använder till politiska budskap i sociala medier, till exempel här för två år sedan:
   
   Inlägg på Facebook 13 november 2024.
   
   Eller här, från mars i år:
   
   Inlägg på Facebook 31 mars.
   
   ”Jag vet att de vill ha kvinnan hemma som barnalstrande hushållerskor. Men har han verkligen uttalat sig så?”, frågar sig en kvinna i kommentarsfältet.
   
   ”Valaffischen” som nu sprids har språkliga fel i sig och om man söker på de exakta formuleringarna så ser man att det inte finns motsvarande citat från Jimmie Åkesson, till exempel att kvinnor inte ska ”inte ”bestämma över sin makes val” eller att han vill ta bort aborträtten.
   
   Kommentar på Facebook 15 april.
   
   Politiska motståndare anklagar ofta SD för att inte helhjärtat stå bakom rätten till fri abort och partiet har även fått kritik för att inte rösta för att skriva in aborträtten i EU:s motsvarighet till grundlag.
   
   Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD) fick frågan av SVT om varför partiet inte kunde säga ja eller nej när parlamentet röstat om att stärka aborträtten.
   
   – Vi anser ju att det är en fråga som bör hanteras på nationell nivå, därför har vi konsekvent röstat ”avstå”, svarade han i juni 2024.
   
   Från SVT:s inslag 4 juni 2024.
   
   Förvrängningar av politiska budskap
   
   På Facebook har en bild av Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén spridits som i utformningen ser ut som en valaffisch. ”Förbjud kristna skolavslutningar”, står det.
   
   Inlägg på Facebook 25 april.
   
   I kommentarsfälten haglar skällsord och anklagelser om att röstfiska hos väljare med muslimsk bakgrund. ”Det här är ett kristet land”, skriver en. ”Skjut idioten”, skriver en annan.
   
   Inlägg och kommentar på Facebook 25 april.
   
   Men det rör sig om ett fejkat citat.
   
   Debatten om skolavslutning i kyrkan och religionens plats i skolan har pågått under lång tid och flera partier driver på olika sätt frågan om att till exempel förbjuda religiösa friskolor.Vad gäller skolavslutningar beror det på vad man menar med ”kristen skolavslutning”. Svensk skola är enligt lag icke-konfessionell. Skolavslutningar och andra högtider kan hållas i gudstjänstlokaler om ”tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron”.
   
   Detta har inte ansetts utgöra ett konfessionellt inslag. Det har till exempel ansetts möjligt att sjunga ”Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen för skolavslutning. Däremot har förekomsten av religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse inte bedömts vara tillåtet.
   Ur Kommittédirektiv 2018:15: Konfessionella inslag i skolväsendet
   
   Miljöpartiet vill, liksom en del andra partier, utreda om det är möjligt att förbjuda konfessionella friskolor och skrev exempelvis i en motion i höstas så här:
   
   För Miljöpartiet är det en självklarhet att inget barn i någon svensk skola ska utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i en religiös aktivitet. Utbildningen ska vara helt fri från religiös påverkan och att barns och elevers religionsfrihet respekteras.
   Ur motion 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
   
   Att detta bara skulle gälla kristna inslag och inte exempelvis islam eller andra religioner finns dock ingen grund för och Daniel Helldén har aldrig kampanjat med denna slogan eller affisch.
   
   Ursprunget är en man som lägger ut en stor mängd fejkade politiska bilder på Twitter/X och Facebook, med liknande ”valaffischer” med både Daniel Helldén och Amanda Lind.
   
   Från profilsida på Twitter/X.
   
   Mannen driver sidan ”Saker miljöpartister vill förbjuda” och har gett ut en bok med samma namn. På Twitter/X beskriver sig mannen som ”officiell roastare av Miljöpartiet”.
   
   Från profilen på Twitter/X.
   
   Ändrat utseende
   
   Att sätta slöja på kvinnor har använts på olika sätt i politiska nidbilder, skämt och satir.I slutet av april gjorde Adel Sadat, styrelsemedlem i det nystartade Visionpartiet, vad han själv menar var en poäng i en diskussion. Han tog en bild på Denice Westerberg, förbundsordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, och skapade en bild där hon hade slöja på sig.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Adel Sadat skrev i inlägget på Twitter/X att bilden var redigerad och att Westerberg vare sig är muslim eller bär sjal. ”Än”, lade han till, vilket ledde till frågor om vad han menade med det.Sadat säger till Källkritikbyrån att han ville göra en poäng i debatten om religionsfrihet, att Denice Westerberg i teorin i framtiden skulle kunna bli religiös och i så fall omfattas av religionsfrihet.
   
   – När politiker vill begränsa moskébyggen eller muslimsk organisering riktar man sig inte bara mot dagens muslimer, utan även mot både samtida och framtida människor som skulle kunna vilja samlas kring en tro och utöva den kollektivt, oavsett om det gäller muslimer, kristna, judar eller andra religiösa grupper. Eller en framtida religiös Denise, för den delen, säger Sadat.
   
   Bilden som användes kom från Ungsvenskarnas konto.
   
   Inlägg på Facebook 14 april.
   
   Sadat gjorde om bilden med AI via ChatGPT.– Bilden blev resultatet av det första försöket, vilket var lika imponerande som skrämmande. Jag använder ibland AI-genererade bilder i opinionsbildning därför att de fungerar som ett sätt att komprimera ett större resonemang till en enda symbolisk bild.
   
   En betydligt vanligare form av slöjförvanskning riktas ofta mot oppositionspartiernas kvinnliga politiker.
   
   Inlägg på Tiktok 13 september 2023.
   
   Då handlar det ofta om anklagelser om ett ökat inflytande av islam i Sverige och det är sällan som någon misstar bilderna för verkliga utskick från partierna.
   
   Håller hårt i affischerna
   
   I de här fallen har det rört sig om bilder som ser ut som valaffischer. Hur är det med partiernas faktiska pappersaffischer?
   
   – Det har blivit allt svårare att komma över partiernas affischer. De lägger inte ut dem på samma sätt, säger Bengt Johansson, professor på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   Inlägg på Instagram 9 maj.
   
   Förr fanns materialet att ladda ner på partiernas hemsidor, men inte längre. Man är rädd för att bli ”kidnappad”, tror Johansson.
   
   – Det är inte lika lätt att ta ut svängarna på valaffischer nu för tiden, på grund av risken att det används emot en.
   
   Dyrt med trycksaker
   
   Det har funnits exempel på kampanjer där andra än partierna tryckt upp affischer och satt upp i begränsad skala. Inför valet 2018 satte Greenpeace upp affischer av partiledarna med budskapet: ”Förlåt från framtiden. Vi borde satt klimatet först”.
   
   Från sajten Natursidan.se.
   
   Och förra valet sattes fejkade valaffischer upp på stan av en man som gjorde satir på Tiktok.
   
   – Jag såg det mer som en reklamkampanj för hans konto. Det var ju inte någon random nätkrigare som plötsligt börjar trycka upp valaffischer, utan det fanns en tanke bakom, säger Bengt Johansson.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 september 2022.
   
   Att genomföra den typen av kampanjer är kostsamt, konstaterar Johansson.
   
   – Det är ett hinder och därför får det ganska stor uppmärksamhet när man faktiskt gör det. Att göra saker på papper är mycket kraftigare än det var förr.
   
   Nu för tiden finns även problemet att bilder på verkliga valaffischer och skyltar på demonstrationer kan förvrängas med lätthet med AI eller bildmanipulation – här exempelvis ett skämt från Göteborg i samband med Liberalernas omsvängning gentemot SD:
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Fenomen med start på 10-talet
   
   Bengt Johansson driver tillsammans med kollegor vid Göteborgs universitet bloggen Propagandainspektionen där de granskar partiernas kampanjer under valåret.
   
   Illustration: Privat
   
   Enligt Johansson har förvanskade valaffischer varit relativt vanligt sedan man kunde börja göra bra fejkbilder med Photoshop och lägga upp på nätet.
   
   – 2010 började vi hitta en hel del sådana här exempel. Så det har funnits med ett tag, men det har ju eskalerat.
   
   Ett skäl till att sprida fejkade valaffischer är politisk opinionsbildning, där man vill utmåla motståndare som knäppa med galna förslag.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 september 2025.
   
   Ett annat är att påstå att motståndaren döljer något som man vill visa, enligt Johansson.
   
   – Det är en gammal retorisk trop. ”De är inte vad de säger sig vara. De är det här i stället”. Det finns massa klassiska sådana affischer där man drar undan något från ansiktet och så är det något annat bakom. Klassiskt negativt kampanjande.
   
   Andra motiv är att man helt enkelt gör det som skämt.Göran Hägglund (KD) kampanjade 2010 med bilder där han stod öga mot öga med olika djur.
   
   Kristdemokraternas valaffisch 2010.
   
   Det ledde till skämtsamma varianter på nätet.
   
   – Men det var mest humor och inte någon politisk agenda bakom riktigt, åtminstone inte så tydlig. Det är mer att man driver med politiker. De här två motiven kan gå ihop, men det finns en distinktion, säger Johansson.
   
   Foto: Privat.
   
   ”Det är ju bara ett skämt”
   
   Vi på Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konton på Twitter/X som sprider politiska nidbilder, där upphovsmännen själva hävdar att det enbart är humor, helt utan några politiska baktankar. Då har många invänt med att det är undanflykter och att det maskerar en rätt tydlig politisk opinionsbildning.
   
   – Ja, det kan vara ett sätt att skydda sig. ”Vaddå, det är ju bara på skoj”. Om det verkligen enbart är humor så gör man det kanske mer åt alla håll. Om det bara är riktat åt ett håll så är det väl politiskt motiverat och inte bara på skoj. Men du försöker säkert att få de som är på din sida att skratta, säger Bengt Johansson.
   
   Finns det någon risk med sådana här bilder?– Nja, det är väl att vissa kanske tror på det som sägs och får felaktiga uppfattningar om verkligheten. Men det är inte så många som befinner sig djupt nere i kaninhålen och bara är där.
   
   Inlägg på Facebook 15 april.
   
   Bengt Johansson tror att människor ändå är lite mer uppmärksamma i valtider.
   
   – Väljarna är lite mer vakna och medier mobiliseras. Då kanske det är större chans att sånt som inte är sant avslöjas.
   
   Om du ser några fejkade valaffischer där människor verkar missta dem för politikernas egna ord så skicka gärna in dem till oss!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.
   
   LÄS MER:► AI-manipulerad bild på Alice Teodorescu Måwe sprids► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”► Nej, Simona Mohamsson vill inte införa islamstudier i skolan
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!