Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Proletären. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
1a03a4aaa0cc5e6fd17fbc2cfee159a4176adf74När nordiske mästaren i footvolley Rufus Wiena tog ställning för det palestinska folket, blev han hotad av israeliska utövare av sporten. Det kunde Proletären berätta i förra numret. – Jag uppskattar verkligen att ni tog er an historien och hjälpte svenska läsare att förstå att det här inte bara handlar om en liten sport, utan […]
När nordiske mästaren i footvolley Rufus Wiena tog ställning för det palestinska folket, blev han hotad av israeliska utövare av sporten. Det kunde Proletären berätta i förra numret.
– Jag uppskattar verkligen att ni tog er an historien och hjälpte svenska läsare att förstå att det här inte bara handlar om en liten sport, utan om större frågor: dokumenterade hot, Palestinasolidaritet, idrottsinstitutioners ansvar och vad som händer när idrottare tar ställning för mänsklighet, skriver Rufus Wiena i ett mejl till Proletären.
Wiena har reagerat starkt mot att israeliska spelare bland annat med hjärt-emojis signerat bomber som ska fällas över Gaza, utan att footvolleyns organisationer reagerat:
– Det här handlar inte enbart om footvolley, det handlar om mänsklighet. I vilken annan sport är det normaliserat och accepterat att [idrottare] signerar bomber med hjärt-symboler, och med andra djupt beklagliga meddelanden? Det här är inte bara snack, det är väldokumenterat, konstaterar Rufus Wiena. Men ingen av sportens institutioner har tagit klar ställning mot det.
– Det enda standardsvaret verkar vara tystnad.
Rufus Wiena blev själv hotad efter en turnering i österrikiska Graz. Bakom hoten stod bland andra en israelisk toppspelare med 25.000 följare på sociala medier: israelen frågade följarna vad man borde göra med en sån som Wiena, och fick svar att ”lägg ut en bild, så tar vi hand om honom”.
– Israelerna hetsade sina fans mot mig, säger Wiena. Och jag skulle inte tas om hand på arenan, utan utanför den.
Wienas grekiske kamrat Ioannis Tsiouris utsattes för öppna hot från israeler inom sporten: grova hot som ”Du ska dö” och ”Jag hoppas dina barn och din hora till mamma blir våldtagna”.
En av de israeliska toppspelare som hotat Tsiouris är Ron Ben Yishai (Ben Ron). På sin instagramsida har Ben Ron åsikter om ”footvolleyns fula sida” och anser, i ett meddelande som också taggats till det europeiska footvolleyförbundet, att Tsiouris ”bör elimineras så snabbt som möjligt”.
Ben Ron gör också klart i ett personligt meddelande till den grekiske spelaren, att han ska göra allt för att förstöra Tsiouris karriär. Det samtidigt som det israeliska förbundet skickat ut ett fördömande av Tsiouris och alla som samarbetar med honom.
– Detta för att Ioannis sagt att det är fel att mörda barn, säger Rufus Wiena.
När Tsiouris anmälde hoten till sportens ledande organisationer, hände inget. Istället blev han motanmäld – av det israeliska förbundet. Varpå Igor Alberto Oliviera, nyvald ordförande för det europeiska footvolley-förbundet (med bland annat en röst från det svenska förbundet), förklarade att han ifrågasatte Tsiouras agerande. Inte det israeliska förbundets.
Rufus Wiena och andra footvolley-spelare i organisationen Footvolley Resistance Club, har nu samlat dokumentation på hemsidan ftvresistance.com. Sajten konstaterar att hoten från de israeliska spelarna är samordnade och organiserade.
I en video på sajten läser Rufus Wiena upp några av hoten han och Ioannis Tsiouris fått ta emot för att de uttalat stöd för den palestinska motståndet:
– Hoten bara fortsätter och fortsätter, och det är uppenbart att de kommer från folk inom den israeliska footvolleyn, konstaterar Rufus Wiena. Det står väldigt klart att det israeliska förbundet och deras lag står helt bakom folkmordet i Gaza.
Footvolley spelas som beachvolleyboll, men som framgår av namnet med fötterna. Sporten har rötter på Copacabana i Rio. FS har fem registrerade klubbar, och ett par hundra medlemmar. Sporten växer snabbt, och spelas i 16 länder.
cea7fc20118a4115cc10cb2a61b56e6adb6d3584De svenska börsbolagens vinster väntas öka med närmare 37 procent under de kommande två åren, enligt prognoser som Dagens Industri sammanställt. Samtidigt får svenska arbetare nöja sig med löneökningar på bara omkring 6,4 procent, om nästa avtalsrörelse slutar på samma nivå som den förra. Det motsvarar mindre än en femtedel av den väntade vinstökningen – […]
De svenska börsbolagens vinster väntas öka med närmare 37 procent under de kommande två åren, enligt prognoser som Dagens Industri sammanställt. Samtidigt får svenska arbetare nöja sig med löneökningar på bara omkring 6,4 procent, om nästa avtalsrörelse slutar på samma nivå som den förra.
Det motsvarar mindre än en femtedel av den väntade vinstökningen – och då är inflationen ännu inte avdragen från löntagarnas löneökningar.
– Det korta förklaringen är att vi blir rånade, säger verkstadsarbetaren Andreas Köhler och fortsätter:
– Vinsterna uppstår inte ur tomma intet. Anledningen till att företagen ens kan göra vinst är för att arbetarna inte får fullt betalt för jobbet vi utför. Någonstans måste mellanskillnaden komma från och det är från våra löner. Vi jobbar gratis en del av arbetstiden, helt enkelt.
Under de senaste inflationsåren har många företag motiverat sina prishöjningar med ökade kostnader för energi, transporter och insatsvaror. Samtidigt uppmanades löntagarna att visa ”ansvar” och acceptera reallönesänkningar för att inte ”spä på inflationen”.
Nu har inflationen fallit tillbaka och de senaste kvartalsrapporterna pekar mot en ny rekordperiod för näringslivet.
De 27 börsbolag som ingår i Dagens Industris sammanställning tog under årets andra kvartal emot beställningar för sammanlagt 432 miljarder kronor – den högsta orderingången som någonsin uppmätts.
Det är en ökning med 33 procent jämfört med samma period i fjol och tolv bolag slog nya orderrekord.
Orderingången växte också betydligt snabbare än både produktion och omsättning. Analytikerna menar att detta är ett tecken på att företagen kan öka produktionen, pressa sina kostnader och förbättra vinstmarginalerna ytterligare.
”Historiens bästa kvartal – nu kan festen börja”, löd Dagens Industris rubrik.
Och visst finns det skäl att fira – men frågan är vem som egentligen är bjuden till festen.
Finansinspektionens statistik visar att Sveriges rikaste fem procent äger omkring hälften av landets samtliga finansiella tillgångar – aktier, fonder och andra värdepapper. Samtidigt har ungefär hälften av den övriga befolkningen befolkningen ”inga eller mycket små finansiella tillgångar”.
– Ojämlikheten kommer bara att växa om det fortsätter så här. De som redan äger mycket kommer att äga ännu mer, konstaterar Andreas Köhler.
– Det kanske finns någon Svensson som tjänar en snabb hacka på börsen, men det är ingenting jämfört med vad storägarna i samhället tjänar. Och vi får sällan höra om arbetarna som förlorar pengar och blir skuldsatta.
Så sent som för en månad sedan kritiserade Finansinspektionen just börsbranshcen för att locka unga män in i skuldsättning genom aktiehandel.
– Det är framför allt många unga som går in i spekulativa produkter och lyssnar mycket på finfluencers, sa myndighetens Finansinspektionens konsumentskyddsekonom, Moa Langemark, vid ett panelsamtal i Almedalen.
Ett exempel på detta är handeln med Gamestop-aktien år 2021. Finansinspektionen konstaterade i en efterföljande analys att nio av tio svenska spekulanter var män, att majoriteten gick med förlust och att de stora vinnarna istället var aktiemäklarna genom ökade avgiftsintäkter.
– Det är när unga män läser rubriker om ”vinstfester” som de lockas in på börsen. Men då har uppgången ofta redan pågått under en längre tid. Risken är då att du förlorar pengar istället, säger Andreas Köhler.
– Det här är en dubbel bestraffning. Först skapar företagen enorma vinster på vårt arbete. Sedan lockas du att ta del av pengarna på börsen – men då är du ändå redan sen till ”festen”.
dda4dc95b8e87331ff7df9b17d36c5152880ac20Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel linsen mot koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som […]
Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna.
I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel linsen mot koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som fick rikskanslern Axel Oxenstierna fällde sitt kända uttalande om att ”i Norrland hafva vi ett Indien”. Det 30-åriga kriget pågick och statskassan var tömd. Silvret bröts för att rädda ekonomin.
Malmberget, Gällivare juli 2021. Foto: Erik Abel
Gruvgångarna från 1600-talet finns kvar än i dag. Vattnet som rinner där innehåller höga halter av bly och arsenik. Det går inte att dricka.
Gruvan innebar också startskottet för en jordbrukskolonisation av samiska marker i Norrbottens och Västerbottens inland. I fotobokens inledande text (faktagranskad av Gudrun Norstedt vid Umeå universitet) redogörs för hur staten koloniserat Norrland genom att under århundradenas lopp ta ifrån samerna mer och mer av deras marker och möjligheter till renskötsel, jakt och fiske. Detta till förmån för jordbruk, skogsindustri, vattenkraft, gruvindustri och vindkraft. I början av 1900-talet ägdes merparten av marken av staten och de stora skogsbolagen.
Fotografierna i utställningen och boken är uppdelade i fyra olika teman: Skogen, Malmen, Vinden och Vattnet. De visar de olika verksamheternas ingrepp i naturen och hur livet påverkas för de människorna som lever där. Vi får möta en man som flyttar ifrån sitt barndomshem i Arjeplog eftersom han inte står ut med att all skog kommer att tas bort runt omkring huset. Vi möter också de sista invånarna i Malmberget och får se en gata som stupar rakt ner i en ravin.
I de enorma vindkraftparkernas land blir renarna rädda för ljudet från rotorbladen och väjer undan. De går därför vilse och missar beten. Renskötarna tvingas driva dem framåt och får hålla på i veckor med att skilja hjordarna åt.
Spår efter den silvergruva som öppnades 1635 på Nása/Nasafjället, Arjeplog, oktober 2022. Foto: Erik Abel
Också vattenkraftens påverkan är stor, med förstörda flyttleder för renarna, byar som lagts under vatten, dåligt fiske, sterila stränder, erosion och varierande vattennivåer vid vattenmagasinen.
Sammantaget vädjar Kolonin om ett mer hänsynsfullt utnyttjande av naturresurserna. Eller som Sara Lidman säger i ett citat i utställningen: ”Man kan inte riktigt fatta, att ett land i fred som Sverige, som inte är ockuperat av någon fientligt sinnad makt, ska behandla den egna fosterjorden på detta sätt.”
Erik Abel är baserad i Umeå, men ursprungligen från Härnösand. Genom jobbet som pressfotograf har han möjlighet att resa i Norrland och se vad som händer. Bilderna är fotade digitalt och är svartvita. Syftet med gråskalorna kan vara att ge bilderna extra tyngd och svärta, men jag är inte säker på att det gör bilderna mer slagkraftiga. Särskilt i tryck och även i storformat hade de varit tydligare och lättare att tolka om färgen funnits kvar.
Drönarbild som visar kontrasten mellan en naturlig lövskog och en planterad granskog. Foto: Thomas Andersson
Temat i fotoutställningen Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna på Norra Bergets friluftsmuseum påminner om Kolonin men här visas även vackra bilder på natur som ännu inte blivit förstörd. Det kan kännas trösterikt, men också skrämmande för den som sett det moderna skogsbrukets framfart.
Bilderna är helt inriktade på skogen och de djur och växter som lever i den. Här finns fantastiska närbilder på naturskog, nattviol, slaguggla, björn och hjort men också kalhyggen och träodlingar där alla träd är i samma ålder. En drönarbild visar den skarpa gränsen mellan en naturlig höstorange lövskog och en ilgrön planterad granskog sedd uppifrån.
Utställningen Skog – Mångfald eller enfald kan ses på Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall till den 26 augusti. Den vandrar sedan vidare till Stockholm. Foto: Karin Kämsby
Utställningen vill visa hur saker och ting hänger ihop och varför den biologiska mångfalden minskar. Det kan handla om att levande varelser och växter drabbas när skogsmark dikas ur, att insektsangrepp och skogsbränder blir värre i monokulturer med bara barrskog eller att ugglorna inte får någonstans att bo om alla gamla träd tas bort. Till utställningen hör ett ambitiöst pedagogiskt material anpassat för olika åldersgrupper.
d83e181a12f4b09db5be724289ba857ac3888db9
dda4dc95b8e87331ff7df9b17d36c5152880ac20
TITLE: Fotografer tar sig an människans exploatering av naturen DESCRIPTION: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel in sej på koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då […] CONTENT: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel in sej på koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som fick rikskanslern Axel Oxenstierna fällde sitt kända uttalande om att ”i Norrland hafva vi ett Indien”. Det 30-åriga kriget pågick och statskassan var tömd. Silvret bröts för att rädda ekonomin. Malmberget, Gällivare juli 2021. Foto: Pressbild för utställningen Kolonin Gruvgångarna från 1600-talet finns kvar än i dag. Vattnet som rinner där innehåller höga halter av bly och arsenik. Det går inte att dricka. Gruvan innebar också startskottet för en jordbrukskolonisation av samiska marker i Norrbottens och Västerbottens inland. I fotobokens inledande text (faktagranskad av Gudrun Norstedt vid Umeå universitet) redogörs för hur staten koloniserat Norrland genom att under århundradenas lopp ta ifrån samerna mer och mer av deras marker och möjligheter till renskötsel, jakt och fiske. Detta till förmån för jordbruk, skogsindustri, vattenkraft, gruvindustri och vindkraft. I början av 1900-talet ägdes merparten av marken av staten och de stora skogsbolagen. Fotografierna i utställningen och boken är uppdelade i fyra olika teman: Skogen, Malmen, Vinden och Vattnet. De visar de olika verksamheternas ingrepp i naturen och hur livet påverkas för de människorna som lever där. Vi får möta en man som flyttar ifrån sitt barndomshem i Arjeplog eftersom han inte står ut med att all skog kommer att tas bort runt omkring huset. Vi möter också de sista invånarna i Malmberget och får se en gata som stupar rakt ner i en ravin. I de enorma vindkraftparkernas land blir renarna rädda för ljudet från rotorbladen och väjer undan. De går därför vilse och missar beten. Renskötarna tvingas driva dem framåt och får hålla på i veckor med att skilja hjordarna åt. Spår efter den silvergruva som öppnades 1635 på Nása/Nasafjället, Arjeplog, oktober 2022. Foto: Erik Abel Också vattenkraftens påverkan är stor, med förstörda flyttleder för renarna, byar som lagts under vatten, dåligt fiske, sterila stränder, erosion och varierande vattennivåer vid vattenmagasinen. Sammantaget vädjar Kolonin om ett mer hänsynsfullt utnyttjande av naturresurserna. Eller som Sara Lidman säger i ett citat i utställningen: ”Man kan inte riktigt fatta, att ett land i fred som Sverige, som inte är ockuperat av någon fientligt sinnad makt, ska behandla den egna fosterjorden på detta sätt.” Erik Abel är baserad i Umeå, men ursprungligen från Härnösand. Genom jobbet som pressfotograf har han möjlighet att resa i Norrland och se vad som händer. Bilderna är fotade digitalt och är svartvita. Syftet med gråskalorna kan vara att ge bilderna extra tyngd och svärta, men jag är inte säker på att det gör bilderna mer slagkraftiga. Särskilt i tryck och även i storformat hade de varit tydligare och lättare att tolka om färgen funnits kvar. Drönarbild som visar kontrasten mellan en naturlig lövskog och en planterad granskog. Foto: Thomas Andersson Temat i fotoutställningen Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna på Norra Bergets friluftsmuseum påminner om Kolonin men här visas även vackra bilder på natur som ännu inte blivit förstörd. Det kan kännas trösterikt, men också skrämmande för den som sett det moderna skogsbrukets framfart. Bilderna är helt inriktade på skogen och de djur och växter som lever i den. Här finns fantastiska närbilder på naturskog, nattviol, slaguggla, björn och hjort men också kalhyggen och träodlingar där alla träd är i samma ålder. En drönarbild visar den skarpa gränsen mellan en naturlig höstorange lövskog och en ilgrön planterad granskog sedd uppifrån. Utställningen Skog – Mångfald eller enfald kan ses på Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall till den 26 augusti. Den vandrar sedan vidare till Stockholm. Foto: Karin Kämsby Utställningen vill visa hur saker och ting hänger ihop och varför den biologiska mångfalden minskar. Det kan handla om att levande varelser och växter drabbas när skogsmark dikas ur, att insektsangrepp och skogsbränder blir värre i monokulturer med bara barrskog eller att ugglorna inte får någonstans att bo om alla gamla träd tas bort. Till utställningen hör ett ambitiöst pedagogiskt material anpassat för olika åldersgrupper.
TITLE: Fotografer tar sig an människans exploatering av naturen DESCRIPTION: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel linsen mot koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som […] CONTENT: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel linsen mot koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som fick rikskanslern Axel Oxenstierna fällde sitt kända uttalande om att ”i Norrland hafva vi ett Indien”. Det 30-åriga kriget pågick och statskassan var tömd. Silvret bröts för att rädda ekonomin. Malmberget, Gällivare juli 2021. Foto: Erik Abel Gruvgångarna från 1600-talet finns kvar än i dag. Vattnet som rinner där innehåller höga halter av bly och arsenik. Det går inte att dricka. Gruvan innebar också startskottet för en jordbrukskolonisation av samiska marker i Norrbottens och Västerbottens inland. I fotobokens inledande text (faktagranskad av Gudrun Norstedt vid Umeå universitet) redogörs för hur staten koloniserat Norrland genom att under århundradenas lopp ta ifrån samerna mer och mer av deras marker och möjligheter till renskötsel, jakt och fiske. Detta till förmån för jordbruk, skogsindustri, vattenkraft, gruvindustri och vindkraft. I början av 1900-talet ägdes merparten av marken av staten och de stora skogsbolagen. Fotografierna i utställningen och boken är uppdelade i fyra olika teman: Skogen, Malmen, Vinden och Vattnet. De visar de olika verksamheternas ingrepp i naturen och hur livet påverkas för de människorna som lever där. Vi får möta en man som flyttar ifrån sitt barndomshem i Arjeplog eftersom han inte står ut med att all skog kommer att tas bort runt omkring huset. Vi möter också de sista invånarna i Malmberget och får se en gata som stupar rakt ner i en ravin. I de enorma vindkraftparkernas land blir renarna rädda för ljudet från rotorbladen och väjer undan. De går därför vilse och missar beten. Renskötarna tvingas driva dem framåt och får hålla på i veckor med att skilja hjordarna åt. Spår efter den silvergruva som öppnades 1635 på Nása/Nasafjället, Arjeplog, oktober 2022. Foto: Erik Abel Också vattenkraftens påverkan är stor, med förstörda flyttleder för renarna, byar som lagts under vatten, dåligt fiske, sterila stränder, erosion och varierande vattennivåer vid vattenmagasinen. Sammantaget vädjar Kolonin om ett mer hänsynsfullt utnyttjande av naturresurserna. Eller som Sara Lidman säger i ett citat i utställningen: ”Man kan inte riktigt fatta, att ett land i fred som Sverige, som inte är ockuperat av någon fientligt sinnad makt, ska behandla den egna fosterjorden på detta sätt.” Erik Abel är baserad i Umeå, men ursprungligen från Härnösand. Genom jobbet som pressfotograf har han möjlighet att resa i Norrland och se vad som händer. Bilderna är fotade digitalt och är svartvita. Syftet med gråskalorna kan vara att ge bilderna extra tyngd och svärta, men jag är inte säker på att det gör bilderna mer slagkraftiga. Särskilt i tryck och även i storformat hade de varit tydligare och lättare att tolka om färgen funnits kvar. Drönarbild som visar kontrasten mellan en naturlig lövskog och en planterad granskog. Foto: Thomas Andersson Temat i fotoutställningen Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna på Norra Bergets friluftsmuseum påminner om Kolonin men här visas även vackra bilder på natur som ännu inte blivit förstörd. Det kan kännas trösterikt, men också skrämmande för den som sett det moderna skogsbrukets framfart. Bilderna är helt inriktade på skogen och de djur och växter som lever i den. Här finns fantastiska närbilder på naturskog, nattviol, slaguggla, björn och hjort men också kalhyggen och träodlingar där alla träd är i samma ålder. En drönarbild visar den skarpa gränsen mellan en naturlig höstorange lövskog och en ilgrön planterad granskog sedd uppifrån. Utställningen Skog – Mångfald eller enfald kan ses på Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall till den 26 augusti. Den vandrar sedan vidare till Stockholm. Foto: Karin Kämsby Utställningen vill visa hur saker och ting hänger ihop och varför den biologiska mångfalden minskar. Det kan handla om att levande varelser och växter drabbas när skogsmark dikas ur, att insektsangrepp och skogsbränder blir värre i monokulturer med bara barrskog eller att ugglorna inte får någonstans att bo om alla gamla träd tas bort. Till utställningen hör ett ambitiöst pedagogiskt material anpassat för olika åldersgrupper.
dda4dc95b8e87331ff7df9b17d36c5152880ac20
d83e181a12f4b09db5be724289ba857ac3888db9
d83e181a12f4b09db5be724289ba857ac3888db9Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel in sej på koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då […]
Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna.
I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel in sej på koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som fick rikskanslern Axel Oxenstierna fällde sitt kända uttalande om att ”i Norrland hafva vi ett Indien”. Det 30-åriga kriget pågick och statskassan var tömd. Silvret bröts för att rädda ekonomin.
Malmberget, Gällivare juli 2021. Foto: Pressbild för utställningen Kolonin
Gruvgångarna från 1600-talet finns kvar än i dag. Vattnet som rinner där innehåller höga halter av bly och arsenik. Det går inte att dricka.
Gruvan innebar också startskottet för en jordbrukskolonisation av samiska marker i Norrbottens och Västerbottens inland. I fotobokens inledande text (faktagranskad av Gudrun Norstedt vid Umeå universitet) redogörs för hur staten koloniserat Norrland genom att under århundradenas lopp ta ifrån samerna mer och mer av deras marker och möjligheter till renskötsel, jakt och fiske. Detta till förmån för jordbruk, skogsindustri, vattenkraft, gruvindustri och vindkraft. I början av 1900-talet ägdes merparten av marken av staten och de stora skogsbolagen.
Fotografierna i utställningen och boken är uppdelade i fyra olika teman: Skogen, Malmen, Vinden och Vattnet. De visar de olika verksamheternas ingrepp i naturen och hur livet påverkas för de människorna som lever där. Vi får möta en man som flyttar ifrån sitt barndomshem i Arjeplog eftersom han inte står ut med att all skog kommer att tas bort runt omkring huset. Vi möter också de sista invånarna i Malmberget och får se en gata som stupar rakt ner i en ravin.
I de enorma vindkraftparkernas land blir renarna rädda för ljudet från rotorbladen och väjer undan. De går därför vilse och missar beten. Renskötarna tvingas driva dem framåt och får hålla på i veckor med att skilja hjordarna åt.
Spår efter den silvergruva som öppnades 1635 på Nása/Nasafjället, Arjeplog, oktober 2022. Foto: Erik Abel
Också vattenkraftens påverkan är stor, med förstörda flyttleder för renarna, byar som lagts under vatten, dåligt fiske, sterila stränder, erosion och varierande vattennivåer vid vattenmagasinen.
Sammantaget vädjar Kolonin om ett mer hänsynsfullt utnyttjande av naturresurserna. Eller som Sara Lidman säger i ett citat i utställningen: ”Man kan inte riktigt fatta, att ett land i fred som Sverige, som inte är ockuperat av någon fientligt sinnad makt, ska behandla den egna fosterjorden på detta sätt.”
Erik Abel är baserad i Umeå, men ursprungligen från Härnösand. Genom jobbet som pressfotograf har han möjlighet att resa i Norrland och se vad som händer. Bilderna är fotade digitalt och är svartvita. Syftet med gråskalorna kan vara att ge bilderna extra tyngd och svärta, men jag är inte säker på att det gör bilderna mer slagkraftiga. Särskilt i tryck och även i storformat hade de varit tydligare och lättare att tolka om färgen funnits kvar.
Drönarbild som visar kontrasten mellan en naturlig lövskog och en planterad granskog. Foto: Thomas Andersson
Temat i fotoutställningen Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna på Norra Bergets friluftsmuseum påminner om Kolonin men här visas även vackra bilder på natur som ännu inte blivit förstörd. Det kan kännas trösterikt, men också skrämmande för den som sett det moderna skogsbrukets framfart.
Bilderna är helt inriktade på skogen och de djur och växter som lever i den. Här finns fantastiska närbilder på naturskog, nattviol, slaguggla, björn och hjort men också kalhyggen och träodlingar där alla träd är i samma ålder. En drönarbild visar den skarpa gränsen mellan en naturlig höstorange lövskog och en ilgrön planterad granskog sedd uppifrån.
Utställningen Skog – Mångfald eller enfald kan ses på Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall till den 26 augusti. Den vandrar sedan vidare till Stockholm. Foto: Karin Kämsby
Utställningen vill visa hur saker och ting hänger ihop och varför den biologiska mångfalden minskar. Det kan handla om att levande varelser och växter drabbas när skogsmark dikas ur, att insektsangrepp och skogsbränder blir värre i monokulturer med bara barrskog eller att ugglorna inte får någonstans att bo om alla gamla träd tas bort. Till utställningen hör ett ambitiöst pedagogiskt material anpassat för olika åldersgrupper.
d83e181a12f4b09db5be724289ba857ac3888db9
dda4dc95b8e87331ff7df9b17d36c5152880ac20
TITLE: Fotografer tar sig an människans exploatering av naturen DESCRIPTION: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel in sej på koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då […] CONTENT: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel in sej på koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som fick rikskanslern Axel Oxenstierna fällde sitt kända uttalande om att ”i Norrland hafva vi ett Indien”. Det 30-åriga kriget pågick och statskassan var tömd. Silvret bröts för att rädda ekonomin. Malmberget, Gällivare juli 2021. Foto: Pressbild för utställningen Kolonin Gruvgångarna från 1600-talet finns kvar än i dag. Vattnet som rinner där innehåller höga halter av bly och arsenik. Det går inte att dricka. Gruvan innebar också startskottet för en jordbrukskolonisation av samiska marker i Norrbottens och Västerbottens inland. I fotobokens inledande text (faktagranskad av Gudrun Norstedt vid Umeå universitet) redogörs för hur staten koloniserat Norrland genom att under århundradenas lopp ta ifrån samerna mer och mer av deras marker och möjligheter till renskötsel, jakt och fiske. Detta till förmån för jordbruk, skogsindustri, vattenkraft, gruvindustri och vindkraft. I början av 1900-talet ägdes merparten av marken av staten och de stora skogsbolagen. Fotografierna i utställningen och boken är uppdelade i fyra olika teman: Skogen, Malmen, Vinden och Vattnet. De visar de olika verksamheternas ingrepp i naturen och hur livet påverkas för de människorna som lever där. Vi får möta en man som flyttar ifrån sitt barndomshem i Arjeplog eftersom han inte står ut med att all skog kommer att tas bort runt omkring huset. Vi möter också de sista invånarna i Malmberget och får se en gata som stupar rakt ner i en ravin. I de enorma vindkraftparkernas land blir renarna rädda för ljudet från rotorbladen och väjer undan. De går därför vilse och missar beten. Renskötarna tvingas driva dem framåt och får hålla på i veckor med att skilja hjordarna åt. Spår efter den silvergruva som öppnades 1635 på Nása/Nasafjället, Arjeplog, oktober 2022. Foto: Erik Abel Också vattenkraftens påverkan är stor, med förstörda flyttleder för renarna, byar som lagts under vatten, dåligt fiske, sterila stränder, erosion och varierande vattennivåer vid vattenmagasinen. Sammantaget vädjar Kolonin om ett mer hänsynsfullt utnyttjande av naturresurserna. Eller som Sara Lidman säger i ett citat i utställningen: ”Man kan inte riktigt fatta, att ett land i fred som Sverige, som inte är ockuperat av någon fientligt sinnad makt, ska behandla den egna fosterjorden på detta sätt.” Erik Abel är baserad i Umeå, men ursprungligen från Härnösand. Genom jobbet som pressfotograf har han möjlighet att resa i Norrland och se vad som händer. Bilderna är fotade digitalt och är svartvita. Syftet med gråskalorna kan vara att ge bilderna extra tyngd och svärta, men jag är inte säker på att det gör bilderna mer slagkraftiga. Särskilt i tryck och även i storformat hade de varit tydligare och lättare att tolka om färgen funnits kvar. Drönarbild som visar kontrasten mellan en naturlig lövskog och en planterad granskog. Foto: Thomas Andersson Temat i fotoutställningen Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna på Norra Bergets friluftsmuseum påminner om Kolonin men här visas även vackra bilder på natur som ännu inte blivit förstörd. Det kan kännas trösterikt, men också skrämmande för den som sett det moderna skogsbrukets framfart. Bilderna är helt inriktade på skogen och de djur och växter som lever i den. Här finns fantastiska närbilder på naturskog, nattviol, slaguggla, björn och hjort men också kalhyggen och träodlingar där alla träd är i samma ålder. En drönarbild visar den skarpa gränsen mellan en naturlig höstorange lövskog och en ilgrön planterad granskog sedd uppifrån. Utställningen Skog – Mångfald eller enfald kan ses på Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall till den 26 augusti. Den vandrar sedan vidare till Stockholm. Foto: Karin Kämsby Utställningen vill visa hur saker och ting hänger ihop och varför den biologiska mångfalden minskar. Det kan handla om att levande varelser och växter drabbas när skogsmark dikas ur, att insektsangrepp och skogsbränder blir värre i monokulturer med bara barrskog eller att ugglorna inte får någonstans att bo om alla gamla träd tas bort. Till utställningen hör ett ambitiöst pedagogiskt material anpassat för olika åldersgrupper.
TITLE: Fotografer tar sig an människans exploatering av naturen DESCRIPTION: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel linsen mot koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som […] CONTENT: Två ambitiösa fotoutställningar med inriktning på människans exploatering av naturresurser turnerar för närvarande i Sverige. De är Kolonin av frilansfotografen Erik Abel samt Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna. I utställningen och fotoboken Kolonin riktar frilansfotografen Erik Abel linsen mot koloniseringen av Norrland. Han utgår från år 1635 då en silverfyndighet upptäcktes på fjället Nása. Det var då som fick rikskanslern Axel Oxenstierna fällde sitt kända uttalande om att ”i Norrland hafva vi ett Indien”. Det 30-åriga kriget pågick och statskassan var tömd. Silvret bröts för att rädda ekonomin. Malmberget, Gällivare juli 2021. Foto: Erik Abel Gruvgångarna från 1600-talet finns kvar än i dag. Vattnet som rinner där innehåller höga halter av bly och arsenik. Det går inte att dricka. Gruvan innebar också startskottet för en jordbrukskolonisation av samiska marker i Norrbottens och Västerbottens inland. I fotobokens inledande text (faktagranskad av Gudrun Norstedt vid Umeå universitet) redogörs för hur staten koloniserat Norrland genom att under århundradenas lopp ta ifrån samerna mer och mer av deras marker och möjligheter till renskötsel, jakt och fiske. Detta till förmån för jordbruk, skogsindustri, vattenkraft, gruvindustri och vindkraft. I början av 1900-talet ägdes merparten av marken av staten och de stora skogsbolagen. Fotografierna i utställningen och boken är uppdelade i fyra olika teman: Skogen, Malmen, Vinden och Vattnet. De visar de olika verksamheternas ingrepp i naturen och hur livet påverkas för de människorna som lever där. Vi får möta en man som flyttar ifrån sitt barndomshem i Arjeplog eftersom han inte står ut med att all skog kommer att tas bort runt omkring huset. Vi möter också de sista invånarna i Malmberget och får se en gata som stupar rakt ner i en ravin. I de enorma vindkraftparkernas land blir renarna rädda för ljudet från rotorbladen och väjer undan. De går därför vilse och missar beten. Renskötarna tvingas driva dem framåt och får hålla på i veckor med att skilja hjordarna åt. Spår efter den silvergruva som öppnades 1635 på Nása/Nasafjället, Arjeplog, oktober 2022. Foto: Erik Abel Också vattenkraftens påverkan är stor, med förstörda flyttleder för renarna, byar som lagts under vatten, dåligt fiske, sterila stränder, erosion och varierande vattennivåer vid vattenmagasinen. Sammantaget vädjar Kolonin om ett mer hänsynsfullt utnyttjande av naturresurserna. Eller som Sara Lidman säger i ett citat i utställningen: ”Man kan inte riktigt fatta, att ett land i fred som Sverige, som inte är ockuperat av någon fientligt sinnad makt, ska behandla den egna fosterjorden på detta sätt.” Erik Abel är baserad i Umeå, men ursprungligen från Härnösand. Genom jobbet som pressfotograf har han möjlighet att resa i Norrland och se vad som händer. Bilderna är fotade digitalt och är svartvita. Syftet med gråskalorna kan vara att ge bilderna extra tyngd och svärta, men jag är inte säker på att det gör bilderna mer slagkraftiga. Särskilt i tryck och även i storformat hade de varit tydligare och lättare att tolka om färgen funnits kvar. Drönarbild som visar kontrasten mellan en naturlig lövskog och en planterad granskog. Foto: Thomas Andersson Temat i fotoutställningen Skog – mångfald eller enfald av Föreningen Naturfotograferna på Norra Bergets friluftsmuseum påminner om Kolonin men här visas även vackra bilder på natur som ännu inte blivit förstörd. Det kan kännas trösterikt, men också skrämmande för den som sett det moderna skogsbrukets framfart. Bilderna är helt inriktade på skogen och de djur och växter som lever i den. Här finns fantastiska närbilder på naturskog, nattviol, slaguggla, björn och hjort men också kalhyggen och träodlingar där alla träd är i samma ålder. En drönarbild visar den skarpa gränsen mellan en naturlig höstorange lövskog och en ilgrön planterad granskog sedd uppifrån. Utställningen Skog – Mångfald eller enfald kan ses på Norra Bergets friluftsmuseum i Sundsvall till den 26 augusti. Den vandrar sedan vidare till Stockholm. Foto: Karin Kämsby Utställningen vill visa hur saker och ting hänger ihop och varför den biologiska mångfalden minskar. Det kan handla om att levande varelser och växter drabbas när skogsmark dikas ur, att insektsangrepp och skogsbränder blir värre i monokulturer med bara barrskog eller att ugglorna inte får någonstans att bo om alla gamla träd tas bort. Till utställningen hör ett ambitiöst pedagogiskt material anpassat för olika åldersgrupper.
dda4dc95b8e87331ff7df9b17d36c5152880ac20
d83e181a12f4b09db5be724289ba857ac3888db9
927211575e25bddf862ff06c33a73c039552537cOmkring 150 stridsflyg och helikoptrar med amerikanska Delta Force-elitstyrkor flög in över Caracas natten den 3 januari. De kidnappade Venezuelas president Nicolás Maduro och hans fru Cilia Flores och dödade minst 100 personer. Sex månader senare visar beräkningar gjorda av Financial Times att Trump-administrationen har konfiskerat totalt 13 miljarder dollar genom intäkter från försäljningen av […]
Omkring 150 stridsflyg och helikoptrar med amerikanska Delta Force-elitstyrkor flög in över Caracas natten den 3 januari. De kidnappade Venezuelas president Nicolás Maduro och hans fru Cilia Flores och dödade minst 100 personer.
Sex månader senare visar beräkningar gjorda av Financial Times att Trump-administrationen har konfiskerat totalt 13 miljarder dollar genom intäkter från försäljningen av venezuelansk olja.
”Washington har lämnat motstridiga uppgifter om hur pengarna används, allt från ett presidentdekret där man beskriver sin roll som ’förvaltande’ till uttalanden från president Donald Trump om att USA ’tjänar mycket pengar’ på venezuelansk olja”, skriver Financial Times.
USA tog kontroll över Venezuelas oljeexporter i samband med militäroperationen i början på året. Den 23 juni sade Trump att USA hade tjänat in kostnaden för militäroperationen 28 gånger om genom oljeintäkter.
– Vi förde ut miljontals fat olja. Och vi kommer jättebra överens. De som styr [landet], det är våra människor, fantastiska människor, sade Donald Trump.
Den venezuelanska regeringen, ledd av Delcy Rodríguez, har lanserat en hemsida där det går att följa intäkterna från oljeförsäljningen till USA. Där finns endast en insättning på 300 miljoner dollar från i mars.
Oljeintäkter utgör ungefär en fjärdedel av Venezuelas BNP.
New York Times publicerade en uppmärksammad artikel tidigare i juli som menar att Venezuela sedan kuppen i praktiken styrs av USA:s utrikesminister Marco Rubio. Detta enligt mer än ett dussintal tjänstemän och personer nära regeringarna i både Washington och Caracas som tidningen intervjuat.
”USA:s finansdepartement tar emot intäkterna från större delen av Venezuelas export och betalar sedan ut dem till Venezuela genom landets banksystem – ett förhållande som kan liknas vid föräldrar som ger sina barn veckopeng”, skriver New York Times, och fortsätter:
”Rubio och hans team bestämmer villkoren för vad pengarna får användas till och av vem”.
Utvecklingen i Venezuela har väckt allvarliga diskussioner kring landets suveränitet.
Carlos Mendoza Potellá, ekonom och tidigare rådgivare för Venezuelas centralbank, menar att landet sagt upp sin status som suverän stat.
Det sade han i en intervju med nättidningen Venezuelanalysis tidigare i år som svar på en fråga om reformerna i Venezuelas oljeindustri i slutet på januari, som minskade statens roll till förmån för privat kapital.
– Vi är inte längre en nation. Vi är ett territorium med några utsedda förvaltare som genomför beslut som fattas utomlands. Vem fattar besluten? Kejsare Trump, som har sin prokonsul Marco Rubio, sade Carl Mendoza Potellá.
22cfdc57d117f4112e38819a9ad01b33261c192aUnder den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från […]
Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög.
På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från Sommarorkestern, som spelade och skrev musik tillsammans, till politisk ekonomi.
Föredragen Kvinnor röstar vänster, män röstar höger och Valet och kommunisterna var båda givande och bra frågor och diskussioner tog vid efteråt. Kvällen avslutades med dragspel och sång, av Hannes Pakarinen.
Sommarorkestern uppträder med sina gemensamma alster. Foto: Per-Erik Olausson
Under onsdagskvällen höll deltagarna i kursen Sommarorkestern en bejublad konsert som föregicks av festliga danslekar för barnen.
Veckan var späckad med intressanta programpunkter av både lägerdeltagare, partimedlemmar och gäster. En av gästerna var Elanore Goldfield som berättade om aktivism i Trumps USA.
Mest välbesökt av veckans föredrag var det som Kubas ambassadör Raúl Delgado Concepción höll på torsdagen. Känslorna pendlade mellan ilska och glädje när ambassadören berättade om läget på Kuba, om hur vårt solidaritetsarbete gör skillnad och om det kubanska folkets beslutsamhet att inte låta sig knäckas.
Kamrat ambassadör, som han föredrar att kallas framför herr dito, sparkade sedan med cigarren i näven boll med RKU:are, på väg mot rökrutan.
RKU:are i samtal med Kubas ambassadör. Foto: Per-Erik Olausson
Stig Berlin talar. Foto: Per-Erik Olausson
Utöver föredragen bjöd lägret på utflykt till hällristningar, Lilla Fredsloppet, barnverksamhet, ett helt eget program för ungdomarna som deltog på RKU:s läger, pionjärläger för de yngre skolbarnen, många bad och strålande kvällsunderhållning i form av såväl musik som pub-quiz. Den årliga auktionen, drog in över 40.000 kronor till lägerkassan. 2500 kronor för en flaska Havana Club gick direkt till Kuba.
Ett lyckat torgmöte tillsammans med den lokala partiavdelningen hölls på torget i Lysekil på fredagen som en valupptakt för Kommunistiska Partiet. Där talade Stig Berlin, ordförande i partiavdelningen i Lysekil och ersättare för K i Lysekils kommunfullmäktige.
RKU:are samlade för torgmöte. Foto: Per-Erik Olausson
En annan av talarna var Jan-Åke Karlsson, vice ordförande för Kommunistiska Partiet. Han tog upp riksdagspartiernas likartade politik och uppslutning kring krig och upprustning. Han tog också upp betydelsen av solidaritet och rättvisa, inte bara i tal utan också i praktik. Ett passande tema för ett möte i samband med K:s sommarläger.
Efter det strålande vädret under fredagen kom så hällregn och brakande åska under lördagen, men det gjorde inte lägerdeltagarna besvikna. Efter den totala torka och det eldningsförbud som rått under veckan kunde tillslut en lägereld tändas under kvällen, kring vilken man samlades för allsång.
Glada deltagare i Lilla Fredsloppet, trots regnmoln på himlen. Foto: Per-Erik Olausson
65c07c87e0f341a926baf96a3ea3107807b32131
22cfdc57d117f4112e38819a9ad01b33261c192a
TITLE: Fullspäckat sommarläger avslutades med allsång DESCRIPTION: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från […] CONTENT: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från Sommarorkestern, som spelade och skrev musik tillsammans, till politisk ekonomi. Föredragen Kvinnor röstar vänster, män röstar höger och Valet och kommunisterna var båda givande och bra frågor och diskussioner tog vid efteråt. Kvällen avslutades med dragspel och sång, av Hannes Pakarinen. Sommarorkestern uppträder med sina gemensamma alster. Foto: Per-Erik Olausson Under onsdagskvällen höll deltagarna i kursen Sommarorkestern en bejublad konsert som föregicks av festliga danslekar för barnen. Veckan var späckad med intressanta programpunkter av både lägerdeltagare, partimedlemmar och gäster. En av gästerna var Elanore Goldfield som berättade om aktivism i Trumps USA. Mest välbesökt av veckans föredrag var det som Kubas ambassadör Raúl Delgado Concepción höll på torsdagen. Känslorna pendlade mellan ilska och glädje när ambassadören berättade om läget på Kuba, om hur vårt solidaritetsarbete gör skillnad och om det kubanska folkets beslutsamhet att inte låta sig knäckas. Kamrat ambassadör, som han föredrar att kallas framför herr dito, sparkade sedan med cigarren i näven boll med RKU:are, på väg mot rökrutan. RKU:are i samtal med Kubas ambassadör. Foto: Per-Erik Olausson Utöver föredragen bjöd lägret på utflykt till hällristningar, Lilla Fredsloppet, barnverksamhet, ett helt eget program för ungdomarna som deltog på RKU:s läger, pionjärläger för de yngre skolbarnen, många bad och strålande kvällsunderhållning i form av såväl musik som pub-quiz. Den årliga auktionen, drog in över 40.000 kronor till lägerkassan. 2500 kronor för en flaska Havana Club gick direkt till Kuba. Ett lyckat torgmöte tillsammans med den lokala partiavdelningen hölls på torget i Lysekil på fredagen som en valupptakt för Kommunistiska Partiet. Där talade Stig Berlin, ordförande i partiavdelningen i Lysekil och ersättare för K i Lysekils kommunfullmäktige. RKU:are samlade för torgmöte. Foto: Per-Erik Olausson En annan av talarna var Jan-Åke Karlsson, vice ordförande för Kommunistiska Partiet. Han tog upp riksdagspartiernas likartade politik och uppslutning kring krig och upprustning. Han tog också upp betydelsen av solidaritet och rättvisa, inte bara i tal utan också i praktik. Ett passande tema för ett möte i samband med K:s sommarläger. Efter det strålande vädret under fredagen kom så hällregn och brakande åska under lördagen, men det gjorde inte lägerdeltagarna besvikna. Efter den totala torka och det eldningsförbud som rått under veckan kunde tillslut en lägereld tändas under kvällen, kring vilken man samlades för allsång. Glada deltagare i Lilla Fredsloppet, trots regnmoln på himlen. Foto: Per-Erik Olausson
TITLE: Fullspäckat sommarläger avslutades med allsång DESCRIPTION: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från […] CONTENT: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från Sommarorkestern, som spelade och skrev musik tillsammans, till politisk ekonomi. Föredragen Kvinnor röstar vänster, män röstar höger och Valet och kommunisterna var båda givande och bra frågor och diskussioner tog vid efteråt. Kvällen avslutades med dragspel och sång, av Hannes Pakarinen. Sommarorkestern uppträder med sina gemensamma alster. Foto: Per-Erik Olausson Under onsdagskvällen höll deltagarna i kursen Sommarorkestern en bejublad konsert som föregicks av festliga danslekar för barnen. Veckan var späckad med intressanta programpunkter av både lägerdeltagare, partimedlemmar och gäster. En av gästerna var Elanore Goldfield som berättade om aktivism i Trumps USA. Mest välbesökt av veckans föredrag var det som Kubas ambassadör Raúl Delgado Concepción höll på torsdagen. Känslorna pendlade mellan ilska och glädje när ambassadören berättade om läget på Kuba, om hur vårt solidaritetsarbete gör skillnad och om det kubanska folkets beslutsamhet att inte låta sig knäckas. Kamrat ambassadör, som han föredrar att kallas framför herr dito, sparkade sedan med cigarren i näven boll med RKU:are, på väg mot rökrutan. RKU:are i samtal med Kubas ambassadör. Foto: Per-Erik Olausson Stig Berlin talar. Foto: Per-Erik Olausson Utöver föredragen bjöd lägret på utflykt till hällristningar, Lilla Fredsloppet, barnverksamhet, ett helt eget program för ungdomarna som deltog på RKU:s läger, pionjärläger för de yngre skolbarnen, många bad och strålande kvällsunderhållning i form av såväl musik som pub-quiz. Den årliga auktionen, drog in över 40.000 kronor till lägerkassan. 2500 kronor för en flaska Havana Club gick direkt till Kuba. Ett lyckat torgmöte tillsammans med den lokala partiavdelningen hölls på torget i Lysekil på fredagen som en valupptakt för Kommunistiska Partiet. Där talade Stig Berlin, ordförande i partiavdelningen i Lysekil och ersättare för K i Lysekils kommunfullmäktige. RKU:are samlade för torgmöte. Foto: Per-Erik Olausson En annan av talarna var Jan-Åke Karlsson, vice ordförande för Kommunistiska Partiet. Han tog upp riksdagspartiernas likartade politik och uppslutning kring krig och upprustning. Han tog också upp betydelsen av solidaritet och rättvisa, inte bara i tal utan också i praktik. Ett passande tema för ett möte i samband med K:s sommarläger. Efter det strålande vädret under fredagen kom så hällregn och brakande åska under lördagen, men det gjorde inte lägerdeltagarna besvikna. Efter den totala torka och det eldningsförbud som rått under veckan kunde tillslut en lägereld tändas under kvällen, kring vilken man samlades för allsång. Glada deltagare i Lilla Fredsloppet, trots regnmoln på himlen. Foto: Per-Erik Olausson
22cfdc57d117f4112e38819a9ad01b33261c192a
65c07c87e0f341a926baf96a3ea3107807b32131
65c07c87e0f341a926baf96a3ea3107807b32131Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från […]
Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög.
På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från Sommarorkestern, som spelade och skrev musik tillsammans, till politisk ekonomi.
Föredragen Kvinnor röstar vänster, män röstar höger och Valet och kommunisterna var båda givande och bra frågor och diskussioner tog vid efteråt. Kvällen avslutades med dragspel och sång, av Hannes Pakarinen.
Sommarorkestern uppträder med sina gemensamma alster. Foto: Per-Erik Olausson
Under onsdagskvällen höll deltagarna i kursen Sommarorkestern en bejublad konsert som föregicks av festliga danslekar för barnen.
Veckan var späckad med intressanta programpunkter av både lägerdeltagare, partimedlemmar och gäster. En av gästerna var Elanore Goldfield som berättade om aktivism i Trumps USA.
Mest välbesökt av veckans föredrag var det som Kubas ambassadör Raúl Delgado Concepción höll på torsdagen. Känslorna pendlade mellan ilska och glädje när ambassadören berättade om läget på Kuba, om hur vårt solidaritetsarbete gör skillnad och om det kubanska folkets beslutsamhet att inte låta sig knäckas.
Kamrat ambassadör, som han föredrar att kallas framför herr dito, sparkade sedan med cigarren i näven boll med RKU:are, på väg mot rökrutan.
RKU:are i samtal med Kubas ambassadör. Foto: Per-Erik Olausson
Utöver föredragen bjöd lägret på utflykt till hällristningar, Lilla Fredsloppet, barnverksamhet, ett helt eget program för ungdomarna som deltog på RKU:s läger, pionjärläger för de yngre skolbarnen, många bad och strålande kvällsunderhållning i form av såväl musik som pub-quiz. Den årliga auktionen, drog in över 40.000 kronor till lägerkassan. 2500 kronor för en flaska Havana Club gick direkt till Kuba.
Ett lyckat torgmöte tillsammans med den lokala partiavdelningen hölls på torget i Lysekil på fredagen som en valupptakt för Kommunistiska Partiet. Där talade Stig Berlin, ordförande i partiavdelningen i Lysekil och ersättare för K i Lysekils kommunfullmäktige.
RKU:are samlade för torgmöte. Foto: Per-Erik Olausson
En annan av talarna var Jan-Åke Karlsson, vice ordförande för Kommunistiska Partiet. Han tog upp riksdagspartiernas likartade politik och uppslutning kring krig och upprustning. Han tog också upp betydelsen av solidaritet och rättvisa, inte bara i tal utan också i praktik. Ett passande tema för ett möte i samband med K:s sommarläger.
Efter det strålande vädret under fredagen kom så hällregn och brakande åska under lördagen, men det gjorde inte lägerdeltagarna besvikna. Efter den totala torka och det eldningsförbud som rått under veckan kunde tillslut en lägereld tändas under kvällen, kring vilken man samlades för allsång.
Glada deltagare i Lilla Fredsloppet, trots regnmoln på himlen. Foto: Per-Erik Olausson
65c07c87e0f341a926baf96a3ea3107807b32131
22cfdc57d117f4112e38819a9ad01b33261c192a
TITLE: Fullspäckat sommarläger avslutades med allsång DESCRIPTION: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från […] CONTENT: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från Sommarorkestern, som spelade och skrev musik tillsammans, till politisk ekonomi. Föredragen Kvinnor röstar vänster, män röstar höger och Valet och kommunisterna var båda givande och bra frågor och diskussioner tog vid efteråt. Kvällen avslutades med dragspel och sång, av Hannes Pakarinen. Sommarorkestern uppträder med sina gemensamma alster. Foto: Per-Erik Olausson Under onsdagskvällen höll deltagarna i kursen Sommarorkestern en bejublad konsert som föregicks av festliga danslekar för barnen. Veckan var späckad med intressanta programpunkter av både lägerdeltagare, partimedlemmar och gäster. En av gästerna var Elanore Goldfield som berättade om aktivism i Trumps USA. Mest välbesökt av veckans föredrag var det som Kubas ambassadör Raúl Delgado Concepción höll på torsdagen. Känslorna pendlade mellan ilska och glädje när ambassadören berättade om läget på Kuba, om hur vårt solidaritetsarbete gör skillnad och om det kubanska folkets beslutsamhet att inte låta sig knäckas. Kamrat ambassadör, som han föredrar att kallas framför herr dito, sparkade sedan med cigarren i näven boll med RKU:are, på väg mot rökrutan. RKU:are i samtal med Kubas ambassadör. Foto: Per-Erik Olausson Utöver föredragen bjöd lägret på utflykt till hällristningar, Lilla Fredsloppet, barnverksamhet, ett helt eget program för ungdomarna som deltog på RKU:s läger, pionjärläger för de yngre skolbarnen, många bad och strålande kvällsunderhållning i form av såväl musik som pub-quiz. Den årliga auktionen, drog in över 40.000 kronor till lägerkassan. 2500 kronor för en flaska Havana Club gick direkt till Kuba. Ett lyckat torgmöte tillsammans med den lokala partiavdelningen hölls på torget i Lysekil på fredagen som en valupptakt för Kommunistiska Partiet. Där talade Stig Berlin, ordförande i partiavdelningen i Lysekil och ersättare för K i Lysekils kommunfullmäktige. RKU:are samlade för torgmöte. Foto: Per-Erik Olausson En annan av talarna var Jan-Åke Karlsson, vice ordförande för Kommunistiska Partiet. Han tog upp riksdagspartiernas likartade politik och uppslutning kring krig och upprustning. Han tog också upp betydelsen av solidaritet och rättvisa, inte bara i tal utan också i praktik. Ett passande tema för ett möte i samband med K:s sommarläger. Efter det strålande vädret under fredagen kom så hällregn och brakande åska under lördagen, men det gjorde inte lägerdeltagarna besvikna. Efter den totala torka och det eldningsförbud som rått under veckan kunde tillslut en lägereld tändas under kvällen, kring vilken man samlades för allsång. Glada deltagare i Lilla Fredsloppet, trots regnmoln på himlen. Foto: Per-Erik Olausson
TITLE: Fullspäckat sommarläger avslutades med allsång DESCRIPTION: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från […] CONTENT: Under den soliga och varma måndagskvällen vecka 29 invigdes Kommunistiska Partiets läger med tal av lägerveteranen Hans Johansson och allsång av Internationalen. Efter invigningen och kvällsfikat lirade Jocke Falk Blue Devils på tältscenen och stämningen var hög. På tisdagen, lägrets första hela dag, drog sju olika kurser igång under förmiddagen. I utbudet fanns allt från Sommarorkestern, som spelade och skrev musik tillsammans, till politisk ekonomi. Föredragen Kvinnor röstar vänster, män röstar höger och Valet och kommunisterna var båda givande och bra frågor och diskussioner tog vid efteråt. Kvällen avslutades med dragspel och sång, av Hannes Pakarinen. Sommarorkestern uppträder med sina gemensamma alster. Foto: Per-Erik Olausson Under onsdagskvällen höll deltagarna i kursen Sommarorkestern en bejublad konsert som föregicks av festliga danslekar för barnen. Veckan var späckad med intressanta programpunkter av både lägerdeltagare, partimedlemmar och gäster. En av gästerna var Elanore Goldfield som berättade om aktivism i Trumps USA. Mest välbesökt av veckans föredrag var det som Kubas ambassadör Raúl Delgado Concepción höll på torsdagen. Känslorna pendlade mellan ilska och glädje när ambassadören berättade om läget på Kuba, om hur vårt solidaritetsarbete gör skillnad och om det kubanska folkets beslutsamhet att inte låta sig knäckas. Kamrat ambassadör, som han föredrar att kallas framför herr dito, sparkade sedan med cigarren i näven boll med RKU:are, på väg mot rökrutan. RKU:are i samtal med Kubas ambassadör. Foto: Per-Erik Olausson Stig Berlin talar. Foto: Per-Erik Olausson Utöver föredragen bjöd lägret på utflykt till hällristningar, Lilla Fredsloppet, barnverksamhet, ett helt eget program för ungdomarna som deltog på RKU:s läger, pionjärläger för de yngre skolbarnen, många bad och strålande kvällsunderhållning i form av såväl musik som pub-quiz. Den årliga auktionen, drog in över 40.000 kronor till lägerkassan. 2500 kronor för en flaska Havana Club gick direkt till Kuba. Ett lyckat torgmöte tillsammans med den lokala partiavdelningen hölls på torget i Lysekil på fredagen som en valupptakt för Kommunistiska Partiet. Där talade Stig Berlin, ordförande i partiavdelningen i Lysekil och ersättare för K i Lysekils kommunfullmäktige. RKU:are samlade för torgmöte. Foto: Per-Erik Olausson En annan av talarna var Jan-Åke Karlsson, vice ordförande för Kommunistiska Partiet. Han tog upp riksdagspartiernas likartade politik och uppslutning kring krig och upprustning. Han tog också upp betydelsen av solidaritet och rättvisa, inte bara i tal utan också i praktik. Ett passande tema för ett möte i samband med K:s sommarläger. Efter det strålande vädret under fredagen kom så hällregn och brakande åska under lördagen, men det gjorde inte lägerdeltagarna besvikna. Efter den totala torka och det eldningsförbud som rått under veckan kunde tillslut en lägereld tändas under kvällen, kring vilken man samlades för allsång. Glada deltagare i Lilla Fredsloppet, trots regnmoln på himlen. Foto: Per-Erik Olausson
22cfdc57d117f4112e38819a9ad01b33261c192a
65c07c87e0f341a926baf96a3ea3107807b32131
6eb1cac12fbf2155ba8904953e56d74a2988255aDet tyska förbundsrådet, Bundesrat, lade härom veckan fram ett lagförslag som förbjuder ifrågasättandet av Israels existensrätt, straffbart med antingen böter eller upp till fem års fängelse. I Tyskland är det sedan tidigare ett krav att formellt erkänna Israels ”rätt att existera” för att få medborgarskap. Det är inte ett krav att erkänna Tysklands rätt att […]
Det tyska förbundsrådet, Bundesrat, lade härom veckan fram ett lagförslag som förbjuder ifrågasättandet av Israels existensrätt, straffbart med antingen böter eller upp till fem års fängelse.
I Tyskland är det sedan tidigare ett krav att formellt erkänna Israels ”rätt att existera” för att få medborgarskap. Det är inte ett krav att erkänna Tysklands rätt att existera.
Enligt lagförslaget kommer ”den som offentligt, eller vid en allmän sammankomst, förnekar staten Israels rätt att existera eller uppmanar till dess förstörelse” att bli föremål för straffrättsliga påföljder.
Craig Mokhiber, tidigare chef för New York-kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, skriver i en debattartikel i Mondoweiss mot bakgrund av lagförslaget att stater enligt internationell rätt inte har någon ”rätt att existera”. Denna rätten besitter endast individer och folkgrupper.
”Naturligtvis har stater vissa rättigheter. Till exempel har stater normalt sett rätt till suverän likställdhet, territoriell integritet och självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Men även dessa rättigheter… är förenade med villkor och förbehåll, varav många skulle utesluta Israels anspråk på dem”, skriver Craig Mokhiber, och fortsätter:
”Mycket av det territorium som den israeliska regimen innehar och gör anspråk på är territorium som den inte har några som helst rättsliga anspråk på.”
Bland dem finns landområdena Israel tog kontroll över 1967, vilka inkluderar östra Jerusalem, Västbanken och Gaza, Golanhöjderna i Syrien, och områdena i södra Libanon som IDF just nu etniskt rensar och ockuperar.
Mokhiber menar att Israel inte heller har någon ”rätt till självförsvar”, som politiker och media ständigt hävdar, när Israel attackerar ockuperade palestinska områden och massakrerar civila. Det går inte att åberopa den rätten mot ett folk man ockuperar och etniskt rensar inuti ens egna territorium.
Även den mark som sionistiska styrkor gjorde anspråk på genom FN:s delningsförslag 1947 borde ur rättslig synvinkel vara föremål för diskussion, menar Mokhiber.
”FN:s generalförsamling hade ingen befogenhet enligt sin stadga, eller mer allmänt inom internationell rätt, att sätta sig över ursprungsbefolkningens vilja eller skapa en bosättarkolonial stat”, skriver han.
Lagförslaget lades fram av förbundslandet Hessen i centrala Tyskland. Förbundsdagen, eller Bundestag, väntas behandla förslaget efter sitt sommaruppehåll.
Bundestags egen forskningsavdelning har redan varnat för att förslaget sannolikt skulle strida mot den tyska grundlagen och yttrandefriheten enligt grundlagens artikel 5.
150b307831288344236c0d7ba0820ce71b8e25adDet tyska förbundsrådet, Bundesrat, lade här om veckan fram ett lagförslag som förbjuder ifrågasättandet av Israels existensrätt, straffbart med antingen böter eller upp till fem års fängelse. I Tyskland är det sedan tidigare ett krav att formellt tillkännage Israels ”rätt att existera” för att få medborgarskap. Det är inte ett krav att tillkännage Tysklands rätt […]
Det tyska förbundsrådet, Bundesrat, lade här om veckan fram ett lagförslag som förbjuder ifrågasättandet av Israels existensrätt, straffbart med antingen böter eller upp till fem års fängelse.
I Tyskland är det sedan tidigare ett krav att formellt tillkännage Israels ”rätt att existera” för att få medborgarskap. Det är inte ett krav att tillkännage Tysklands rätt att existera.
Enligt lagförslaget kommer ”den som offentligt, eller vid en allmän sammankomst, förnekar staten Israels rätt att existera eller uppmanar till dess förstörelse” att bli föremål för straffrättsliga påföljder.
Craig Mokhiber, tidigare chef för New York-kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, skriver i en debattartikel i Mondoweiss mot bakgrund av lagförslaget att stater enligt internationell rätt inte har någon ”rätt att existera”. Denna rätten besitter endast individer och folkgrupper.
”Naturligtvis har stater vissa rättigheter. Till exempel har stater normalt sett rätt till suverän likställdhet, territoriell integritet och självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Men även dessa rättigheter… är förenade med villkor och förbehåll, varav många skulle utesluta Israels anspråk på dem”, skriver Craig Mokhiber, och fortsätter:
”Mycket av det territorium som den israeliska regimen innehar och gör anspråk på är territorium som den inte har några som helst rättsliga anspråk på”.
Bland dem finns landområdena Israel tog kontroll över 1967, vilka inkluderar Östra Jerusalem, Västbanken och Gaza, Golanhöjderna i Syrien, och områdena i södra Libanon som IDF just nu etniskt rensar och ockuperar.
Mokhiber menar att Israel inte heller har någon ”rätt till självförsvar”, så som politiker och media ständigt hävdar, när Israel attackerar ockuperade palestinska områden och massakrerar civila. Det går inte att åberopa den rätten mot ett folk man ockuperar och etniskt rensar inuti ens egna territorium.
Även den mark som sionistiska styrkor gjorde anspråk på genom FN:s delningsförslag 1947 borde ur rättslig synvinkel vara föremål för diskussion, menar Mokhiber.
”FN:s generalförsamling hade ingen befogenhet enligt sin stadga, eller mer allmänt inom internationell rätt, att sätta sig över ursprungsbefolkningens vilja eller skapa en bosättarkolonial stat”, skriver han.
Lagförslaget lades fram av förbundslandet Hessen i centrala Tyskland. Förbundsdagen, eller Bundestag, väntas behandla förslaget efter sitt sommaruppehåll.
Bundestagets egen forskningsavdelning har redan varnat för att förslaget sannolikt skulle strida mot tyska grundlagen och yttrandefriheten enligt artikel 5.
01150a2a8fda16251399bb1fd2e62724c90e8ef4Åklagare Lucas Ericsson vid åklagarkammaren i Stockholms City körde på onsdagseftermiddagen över polischefen Victor Adolphson och Judiska Centralrådet när han lade ner utredningen om hets mot folkgrupp. Anmälan riktades mot de som i en lördagsdemonstration till stöd för Palestinas folk bar en skylt som liknade portalskylten till utrotningslägret Auschwitz. Ericsson konstaterade att det saknades anledning […]
Åklagare Lucas Ericsson vid åklagarkammaren i Stockholms City körde på onsdagseftermiddagen över polischefen Victor Adolphson och Judiska Centralrådet när han lade ner utredningen om hets mot folkgrupp.
Anmälan riktades mot de som i en lördagsdemonstration till stöd för Palestinas folk bar en skylt som liknade portalskylten till utrotningslägret Auschwitz.
Ericsson konstaterade att det saknades anledning att anta att brott hade begåtts. Beslaget av skylten, som användes som rekvisita i en gatuteaterföreställning, har hävts och den har återlämnats.
Medan Judiska Centralrådet under Aaron Verständig och Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) hejade på beslutet att beslagta skylten och upprätta anmälan om hets mot folkgrupp, påpekade kritiker att det är första gången som av FN, Amnesty och andra organisationer utpekade folkmördare upphöjts till folkgrupp.
”Det bekräftar det vi hela tiden har sagt: att jämföra historiska skeenden är inte att likställa dem, och en stark, provocerande gestaltning är inte hets mot folkgrupp. Gatuteatern riktade sig inte mot judar utan mot Israels förödelse av Gaza och mot missbruket av förintelsens minne för att rättfärdiga dagens övergrepp“, skriver aktivisten Dror Feiler på sociala medier efter beskedet.
Han konstaterar också att polisens ingripande hindrade ett lagligt politiskt och konstnärligt uttryck.
“När polisen föregriper rättens prövning uppstår en allvarlig nedkylande effekt på demonstrationsfriheten, yttrandefriheten och den konstnärliga friheten. Att förundersökningen läggs ner är därför inte slutet på frågan – det är början på granskningen av polisens agerande“ fortsätter Dror Feiler.
Det var polisens insatschef Viktor Adolphson som fattade beslutet att beslagta skylten:
– Vårt jobb är att upprätthålla lag och ordning och beivra brott. Just den här detaljen med portalen väckte tanken hos mig att det här kan vara hets mot folkgrupp. Och får jag kännedom om något som kan vara ett brott, då är det min plikt att skriva en anmälan, sade Adolphson till SVT:s lokalnyheter i Stockholm.
Adolphson är mera känd som nätaktivisten YB Södermalm (Yttre Befäl) med över 200.000 följare på sociala medier där han delar med sig av sin syn på bland annat rättsväsendet.
– Som jag tolkar lagtexten som polis, kan det här vara ett brott, sade Adolphson.
Men polischef Adolphson fick en smäll på fingrarna inte bara av åklagare Ericsson, utan också av tryck- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke:
– Det ska finnas vida gränser för att använda yttrandefriheten, även på ett sådant sätt som kan såra andra. I och med att [polisen] ingriper mot manifestationen, så har man ju de facto begränsat yttrandefriheten för de här personerna vid det tillfället, sade Nils Funcke i SVT:s lokalnyheter.
– Här har vi att göra med en grundlagsfäst rättighet, en demonstrationsrätt som finns. Då ska man vara noggrann innan man går in och ingriper emot en sådan manifestation. Det måste finnas lagstöd för det, och det ifrågasätter jag om det verkligen fanns när det gäller beslaget av plakatet, sade Funcke.
Det visade sig när åklagaren lade ner utredningen, att polisens ingripande saknade lagstöd.
I linje med Judiska Centralrådets tidigare oreserverade stöd till folkmordet och till Israels terror mot palestinierna i Gaza och på Västbanken överklagades beslutet att lägga ner utredningen direkt av rådets ordförande Aron Verständig.
”Tyvärr väljer Judiska Centralrådet, med Aron Verständig i spetsen, att begära överprövning. Det är naturligtvis deras juridiska rätt. Problemet är den politiska innebörden: ännu ett försök att göra ett lagligt, antirasistiskt och konstnärligt uttryck till ett brott därför att dess historiska jämförelse provocerar”, menar Dror Feiler.