Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Proletären. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
f7d5fde12fbc044568267e1678a595948370a4c0I fredags kvarhöll malaysiska myndigheter en fraktcontainer i hamnen Tanjung Pelepas på grund av misstankar om att den innehöll varor avsedda för export till Israel. ”Denna åtgärd visar Malaysias fasta beslutsamhet att se till att landet aldrig används som en kanal för handel som skulle kunna stödja eller bidra till den israeliska regimens illdåd mot […]
I fredags kvarhöll malaysiska myndigheter en fraktcontainer i hamnen Tanjung Pelepas på grund av misstankar om att den innehöll varor avsedda för export till Israel.
”Denna åtgärd visar Malaysias fasta beslutsamhet att se till att landet aldrig används som en kanal för handel som skulle kunna stödja eller bidra till den israeliska regimens illdåd mot det palestinska folket”, skriver premiärminister Anwar Ibrahim i ett uttalande på X.
Ibrahim skriver också att åtgärden är i linje med Malaysias åtaganden inom ramen för Haag-gruppen, en koalition som bildades i januari 2025 av länder i globala syd för att samordna juridiska och diplomatiska åtgärder till försvar för internationell rätt och det palestinska folket.
Malaysiska myndigheter har inte identifierat containern eller lämnat några uppgifter om dess innehåll.
Men enligt kampanjen No Harbour for Genocide, som lyckats spåra containerns nummer, var containern på väg till Elbit Systems anläggning i Yokneam i Israel och skulle skeppas med ett Maersk-fartyg.
Containern anlände till den malaysiska hamnen genom ett kinesiskt-flaggat fartyg från Manila. Vilken filippinsk fabrik som skickat den är ännu okänt.
98f397130bdded62375c8056fa5d9e015828821aUnder måndagen blev Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar utfrågad i Sveriges Radio P1. Först av Ekots journalister, sedan av inringare. Där får hon frågan hur Vänsterpartiet tänkt att finansiera den militära upprustningen. Svaret som inringaren från Luleå får är att V vill se en miljardärsskatt. Att miljardärer måste beskattas mer är vi rörande överens med Dadgostar. […]
Under måndagen blev Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar utfrågad i Sveriges Radio P1. Först av Ekots journalister, sedan av inringare. Där får hon frågan hur Vänsterpartiet tänkt att finansiera den militära upprustningen. Svaret som inringaren från Luleå får är att V vill se en miljardärsskatt.
Att miljardärer måste beskattas mer är vi rörande överens med Dadgostar. Problemet är bara att en sådan skatt inte på långa vägar kommer att finansiera den ökade upprustningen, vilket inringaren också påpekar.
Fem procent av BNP ska läggas på försvaret, det har Nato begärt och det ställer Vänsterpartiet upp på.
Militärutgifterna kommer att utgöra cirka 25 procent av statsbudgeten. Satsningen kommer i praktiken att betalas av nedskärningar i vår gemensamma välfärd. Vare sig Vänsterpartiet lyckas driva igenom sin miljardärsskatt eller inte.
Frågan som måste ställas är om vi ska välja vapen framför välfärd. Vänsterpartiet har, tillsammans med övriga riksdagspartier, tagit tydlig ställning för ökad upprustning.
4ec6d3669b3cc0ad932d94d096bc1948e6926885Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. […]
Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras?
Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte.
Mellan valen låter det istället tvärtom. Mantrat från politikerna är att vi ”inte har råd”. Kommunerna måste spara. Skolor läggs ned. Personalen i skolorna blir färre. Äldreomsorgen slimmas.
Regionerna måste spara. Vården är i kris. Nedskärningspolitiken har blivit så normaliserad att vi inte längre förväntar oss förbättringar i skola, vård och omsorg.
Det sägs också att vi inte har råd med sex timmars arbestdag. Det skulle kosta ”samhället” alldeles för mycket. Inte heller har vi råd att gå i pension vid 65, som förut.
Det verkar inte finnas några pengar i Sverige. Förutom när det kommer till krig och vapenexport – då finns det plötsligt pengar i överflöd.
Sanningen är att vi har råd med såväl välfärdssatsningar, som kortad arbetstid och högre pensioner. Sverige är ett mycket rikt land. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige uppgår till 406.406 dollar per vuxen, enligt UBS Global Wealth Report. Det gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen.
Sverige blir också rikare för varje år. Produktiviteten bland svenska företag har ökat i snitt 1,9 procent varje år sedan 1984. BNP per person har ökat från 324.000 kronor 1981 till 623.000 kronor förra året. Trots det har lönernas andel av BNP minskat och reallöneökningarna stagnerat.
Det borde vara självklart att rikedomarna i ett rikt land används till samhällsförbättringar som kommer alla till del. Så var finns pengarna?
För det första ljuger de politiker som säger att de måste skära ned i välfärden, att det inte går att fixa fram pengar till skola, vård och omsorg. Beviset för det är de enorma satsningarna på militären de senaste åren. Som en del av krigshetsen och Natomedlemskapet har Sverige genomfört en historisk satsning på militären och ökat Försvarsmaktens budget från 59 miljarder 2020 till 175 miljarder i år.
En stor del av upprustningen finansieras genom massiva lån på 300 miljarder kronor. Även om skulderna riskerar att vältras över på kommande generationer är det i sig inget fel i att låna till statliga satsningar. Men några jättelån för att rusta upp den svenska välfärden har det aldrig varit tal om. Då gäller istället strama budgetregler.
Faksimil ur Proletären nr 33, 2026
Samtidigt hade det inte behövts några lån för att finansiera en rejäl satsning på välfärden. I snart fyra decennier har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfört massiva skattesänkningar – som främst gynnat höginkomsttagare.
Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket innebär att kapitalisternas vinster beskattas betydligt lägre än vanliga arbetares löner. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och fastighetsskatten 2008.
År 1990 var skattekvoten av Sveriges BNP 50,4 procent. Förra året var skattekvoten nere i 40,5 procent.
Om Sverige bibehållit samma skattekvot som 1990 hade staten disponerat över 659 miljarder kronor mer i skatteintäkter – bara för 2025. Dessutom har skattesubventioner, som jobbskatte-, rut- och rot-avdrag, som främst gynnat höginkomsttagare, inneburit att staten förlorat miljarder i intäkter.
Medan välfärden pressas av nedskärningar och besparingar badar storföretagens ägare i pengar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en gemensam vinst på 177 miljarder kronor. Sammanlagt delade de så kallade Large cap-bolagen (bolag med börsvärde på över 10 miljarder kronor) ut 415 miljarder kronor till sina ägare förra året.
För bolagens ägare fortsätter miljardrullningen, år efter år. De närmaste två åren beräknas svenska storföretags vinster öka med 37 procent, enligt en prognos av Dagens Industri. Istället för samhällsnyttiga investeringar, använder kapitalisterna i allt högre utsträckning pengarna till spekulation, eller så samlas de på hög.
Enligt en rapport från Oxfam har 61,5 procent av all rikedom som genererats i Sverige de senaste tio åren gått till de en procent rikaste. Noll procent har gått till de 50 procent fattigaste.
Resultatet är att rikedomarna i Sverige är koncentrerade på en liten rik elit. De fem rikaste kapitalisterna har idag en rikedom motsvarande fem miljoner svenskar.
Kapitalisterna har inte ökat sina rikedomar genom hederligt arbete. De har blivit allt rikare, dels genom skattesänkningar och skatteflykt, men också genom att arbetarna på deras företag producerar allt mer. Det är nämligen arbetarna som genom sitt arbete skapar rikedomarna, inte kapitalisterna.
En genomsnittlig arbetare producerar ett betydligt större värde idag än för 50 år sedan. Detta värde, grunden för kapitalisternas rikedomar, hade kunnat fördelas på olika sätt i samhället. Istället använder kapitalisterna det till att öka sina rikedomar ytterligare, oftast genom meningslös spekulation.
Att förmögenheterna i Sverige är så extremt ojämnt fördelade är inte bara orättvist, det är också ett demokratiproblem. I praktiken kontrolleras svensk ekonomi av en liten grupp oligarkfamiljer. Samtidigt tävlar i princip alla riksdagspartier om vilka som bäst kan behaga dessa familjer och deras företag, enligt den borgerliga myten om att storföretagens intresse är ett allmännintresse.
Istället för klassklyftor och upprustning vill Kommunistiska Partiet se satsningar på välfärden, sänkta hyror, höjda pensioner och sex timmars arbetsdag. Att Sverige har råd, råder det inga tvivel om. Ta pengarna där de finns. Beskatta de rika!
91c0417060cde92161dca3e1584e359f3d1ffd8a
4ec6d3669b3cc0ad932d94d096bc1948e6926885
TITLE: Sverige har råd – ta från de rika! DESCRIPTION: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. […] CONTENT: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. Mantrat från politikerna är att vi ”inte har råd”. Kommunerna måste spara. Skolor läggs ned. Personalen i skolorna blir färre. Äldreomsorgen slimmas. Regionerna måste spara. Vården är i kris. Nedskärningspolitiken har blivit så normaliserad att vi inte längre förväntar oss förbättringar i skola, vård och omsorg. Det sägs också att vi inte har råd med sex timmars arbestdag. Det skulle kosta ”samhället” alldeles för mycket. Inte heller har vi råd att gå i pension vid 65, som förut. Det verkar inte finnas några pengar i Sverige. Förutom när det kommer till krig och vapenexport – då finns det plötsligt pengar i överflöd. Sanningen är att vi har råd med såväl välfärdssatsningar, som kortad arbetstid och högre pensioner. Sverige är ett mycket rikt land. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige uppgår till 406.406 dollar per vuxen, enligt UBS Global Wealth Report. Det gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen. Sverige blir också rikare för varje år. Produktiviteten bland svenska företag har ökat i snitt 1,9 procent varje år sedan 1984. BNP per person har ökat från 324.000 kronor 1981 till 623.000 kronor förra året. Trots det har lönernas andel av BNP minskat och reallöneökningarna stagnerat. Det borde vara självklart att rikedomarna i ett rikt land används till samhällsförbättringar som kommer alla till del. Så var finns pengarna? För det första ljuger de politiker som säger att de måste skära ned i välfärden, att det inte går att fixa fram pengar till skola, vård och omsorg. Beviset för det är de enorma satsningarna på militären de senaste åren. Som en del av krigshetsen och Natomedlemskapet har Sverige genomfört en historisk satsning på militären och ökat Försvarsmaktens budget från 59 miljarder 2020 till 175 miljarder i år. En stor del av upprustningen finansieras genom massiva lån på 300 miljarder kronor. Även om skulderna riskerar att vältras över på kommande generationer är det i sig inget fel i att låna till statliga satsningar. Men några jättelån för att rusta upp den svenska välfärden har det aldrig varit tal om. Då gäller istället strama budgetregler. Samtidigt hade det inte behövts några lån för att finansiera en rejäl satsning på välfärden. I snart fyra decennier har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfört massiva skattesänkningar – som främst gynnat höginkomsttagare. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket innebär att kapitalisternas vinster beskattas betydligt lägre än vanliga arbetares löner. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och fastighetsskatten 2008. År 1990 var skattekvoten av Sveriges BNP 50,4 procent. Förra året var skattekvoten nere i 40,5 procent. Om Sverige bibehållit samma skattekvot som 1990 hade staten disponerat över 659 miljarder kronor mer i skatteintäkter – bara för 2025. Dessutom har skattesubventioner, som jobbskatte-, rut- och rot-avdrag, som främst gynnat höginkomsttagare, inneburit att staten förlorat miljarder i intäkter. Medan välfärden pressas av nedskärningar och besparingar badar storföretagens ägare i pengar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en gemensam vinst på 177 miljarder kronor. Sammanlagt delade de så kallade Large cap-bolagen (bolag med börsvärde på över 10 miljarder kronor) ut 415 miljarder kronor till sina ägare förra året. För bolagens ägare fortsätter miljardrullningen, år efter år. De närmaste två åren beräknas svenska storföretags vinster öka med 37 procent, enligt en prognos av Dagens Industri. Istället för samhällsnyttiga investeringar, använder kapitalisterna i allt högre utsträckning pengarna till spekulation, eller så samlas de på hög. Enligt en rapport från Oxfam har 61,5 procent av all rikedom som genererats i Sverige de senaste tio åren gått till de en procent rikaste. Noll procent har gått till de 50 procent fattigaste. Resultatet är att rikedomarna i Sverige är koncentrerade på en liten rik elit. De fem rikaste kapitalisterna har idag en rikedom motsvarande fem miljoner svenskar. Kapitalisterna har inte ökat sina rikedomar genom hederligt arbete. De har blivit allt rikare, dels genom skattesänkningar och skatteflykt, men också genom att arbetarna på deras företag producerar allt mer. Det är nämligen arbetarna som genom sitt arbete skapar rikedomarna, inte kapitalisterna. En genomsnittlig arbetare producerar ett betydligt större värde idag än för 50 år sedan. Detta värde, grunden för kapitalisternas rikedomar, hade kunnat fördelas på olika sätt i samhället. Istället använder kapitalisterna det till att öka sina rikedomar ytterligare, oftast genom meningslös spekulation. Att förmögenheterna i Sverige är så extremt ojämnt fördelade är inte bara orättvist, det är också ett demokratiproblem. I praktiken kontrolleras svensk ekonomi av en liten grupp oligarkfamiljer. Samtidigt tävlar i princip alla riksdagspartier om vilka som bäst kan behaga dessa familjer och deras företag, enligt den borgerliga myten om att storföretagens intresse är ett allmännintresse. Istället för klassklyftor och upprustning vill Kommunistiska Partiet se satsningar på välfärden, sänkta hyror, höjda pensioner och sex timmars arbetsdag. Att Sverige har råd, råder det inga tvivel om. Ta pengarna där de finns. Beskatta de rika!
TITLE: Sverige har råd – ta från de rika! DESCRIPTION: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. […] CONTENT: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. Mantrat från politikerna är att vi ”inte har råd”. Kommunerna måste spara. Skolor läggs ned. Personalen i skolorna blir färre. Äldreomsorgen slimmas. Regionerna måste spara. Vården är i kris. Nedskärningspolitiken har blivit så normaliserad att vi inte längre förväntar oss förbättringar i skola, vård och omsorg. Det sägs också att vi inte har råd med sex timmars arbestdag. Det skulle kosta ”samhället” alldeles för mycket. Inte heller har vi råd att gå i pension vid 65, som förut. Det verkar inte finnas några pengar i Sverige. Förutom när det kommer till krig och vapenexport – då finns det plötsligt pengar i överflöd. Sanningen är att vi har råd med såväl välfärdssatsningar, som kortad arbetstid och högre pensioner. Sverige är ett mycket rikt land. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige uppgår till 406.406 dollar per vuxen, enligt UBS Global Wealth Report. Det gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen. Sverige blir också rikare för varje år. Produktiviteten bland svenska företag har ökat i snitt 1,9 procent varje år sedan 1984. BNP per person har ökat från 324.000 kronor 1981 till 623.000 kronor förra året. Trots det har lönernas andel av BNP minskat och reallöneökningarna stagnerat. Det borde vara självklart att rikedomarna i ett rikt land används till samhällsförbättringar som kommer alla till del. Så var finns pengarna? För det första ljuger de politiker som säger att de måste skära ned i välfärden, att det inte går att fixa fram pengar till skola, vård och omsorg. Beviset för det är de enorma satsningarna på militären de senaste åren. Som en del av krigshetsen och Natomedlemskapet har Sverige genomfört en historisk satsning på militären och ökat Försvarsmaktens budget från 59 miljarder 2020 till 175 miljarder i år. En stor del av upprustningen finansieras genom massiva lån på 300 miljarder kronor. Även om skulderna riskerar att vältras över på kommande generationer är det i sig inget fel i att låna till statliga satsningar. Men några jättelån för att rusta upp den svenska välfärden har det aldrig varit tal om. Då gäller istället strama budgetregler. Faksimil ur Proletären nr 33, 2026 Samtidigt hade det inte behövts några lån för att finansiera en rejäl satsning på välfärden. I snart fyra decennier har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfört massiva skattesänkningar – som främst gynnat höginkomsttagare. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket innebär att kapitalisternas vinster beskattas betydligt lägre än vanliga arbetares löner. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och fastighetsskatten 2008. År 1990 var skattekvoten av Sveriges BNP 50,4 procent. Förra året var skattekvoten nere i 40,5 procent. Om Sverige bibehållit samma skattekvot som 1990 hade staten disponerat över 659 miljarder kronor mer i skatteintäkter – bara för 2025. Dessutom har skattesubventioner, som jobbskatte-, rut- och rot-avdrag, som främst gynnat höginkomsttagare, inneburit att staten förlorat miljarder i intäkter. Medan välfärden pressas av nedskärningar och besparingar badar storföretagens ägare i pengar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en gemensam vinst på 177 miljarder kronor. Sammanlagt delade de så kallade Large cap-bolagen (bolag med börsvärde på över 10 miljarder kronor) ut 415 miljarder kronor till sina ägare förra året. För bolagens ägare fortsätter miljardrullningen, år efter år. De närmaste två åren beräknas svenska storföretags vinster öka med 37 procent, enligt en prognos av Dagens Industri. Istället för samhällsnyttiga investeringar, använder kapitalisterna i allt högre utsträckning pengarna till spekulation, eller så samlas de på hög. Enligt en rapport från Oxfam har 61,5 procent av all rikedom som genererats i Sverige de senaste tio åren gått till de en procent rikaste. Noll procent har gått till de 50 procent fattigaste. Resultatet är att rikedomarna i Sverige är koncentrerade på en liten rik elit. De fem rikaste kapitalisterna har idag en rikedom motsvarande fem miljoner svenskar. Kapitalisterna har inte ökat sina rikedomar genom hederligt arbete. De har blivit allt rikare, dels genom skattesänkningar och skatteflykt, men också genom att arbetarna på deras företag producerar allt mer. Det är nämligen arbetarna som genom sitt arbete skapar rikedomarna, inte kapitalisterna. En genomsnittlig arbetare producerar ett betydligt större värde idag än för 50 år sedan. Detta värde, grunden för kapitalisternas rikedomar, hade kunnat fördelas på olika sätt i samhället. Istället använder kapitalisterna det till att öka sina rikedomar ytterligare, oftast genom meningslös spekulation. Att förmögenheterna i Sverige är så extremt ojämnt fördelade är inte bara orättvist, det är också ett demokratiproblem. I praktiken kontrolleras svensk ekonomi av en liten grupp oligarkfamiljer. Samtidigt tävlar i princip alla riksdagspartier om vilka som bäst kan behaga dessa familjer och deras företag, enligt den borgerliga myten om att storföretagens intresse är ett allmännintresse. Istället för klassklyftor och upprustning vill Kommunistiska Partiet se satsningar på välfärden, sänkta hyror, höjda pensioner och sex timmars arbetsdag. Att Sverige har råd, råder det inga tvivel om. Ta pengarna där de finns. Beskatta de rika!
4ec6d3669b3cc0ad932d94d096bc1948e6926885
91c0417060cde92161dca3e1584e359f3d1ffd8a
91c0417060cde92161dca3e1584e359f3d1ffd8aKommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. […]
Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras?
Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte.
Mellan valen låter det istället tvärtom. Mantrat från politikerna är att vi ”inte har råd”. Kommunerna måste spara. Skolor läggs ned. Personalen i skolorna blir färre. Äldreomsorgen slimmas.
Regionerna måste spara. Vården är i kris. Nedskärningspolitiken har blivit så normaliserad att vi inte längre förväntar oss förbättringar i skola, vård och omsorg.
Det sägs också att vi inte har råd med sex timmars arbestdag. Det skulle kosta ”samhället” alldeles för mycket. Inte heller har vi råd att gå i pension vid 65, som förut.
Det verkar inte finnas några pengar i Sverige. Förutom när det kommer till krig och vapenexport – då finns det plötsligt pengar i överflöd.
Sanningen är att vi har råd med såväl välfärdssatsningar, som kortad arbetstid och högre pensioner. Sverige är ett mycket rikt land. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige uppgår till 406.406 dollar per vuxen, enligt UBS Global Wealth Report. Det gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen.
Sverige blir också rikare för varje år. Produktiviteten bland svenska företag har ökat i snitt 1,9 procent varje år sedan 1984. BNP per person har ökat från 324.000 kronor 1981 till 623.000 kronor förra året. Trots det har lönernas andel av BNP minskat och reallöneökningarna stagnerat.
Det borde vara självklart att rikedomarna i ett rikt land används till samhällsförbättringar som kommer alla till del. Så var finns pengarna?
För det första ljuger de politiker som säger att de måste skära ned i välfärden, att det inte går att fixa fram pengar till skola, vård och omsorg. Beviset för det är de enorma satsningarna på militären de senaste åren. Som en del av krigshetsen och Natomedlemskapet har Sverige genomfört en historisk satsning på militären och ökat Försvarsmaktens budget från 59 miljarder 2020 till 175 miljarder i år.
En stor del av upprustningen finansieras genom massiva lån på 300 miljarder kronor. Även om skulderna riskerar att vältras över på kommande generationer är det i sig inget fel i att låna till statliga satsningar. Men några jättelån för att rusta upp den svenska välfärden har det aldrig varit tal om. Då gäller istället strama budgetregler.
Samtidigt hade det inte behövts några lån för att finansiera en rejäl satsning på välfärden. I snart fyra decennier har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfört massiva skattesänkningar – som främst gynnat höginkomsttagare.
Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket innebär att kapitalisternas vinster beskattas betydligt lägre än vanliga arbetares löner. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och fastighetsskatten 2008.
År 1990 var skattekvoten av Sveriges BNP 50,4 procent. Förra året var skattekvoten nere i 40,5 procent.
Om Sverige bibehållit samma skattekvot som 1990 hade staten disponerat över 659 miljarder kronor mer i skatteintäkter – bara för 2025. Dessutom har skattesubventioner, som jobbskatte-, rut- och rot-avdrag, som främst gynnat höginkomsttagare, inneburit att staten förlorat miljarder i intäkter.
Medan välfärden pressas av nedskärningar och besparingar badar storföretagens ägare i pengar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en gemensam vinst på 177 miljarder kronor. Sammanlagt delade de så kallade Large cap-bolagen (bolag med börsvärde på över 10 miljarder kronor) ut 415 miljarder kronor till sina ägare förra året.
För bolagens ägare fortsätter miljardrullningen, år efter år. De närmaste två åren beräknas svenska storföretags vinster öka med 37 procent, enligt en prognos av Dagens Industri. Istället för samhällsnyttiga investeringar, använder kapitalisterna i allt högre utsträckning pengarna till spekulation, eller så samlas de på hög.
Enligt en rapport från Oxfam har 61,5 procent av all rikedom som genererats i Sverige de senaste tio åren gått till de en procent rikaste. Noll procent har gått till de 50 procent fattigaste.
Resultatet är att rikedomarna i Sverige är koncentrerade på en liten rik elit. De fem rikaste kapitalisterna har idag en rikedom motsvarande fem miljoner svenskar.
Kapitalisterna har inte ökat sina rikedomar genom hederligt arbete. De har blivit allt rikare, dels genom skattesänkningar och skatteflykt, men också genom att arbetarna på deras företag producerar allt mer. Det är nämligen arbetarna som genom sitt arbete skapar rikedomarna, inte kapitalisterna.
En genomsnittlig arbetare producerar ett betydligt större värde idag än för 50 år sedan. Detta värde, grunden för kapitalisternas rikedomar, hade kunnat fördelas på olika sätt i samhället. Istället använder kapitalisterna det till att öka sina rikedomar ytterligare, oftast genom meningslös spekulation.
Att förmögenheterna i Sverige är så extremt ojämnt fördelade är inte bara orättvist, det är också ett demokratiproblem. I praktiken kontrolleras svensk ekonomi av en liten grupp oligarkfamiljer. Samtidigt tävlar i princip alla riksdagspartier om vilka som bäst kan behaga dessa familjer och deras företag, enligt den borgerliga myten om att storföretagens intresse är ett allmännintresse.
Istället för klassklyftor och upprustning vill Kommunistiska Partiet se satsningar på välfärden, sänkta hyror, höjda pensioner och sex timmars arbetsdag. Att Sverige har råd, råder det inga tvivel om. Ta pengarna där de finns. Beskatta de rika!
91c0417060cde92161dca3e1584e359f3d1ffd8a
4ec6d3669b3cc0ad932d94d096bc1948e6926885
TITLE: Sverige har råd – ta från de rika! DESCRIPTION: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. […] CONTENT: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. Mantrat från politikerna är att vi ”inte har råd”. Kommunerna måste spara. Skolor läggs ned. Personalen i skolorna blir färre. Äldreomsorgen slimmas. Regionerna måste spara. Vården är i kris. Nedskärningspolitiken har blivit så normaliserad att vi inte längre förväntar oss förbättringar i skola, vård och omsorg. Det sägs också att vi inte har råd med sex timmars arbestdag. Det skulle kosta ”samhället” alldeles för mycket. Inte heller har vi råd att gå i pension vid 65, som förut. Det verkar inte finnas några pengar i Sverige. Förutom när det kommer till krig och vapenexport – då finns det plötsligt pengar i överflöd. Sanningen är att vi har råd med såväl välfärdssatsningar, som kortad arbetstid och högre pensioner. Sverige är ett mycket rikt land. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige uppgår till 406.406 dollar per vuxen, enligt UBS Global Wealth Report. Det gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen. Sverige blir också rikare för varje år. Produktiviteten bland svenska företag har ökat i snitt 1,9 procent varje år sedan 1984. BNP per person har ökat från 324.000 kronor 1981 till 623.000 kronor förra året. Trots det har lönernas andel av BNP minskat och reallöneökningarna stagnerat. Det borde vara självklart att rikedomarna i ett rikt land används till samhällsförbättringar som kommer alla till del. Så var finns pengarna? För det första ljuger de politiker som säger att de måste skära ned i välfärden, att det inte går att fixa fram pengar till skola, vård och omsorg. Beviset för det är de enorma satsningarna på militären de senaste åren. Som en del av krigshetsen och Natomedlemskapet har Sverige genomfört en historisk satsning på militären och ökat Försvarsmaktens budget från 59 miljarder 2020 till 175 miljarder i år. En stor del av upprustningen finansieras genom massiva lån på 300 miljarder kronor. Även om skulderna riskerar att vältras över på kommande generationer är det i sig inget fel i att låna till statliga satsningar. Men några jättelån för att rusta upp den svenska välfärden har det aldrig varit tal om. Då gäller istället strama budgetregler. Samtidigt hade det inte behövts några lån för att finansiera en rejäl satsning på välfärden. I snart fyra decennier har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfört massiva skattesänkningar – som främst gynnat höginkomsttagare. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket innebär att kapitalisternas vinster beskattas betydligt lägre än vanliga arbetares löner. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och fastighetsskatten 2008. År 1990 var skattekvoten av Sveriges BNP 50,4 procent. Förra året var skattekvoten nere i 40,5 procent. Om Sverige bibehållit samma skattekvot som 1990 hade staten disponerat över 659 miljarder kronor mer i skatteintäkter – bara för 2025. Dessutom har skattesubventioner, som jobbskatte-, rut- och rot-avdrag, som främst gynnat höginkomsttagare, inneburit att staten förlorat miljarder i intäkter. Medan välfärden pressas av nedskärningar och besparingar badar storföretagens ägare i pengar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en gemensam vinst på 177 miljarder kronor. Sammanlagt delade de så kallade Large cap-bolagen (bolag med börsvärde på över 10 miljarder kronor) ut 415 miljarder kronor till sina ägare förra året. För bolagens ägare fortsätter miljardrullningen, år efter år. De närmaste två åren beräknas svenska storföretags vinster öka med 37 procent, enligt en prognos av Dagens Industri. Istället för samhällsnyttiga investeringar, använder kapitalisterna i allt högre utsträckning pengarna till spekulation, eller så samlas de på hög. Enligt en rapport från Oxfam har 61,5 procent av all rikedom som genererats i Sverige de senaste tio åren gått till de en procent rikaste. Noll procent har gått till de 50 procent fattigaste. Resultatet är att rikedomarna i Sverige är koncentrerade på en liten rik elit. De fem rikaste kapitalisterna har idag en rikedom motsvarande fem miljoner svenskar. Kapitalisterna har inte ökat sina rikedomar genom hederligt arbete. De har blivit allt rikare, dels genom skattesänkningar och skatteflykt, men också genom att arbetarna på deras företag producerar allt mer. Det är nämligen arbetarna som genom sitt arbete skapar rikedomarna, inte kapitalisterna. En genomsnittlig arbetare producerar ett betydligt större värde idag än för 50 år sedan. Detta värde, grunden för kapitalisternas rikedomar, hade kunnat fördelas på olika sätt i samhället. Istället använder kapitalisterna det till att öka sina rikedomar ytterligare, oftast genom meningslös spekulation. Att förmögenheterna i Sverige är så extremt ojämnt fördelade är inte bara orättvist, det är också ett demokratiproblem. I praktiken kontrolleras svensk ekonomi av en liten grupp oligarkfamiljer. Samtidigt tävlar i princip alla riksdagspartier om vilka som bäst kan behaga dessa familjer och deras företag, enligt den borgerliga myten om att storföretagens intresse är ett allmännintresse. Istället för klassklyftor och upprustning vill Kommunistiska Partiet se satsningar på välfärden, sänkta hyror, höjda pensioner och sex timmars arbetsdag. Att Sverige har råd, råder det inga tvivel om. Ta pengarna där de finns. Beskatta de rika!
TITLE: Sverige har råd – ta från de rika! DESCRIPTION: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. […] CONTENT: Kommunisternas krav på utökad välfärd, sänkta hyror och kortare arbetstider låter ju bra. Men är det inte orealistiskt? Hur ska det finansieras? Det är en fråga vi ibland får höra – av förståeliga skäl. Politikerna brukar ju lova guld och gröna skogar. För att sedan svika vallöfte efter vallöfte. Mellan valen låter det istället tvärtom. Mantrat från politikerna är att vi ”inte har råd”. Kommunerna måste spara. Skolor läggs ned. Personalen i skolorna blir färre. Äldreomsorgen slimmas. Regionerna måste spara. Vården är i kris. Nedskärningspolitiken har blivit så normaliserad att vi inte längre förväntar oss förbättringar i skola, vård och omsorg. Det sägs också att vi inte har råd med sex timmars arbestdag. Det skulle kosta ”samhället” alldeles för mycket. Inte heller har vi råd att gå i pension vid 65, som förut. Det verkar inte finnas några pengar i Sverige. Förutom när det kommer till krig och vapenexport – då finns det plötsligt pengar i överflöd. Sanningen är att vi har råd med såväl välfärdssatsningar, som kortad arbetstid och högre pensioner. Sverige är ett mycket rikt land. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige uppgår till 406.406 dollar per vuxen, enligt UBS Global Wealth Report. Det gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen. Sverige blir också rikare för varje år. Produktiviteten bland svenska företag har ökat i snitt 1,9 procent varje år sedan 1984. BNP per person har ökat från 324.000 kronor 1981 till 623.000 kronor förra året. Trots det har lönernas andel av BNP minskat och reallöneökningarna stagnerat. Det borde vara självklart att rikedomarna i ett rikt land används till samhällsförbättringar som kommer alla till del. Så var finns pengarna? För det första ljuger de politiker som säger att de måste skära ned i välfärden, att det inte går att fixa fram pengar till skola, vård och omsorg. Beviset för det är de enorma satsningarna på militären de senaste åren. Som en del av krigshetsen och Natomedlemskapet har Sverige genomfört en historisk satsning på militären och ökat Försvarsmaktens budget från 59 miljarder 2020 till 175 miljarder i år. En stor del av upprustningen finansieras genom massiva lån på 300 miljarder kronor. Även om skulderna riskerar att vältras över på kommande generationer är det i sig inget fel i att låna till statliga satsningar. Men några jättelån för att rusta upp den svenska välfärden har det aldrig varit tal om. Då gäller istället strama budgetregler. Faksimil ur Proletären nr 33, 2026 Samtidigt hade det inte behövts några lån för att finansiera en rejäl satsning på välfärden. I snart fyra decennier har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfört massiva skattesänkningar – som främst gynnat höginkomsttagare. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket innebär att kapitalisternas vinster beskattas betydligt lägre än vanliga arbetares löner. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och fastighetsskatten 2008. År 1990 var skattekvoten av Sveriges BNP 50,4 procent. Förra året var skattekvoten nere i 40,5 procent. Om Sverige bibehållit samma skattekvot som 1990 hade staten disponerat över 659 miljarder kronor mer i skatteintäkter – bara för 2025. Dessutom har skattesubventioner, som jobbskatte-, rut- och rot-avdrag, som främst gynnat höginkomsttagare, inneburit att staten förlorat miljarder i intäkter. Medan välfärden pressas av nedskärningar och besparingar badar storföretagens ägare i pengar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en gemensam vinst på 177 miljarder kronor. Sammanlagt delade de så kallade Large cap-bolagen (bolag med börsvärde på över 10 miljarder kronor) ut 415 miljarder kronor till sina ägare förra året. För bolagens ägare fortsätter miljardrullningen, år efter år. De närmaste två åren beräknas svenska storföretags vinster öka med 37 procent, enligt en prognos av Dagens Industri. Istället för samhällsnyttiga investeringar, använder kapitalisterna i allt högre utsträckning pengarna till spekulation, eller så samlas de på hög. Enligt en rapport från Oxfam har 61,5 procent av all rikedom som genererats i Sverige de senaste tio åren gått till de en procent rikaste. Noll procent har gått till de 50 procent fattigaste. Resultatet är att rikedomarna i Sverige är koncentrerade på en liten rik elit. De fem rikaste kapitalisterna har idag en rikedom motsvarande fem miljoner svenskar. Kapitalisterna har inte ökat sina rikedomar genom hederligt arbete. De har blivit allt rikare, dels genom skattesänkningar och skatteflykt, men också genom att arbetarna på deras företag producerar allt mer. Det är nämligen arbetarna som genom sitt arbete skapar rikedomarna, inte kapitalisterna. En genomsnittlig arbetare producerar ett betydligt större värde idag än för 50 år sedan. Detta värde, grunden för kapitalisternas rikedomar, hade kunnat fördelas på olika sätt i samhället. Istället använder kapitalisterna det till att öka sina rikedomar ytterligare, oftast genom meningslös spekulation. Att förmögenheterna i Sverige är så extremt ojämnt fördelade är inte bara orättvist, det är också ett demokratiproblem. I praktiken kontrolleras svensk ekonomi av en liten grupp oligarkfamiljer. Samtidigt tävlar i princip alla riksdagspartier om vilka som bäst kan behaga dessa familjer och deras företag, enligt den borgerliga myten om att storföretagens intresse är ett allmännintresse. Istället för klassklyftor och upprustning vill Kommunistiska Partiet se satsningar på välfärden, sänkta hyror, höjda pensioner och sex timmars arbetsdag. Att Sverige har råd, råder det inga tvivel om. Ta pengarna där de finns. Beskatta de rika!
4ec6d3669b3cc0ad932d94d096bc1948e6926885
91c0417060cde92161dca3e1584e359f3d1ffd8a
96ec10526eed8f3ba5ea2922cae59fa0224d523aI fredags svors högerextreme Abelardo de la Espriella in som Colombias 36:e president. Nu fruktar många ökad repression, statligt övervåld och en återgång till inbördeskrig och blodiga sammandrabbningar mellan regeringen, vänstergerillor, paramilitära högergrupper och narkotikakarteller – i en konflikt som redan krävt hundratusentals offer. Den Israel- och USA-vänlige de la Espriella har sagt att han […]
I fredags svors högerextreme Abelardo de la Espriella in som Colombias 36:e president. Nu fruktar många ökad repression, statligt övervåld och en återgång till inbördeskrig och blodiga sammandrabbningar mellan regeringen, vänstergerillor, paramilitära högergrupper och narkotikakarteller – i en konflikt som redan krävt hundratusentals offer.
Den Israel- och USA-vänlige de la Espriella har sagt att han har för avsikt att bekämpa brottslighet och gerillagrupper med ”järnhand”, skära ner offentliga utgifter med upp till 40 procent, expandera utvinningen av olja och naturgas genom hydraulisk spräckning (fracking), driva igenom en ”moralisk omvandling” grundad i katolska värderingar samt avskaffa förmögenhetsskatten.
På invigningsceremonin närvarade bland andra Argentinas president Javier Milei, Ecuadors president Daniel Noboa, Panamas president José Raúl Mulino, Dominikanska republikens president Luis Abinader samt Fifas ordförande Gianni Infantino.
Ceremonin bröt med traditionen och hölls inte i huvudstaden Bogotá utan i Cali i sydväst, en stad som länge drabbats hårt av regeringens krig mot väpnade grupper. Samtidigt hölls stora protester i storstäderna och runt om i landet mot de la Espriellas föreslagna politik.
Efter ceremonin begav sig Colombias nya Trumpstödda ledare till militärkantonen Pichincha för att hålla sitt första presidenttal. Där meddelade de la Espriella att han tänker att offentliggöra en lista över vad han kallar ”narkoterroristiska” grupper.
Israels utrikesminister Gideon Sa’ar med Abelardo de la Espriella dagen innan han svors in som Colombias president. de la Espriella har lovat att återupprätta diplomatiska relationer och flytta landets ambassad till Jerusalem, efter att Gustavo Petro bröt förbindelserna med folkmordsstaten i maj 2024. Foto: Gideon Sa’ar/X
– Möjligheten till dialog är helt uttömd, sade de la Espriella, vilket bryter med den fredspolitik som avgående president Gustavo Petro, som själv är tidigare gerillamedlem, fört.
I sitt tal slog de la Espriella även fast, precis som han lovat under valkampanjen, att han för avsikt att ansluta till den USA-ledda militärkoalitionen Shield of Americas, som Donald Trump bildade i mars.
Även kapitalisternas och företagens intressen kommer att prioriteras av den nya administrationen:
– Att investera i Colombia kommer återigen vara ett säkert och lönsamt beslut för er, företagsledare i landet och i resten av världen, sade den 48-årige affärsmannen och advokaten i sitt presidenttal.
Bara några timmar efter att de la Espriella svors in som president utlovade USA ett ”säkerhetspaket” till Colombia värt 1 miljard dollar.
Under en presskonferens förra veckan ifrågasatte Gustavo Petro på nytt legitimiteten i de la Espriellas valseger den 21 juni och presenterade bevis för vad han menar är ett omfattande valfusk med manipulerade röstsiffror – bland annat med hjälp av ett israeliskt företag.
– Vi står inför ett valfusk och ett utan tvekan djupgående institutionellt problem, nämligen att vi har en illegitim president, eftersom den som vann heter Iván Cepeda, sade Petro, och fortsatte:
– Utlänningar har med utländska pengar genomfört ett valfusk som påtvingar oss en president som inte vann valet. Farväl, nationell suveränitet. […] Vi är en koloni från och med klockan tre på fredag.
Enligt Petro rör det sig om 120.000 valdokument vars säkerhetslås, så kallade hashkoder, tagits bort, vilket gjorde valformulärens PDF-dokument till redigerbara filer efter att de laddats upp i valsystemet och röstningen avslutats.
– Colombia är inte det första fallet; det finns redan fem fall av valmanipulation med israelisk programvara, sade den avgående presidenten
Petro har tidigare anklagat det israeliska cyberunderrättelseföretaget Blackcore för att bedrivit en desinformationskampanj med hjälp av hundratusentals bottar för att manipulera colombianska väljare.
Som sista officiella statsbesök utomlands besökte Petro det hårt ansatta Kuba den 31 juli, efter att ha ställt in sin inplanerade resa till USA. Där träffade Petro sin kubanska motpart, Miguel Díaz-Canel, och slog fast sitt stöd åt den socialistiska önationen i Karibien.
– Varken missiler, invasioner eller blockader är lösningar på mänsklighetens problem, sade Petro, som också underströk att Kuba har utbildat 2000 colombianska läkare, bidragit till att säkra fredsavtalet 2016 med den tidigare gerillagruppen Farc och ”räddat hundratusentals människor runt om världen med sitt covid-19-vaccin”.
På måndagen drabbades Colombia av den kraftigaste jordbävningen på över ett decennium. Samma dag erkände de la Espriella Israels suveränitet över Golanhöjderna, som enda regering tillsammans med USA:s.
e3a5fa94963dd409701c9318147a67945f18e6a3KOMMENTAR Den USA-allierade kungadiktaturen Saudiarabien jobbar hårt för att diversifiera sin ekonomi (och få folks tankar bort från halshuggningar och Jemen-bombningar) med satsningar på sport och kultur. De har sedan några år tillbaka slagit sig in i e-sportbranschen. Nu tar de ytterligare ett steg genom att köpa tv-spelsjätten Electronic Arts (EA), som ger ut flera […]
KOMMENTAR Den USA-allierade kungadiktaturen Saudiarabien jobbar hårt för att diversifiera sin ekonomi (och få folks tankar bort från halshuggningar och Jemen-bombningar) med satsningar på sport och kultur.
De har sedan några år tillbaka slagit sig in i e-sportbranschen. Nu tar de ytterligare ett steg genom att köpa tv-spelsjätten Electronic Arts (EA), som ger ut flera stora e-sporttitlar. I EA-paketet ingår också Sveriges största spelstudio Dice, som bland annat står för krigsserien Battlefield.
EA har tidigare fått den osmickrande utmärkelsen ”USA:s värsta företag” av konsumentsajten The Consumerists läsare (två år i rad, dessutom) och kallas ofta, halvt på skämt, halvt på allvar, för ett ”ondskefullt imperium”. Det finns så klart värre USA-bolag (Lockheed Martin, anyone?) – men det säger en del om speljättens inställning till sina kunder, som de gör allt för att skinna med mikro-transaktioner, ”pay-to-win”-system och undermåliga spel.
Men det är inte bara saudierna som hostat upp pengar för EA. De gjorde köpet tillsammans med investmentbolaget Affinity Partners, som ägs av Donald Trumps älskade svärson Jared Kushner.
Kanske är det passande att världens oskönaste land tillsammans med världens oskönaste familj köper världens oskönaste företag.
7ff953584f84559ae17be561d6fe974b2faa76c8NNatten till den 14 maj kraschade ett ambulansflygplan, en tvåmotorig Beechcraft King Air, in i en bergsvägg i delstaten New Mexico i södra USA. Samtliga personer ombord – två piloter och två sjuksköterskor – dog. En preliminär rapport från USA:s haverikommission släpptes nyligen och händelsen har de senaste veckorna uppmärksammats i amerikansk media. Flygplanet hade […]
NNatten till den 14 maj kraschade ett ambulansflygplan, en tvåmotorig Beechcraft King Air, in i en bergsvägg i delstaten New Mexico i södra USA. Samtliga personer ombord – två piloter och två sjuksköterskor – dog.
En preliminär rapport från USA:s haverikommission släpptes nyligen och händelsen har de senaste veckorna uppmärksammats i amerikansk media.
Flygplanet hade lyft från Roswell strax före midnatt och var på väg mot staden Ruidoso för att hämta en patient. Samma natt genomförde USA:s militär ett GPS-störningstest på militärbasen White Sands Missile Range.
Militärövningen slog ut ambulansflygplanets navigationssystem och piloterna tvingades flyga enbart med hjälp av flygplanets instrument, utan yttre visuella referenser, eftersom det var mitt i natten i ett glesbefolkat område.
Vid tolvslaget berättar piloterna för flygledningscentralen i Albuquerque, som de sedan tidigare kontaktat, att även deras GPS-system nu slutat fungera, enligt tidskriften Wired, som sammanfattat händelseförloppet utifrån rapporten från den amerikanska haverikommissionen National Transportation Safety Board (NTSB).
Flygledarna i Albuquerque var tvungna att hjälpa piloterna nödlanda, samtidigt som åtminstone tre andra flygplan hade rapporterat navigationsproblem på grund av GPS-störningstestet.
King Air-flygplanet, delvis på grund av en överbelastad ledningscentral, hade flugit förbi landingsbanan med omkring 15 kilometer. Vid den tidpunkten hade de dock kommit tillräckligt högt upp för att se ljuset från flygplatsen i Ruidoso 50 kilometer bort.
Piloterna bad flygledarna om tillåtelse att landa. Begäran beviljades. Men mellan ambulansflyget och landningsbanan reste sig de 3 000 meter höga Capitanbergen, något piloterna omöjligt kunde se i nattmörkret.
Ambulansflygplanet kraschade rakt in i bergväggen. Enligt rapporter orsakade flygplanskraschen även en skogsbrand.
USA:s militär vill inte kommentera händelsen och hänvisar till att fallet är under utredning.
5580e236220e310fc3a202590f6dae40d48530e8
7ff953584f84559ae17be561d6fe974b2faa76c8
TITLE: Fyra dog när ambulansflygplan kraschade – på grund av Pentagons övning DESCRIPTION: Natten till den 14 maj kraschade ett ambulansflygplan, en tvåmotorig Beechcraft King Air, in i en bergsvägg i delstaten New Mexico i södra USA. Samtliga personer ombord – två piloter och två sjuksköterskor – dog. Flygplanet hade lyft från Roswell strax före midnatt och var på väg mot staden Ruidoso för att hämta en patient. […] CONTENT: Natten till den 14 maj kraschade ett ambulansflygplan, en tvåmotorig Beechcraft King Air, in i en bergsvägg i delstaten New Mexico i södra USA. Samtliga personer ombord – två piloter och två sjuksköterskor – dog. Flygplanet hade lyft från Roswell strax före midnatt och var på väg mot staden Ruidoso för att hämta en patient. Samma natt genomförde USA:s militär ett GPS-störningstest på militärbasen White Sands Missile Range. Militärövningen slog ut ambulansflygplanets navigationssystem och piloterna tvingades flyga enbart med hjälp av flygplanets instrument, utan yttre visuella referenser, eftersom det var mitt i natten i ett glesbefolkat område. Vid tolvslaget berättar piloterna för flygledningscentralen i Albuquerque, som de sedan tidigare kontaktat, att även deras GPS-system nu slutat fungera, enligt tidskriften Wired, som sammanfattat händelseförloppet utifrån en preliminär rapport från den amerikanska haverikommissionen National Transportation Safety Board (NTSB). Flygledarna i Albuquerque var tvungna att hjälpa piloterna nödlanda, samtidigt som åtminstone tre andra flygplan hade rapporterat navigationsproblem på grund av GPS-störningstestet. King Air-flygplanet, delvis på grund av en överbelastad ledningscentral, hade flugit förbi landingsbanan med omkring 15 kilometer. Vid den tidpunkten hade de dock kommit tillräckligt högt upp för att se ljuset från flygplatsen i Ruidoso 50 kilometer bort. Piloterna bad flygledarna om tillåtelse att landa. Begäran beviljades. Men mellan ambulansflyget och landningsbanan reste sig de 3000 meter höga Capitanbergen, något piloterna omöjligt kunde se i nattmörkret. Ambulansflygplanet kraschade rakt in i bergväggen. Enligt rapporter orsakade flygplanskraschen även en skogsbrand. USA:s militär vill inte kommentera händelsen och hänvisar till att fallet är under utredning.
TITLE: Fyra dog när ambulansflygplan kraschade – på grund av Pentagons övning DESCRIPTION: NNatten till den 14 maj kraschade ett ambulansflygplan, en tvåmotorig Beechcraft King Air, in i en bergsvägg i delstaten New Mexico i södra USA. Samtliga personer ombord – två piloter och två sjuksköterskor – dog. En preliminär rapport från USA:s haverikommission släpptes nyligen och händelsen har de senaste veckorna uppmärksammats i amerikansk media. Flygplanet hade […] CONTENT: NNatten till den 14 maj kraschade ett ambulansflygplan, en tvåmotorig Beechcraft King Air, in i en bergsvägg i delstaten New Mexico i södra USA. Samtliga personer ombord – två piloter och två sjuksköterskor – dog. En preliminär rapport från USA:s haverikommission släpptes nyligen och händelsen har de senaste veckorna uppmärksammats i amerikansk media. Flygplanet hade lyft från Roswell strax före midnatt och var på väg mot staden Ruidoso för att hämta en patient. Samma natt genomförde USA:s militär ett GPS-störningstest på militärbasen White Sands Missile Range. Militärövningen slog ut ambulansflygplanets navigationssystem och piloterna tvingades flyga enbart med hjälp av flygplanets instrument, utan yttre visuella referenser, eftersom det var mitt i natten i ett glesbefolkat område. Vid tolvslaget berättar piloterna för flygledningscentralen i Albuquerque, som de sedan tidigare kontaktat, att även deras GPS-system nu slutat fungera, enligt tidskriften Wired, som sammanfattat händelseförloppet utifrån rapporten från den amerikanska haverikommissionen National Transportation Safety Board (NTSB). Flygledarna i Albuquerque var tvungna att hjälpa piloterna nödlanda, samtidigt som åtminstone tre andra flygplan hade rapporterat navigationsproblem på grund av GPS-störningstestet. King Air-flygplanet, delvis på grund av en överbelastad ledningscentral, hade flugit förbi landingsbanan med omkring 15 kilometer. Vid den tidpunkten hade de dock kommit tillräckligt högt upp för att se ljuset från flygplatsen i Ruidoso 50 kilometer bort. Piloterna bad flygledarna om tillåtelse att landa. Begäran beviljades. Men mellan ambulansflyget och landningsbanan reste sig de 3 000 meter höga Capitanbergen, något piloterna omöjligt kunde se i nattmörkret. Ambulansflygplanet kraschade rakt in i bergväggen. Enligt rapporter orsakade flygplanskraschen även en skogsbrand. USA:s militär vill inte kommentera händelsen och hänvisar till att fallet är under utredning.
7ff953584f84559ae17be561d6fe974b2faa76c8
5580e236220e310fc3a202590f6dae40d48530e8
17578679b95c8149e1d4142cd6bf0d8dafc15d32För ett par veckor sedan blev 21-åriga Nora Lindahl svensk mästare på 100 meter med tiden 11.19. Och tidigare i somras sprang Lindahl distansen på 11.15, en 100-del bättre än Linda Haglunds 46 år gamla rekord från OS i Moskva 1980. Lindahls tid är snabbast i Sverige någonsin och hade räknats som svenskt rekord – […]
För ett par veckor sedan blev 21-åriga Nora Lindahl svensk mästare på 100 meter med tiden 11.19. Och tidigare i somras sprang Lindahl distansen på 11.15, en 100-del bättre än Linda Haglunds 46 år gamla rekord från OS i Moskva 1980.
Lindahls tid är snabbast i Sverige någonsin och hade räknats som svenskt rekord – om Lindahl inte bytt från det svenska till det finska landslaget.
Ett byte för att komma undan SOK:s, menar många idrottare, inklusive förbundskapten Kajsa Bergqvist, överdrivna prestationskrav om att realistiskt vara bland de tolv bästa i OS. Nora Lindahl, som har dubbelt medborgarskap med en svensk mamma och finsk pappa, siktar nu på en plats i den finska truppen i OS i Los Angeles 2028.
Lindahl känner sig övergiven av SOK:
– Jag är en av Europas mest lovande juniorsprintrar. Jag har varit med på OS i Paris. Jag har tagit hem medaljer från alla junior-EM jag tävlat i. Men när jag ber [SOK] att ta med mig i sin satsning säger de nej, förklarar hon för finska Yle.
Nyligen valde också David Thid, svensk trea på 400 meter häck, att byta Sverige mot Thailand. Också han för att komma med till OS 2028.
Idrottseliten håller med om att SOK:s krav är extremt hårda – till OS i Paris 2024 kvalade tidsmässigt fyra svenska hinderlöpare in, men SOK lät alla stanna hemma.
– Sådana kriterier i en stenhård gren som sprint är helt absurda, säger Thobias Montler, längdhoppare i världsklass.
Mångkamparen Emil Uhlin, som just nu tävlar i EM i Birmingham, är också starkt kritisk.
– SOK har råd att skicka en delegation på 40 personer för att inspektera tävlingsförhållandena i förväg, men inte att skicka idrottare till själva spelen, där kostnaderna till stor del täcks av den svenska staten och arrangörerna.
FOTNOT: SOK är också dåliga att svara på frågor. Den 20 juli skickade Proletären ett mejl till kommittén för att få svar på frågan varför SOK kräver fortsatt bojkott mot Ryssland för kriget i Ukraina, men inte har något emot att låta krigförande nationer som Israel och USA tävla. Ännu har vi inte fått svar.
bb31d6586e55e2e7ade2175dcb1c4e0699fc0b2dDet var människorättsorganisationen FairSquare som ville att IOC skulle undersöka om Fifabossen Gianni Infantino bröt mot IOC:s etiska regler när den amerikanske fotbollsspelaren Folarin Baloguns automatiska avstängning efter det röda kortet i matchen mot Bosnien och Hercegovina hävdes, och han blev fri att spela i kvartsfinalen mot Belgien. Detta sedan president Trump, god vän och […]
Det var människorättsorganisationen FairSquare som ville att IOC skulle undersöka om Fifabossen Gianni Infantino bröt mot IOC:s etiska regler när den amerikanske fotbollsspelaren Folarin Baloguns automatiska avstängning efter det röda kortet i matchen mot Bosnien och Hercegovina hävdes, och han blev fri att spela i kvartsfinalen mot Belgien.
Detta sedan president Trump, god vän och tänkt affärspartner med Infantino, ringt upp Fifabossen och ifrågasatt det röda kortet.
Men FairSquare, en organisation som på ideell basis jobbar med frågor om de mänskliga rättigheterna inom och i samband med idrotten och olika idrottsevenemang, fick nej av IOC. Efter granskning av klagomålet, inklusive det gällande Fifa-presidenten, kom IOC fram till att fallet låg utanför den jurisdiktion som organisationens etikkommission har.
Detta trots att Donald Trump erkände att han ringt Infantino:
– Allt jag gjorde var att be om en granskning eftersom jag inte tyckte att det var en foul, sade Trump, som också tyckte att beslutet att ge Balogun ett rött kort var ”en stor orättvisa” och att beslutet att häva det var ”verkligt briljant”.
FairSquares kritik gällde också hur beslutet fattades: enligt flera pressuppgifter i ensamt majestät av disciplinkommittés ordförande Mohammad Al Kamali. Ett agerande som Fifa och Infantino hävdade var korrekt samtidigt som de inte ville motivera hur agerandet stämde överens med Fifa:s etiska principer.
Men FairSquares kritik stannade inte där. FairSquare lyfte också Infantinos närmast undergivna stöd till och krypande för Donald Trump.
Det handlar om när Infantino tog plats i Trumps så kallade fredsråd för Gaza, och då bar en röd Trump-keps som påminde om Trumps sejourer som USA:s 45:e och 47:e president.
I samband med lottdragningen för VM i december 2025, hördes Infantino meddela Trump att ”ni kan alltid räkna med mitt stöd, herr president”, vilket enligt FairSquare är oförenligt med den neutralitet som krävs enligt de olympiska reglerna och med Fifas etiska kod.
Infantino lobbade också hårt för att Donald Trump skulle få Nobels fredspris, och när det misslyckades såg Infantino på eget bevåg till att Trump i samband med lottdragningen, istället fick Fifa:s nyinrättade fredspris.
IOC:s undfallenhet för Infantino och president Trump är en tillfällig räddningsplanka för Fifabossen. I vår ska Infantino också överleva en omröstning om hans vidare ledarskap för Fifa: det europeiska förbundet Uefa har ju gjort klart att det vill ha bort Infantino från ledningen. Det efter den senaste skandalen då Infantino med affärshjälp av Trumpfamiljen ville privatisera delar av VM-fotbollen.
Riskkapitalbolaget Thrive Capital, ägt av Joshua Kushner som är bror till Donald Trumps svärson Jared Kushner, skulle gå in som aktör i VM-organisationen. Förslaget väckte ett ilsket ramaskri i stora delar av fotbollsvärlden.
En av dem som krävt Infantinos avgång är ordföranden för det norska förbundet Lise Klaveness som också nämns som en tänkbar efterträdare.
– Han har inte det stöd som krävs för att leda Fifa i dessa tider. Det finns ingen väg tillbaka för Gianni Infantino. Fotbollsvärlden är delad, och vi måste samla oss. Därför vill vi att han avgår, sade Klaveness nyligen.
933b2de5db4a075e377ef03b60128a482316743eSOLIDARITET Hedvig Lindahl, den förre svenska landslagsmålvakten i fotboll, är en av de idrottsprofiler som donerat saker till den auktion som just genomförts för att palestinska toppstudenter ska kunna lämna Gaza för studier utomlands. Auktionen, som avslutades på onsdagen, arrangerades av organisationen Phoenix Space. Hedvig Lindahl, en av de första svenska idrottspersonligheterna på toppnivå som […]
SOLIDARITET Hedvig Lindahl, den förre svenska landslagsmålvakten i fotboll, är en av de idrottsprofiler som donerat saker till den auktion som just genomförts för att palestinska toppstudenter ska kunna lämna Gaza för studier utomlands. Auktionen, som avslutades på onsdagen, arrangerades av organisationen Phoenix Space.
Hedvig Lindahl, en av de första svenska idrottspersonligheterna på toppnivå som uttalade sig ochagerade mot det israeliska folkmordet i Gaza, är en av flera idrottare, författare, skådespelare och musiker som bidragit till auktionen. Lindahl med den tröja hon bar när Sverige tog silver i OS i Tokyo.
När Proletären gick i tryck tisdagen den 11 augusti var budet på Lindahls signerade tröja uppe i närmare 4.000 kronor.
Den före detta engelske landslagsspelaren och senare TV-programledaren Gary Lineker, som gjort sig känd som en både varm och verbal vän till det palestinska folket, bidrog med en signerad tröja från åren i japanska Nagoya Grampus Eight 1992-94: tröjan gick för minst motsvarande 64.000 kronor.