Tornevall Networks

Fotografen och konstnären Charlie Hay, Lillhärdal i Härjedalen, tilldelas Svenska Fotobokspriset 2026 för sin bok No one left to blame. Charlie Hay har fotograferat platser runt om i världen där människor tagit sina liv. I fotoboken kompletteras de svartvita bilderna med en essä av psykologen Vincent Stephen.

Juryns motivering:

”Med ett anspråkslöst format tar Charlie Hay sig an ett komplext ämne utan att bli exploaterande när han fotograferar platser där självmord har ägt rum. Det dova bildspråket och den höga tryckkvaliteten tar med omsorg hand om förlusten och tystnaden som tematik. Fotografi, form, tryck och text samverkar så att fotoboken blir berörande och uttrycker en stilla sorg.”

Vinnaren får en prissumma på 40 000 kronor.

Priset delades ut av Svenska fotografers förbund på Fotoboksgalan den 25 mars i Stockholm.

Övriga nominerade var Hannah Modigh för Searching for Sivagami, Christoffer Hjalmarsson för Echoes of Maidan, Emanuel Cederqvist för Paler Ash och Trinidad Carillo för Oneiromance. De nominerade tilldelas 10 000 kronor vardera.

Sveriges Tidskrifters årsmöte 2026 som hölls den 27 mars 0valde följande ledamöter till Sveriges Tidskrifters styrelse:

Presidium

Ordförande James Savage, The Local (Omval)

Personlig ersättare: Anna Fröjd, Expo (Nyval)

Vice ordförande: Helena Ingvarsdotter, Kollega (Omval)

Personlig ersättare: Åsa Uhlin, Läkartidningen (Nyval)

Övriga ledamöter

Hannes Andersson, Everysport Group (Omval)

Personlig ersättare: Ola Carlson, Offside Press (Omval)

Jonas Nordling, Hotellrevyn (Nyval)

Personlig ersättare: Martin Källberg, Svensk Jakt (Omval)

Cia Jansson, Aller Media (Omval)

Personlig ersättare: Sara Ångström Burling, Aller Media (Omval)

Helena La Corte, LRF Media (Omval)

Personlig ersättare: Thomas Peterssohn, Ny Teknik Group (Omval)

Heikki Lampinen, Story House Egmont (Omval)

Personlig ersättare: Per Kjellander, Story House Egmont (Omval)

Thomas Mattsson, Bonnier News (Omval)

Personlig ersättare: Hanna Mild, Bonnier News (Omval)

Camilla Sjöberg, Albinsson & Sjöberg (Omval)

Personlig ersättare: Anders Juhlin, Keesing Media Group (Omval)

Brit Stakston, Blankspot (Omval)

Personlig ersättare: Leonidas Aretakis, Flamman (Omval)

Jon Åsberg, Fokus (Omval)

Personlig ersättare: Josefin Sigedal, Affärsvärlden (Omval)

Ledamöter i det publiceringsetiska rådet

Fristående sakkunnig ledamot: Lena K Samuelsson, tidigare Aftonbladet (Nyval)

Ledamot: Susanna Lundell, Arbetsvärlden, Företagshistoria (Omval)

Ledamot: Susanna Skarrie, Hem & Hyra (Omval)

Ytterligare en ledamot till det publiceringsetiska rådet utses enligt stadgarna av styrelsen bland dess ledamöter

DN förändrar sitt helgmagasin lagom till påskhelgen och tar in biträdande kulturchef Åsa Beckman och reportern Hanna Fahl som huvudredaktörer. Första numret kommer på lördag.

Premiärnumret frontas av svenska världsartisten Robyn, aktuell med ny skiva och puffarna utlovar reportage om Markarydssjukan (en ärftlig cancergen som gäckat läkarvetenskapen), recept på lyxiga äggrätter samt en genomgång av sötsugets mekanik. Magasinet trycks på tjockare papper och har fått en grafisk upputsning.

Hur skiljer sig Helgen från DN Lördag?

– Helgen är tänkt som lyxigare helgläsning. Vi lägger ihop de studioplåtade intervjuerna från Kultursöndag och de starka reportagen från DN Lördag. Blandat med samtidsspaningar, hälsa, krog, mat och dryck med mera. Jag är säker på att materialet i Helgen kommer att gå bra även digitalt – men det känns ju extra roligt att vi på DN i dag kan göra en sådan här printsatsning, berättar Åsa Beckman för Journalisten.

Fortsätter du som biträdande kulturchef och Hanna Fahl som reporter, krönikör och poddare?

– Vi fortsätter båda med våra vanliga arbetsuppgifter.

Blir de personer som gjort DN Lördag kvar på Helgen?

– Ja, vi har skapat en helghubb där vi samlat ett gäng redaktörer som lämnar texter till Helgen. Där håller Sîlan Diljen i reportagen, och där ingår också bland annat Maria Stengård, som gör mycket livsstilsmaterial, och matredaktören Elin Peters. Och så kommer förstås reportrar från hela redaktionen att skriva i Helgen.

Här är några av 2026 års aprilskämt i medierna:

Sydsvenskan avslöjar att Malmö ska få en signaturdoft för 490 000 skattekronor. En parfymör har fått i uppdrag att ta fram en signaturdoft som ska användas i kommunens fastigheter. ”Kanske nyponrosor med frityrolja? Eller Pågens gifflar korsad med kanalens basiska dunst”, säger parfymören Bernt Gamott.

Ölandsbladet rapporterar att surdegen med Borgholms stora tomma torg är på väg att tas om hand: torget ska bli en karibisk sandstrand med pool, flamingos och palmer – och sand influgen direkt från Bahamas.

Folkbladet Västerbotten avslöjar att norrländskt sötvatten ska ledas söderut via pipelines – till Stockholms trädgårdar och pooler. Ersättningen till Norrland består av rabatterat flaskvatten, en ny busskur och ett löfte om att någon gång bygga klart Norrbotniabanan.

Konkurrenten Västerbottens-Kuriren kontrar med att Umeå kompletterar det offentliga konstverket ”Standing Man” på Rådhustorget med en ny staty – ”Standing Woman”. Den nya statyn kommer dock att stå ”något snett bakom” Standing Man. ”Det är viktigt att satsa på jämställdhet, men också att inte … ja, dra det för långt, jämställdhet är en känslig fråga för vissa i dessa tider”, säger projektledaren till VK.

I Helsingborgs Dagblad rapporterar den för dagen nya reportern Jenny Ahl att HD för att motverka dialekternas död lanserar den nya AI-boten nAIj. Den ska göra att all journalistik kan skrivas och läsas på ”ren nordvästskånska”.

Haparandabladet rapporterar att världens högsta skyskrapa ska byggas på gränsen mellan Sverige och Finland. Tvillingstäderna Haparanda och Torneås nya gemensamma stadshus ska bli 1 000 meter högt.

Frilansgruppen Blå kontoret meddelar att man klonar sina medarbetare för att möta konkurrensen från AI. ”Vi har gått från 30 personer till 98 på bara några månader. Det fina är att vi nu kan jobba hälften så mycket och fakturera minst dubbelt”, säger en Fredrik Nejman som numera finns i fyra versioner.

Och det vetenskapspositiva förlaget Fri Tanke skriver i ett pressmeddelande att man inleder ”ett nytt och oväntat samarbete” med Mediumförbundet och under våren lanserar podcasten Samtal bortom samtalet – ”en serie djupgående möten med medier, forskare, filosofer och, när omständigheterna tillåter, även avlidna tänkare”.

Arbetaren berättar om en oväntad politisk comeback, i artikeln: ”Chock­vänd­ningen: Katja Nyberg klar för Liberalerna” får vi veta att efter Liberalernas beslut att öppna upp för att sitta i regering med Sverigedemokraterna har  helt nya grupper och enskilda börjat intressera sig för partiet. ”Med Katja Nyberg i partiet kan vi skaka av oss den präktighetsaura som förföljt oss”, säger en företrädare för partiet.

Kulturmagasinet Opulens rapporterar idag om en satsning på ”filosofisk fine dining” i Malmö. Restaurang A priori kommer att erbjuda ”upplevelsebaserad gastronomi där mat, dryck och filosofiska reflektioner integreras” och bland de planerade rätterna finns Wittgensteins fisksoppa likväl som Mousse på morot och bergsalt.

Och så berättar Byggnadsarbetaren att mobilförbud i byggbodar sprids över landet. ”Hopplöst. Två lärlingar fick abstinens och kunde inte äta.”

Tidningen Journalisten har inget eget aprilskämt, men det löste Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis åt oss på Facebook:

Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis fejkade en Journalistenartikel.

SVT har varslat om uppsägning av 141 tjänster, varav ungefär en tredjedel utanför Stockholm. Men hur besparingarna slår på de olika arbetsplatserna runt om i landet är fortfarande oklart för många. Oron är stor.

På SVT Göteborg har ingen siffra presenterats, men sannolikt handlar det om fler än fem journalister på programsidan och möjligen en på nyheterna.

– Helt ärligt så vet jag inte en siffra idag. Vi vet att det verkar vara fler på programavdelningen än på nyheterna, men mer än så vet jag inte, säger Sofia Netskar, ordförande i journalistsektionen på SVT Göteborg.

– Det är ju ett enormt ledsamt förslag som verkar kunna slå hårt mot personal i väldigt många delar av Sverige.

Hur är stämningen bland medlemmarna?

– Det är omskakande för alla, och frågorna flyger åt alla håll just nu. Det är svårt för alla att förstå exakt hur det kommer att landa, säger Sofia Netskar.

SVT Nyheter Småland blir enligt förslaget av med sin lokala tv-desk, vilket innebär att man kommer att sluta sända lokala nyheter från tv-huset i Växjö. De lokala nyhetssändningarna för Småland kommer i stället att skötas från någon av de fem orter som kommer att kvar sina tv-deskar. Redaktionen i Växjö drabbas hårt. Fem av 14 tjänster ska försvinna på redaktionen i Växjö: två programledare, två reportrar och en redaktör.

– Vi visste att det skulle bli stora besparingar och att det kunde bli nedskärningar även hos oss, men jag blev förvånad över att det blev så mycket som fem tjänster i Växjö. Det känns jättetråkigt att det bara kommer att bli sex reportertjänster kvar i Växjö. Det är klart att det kommer att märkas att det blir färre journalister som bevakar området, säger Clary Kroon, ordförande i journalistsektionen i Småland.

– Stämningen är dyster. Det finns en stor oro, men mycket är oklart ännu, så ingen vet vem det är som kommer att bli drabbad. Det känns också väldigt tråkigt att Växjö måste sluta sända nyheter efter över 40 år, säger Clary Kroon.

Även SVT:s lokala nyhetsredaktioner i Stockholm, Sundsvall och Karlstad förlorar sina tv-deskar, enligt arbetsgivarens förslag.

Rino Rotevatn, ordförande i journalistsektionen i Värmland, är noga med att poängtera att det inte går att slå fast hur det kommer att bli i Karlstad – inget är ju förhandlat och klart.

– Det som det flaggats för är ju att tv-desken försvinner och det skulle kunna innebära tre à fyra tjänster, säger Rino Rotevatn.

Hur ser du på förslaget?

– Det känns tungt och inte bara för att det sannolikt leder till uppsägningar. Det är en del av vår själ och identitet som går förlorad och eftersom vi ännu inte fått några konkreta svar på hur de lokala nyhetssändningarna kommer att produceras och se ut är ovissheten stor just nu.

Även på arbetsplatser där arbetsgivaren inte lagt något varsel finns en oro. SVT Nyheter Öst i Norrköping, Linköping och Visby påverkas inte alls i förslaget sett till antalet anställda.

– Nedläggningen av fyra tv-deskar kommer dock göra att vår tv-desk får mer att göra. Det råder en orolig stämning, så klart, eftersom det är så många frågetecken, säger Tobias Holmqvist, ordförande i sektionen på klubbsektionen i Norrköping.

På SVT i Dalarna och Gävleborg klarar man sig undan nedskärningar. Tv-desken i Falun kommer precis som den i Norrköping att få ansvar för fler lokala titlar när fyra tv-deskar läggs ned.

– Det gäller både morgon- och kvällssändningar och kommer att innebära en ökad belastning på de kvarvarande tv-deskarna när de får ta hand om de nedlagda deskarnas jobb, säger Anders Hansson, ordförande på sektionen i Dalarna och Gävleborg.

En pooltjänst som delats mellan Gävle och Uppsala och är placerad i Gävle försvinner enligt förslaget.

– Stämningen på arbetsgolvet är lättad i Dalarna efter gårdagens besked men lite mer spänd i Gävleborg av förklarliga skäl. Även om Gävleborg och Dalarna klarade sig hyfsat i det här förslaget så går tankarna här förstås till de kamrater och kollegor som ligger sämre till och eventuellt kommer att få lämna sina jobb. Det är aldrig roligt med nedskärningar men nu vet vi i alla fall huvuddragen i vad arbetsgivaren vill göra. Vi hoppas på framgångar i de förhandlingar som väntar och att det blir färre uppsägningar i slutänden än de varsel som lagts nu, säger Anders Hansson.

Förslaget har relativt liten påverkan på SVT Norrbotten.

– Vi vet ännu inte ifall paketet kommer att påverka tillsättandet av en vakant tjänst på redaktionen, säger Hans Sternlund, sektionsordförande i Norrbotten.

Hur ser du på förslaget?

– Det var ett betydligare tuffare besked än väntat och jag hade inte trott att det inte skulle beröra så många tjänster som det ser ut att göra. Vi är såklart nedstämda och vi känner med våra kollegor på de mer drabbade redaktionerna.

På SVT Umeå med 120 medarbetare berörs ett tiotal tjänster av förslaget.

Enligt arbetsgivarens förslag ska SVT Nyheters lokala editioner i Helsingborg och i Södertälje helt upphöra och ”integreras i SVT Nyheter Skåne respektive SVT Nyheter Stockholm”. I informationen från SVT uppges att redaktionerna kommer att finnas kvar, men ”minskar något i storlek”. Många medarbetare har dock uppfattat det som att redaktionerna helt läggs ned, men SVT uppger för Journalisten att redaktionerna enligt förslaget kommer att finnas kvar på plats i Helsingborg och i Södertälje.

– Det är väldigt förvirrande just nu, det är mycket man vill ha svar på, säger en medarbetare.

På måndagen informerades SVT:s personal om att SVT varslar 141 tjänster. Ungefär två tredjedelar av varslen ligger på Nyheter och Sport.

Enligt uppgifter till Journalisten försvinner var tionde tjänst på Riksnyheterna i Stockholm: 30 tjänster. Stämningen bland medarbetarna beskrivs för Journalisten som lite orolig men avvaktande, med många frågor som är oklara i nuläget.

Titeln ”Nyheter på lätt svenska” läggs ned, övriga produktioner blir så vitt känt kvar men ska göras av färre personer och på billigare sätt.

– Man pratar mycket om nya arbetssätt, smarta samarbeten, planering och automation, och det kan vara jättebra saker men det är svårt att förstå vad det innebär i praktiken. Det finns en oro att vi ska spara genom tuffare scheman, sämre kvalitet eller stress genom att hoppa mellan olika roller. Det blir jätteviktigt att vi är varsamma om arbetsmiljön, att förändringar förankras väl hos medarbetarna och att vi värnar vår journalistik om vi ska bli färre, säger Hedvig Eriksson, ledamot i sektionsstyrelsen.

En del av sparbetinget som tydligt har kommunicerats är att slå ihop Aktuellt och Agenda. De idag två olika redaktionerna föreslås bli en gemensam.

– Det här är två program som rätt mycket jobbar med saker som påminner om varandra, med politiska debatter, ansvarsutkrävande intervjuer, reportage och bildberättande. Ibland jagar vi samma gäster till programmen. Vi tror att det blir bättre på helheten om man jobbar som en redaktion, säger ansvarig utgivare Michael Kucera.

Hur stor besparing innebär det i antal tjänster?

– Vi vet inte riktigt, men har sagt i storleksordningen ungefär fyra tjänster.

Kommer programtitlarna Aktuellt och Agenda att finnas kvar?

– Vad det här ska heta vet vi inte än, det är ett varumärkesarbete som vi behöver göra. Ska allt heta Agenda, ska allt heta Aktuellt, ska det heta något annat?

Hur har det här landat hos medarbetarna?

– Det är en omtumlande tid, när man får besked att vi ska bli färre, att man själv eller kollegor kanske får gå. Det finns mycket frågor, säger Michael Kucera.

På SVT Sport ska det enligt uppgifterna som kommunicerades på måndagen röra sig om ett tiotal tjänster som försvinner.

– Det har inte på något sätt preciserats vilka roller som kommer att drabbas, uppger AnnaMaria Fredholm, sektionsordförande i journalistklubben vid SVT.

Hur ser du på förslaget?

– Det är tufft. Men så mycket är oklart att det är svårt att ta in. Vissa delar av omställningen låter lovande och kan bli bra, ökad närvaro i Play, och så vidare. Andra känns tuffare, som att sporten lämnar Morgonstudion. Rent rättighetsmässigt kommer det självklart att slå mot det breda sportutbudet och det känns tråkigt, men går i linje med den nya strategin. Det gör många ledsna, många här på SVT Sport har sett oss som en kanal för små sporter som inte får synas på så många andra ställen. Det är stor risk att det utbudet minskar drastiskt nu, ännu mer än det hade gjort om enbart den nya strategin skulle följas.

Hur är stämningen bland medlemmarna hos er?

– Tung. Lite förvirrad, vad ska egentligen hända och med vem?

I en video på Christian Petersons Instagram med över 900 000 visningar syns en pressfotograf som bevakar en demonstration. Högeraktivisten Nick Alinia dyker upp i bild och väser ”Ditt jävla äckel. Ni kan inte skrämma oss. Fattar du det? Fattar du att ni håller på att förlora? Gå till polisen din jävla sopa”.

Det är oklart vilka som håller på att förlora, och vad, men jag tolkar det som att det är journalistkåren som håller på att förlora möjligheten att kunna utföra sitt arbete utan att bli trakasserade av högerextremister.

Christian Peterson, med en bakgrund inom Nordiska motståndsrörelsen och på den högerextrema sajten Exakt24 och Nick Alinia följer efter honom och filmar bland annat hans mobilskärm där hans sms-konversationer syns. Han gör ett nytt försök att fotografera talarna, men då ställer sig Christian Peterson i vägen för att hindra honom från att ta bilder.

Sedan följer digitala uthängningar från både Christian Peterson och Nick Alinia som publicerar filmer och inlägg om händelsen. Rubriken på en av filmerna är ”Nick Alinia jagar iväg Expo”. Sedan följer, enligt ett välkänt mönster, trakasserier och hot från deras följare mot fotografen.

Tidigare har ETC och Expressen skrivit om hur de som granskat Christian Peterson utsatts för trakasserier som drabbat dem och deras familjer. Många journalister har aldrig berättat om det, av familjeskäl eller för att de har blivit avrådda av säkerhetsskäl. Anna Gullberg var en av dem, fram till att hon nyligen trädde fram och skrev i Expressen om den orosanmälan som vände upp och ner på hennes liv efter att hon granskat Christian Peterson. (Christian Peterson nekar till att det är han själv som gjort en orosanmälan om Anna Gullberg.)

Högerextrema aktivister har i alla tider ägnat sig åt trakasserier av meningsmotståndare och journalister. Det som är nytt är att både Christian Peterson och Nick Alinia samtidigt lyfts fram i andra medier och poddar. Ironiskt nog delvis för sina ”journalistiska” gärningar.

När det gäller en podd som Framgångspodden med Alexander Pärleros, som nyligen gästades av Nick Alinia, kanske det handlar om att han inte riktigt förstår vad han gör. Kanske är det helt oemotståndligt bra content att ha en gäst som är en ”kontroversiell” person med många följare. Jag vet inte.

I andra fall, som när det gäller Fokus och Kvartal, är de fullt medvetna om vad de gör. När Nick Alinia var med i Kvartals podd i höstas var det, till skillnad mot i Framgångspodden, med kontext, problematiserande och kritiska frågor. Men Nick Alinia presenterades av Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt som ”högerprofil, youtuber och publicist”.

Kvartal har också flera gånger beskrivit Christian Peterson som journalist i sin rapportering.

Lite kontext: Sedan Pelle Zackrisson vandrade in på Kvartals redaktion i höstas, med ett glatt humör och en bakgrund på Bulletin, Nyheter Idag och Riks, har det blivit drag under galoscherna. Han rekryterades som ”reporter med fokus på nyhetsarbete och granskning”, men nu sägerKvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt att Zackrisson är en ”profil”, med hög rätt att tycka vad han vill, vilket alla på Kvartal ska vara nu om jag förstått det hela rätt.

Pelle Zackrisson har i alla fall tagit den rollen på stort allvar. Christian Peterson benämner han som ”journalist” eller ”frilansjournalist” och i en intervju med ETC beskriver han honom som en journalist med ”ett otroligt journalistiskt driv” och säger till ETC:s reporter: ”Jag tycker att ni är journalister, likväl som att Christian Peterson är journalist och folk som jobbar på SVT”. En beskrivning som Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt inte verkar ha några problem med.

När den högerradikale amerikanske filmaren James O’Keefe besökte Sverige och gjorde ett ”reportage” från Rinkeby tillsammans med Christian Peterson skrev Pelle Zackrisson en hyllande artikel i Kvartal, och beskrev James O’Keefe som ”på många sätt en throwback till klassisk grävjournalistik”.

Själv blev jag nyligen ofrivilligt Pelle Zackrissons försvarare i en försåtligt upplagd artikel i Svenska Dagbladet. Jag uttalade mig allmänt om politiker och tjänstemän som börjat bete sig mer fientligt mot medier och journalister, men när jag läste artikeln var det enda intervjuade caset Pelle Zackrisson som tydligen nekats en intervju med S-ledaren Magdalena Andersson. Jag tycker att det var yrkesetiskt tveksamt av Svenska Dagbladet. Om SvD:s reporter istället frågat mig om sitt specifika case hade jag kanske svarat något i stil med att det är imponerande att Magdalena Andersson besitter en så djup kunskap om det svenska medielandskapet att hon förstått att Pelle Zackrisson är som ett inbäddat alternativmedie i Kvartalredaktionen. (Några som däremot inte verkar ha förstått det är redaktionen på Medierna i P1 som beskriver sig som ett ”mediegranskande program”, men som intervjuade Pelle Zackrisson om utgivarfrågor i en fryntligt inledd intervju i förrförra veckans program.)

Vad är det som pågår här egentligen? Försöker Jörgen Huitfeldt trolla ”mainstreammedia”, tycker Medierna i P1 att det känns lite spännande att haka på, och försöker Svenska Dagbladet trolla mig? Kanske var det Kvartal som trollade in sig själva i den där SvD-artikeln? Jag är själv förvirrad, vilket jag antar att delar av Kvartals redaktion också måste vara. Men jag vet en sak: Det här bidrar till att legitimera aktörer som ligger bakom verkliga trakasserier och hot mot riktiga journalister. Och jag undrar: Varför vill Kvartal kalla högerextrema aktivister för journalister?

Transparens: Pressfotografen i fråga är deltidsanställd på Journalisten, men frilansar för flera andra uppdragsgivare, och fotograferade demonstrationen för Expo.

Fotnot: Läs mer om ok-tecknet och kopplingen till högerextremism här.

Igår gick SVT ut med att 141 tjänster varslas i sparbetinget om 355 miljoner kronor som företaget genomför, delvis som en följd av de kraftigt ökade kostnaderna för marknätet.

Nu uppger kulturminister Parisa Liljestrand för Kulturnyheterna att regeringen ”har för avsikt att remittera ett förslag” om extra pengar för att täcka de ökade marknätskostnaderna. Ministern understryker dock att ”ett beslut om en extra medelstilldelning inte är fattat, utan det är något som riksdagen kommer att få ta slutlig ställning till”.

Påverkas i så fall det nu liggande sparpaketet?

– Sparpaketet kommer att bli lindrigare om samhällskostnaderna för marknätet kompenseras. Men SVT behöver fortfarande sänka kostnaderna, svarar Catarina Wilson, kommunikationsansvarig på SVT.

Ansvarig utgivare Michael Kucera säger att SVT i det nya programformatet, som också det ska ledas av Anders Holmberg, vill ta tillvara det bästa med 30 minuter – välresearchade, ansvarsutkrävande intervjuer – men skruva på formatet.

Hur då?

– När vi har tunga gäster i programmet så får vi en stor publik. När vi inte får tunga gäster är det ibland svårt att få folk att titta klart. Så en sak vi funderar på är om programmet skulle kunna sändas när vi har en bra bokning, i stället för en viss dag, säger Michael Kucera, och betonar att ingenting är beslutat.

Anders Holmberg menar att nedläggningsbeskedet är ”ledsamt”.

– Både jag och min redaktör Lars Eisjö som drog igång programmet tycker att den här typen av program och journalistik behövs i SVT. Ett lite längre intervjuformat med makthavare där vi ägnar oss åt det som i min bok är journalistikens grunduppdrag: att granska makten. I en tid när det finns väldigt många ytor och plattformar för politiker att föra ut sitt budskap i andra former av intervjuer, mer ”nyfiken på” där den som intervjuar egentligen står på samma sida som politikern i fråga – så ser vi en poäng med att det finns oberoende och opartiska program som ägnar sig åt klassiskt ansvarsutkrävande, säger han.

Nu ska det ju ersättas med ett annat program. Förhåller du dig skeptisk till att det blir lika bra?

– Nej, men det är väldigt oklart än så länge vad det ska bli och vara. Jag tror att om man vill nå nya grupper och en mycket större publik, då måste man nog göra ett annat program, med andra gäster. Det finns en motsättning där som är svår att komma runt tror jag.

– Jag ser en poäng att göra den här sortens program även utan en jättestor publik. Det är en sorts renhållningsuppdrag som jag tycker att public service ska ägna sig åt. Makthavare ska veta att vi har ett sådant program och att vi förväntar oss att de kommer. Vi kan inte stirra oss blinda på tittarsiffrorna för den typen av program, säger Anders Holmberg.

Att göra program när det finns en bra bokning då, som Michael Kucera säger?

– Jag har ingen konflikt med Michael Kucera, men känner mig bara genuint osäker på om SVT med det kommer uppnå det man hoppas på: unga tittare, mycket tittning på Play, och så vidare. Alla vill ha en stor publik, men det finns andra värden för ett public service-bolag. Vi tycker att vi har fått ett stort genomslag trots att vi inte haft tittarsiffror à la Carina Bergfeldt, genom att vi varit hyfsade på att ställa spetsiga frågor och fått andra att skriva om våra program. Vi har påverkat den politiska debatten.

30 minuter sänder sin sista säsong i höst. Inför valet ska Anders Holmberg tillsammans med Camilla Kvartoft göra partiledarintervjuer och valvakan.