Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
06ace0e700796f828265918e933f31890a3e06dbhar avlidit.
Thomas Bibin arbetade för Sveriges Radio åren 1978-2007. Han anställdes som reporter och producent vid dåvarande Sveriges Riksradio i Göteborg 1981 och från 1992 var han redaktionschef för nyhetsredaktionen i Göteborg, med sändningar i P1 och P4.
Han gjorde under många år reportage från Sri Lanka, Indien, Bangladesh och andra länder i regionen för radio och för tidskriften Sydasien, som han var med och grundade 1977 och där han under många år var ansvarig utgivare.
Thomas Bibin blev 79 år.
65d293b444456a026c973d4a476a1a82400b4208Fackförbundet Ledarnas kommande förbundsstyrelse kommer överväga att låta medier ackreditera sig till nästa kongress. Det uppger avgående ordförande Andreas Miller, som själv har en lång bakgrund som journalist.
Som Journalisten rapporterat gick Medieledarna, en branschförening inom Ledarna, igår ut med uppmaningen att släppa in journalister för att bevaka nästa veckas förbundskongress på plats.
Så kommer inte att ske, förbundet hänvisar till att kongressen streamas digitalt. Däremot kommer den tillträdande förbundsstyrelsen att överväga ackreditering till nästa kongress, uppger den avgående ordföranden Andreas Miller i mejl till Journalisten.
Andreas Miller har själv en bakgrund som ordförande för just Medieledarna, och en lång karriär som journalist på Sveriges Radio bakom sig, bland annat som P1-programledare och kanalchef för P4 Uppland.
Borde inte du med din långa bakgrund inom journalistik värna om just transparens?
– Vi värnar transparens, alla intresserade inklusive media kan följa kongressen live via vår webb. Under mina åtta år och så långt tillbaka jag har kunnat undersöka har vi inte haft ackreditering till kongressen, svarar Andreas Miller.
Har beslutet någon koppling till Altingets rapportering om ditt avgångsvederlag?
– Nej, media är välkomna att bevaka kongressen via vår live-streaming. Vi har även varit öppna gentemot media och svarat på frågor om såväl kongressen som om avtalet, bland annat till Altinget.
Journalisten ställde också frågan om man tidigare har nekat medier ackreditering, och fick svar från pressekreteraren Carina Kit:
– Under min tid på Ledarna och tre kongresser har ingen från media visat intresse för att närvara.
f17fac3a1d1969c59821a55e04101029f1de7ce4
65d293b444456a026c973d4a476a1a82400b4208
TITLE: Ledarnas ordförande: ”Värnar transparens” DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarnas kommande förbundsstyrelse kommer överväga att låta medier ackreditera sig till nästa kongress. Det uppger avgående ordförande Andreas Miller, som själv har en lång bakgrund som journalist. CONTENT: Som Journalisten rapporterat gick Medieledarna, en branschförening inom Ledarna, igår ut med uppmaningen att släppa in journalister för att bevaka nästa veckas förbundskongress på plats. Så kommer inte att ske, förbundet hänvisar till att kongressen streamas digitalt. Däremot kommer den tillträdande förbundsstyrelsen att överväga ackreditering till nästa kongress, uppger den avgående ordföranden Andreas Miller i mejl till Journalisten. Andreas Miller har själv en bakgrund som ordförande för just Medieledarna, och en lång karriär som journalist på Sveriges Radio bakom sig, bland annat som P1-programledare och kanalchef för P4 Uppland. Borde inte du med din långa bakgrund inom journalistik värna om just transparens? – Vi värnar transparens, alla intresserade inklusive media kan följa kongressen live via vår webb. Under mina åtta år och så långt tillbaka jag har kunnat undersöka har vi inte haft ackreditering till kongressen, svarar Andreas Miller. Har beslutet någon koppling till Altingets rapportering om ditt avgångsvederlag? – Nej, media är välkomna att bevaka kongressen via vår live-streaming. Vi har även varit öppna gentemot media och svarat på frågor om såväl kongressen som om avtalet, bland annat till Altinget.
TITLE: Ledarnas ordförande: ”Värnar transparens” DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarnas kommande förbundsstyrelse kommer överväga att låta medier ackreditera sig till nästa kongress. Det uppger avgående ordförande Andreas Miller, som själv har en lång bakgrund som journalist. CONTENT: Som Journalisten rapporterat gick Medieledarna, en branschförening inom Ledarna, igår ut med uppmaningen att släppa in journalister för att bevaka nästa veckas förbundskongress på plats. Så kommer inte att ske, förbundet hänvisar till att kongressen streamas digitalt. Däremot kommer den tillträdande förbundsstyrelsen att överväga ackreditering till nästa kongress, uppger den avgående ordföranden Andreas Miller i mejl till Journalisten. Andreas Miller har själv en bakgrund som ordförande för just Medieledarna, och en lång karriär som journalist på Sveriges Radio bakom sig, bland annat som P1-programledare och kanalchef för P4 Uppland. Borde inte du med din långa bakgrund inom journalistik värna om just transparens? – Vi värnar transparens, alla intresserade inklusive media kan följa kongressen live via vår webb. Under mina åtta år och så långt tillbaka jag har kunnat undersöka har vi inte haft ackreditering till kongressen, svarar Andreas Miller. Har beslutet någon koppling till Altingets rapportering om ditt avgångsvederlag? – Nej, media är välkomna att bevaka kongressen via vår live-streaming. Vi har även varit öppna gentemot media och svarat på frågor om såväl kongressen som om avtalet, bland annat till Altinget. Journalisten ställde också frågan om man tidigare har nekat medier ackreditering, och fick svar från pressekreteraren Carina Kit: – Under min tid på Ledarna och tre kongresser har ingen från media visat intresse för att närvara.
65d293b444456a026c973d4a476a1a82400b4208
f17fac3a1d1969c59821a55e04101029f1de7ce4
f17fac3a1d1969c59821a55e04101029f1de7ce4Fackförbundet Ledarnas kommande förbundsstyrelse kommer överväga att låta medier ackreditera sig till nästa kongress. Det uppger avgående ordförande Andreas Miller, som själv har en lång bakgrund som journalist.
Som Journalisten rapporterat gick Medieledarna, en branschförening inom Ledarna, igår ut med uppmaningen att släppa in journalister för att bevaka nästa veckas förbundskongress på plats.
Så kommer inte att ske, förbundet hänvisar till att kongressen streamas digitalt. Däremot kommer den tillträdande förbundsstyrelsen att överväga ackreditering till nästa kongress, uppger den avgående ordföranden Andreas Miller i mejl till Journalisten.
Andreas Miller har själv en bakgrund som ordförande för just Medieledarna, och en lång karriär som journalist på Sveriges Radio bakom sig, bland annat som P1-programledare och kanalchef för P4 Uppland.
Borde inte du med din långa bakgrund inom journalistik värna om just transparens?
– Vi värnar transparens, alla intresserade inklusive media kan följa kongressen live via vår webb. Under mina åtta år och så långt tillbaka jag har kunnat undersöka har vi inte haft ackreditering till kongressen, svarar Andreas Miller.
Har beslutet någon koppling till Altingets rapportering om ditt avgångsvederlag?
– Nej, media är välkomna att bevaka kongressen via vår live-streaming. Vi har även varit öppna gentemot media och svarat på frågor om såväl kongressen som om avtalet, bland annat till Altinget.
f17fac3a1d1969c59821a55e04101029f1de7ce4
65d293b444456a026c973d4a476a1a82400b4208
TITLE: Ledarnas ordförande: ”Värnar transparens” DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarnas kommande förbundsstyrelse kommer överväga att låta medier ackreditera sig till nästa kongress. Det uppger avgående ordförande Andreas Miller, som själv har en lång bakgrund som journalist. CONTENT: Som Journalisten rapporterat gick Medieledarna, en branschförening inom Ledarna, igår ut med uppmaningen att släppa in journalister för att bevaka nästa veckas förbundskongress på plats. Så kommer inte att ske, förbundet hänvisar till att kongressen streamas digitalt. Däremot kommer den tillträdande förbundsstyrelsen att överväga ackreditering till nästa kongress, uppger den avgående ordföranden Andreas Miller i mejl till Journalisten. Andreas Miller har själv en bakgrund som ordförande för just Medieledarna, och en lång karriär som journalist på Sveriges Radio bakom sig, bland annat som P1-programledare och kanalchef för P4 Uppland. Borde inte du med din långa bakgrund inom journalistik värna om just transparens? – Vi värnar transparens, alla intresserade inklusive media kan följa kongressen live via vår webb. Under mina åtta år och så långt tillbaka jag har kunnat undersöka har vi inte haft ackreditering till kongressen, svarar Andreas Miller. Har beslutet någon koppling till Altingets rapportering om ditt avgångsvederlag? – Nej, media är välkomna att bevaka kongressen via vår live-streaming. Vi har även varit öppna gentemot media och svarat på frågor om såväl kongressen som om avtalet, bland annat till Altinget.
TITLE: Ledarnas ordförande: ”Värnar transparens” DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarnas kommande förbundsstyrelse kommer överväga att låta medier ackreditera sig till nästa kongress. Det uppger avgående ordförande Andreas Miller, som själv har en lång bakgrund som journalist. CONTENT: Som Journalisten rapporterat gick Medieledarna, en branschförening inom Ledarna, igår ut med uppmaningen att släppa in journalister för att bevaka nästa veckas förbundskongress på plats. Så kommer inte att ske, förbundet hänvisar till att kongressen streamas digitalt. Däremot kommer den tillträdande förbundsstyrelsen att överväga ackreditering till nästa kongress, uppger den avgående ordföranden Andreas Miller i mejl till Journalisten. Andreas Miller har själv en bakgrund som ordförande för just Medieledarna, och en lång karriär som journalist på Sveriges Radio bakom sig, bland annat som P1-programledare och kanalchef för P4 Uppland. Borde inte du med din långa bakgrund inom journalistik värna om just transparens? – Vi värnar transparens, alla intresserade inklusive media kan följa kongressen live via vår webb. Under mina åtta år och så långt tillbaka jag har kunnat undersöka har vi inte haft ackreditering till kongressen, svarar Andreas Miller. Har beslutet någon koppling till Altingets rapportering om ditt avgångsvederlag? – Nej, media är välkomna att bevaka kongressen via vår live-streaming. Vi har även varit öppna gentemot media och svarat på frågor om såväl kongressen som om avtalet, bland annat till Altinget. Journalisten ställde också frågan om man tidigare har nekat medier ackreditering, och fick svar från pressekreteraren Carina Kit: – Under min tid på Ledarna och tre kongresser har ingen från media visat intresse för att närvara.
65d293b444456a026c973d4a476a1a82400b4208
f17fac3a1d1969c59821a55e04101029f1de7ce4
8a2b266b64ab584e4a4c06171b725e88df31af05Skövde Nyheters övergång från gratistidning i papper till digital, prenumererad tidning har misslyckats och nu vill Bonnier News Local lägga ned tidningen. Tre journalister berörs av förslaget. ”Vi blev chockade”, säger tf chefredaktör Kristina Claesson.
För fyra år sedan blev gratistidningen Skövde Nyheter en prenumererad nyhetstidning online. Övergången har inte fungerat tillräckligt väl, och nu vill ägaren Bonnier News Local lägga ned tidningen.
Kristina Claesson, som jobbat på tidningen sedan 1990-talet, tror att ett skäl till att det har varit svårt att få affären att fungera är konkurrenssituationen.
– Skaraborgs Läns Allehanda är stark på orten och vi har varit den mindre spelaren. Vi har fokuserat på det superlokala och på målgruppen 30–39 år, med mycket rapportering om handel, nya företag och butiker, och debatter om stadskärnan. Det har blivit läst, men vi har inte lyckats dra in så många prenumeranter som vi behöver för att det ska gå runt ekonomiskt, säger Kristina Claesson.
Skövde Nyheter har funnits i olika format sedan 1907, och har varit något av en experimentverkstad. På storhetstiden på 1990-talet hade tidningshuset grafiker, en egen fotoavdelning och ett tiotal reportrar. Skövde Nyheter hade då 10 000 prenumeranter, och var en klassisk prenumererad lokaltidning i tabloidformat. När Herenco (Hallpressen) blev ensam ägare gjordes tidningen om till broadsheet för att underlätta för tryckeriet.
– Våra läsare blev … jag höll på att säga skogstokiga. De var vana vid tabloid och fick inte plats med fullformatstidningen på frukostbordet. Där tappade vi många prenumeranter, säger Kristina Claesson.
2007 lades Skövde Nyheter ner men återuppstod som gratistidning med en nyhetssajt. Under en period var den en prenumererad endagarstidning, i övrigt ställdistribuerad gratistidning. Och för fyra år sedan lades papperstidningen ned och SN blev helt digital. Idag har SN cirka 1 100 prenumeranter.
– Det har varit en lång resa, och det har varit ganska rörigt. Skövde Nyheter har varit en fågel Fenix, medger Kristina Claesson.
I måndags fick hon veta att Bonnier News Local vill lägga ner tidningen från och med den 1 augusti. På tisdagen informerades personalen av Carl-Johan Bergman, chef för BNL:s redaktionella verksamhet.
– Det var mycket känslor. Vi blev chockade.
Tre heltidsanställda journalister berörs av nedläggningsförslaget och om förslaget går igenom efter den fackliga förhandlingen sker en omplaceringsutredning.
Skövde Nyheter lades ju ned första gången 2007. Finns det någon chans att den återuppstår?
– Ja, det vet man inte. Samhället ser så annorlunda ut idag än då. Sen tror jag inte att små tidningar alltid gynnas av +Allt-prenumerationerna. Den som prenumererar på SLA eller någon av våra systertidningar, eller DN eller Expressen och har +Allt, kan ju läsa Skövde Nyheter gratis. De pengarna går inte till oss. Det finns självklart fördelar med +Allt-paketet men det här är kanske en nackdel, säger Kristina Claesson.
Carl-Johan Bergman, chef redaktionell verksamhet i Bonnier News Local, säger i en kommentar:
”Vi har under flera år arbetat med att skapa lönsamhet i Skövde Nyheter. Trots flera åtgärder på både kostnads- och intäktssidan har det tyvärr inte lyckats. Konkurrensen är hård på orten och vi ser inte att det finns fler åtgärder att ta till. Det är ett tråkigt beslut, samtidigt som vi tar ansvar för helheten.”
e1273b5336d67586f4707593f172107bb9977deaFackförbundet Ledarna har nekat Altinget ackreditering till sin kongress nästa vecka. Nu uppmanar Ledarnas branschförening Medieledarna förbundet att tänka om. UPPDATERAD
”Medieledarna välkomnar all granskning av fri och oberoende media – även av vår egen organisation och interna medlemsdemokrati. Vi uppmanar Ledarna att öppna kongressen för ackrediterad media och journalister som vill bevaka och rapportera från kongressen på plats i Norrköping.”
Det skriver styrelsen för Medieledarna genom ordförande Csaba Bene Perlenberg i ett inlägg i sociala medier på torsdagen, och uppger att uttalandet görs ”med anledning av Altingets rapportering om den stundande kongressen inom Ledarna”.
Inför kongressen i Norrköping den 26-28 maj har Altinget bland annat rapporterat om att flera av branschföreningarna riktar kritik mot hur förbundet styrs.
Ledarna har ingen tradition av att ha journalister närvarande, uppger fackförbundets pressekreterare Carina Kit för Journalisten:
Varför stänger ni kongressen för medier?
– Media är välkomna att följa Ledarnas kongress live via ledarna.se.
Hur ser ni på Medieledarnas krav, ändrar ni beslutet?
– Ledarna har hittills inte haft någon tradition av att ackreditera journalister till sina kongresser. Vi kommer att ta detta under övervägande till kommande kongresser.
Altinget tf chefredaktör Anton Säll tycker att det är synd att Ledarna inte har kongresser öppna för medier:
– På plats eller inte – vi kommer fortsätta bevaka viktiga aktörer och organisationers förehavanden. Altingets Rebecka Prahls utmärkta bevakning hittills har visat varför det är viktigt.
ff5e080ea09f26c3191acbfc56487858368868af
e1273b5336d67586f4707593f172107bb9977dea
TITLE: Ledarna portar journalister – får kritik av Medieledarna DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarna har nekat Altinget ackreditering till sin kongress nästa vecka. Nu uppmanar Ledarnas branschförening Medieledarna förbundet att tänka om. CONTENT: ”Medieledarna välkomnar all granskning av fri och oberoende media – även av vår egen organisation och interna medlemsdemokrati. Vi uppmanar Ledarna att öppna kongressen för ackrediterad media och journalister som vill bevaka och rapportera från kongressen på plats i Norrköping.” Det skriver styrelsen för Medieledarna genom ordförande Csaba Bene Perlenberg i ett inlägg i sociala medier på torsdagen, och uppger att uttalandet görs ”med anledning av Altingets rapportering om den stundande kongressen inom Ledarna”. Inför kongressen i Norrköping den 26-28 maj har Altinget bland annat rapporterat om att flera av branschföreningarna riktar kritik mot hur förbundet styrs. Ledarna har ingen tradition av att ha journalister närvarande, uppger fackförbundets pressekreterare Carina Kit för Journalisten: Varför stänger ni kongressen för medier? – Media är välkomna att följa Ledarnas kongress live via ledarna.se. Hur ser ni på Medieledarnas krav, ändrar ni beslutet? – Ledarna har hittills inte haft någon tradition av att ackreditera journalister till sina kongresser. Vi kommer att ta detta under övervägande till kommande kongresser.
TITLE: Ledarna portar journalister – får kritik av Medieledarna DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarna har nekat Altinget ackreditering till sin kongress nästa vecka. Nu uppmanar Ledarnas branschförening Medieledarna förbundet att tänka om. UPPDATERAD CONTENT: ”Medieledarna välkomnar all granskning av fri och oberoende media – även av vår egen organisation och interna medlemsdemokrati. Vi uppmanar Ledarna att öppna kongressen för ackrediterad media och journalister som vill bevaka och rapportera från kongressen på plats i Norrköping.” Det skriver styrelsen för Medieledarna genom ordförande Csaba Bene Perlenberg i ett inlägg i sociala medier på torsdagen, och uppger att uttalandet görs ”med anledning av Altingets rapportering om den stundande kongressen inom Ledarna”. Inför kongressen i Norrköping den 26-28 maj har Altinget bland annat rapporterat om att flera av branschföreningarna riktar kritik mot hur förbundet styrs. Ledarna har ingen tradition av att ha journalister närvarande, uppger fackförbundets pressekreterare Carina Kit för Journalisten: Varför stänger ni kongressen för medier? – Media är välkomna att följa Ledarnas kongress live via ledarna.se. Hur ser ni på Medieledarnas krav, ändrar ni beslutet? – Ledarna har hittills inte haft någon tradition av att ackreditera journalister till sina kongresser. Vi kommer att ta detta under övervägande till kommande kongresser. Altinget tf chefredaktör Anton Säll tycker att det är synd att Ledarna inte har kongresser öppna för medier: – På plats eller inte – vi kommer fortsätta bevaka viktiga aktörer och organisationers förehavanden. Altingets Rebecka Prahls utmärkta bevakning hittills har visat varför det är viktigt.
e1273b5336d67586f4707593f172107bb9977dea
ff5e080ea09f26c3191acbfc56487858368868af
ff5e080ea09f26c3191acbfc56487858368868afFackförbundet Ledarna har nekat Altinget ackreditering till sin kongress nästa vecka. Nu uppmanar Ledarnas branschförening Medieledarna förbundet att tänka om.
”Medieledarna välkomnar all granskning av fri och oberoende media – även av vår egen organisation och interna medlemsdemokrati. Vi uppmanar Ledarna att öppna kongressen för ackrediterad media och journalister som vill bevaka och rapportera från kongressen på plats i Norrköping.”
Det skriver styrelsen för Medieledarna genom ordförande Csaba Bene Perlenberg i ett inlägg i sociala medier på torsdagen, och uppger att uttalandet görs ”med anledning av Altingets rapportering om den stundande kongressen inom Ledarna”.
Inför kongressen i Norrköping den 26-28 maj har Altinget bland annat rapporterat om att flera av branschföreningarna riktar kritik mot hur förbundet styrs.
Ledarna har ingen tradition av att ha journalister närvarande, uppger fackförbundets pressekreterare Carina Kit för Journalisten:
Varför stänger ni kongressen för medier?
– Media är välkomna att följa Ledarnas kongress live via ledarna.se.
Hur ser ni på Medieledarnas krav, ändrar ni beslutet?
– Ledarna har hittills inte haft någon tradition av att ackreditera journalister till sina kongresser. Vi kommer att ta detta under övervägande till kommande kongresser.
ff5e080ea09f26c3191acbfc56487858368868af
e1273b5336d67586f4707593f172107bb9977dea
TITLE: Ledarna portar journalister – får kritik av Medieledarna DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarna har nekat Altinget ackreditering till sin kongress nästa vecka. Nu uppmanar Ledarnas branschförening Medieledarna förbundet att tänka om. CONTENT: ”Medieledarna välkomnar all granskning av fri och oberoende media – även av vår egen organisation och interna medlemsdemokrati. Vi uppmanar Ledarna att öppna kongressen för ackrediterad media och journalister som vill bevaka och rapportera från kongressen på plats i Norrköping.” Det skriver styrelsen för Medieledarna genom ordförande Csaba Bene Perlenberg i ett inlägg i sociala medier på torsdagen, och uppger att uttalandet görs ”med anledning av Altingets rapportering om den stundande kongressen inom Ledarna”. Inför kongressen i Norrköping den 26-28 maj har Altinget bland annat rapporterat om att flera av branschföreningarna riktar kritik mot hur förbundet styrs. Ledarna har ingen tradition av att ha journalister närvarande, uppger fackförbundets pressekreterare Carina Kit för Journalisten: Varför stänger ni kongressen för medier? – Media är välkomna att följa Ledarnas kongress live via ledarna.se. Hur ser ni på Medieledarnas krav, ändrar ni beslutet? – Ledarna har hittills inte haft någon tradition av att ackreditera journalister till sina kongresser. Vi kommer att ta detta under övervägande till kommande kongresser.
TITLE: Ledarna portar journalister – får kritik av Medieledarna DESCRIPTION: Fackförbundet Ledarna har nekat Altinget ackreditering till sin kongress nästa vecka. Nu uppmanar Ledarnas branschförening Medieledarna förbundet att tänka om. UPPDATERAD CONTENT: ”Medieledarna välkomnar all granskning av fri och oberoende media – även av vår egen organisation och interna medlemsdemokrati. Vi uppmanar Ledarna att öppna kongressen för ackrediterad media och journalister som vill bevaka och rapportera från kongressen på plats i Norrköping.” Det skriver styrelsen för Medieledarna genom ordförande Csaba Bene Perlenberg i ett inlägg i sociala medier på torsdagen, och uppger att uttalandet görs ”med anledning av Altingets rapportering om den stundande kongressen inom Ledarna”. Inför kongressen i Norrköping den 26-28 maj har Altinget bland annat rapporterat om att flera av branschföreningarna riktar kritik mot hur förbundet styrs. Ledarna har ingen tradition av att ha journalister närvarande, uppger fackförbundets pressekreterare Carina Kit för Journalisten: Varför stänger ni kongressen för medier? – Media är välkomna att följa Ledarnas kongress live via ledarna.se. Hur ser ni på Medieledarnas krav, ändrar ni beslutet? – Ledarna har hittills inte haft någon tradition av att ackreditera journalister till sina kongresser. Vi kommer att ta detta under övervägande till kommande kongresser. Altinget tf chefredaktör Anton Säll tycker att det är synd att Ledarna inte har kongresser öppna för medier: – På plats eller inte – vi kommer fortsätta bevaka viktiga aktörer och organisationers förehavanden. Altingets Rebecka Prahls utmärkta bevakning hittills har visat varför det är viktigt.
e1273b5336d67586f4707593f172107bb9977dea
ff5e080ea09f26c3191acbfc56487858368868af
3483ee16e6159f4a62908607c9c3af49ea6c1b79DEBATT Att låta AI ta över en del av jobbet för att istället lägga mer tid på fältarbete blir en självklar väg framåt för redaktionerna. Då blir hantverket delvis ett annat, skriver Martin Schori.
Läser Daniel Díaz debattinlägg “Låt AI sköta skrivbordsjournalistiken“, och måste ge honom rätt i de stora dragen. Inte i bilden av breakingjournalisten som en deskslav som enbart prånglar ut rewrites – alla som gjort sina år på breaking vet att det är ett ofta underskattat hantverk.
Men självklart kommer AI ta över stora delar av de processer där en människa i dag sitter och, japp, kastar bort sin tid (och pengar). Och där är breakingrollen sårbar.
För några månader sedan blossade det upp en debatt i Ohio när chefredaktören på Cleveland.com berättade att han låter en AI skriva artiklarna, eller i alla fall utkasten. Många journalister ser sig som skribenter i första hand, men faktum är, enligt redaktören, att just själva skrivandet är en ganska ny grej för reportrar.
Tidigare var de ute och… rapporterade. Sedan ringde man in det man såg och hörde till en så kallad rewrite desk som vevade ihop en artikel. I dag har Cleveland.com ersatt rewritedesken med en AI, medan journalisterna är ute på fältet. Enligt deras egna uppgifter kan de samla in fler historier än någonsin.
Jag är kluven till beskrivningen. Jag tror på mer människa i journalistiken, inte mindre. Skrivandet kan bidra till starka relationer med publiken, särskilt om man gör det med en personlig röst (Hint: se Hint!). Men alla vet också att den rösten sällan får utrymme inom just breaking. Att låta AI ta över en del av jobbet för att istället lägga mer tid på fältarbete blir därmed en självklar väg framåt.
Men då uppstår också nästa fråga, som Díaz inte ställer: Vilka är det egentligen vi rekryterar – och utbildar – till våra redaktioner just nu?
Svaret, om vi är ärliga, är att vi i hög grad rekryterar till mallade roller. Vi chefer (jag har själv varit en av dem) letar ofta efter personer som kan producera snabbt, skriva rent, leverera enligt en given form. Det är inte nödvändigtvis fel kompetenser. Men det är i hög grad exakt de uppgifterna som AI redan i dag utför billigare, snabbare – och utan att klaga på lönen.
Därmed blir det vi kallar “mjukare värden” extremt mycket viktigare. Det gäller hela samhället, något som Handelshögskolans rektor Lars Strannegård konstaterade nyligen på DN Debatt. Kommunikation, samarbete, kreativitet, förmågan att bygga relationer och skapa sig en egen röst som läsaren känner igen mellan tusen genererade texter är inte längre något fluffigt (kvinnligt?) som vi har utöver det egentliga hantverket. Det är hantverket och det är hela affären.
Det måste genomsyra både utbildning och rekrytering framåt. Díaz vill ha fler journalister ute i fält, och det är rätt. Men det kräver en helt annan typ av kompetenser än vad vi rekryterar för i dag.
Det betyder också att vi måste tänka om kring journalistutbildningarna. Mycket av det som lärs ut i dag handlar fortfarande om att producera enligt mallar – nyhetsartikeln, reportaget, krönikan – som om formatet i sig var värdet.
Och när de nya personerna kommer in – de med profil, röst, egen blick – måste vi också ha redaktioner som kan ta emot dem. Så inte bara rekrytera annorlunda, även organisera annorlunda. Om vi anställer dem och sedan kör dem genom kvarnen kommer vi att förlora dem, till nyhetsbrev, poddar och egna plattformar. Det händer redan.
Forskaren Emma Frans har formulerat det skarpast: “AI kommer inte ta ditt jobb, men någon som är roligare att hänga med kommer att göra det.”
Översatt till medier: AI kommer inte att ersätta journalistiken. Men de medier som lyckas bygga unika relationer i en AI-värld kommer att överleva.
De andra kommer inte att göra det.
Martin Schori
Medgrundare Hint & 08
Författare till boken Online Only 3: AI & journalistik
45b85561c567efa5ee8cfd15b363a11c46bb1b6cHem & Hyra tvekade innan de, ”sist på bollen”, drog igång sin poddsatsning ”Hem ljuva hem”. – Vi fick höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime, säger redaktören Anna Rytterbrant. Men formatet där en vanlig människas berättelse är bärande har överträffat förväntningarna.
”Gert – hoardern som inte kunde sluta samla”, ”Petra och bajsinfernot”, och ”Annika och hyresflykten”, heter tre av de hittills fem avsnitten av Hem & Hyras podd Hem ljuva hem.
– Journalister och medier får ofta kritik för att inte släppa fram röster med andra erfarenheter eller bakgrunder än medelklass i storstäder och deras problem. Vår podd är en motvikt till det, menar Anna Rytterbrant, lokalredaktör på Hem & Hyra.
Men att det faktiskt blev en podd var inte självklart. När idén föddes skapade redaktionen en poddgrupp där Anna Rytterbrant ingick:
– Jag och tre kollegor med olika grader av radio- eller podderfarenhet tittade på vilka format som kunde vara aktuella: ”snackepodd”, grävpodd eller intervjupodd. Vi lyssnade på andra tidningars och magasins poddar och tog kontakt med folk som jobbat med dem för att dra lärdomar. Vi kunde på så sätt dra fördel av att vara sist på bollen, för alla var otroligt generösa och berättade både om sina vänsterkryss, långbollar och stolpskott.
Anna Rytterbrant. Foto: Tor Johnsson.
I bakhuvudet hade de vetskapen om att de varje vecka träffar människor med starka berättelser som ofta inte hörs i andra medier.
– Vi finns utspridda i landet och kan ha historier från hålor där journalister vanligtvis inte sätter sin fot. Men också människorna vi möter skiljer sig. Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha med ett gäng politiker eller tankesmedjor i väskan tillsammans med kamera, block och penna när jag är ute på jobb. För deras bild av verkligheten verkar vara så annorlunda mot den vi möter via våra intervjupersoner. Med podd får vi liksom ett format där vi kan få de här rösterna att höras – i dubbel bemärkelse. Det skulle ju vara så jobbigt att ha med politiker och tankesmedjor i väskan.
Poddgruppen landade ändå först i att Hem & Hyra inte skulle ha någon podd, eftersom de såg idel hinder: tekniskt, att man sitter utspridda och att arbetsbelastningen kunde bli för hög. Sedan kom de ändå fram till att testa formatet där en persons berättelse är bärande, à la ”Verkligheten i P3”, och sedan utvärdera.
– En viktig del var att det ska vara frivilligt att podda och att ingen skugga ska falla över den som inte känner sig bekväm i det formatet. Det är ju både lite läskigt och väldigt spännande.
Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Anna Rytterbrant konstaterar att ljud och intervjuande för radio kan vara ganska svårt.
– Jag har gått radioutbildning och jobbat med radio, men de flesta av oss har aldrig jobbat med ljud. Genom att ta hjälp av Filt blir det möjligt för alla på Hem & Hyra att faktiskt våga testa. När någon reporter känner att den har en idé kan den bolla med Filt och se om den ens passar för ljud. När jag körde fast i mitt manus kunde producenten Olivia Sandell puffa mig i rätt riktning.
– Teknikerna får kanske jobba en del med vårt material – vi har inte riktigt utrustning utan de flesta spelar in med sin mobil och står under en filt i en garderob och läser in prator. Vi behöver någon som håller oss i handen när det blir svårt.
Att ni reportrar turas om att göra avsnitten – vilka är fördelarna med det?
– Fördelarna är att det är intervjupersonernas historier som får bestämma vad som blir podd, och att vi kan få historier från hela landet. Och att arbetsbördan för kollegan som drar vardagslasset och matar monstret – webben – roterar mellan våra redaktioner. Dessutom är det demokratiskt att alla som vill utvecklas eller göra något nytt och roligt får göra det. Jag har pratat med kollegor som aldrig jobbat med ljudmediet tidigare som blivit helt bitna och insett vilket roligt – men svårt – format det är. Alla som poddat vill göra mer.
Och nackdelarna?
– Det negativa är så klart att det kanske tar ett tag innan man som reporter får göra podd igen och dra lärdom av de misstag man gör. Till exempel att man intervjuar för länge, går vilse i sitt manus eller mick-bummel. Och för lyssnaren: att man inte får en relation med podden via en programledare.
Avsnittet om Annika som flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra, som Anna Rytterbrant gjort, började med att hon skulle skriva en artikel om hur svårt det är att hitta en billig hyresrätt.
– Jag pratade med henne första gången i mars 2025. Då hade Hem & Hyra egentligen inte satt ner foten om en podd, men jag kände att Annika hade en historia som många ensamstående kan känna igen sig i. Dessutom blandat med dramatiska händelser som att bli utsatt för bedrägeri och ha en tuff bakgrund. Men det avgörande var nog att hon själv inte verkar se sig som ett offer utan kämpade för att ta sig vidare, hade självdistans och kunde och ville prata om sin situation på ett sätt som kändes nära men inte kladdigt.
När Annika flyttade för sjätte gången, en lördag i slutet av april 2025, åkte Anna Rytterbrant dit för att fota men tog också in ljud, ifall det skulle bli en podd. Sedan dröjde det.
– Först i början av året mötte jag henne igen. Då hade jag skrivit ett manus för att veta åt vilket håll jag ville att historien skulle gå. Det finns mycket mörker i Annikas liv och jag hade tänkt använda hunden Milo som en ljusglimt – men när jag kom dit visade det sig att de fått avliva honom efter att han blivit skadad och hon inte hade råd med veterinärkostnaderna. En bra lärdom av hur manus är något annat än verkligheten.
Hur har podden tagits emot?
– När vi intervjuade andra magasin fick vi höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime. Det var faktiskt en av invändningarna vi i poddgruppen hade mot att lägga tid på formatet podd, eftersom vi har hög trafik på webben. Men jag älskar att ha fel när det blir rätt – för lyssningen har överträffat våra förväntningar med råge. Det visar väl att lyssnare även kan vara intresserade av levande människors historier – inte bara mördade.
Är ett sjätte avsnitt i pipeline?
– Nästa avsnitt kommer redan 3 juni. Det är min kollega Kristina Wahlgren i Malmö som gör sin ljuddebut genom att återvända till en historia som hon tidigare skrivit om och som haft bra läsning. Hon har träffat Peter som under 20 års tid rökte inomhus och som fick ett krav på närmare en halv miljon kronor av sin hyresvärd. Han är en spännande person som får berätta sin historia så man förstår mer vem han är och hur han reagerade än vad som går att få fram i text. Det fina med ljud är ju att få höra skiftningarna i en människas röst när den berättar om sig själv och sina upplevelser.
7afacc9ffa374de5df79c5ca65e1f5a39a645978
45b85561c567efa5ee8cfd15b363a11c46bb1b6c
TITLE: ”Lyssnare kan vara intresserade även av levande människors historier – inte bara mördade” DESCRIPTION: Hem & Hyra tvekade innan de, ”sist på bollen”, drog igång sin poddsatsning ”Hem ljuva hem”. – Vi fick höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime, säger redaktören Anna Rytterbrant. Men formatet där en vanlig människas berättelse är bärande har överträffat förväntningarna. CONTENT: ”Gert – hoardern som inte kunde sluta samla”, ”Petra och bajsinfernot”, och ”Annika och hyresflykten”, heter tre av de hittills fem avsnitten av Hem & Hyras podd Hem ljuva hem. – Journalister och medier får ofta kritik för att inte släppa fram röster med andra erfarenheter eller bakgrunder än medelklass i storstäder och deras problem. Vår podd är en motvikt till det, menar Anna Rytterbrant, lokalredaktör på Hem & Hyra. Men att det faktiskt blev en podd var inte självklart. När idén föddes skapade redaktionen en poddgrupp där Anna Rytterbrant ingick: – Jag och tre kollegor med olika grader av radio- eller podderfarenhet tittade på vilka format som kunde vara aktuella: ”snackepodd”, grävpodd eller intervjupodd. Vi lyssnade på andra tidningars och magasins poddar och tog kontakt med folk som jobbat med dem för att dra lärdomar. Vi kunde på så sätt dra fördel av att vara sist på bollen, för alla var otroligt generösa och berättade både om sina vänsterkryss, långbollar och stolpskott. I bakhuvudet hade de vetskapen om att de varje vecka träffar människor med starka berättelser som ofta inte hörs i andra medier. – Vi finns utspridda i landet och kan ha historier från hålor där journalister vanligtvis inte sätter sin fot. Men också människorna vi möter skiljer sig. Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha med ett gäng politiker eller tankesmedjor i väskan tillsammans med kamera, block och penna när jag är ute på jobb. För deras bild av verkligheten verkar vara så annorlunda mot den vi möter via våra intervjupersoner. Med podd får vi liksom ett format där vi kan få de här rösterna att höras – i dubbel bemärkelse. Det skulle ju vara så jobbigt att ha med politiker och tankesmedjor i väskan. Poddgruppen landade ändå först i att Hem & Hyra inte skulle ha någon podd, eftersom de såg idel hinder: tekniskt, att man sitter utspridda och att arbetsbelastningen kunde bli för hög. Sedan kom de ändå fram till att testa formatet där en persons berättelse är bärande, à la ”Verkligheten i P3”, och sedan utvärdera. – En viktig del var att det ska vara frivilligt att podda och att ingen skugga ska falla över den som inte känner sig bekväm i det formatet. Det är ju både lite läskigt och väldigt spännande. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Anna Rytterbrant konstaterar att ljud och intervjuande för radio kan vara ganska svårt. – Jag har gått radioutbildning och jobbat med radio, men de flesta av oss har aldrig jobbat med ljud. Genom att ta hjälp av Filt blir det möjligt för alla på Hem & Hyra att faktiskt våga testa. När någon reporter känner att den har en idé kan den bolla med Filt och se om den ens passar för ljud. När jag körde fast i mitt manus kunde producenten Olivia Sandell puffa mig i rätt riktning. – Teknikerna får kanske jobba en del med vårt material – vi har inte riktigt utrustning utan de flesta spelar in med sin mobil och står under en filt i en garderob och läser in prator. Vi behöver någon som håller oss i handen när det blir svårt. Att ni reportrar turas om att göra avsnitten – vilka är fördelarna med det? – Fördelarna är att det är intervjupersonernas historier som får bestämma vad som blir podd, och att vi kan få historier från hela landet. Och att arbetsbördan för kollegan som drar vardagslasset och matar monstret – webben – roterar mellan våra redaktioner. Dessutom är det demokratiskt att alla som vill utvecklas eller göra något nytt och roligt får göra det. Jag har pratat med kollegor som aldrig jobbat med ljudmediet tidigare som blivit helt bitna och insett vilket roligt – men svårt – format det är. Alla som poddat vill göra mer. Och nackdelarna? – Det negativa är så klart att det kanske tar ett tag innan man som reporter får göra podd igen och dra lärdom av de misstag man gör. Till exempel att man intervjuar för länge, går vilse i sitt manus eller mick-bummel. Och för lyssnaren: att man inte får en relation med podden via en programledare. Avsnittet om Annika som flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra, som Anna Rytterbrant gjort, började med att hon skulle skriva en artikel om hur svårt det är att hitta en billig hyresrätt. – Jag pratade med henne första gången i mars 2025. Då hade Hem & Hyra egentligen inte satt ner foten om en podd, men jag kände att Annika hade en historia som många ensamstående kan känna igen sig i. Dessutom blandat med dramatiska händelser som att bli utsatt för bedrägeri och ha en tuff bakgrund. Men det avgörande var nog att hon själv inte verkar se sig som ett offer utan kämpade för att ta sig vidare, hade självdistans och kunde och ville prata om sin situation på ett sätt som kändes nära men inte kladdigt. När Annika flyttade för sjätte gången, en lördag i slutet av april 2025, åkte Anna Rytterbrant dit för att fota men tog också in ljud, ifall det skulle bli en podd. Sedan dröjde det. – Först i början av året mötte jag henne igen. Då hade jag skrivit ett manus för att veta åt vilket håll jag ville att historien skulle gå. Det finns mycket mörker i Annikas liv och jag hade tänkt använda hunden Milo som en ljusglimt – men när jag kom dit visade det sig att de fått avliva honom efter att han blivit skadad och hon inte hade råd med veterinärkostnaderna. En bra lärdom av hur manus är något annat än verkligheten. Hur har podden tagits emot? – När vi intervjuade andra magasin fick vi höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime. Det var faktiskt en av invändningarna vi i poddgruppen hade mot att lägga tid på formatet podd, eftersom vi har hög trafik på webben. Men jag älskar att ha fel när det blir rätt – för lyssningen har överträffat våra förväntningar med råge. Det visar väl att lyssnare även kan vara intresserade av levande människors historier – inte bara mördade. Är ett sjätte avsnitt i pipeline? – Nästa avsnitt kommer redan 3 juni. Det är min kollega Kristina Wahlgren i Malmö som gör sin ljuddebut genom att återvända till en historia som hon tidigare skrivit om och som haft bra läsning. Hon har träffat Peter som under 20 års tid rökte inomhus och som fick ett krav på närmare en halv miljon kronor av sin hyresvärd. Han är en spännande person som får berätta sin historia så man förstår mer vem han är och hur han reagerade än vad som går att få fram i text. Det fina med ljud är ju att få höra skiftningarna i en människas röst när den berättar om sig själv och sina upplevelser.
TITLE: ”Lyssnare kan vara intresserade även av levande människors historier – inte bara mördade” DESCRIPTION: Hem & Hyra tvekade innan de, ”sist på bollen”, drog igång sin poddsatsning ”Hem ljuva hem”. – Vi fick höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime, säger redaktören Anna Rytterbrant. Men formatet där en vanlig människas berättelse är bärande har överträffat förväntningarna. CONTENT: ”Gert – hoardern som inte kunde sluta samla”, ”Petra och bajsinfernot”, och ”Annika och hyresflykten”, heter tre av de hittills fem avsnitten av Hem & Hyras podd Hem ljuva hem. – Journalister och medier får ofta kritik för att inte släppa fram röster med andra erfarenheter eller bakgrunder än medelklass i storstäder och deras problem. Vår podd är en motvikt till det, menar Anna Rytterbrant, lokalredaktör på Hem & Hyra. Men att det faktiskt blev en podd var inte självklart. När idén föddes skapade redaktionen en poddgrupp där Anna Rytterbrant ingick: – Jag och tre kollegor med olika grader av radio- eller podderfarenhet tittade på vilka format som kunde vara aktuella: ”snackepodd”, grävpodd eller intervjupodd. Vi lyssnade på andra tidningars och magasins poddar och tog kontakt med folk som jobbat med dem för att dra lärdomar. Vi kunde på så sätt dra fördel av att vara sist på bollen, för alla var otroligt generösa och berättade både om sina vänsterkryss, långbollar och stolpskott. Anna Rytterbrant. Foto: Tor Johnsson. I bakhuvudet hade de vetskapen om att de varje vecka träffar människor med starka berättelser som ofta inte hörs i andra medier. – Vi finns utspridda i landet och kan ha historier från hålor där journalister vanligtvis inte sätter sin fot. Men också människorna vi möter skiljer sig. Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha med ett gäng politiker eller tankesmedjor i väskan tillsammans med kamera, block och penna när jag är ute på jobb. För deras bild av verkligheten verkar vara så annorlunda mot den vi möter via våra intervjupersoner. Med podd får vi liksom ett format där vi kan få de här rösterna att höras – i dubbel bemärkelse. Det skulle ju vara så jobbigt att ha med politiker och tankesmedjor i väskan. Poddgruppen landade ändå först i att Hem & Hyra inte skulle ha någon podd, eftersom de såg idel hinder: tekniskt, att man sitter utspridda och att arbetsbelastningen kunde bli för hög. Sedan kom de ändå fram till att testa formatet där en persons berättelse är bärande, à la ”Verkligheten i P3”, och sedan utvärdera. – En viktig del var att det ska vara frivilligt att podda och att ingen skugga ska falla över den som inte känner sig bekväm i det formatet. Det är ju både lite läskigt och väldigt spännande. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Anna Rytterbrant konstaterar att ljud och intervjuande för radio kan vara ganska svårt. – Jag har gått radioutbildning och jobbat med radio, men de flesta av oss har aldrig jobbat med ljud. Genom att ta hjälp av Filt blir det möjligt för alla på Hem & Hyra att faktiskt våga testa. När någon reporter känner att den har en idé kan den bolla med Filt och se om den ens passar för ljud. När jag körde fast i mitt manus kunde producenten Olivia Sandell puffa mig i rätt riktning. – Teknikerna får kanske jobba en del med vårt material – vi har inte riktigt utrustning utan de flesta spelar in med sin mobil och står under en filt i en garderob och läser in prator. Vi behöver någon som håller oss i handen när det blir svårt. Att ni reportrar turas om att göra avsnitten – vilka är fördelarna med det? – Fördelarna är att det är intervjupersonernas historier som får bestämma vad som blir podd, och att vi kan få historier från hela landet. Och att arbetsbördan för kollegan som drar vardagslasset och matar monstret – webben – roterar mellan våra redaktioner. Dessutom är det demokratiskt att alla som vill utvecklas eller göra något nytt och roligt får göra det. Jag har pratat med kollegor som aldrig jobbat med ljudmediet tidigare som blivit helt bitna och insett vilket roligt – men svårt – format det är. Alla som poddat vill göra mer. Och nackdelarna? – Det negativa är så klart att det kanske tar ett tag innan man som reporter får göra podd igen och dra lärdom av de misstag man gör. Till exempel att man intervjuar för länge, går vilse i sitt manus eller mick-bummel. Och för lyssnaren: att man inte får en relation med podden via en programledare. Avsnittet om Annika som flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra, som Anna Rytterbrant gjort, började med att hon skulle skriva en artikel om hur svårt det är att hitta en billig hyresrätt. – Jag pratade med henne första gången i mars 2025. Då hade Hem & Hyra egentligen inte satt ner foten om en podd, men jag kände att Annika hade en historia som många ensamstående kan känna igen sig i. Dessutom blandat med dramatiska händelser som att bli utsatt för bedrägeri och ha en tuff bakgrund. Men det avgörande var nog att hon själv inte verkar se sig som ett offer utan kämpade för att ta sig vidare, hade självdistans och kunde och ville prata om sin situation på ett sätt som kändes nära men inte kladdigt. När Annika flyttade för sjätte gången, en lördag i slutet av april 2025, åkte Anna Rytterbrant dit för att fota men tog också in ljud, ifall det skulle bli en podd. Sedan dröjde det. – Först i början av året mötte jag henne igen. Då hade jag skrivit ett manus för att veta åt vilket håll jag ville att historien skulle gå. Det finns mycket mörker i Annikas liv och jag hade tänkt använda hunden Milo som en ljusglimt – men när jag kom dit visade det sig att de fått avliva honom efter att han blivit skadad och hon inte hade råd med veterinärkostnaderna. En bra lärdom av hur manus är något annat än verkligheten. Hur har podden tagits emot? – När vi intervjuade andra magasin fick vi höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime. Det var faktiskt en av invändningarna vi i poddgruppen hade mot att lägga tid på formatet podd, eftersom vi har hög trafik på webben. Men jag älskar att ha fel när det blir rätt – för lyssningen har överträffat våra förväntningar med råge. Det visar väl att lyssnare även kan vara intresserade av levande människors historier – inte bara mördade. Är ett sjätte avsnitt i pipeline? – Nästa avsnitt kommer redan 3 juni. Det är min kollega Kristina Wahlgren i Malmö som gör sin ljuddebut genom att återvända till en historia som hon tidigare skrivit om och som haft bra läsning. Hon har träffat Peter som under 20 års tid rökte inomhus och som fick ett krav på närmare en halv miljon kronor av sin hyresvärd. Han är en spännande person som får berätta sin historia så man förstår mer vem han är och hur han reagerade än vad som går att få fram i text. Det fina med ljud är ju att få höra skiftningarna i en människas röst när den berättar om sig själv och sina upplevelser.
45b85561c567efa5ee8cfd15b363a11c46bb1b6c
7afacc9ffa374de5df79c5ca65e1f5a39a645978
7afacc9ffa374de5df79c5ca65e1f5a39a645978Hem & Hyra tvekade innan de, ”sist på bollen”, drog igång sin poddsatsning ”Hem ljuva hem”. – Vi fick höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime, säger redaktören Anna Rytterbrant. Men formatet där en vanlig människas berättelse är bärande har överträffat förväntningarna.
”Gert – hoardern som inte kunde sluta samla”, ”Petra och bajsinfernot”, och ”Annika och hyresflykten”, heter tre av de hittills fem avsnitten av Hem & Hyras podd Hem ljuva hem.
– Journalister och medier får ofta kritik för att inte släppa fram röster med andra erfarenheter eller bakgrunder än medelklass i storstäder och deras problem. Vår podd är en motvikt till det, menar Anna Rytterbrant, lokalredaktör på Hem & Hyra.
Men att det faktiskt blev en podd var inte självklart. När idén föddes skapade redaktionen en poddgrupp där Anna Rytterbrant ingick:
– Jag och tre kollegor med olika grader av radio- eller podderfarenhet tittade på vilka format som kunde vara aktuella: ”snackepodd”, grävpodd eller intervjupodd. Vi lyssnade på andra tidningars och magasins poddar och tog kontakt med folk som jobbat med dem för att dra lärdomar. Vi kunde på så sätt dra fördel av att vara sist på bollen, för alla var otroligt generösa och berättade både om sina vänsterkryss, långbollar och stolpskott.
I bakhuvudet hade de vetskapen om att de varje vecka träffar människor med starka berättelser som ofta inte hörs i andra medier.
– Vi finns utspridda i landet och kan ha historier från hålor där journalister vanligtvis inte sätter sin fot. Men också människorna vi möter skiljer sig. Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha med ett gäng politiker eller tankesmedjor i väskan tillsammans med kamera, block och penna när jag är ute på jobb. För deras bild av verkligheten verkar vara så annorlunda mot den vi möter via våra intervjupersoner. Med podd får vi liksom ett format där vi kan få de här rösterna att höras – i dubbel bemärkelse. Det skulle ju vara så jobbigt att ha med politiker och tankesmedjor i väskan.
Poddgruppen landade ändå först i att Hem & Hyra inte skulle ha någon podd, eftersom de såg idel hinder: tekniskt, att man sitter utspridda och att arbetsbelastningen kunde bli för hög. Sedan kom de ändå fram till att testa formatet där en persons berättelse är bärande, à la ”Verkligheten i P3”, och sedan utvärdera.
– En viktig del var att det ska vara frivilligt att podda och att ingen skugga ska falla över den som inte känner sig bekväm i det formatet. Det är ju både lite läskigt och väldigt spännande.
Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Anna Rytterbrant konstaterar att ljud och intervjuande för radio kan vara ganska svårt.
– Jag har gått radioutbildning och jobbat med radio, men de flesta av oss har aldrig jobbat med ljud. Genom att ta hjälp av Filt blir det möjligt för alla på Hem & Hyra att faktiskt våga testa. När någon reporter känner att den har en idé kan den bolla med Filt och se om den ens passar för ljud. När jag körde fast i mitt manus kunde producenten Olivia Sandell puffa mig i rätt riktning.
– Teknikerna får kanske jobba en del med vårt material – vi har inte riktigt utrustning utan de flesta spelar in med sin mobil och står under en filt i en garderob och läser in prator. Vi behöver någon som håller oss i handen när det blir svårt.
Att ni reportrar turas om att göra avsnitten – vilka är fördelarna med det?
– Fördelarna är att det är intervjupersonernas historier som får bestämma vad som blir podd, och att vi kan få historier från hela landet. Och att arbetsbördan för kollegan som drar vardagslasset och matar monstret – webben – roterar mellan våra redaktioner. Dessutom är det demokratiskt att alla som vill utvecklas eller göra något nytt och roligt får göra det. Jag har pratat med kollegor som aldrig jobbat med ljudmediet tidigare som blivit helt bitna och insett vilket roligt – men svårt – format det är. Alla som poddat vill göra mer.
Och nackdelarna?
– Det negativa är så klart att det kanske tar ett tag innan man som reporter får göra podd igen och dra lärdom av de misstag man gör. Till exempel att man intervjuar för länge, går vilse i sitt manus eller mick-bummel. Och för lyssnaren: att man inte får en relation med podden via en programledare.
Avsnittet om Annika som flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra, som Anna Rytterbrant gjort, började med att hon skulle skriva en artikel om hur svårt det är att hitta en billig hyresrätt.
– Jag pratade med henne första gången i mars 2025. Då hade Hem & Hyra egentligen inte satt ner foten om en podd, men jag kände att Annika hade en historia som många ensamstående kan känna igen sig i. Dessutom blandat med dramatiska händelser som att bli utsatt för bedrägeri och ha en tuff bakgrund. Men det avgörande var nog att hon själv inte verkar se sig som ett offer utan kämpade för att ta sig vidare, hade självdistans och kunde och ville prata om sin situation på ett sätt som kändes nära men inte kladdigt.
När Annika flyttade för sjätte gången, en lördag i slutet av april 2025, åkte Anna Rytterbrant dit för att fota men tog också in ljud, ifall det skulle bli en podd. Sedan dröjde det.
– Först i början av året mötte jag henne igen. Då hade jag skrivit ett manus för att veta åt vilket håll jag ville att historien skulle gå. Det finns mycket mörker i Annikas liv och jag hade tänkt använda hunden Milo som en ljusglimt – men när jag kom dit visade det sig att de fått avliva honom efter att han blivit skadad och hon inte hade råd med veterinärkostnaderna. En bra lärdom av hur manus är något annat än verkligheten.
Hur har podden tagits emot?
– När vi intervjuade andra magasin fick vi höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime. Det var faktiskt en av invändningarna vi i poddgruppen hade mot att lägga tid på formatet podd, eftersom vi har hög trafik på webben. Men jag älskar att ha fel när det blir rätt – för lyssningen har överträffat våra förväntningar med råge. Det visar väl att lyssnare även kan vara intresserade av levande människors historier – inte bara mördade.
Är ett sjätte avsnitt i pipeline?
– Nästa avsnitt kommer redan 3 juni. Det är min kollega Kristina Wahlgren i Malmö som gör sin ljuddebut genom att återvända till en historia som hon tidigare skrivit om och som haft bra läsning. Hon har träffat Peter som under 20 års tid rökte inomhus och som fick ett krav på närmare en halv miljon kronor av sin hyresvärd. Han är en spännande person som får berätta sin historia så man förstår mer vem han är och hur han reagerade än vad som går att få fram i text. Det fina med ljud är ju att få höra skiftningarna i en människas röst när den berättar om sig själv och sina upplevelser.
7afacc9ffa374de5df79c5ca65e1f5a39a645978
45b85561c567efa5ee8cfd15b363a11c46bb1b6c
TITLE: ”Lyssnare kan vara intresserade även av levande människors historier – inte bara mördade” DESCRIPTION: Hem & Hyra tvekade innan de, ”sist på bollen”, drog igång sin poddsatsning ”Hem ljuva hem”. – Vi fick höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime, säger redaktören Anna Rytterbrant. Men formatet där en vanlig människas berättelse är bärande har överträffat förväntningarna. CONTENT: ”Gert – hoardern som inte kunde sluta samla”, ”Petra och bajsinfernot”, och ”Annika och hyresflykten”, heter tre av de hittills fem avsnitten av Hem & Hyras podd Hem ljuva hem. – Journalister och medier får ofta kritik för att inte släppa fram röster med andra erfarenheter eller bakgrunder än medelklass i storstäder och deras problem. Vår podd är en motvikt till det, menar Anna Rytterbrant, lokalredaktör på Hem & Hyra. Men att det faktiskt blev en podd var inte självklart. När idén föddes skapade redaktionen en poddgrupp där Anna Rytterbrant ingick: – Jag och tre kollegor med olika grader av radio- eller podderfarenhet tittade på vilka format som kunde vara aktuella: ”snackepodd”, grävpodd eller intervjupodd. Vi lyssnade på andra tidningars och magasins poddar och tog kontakt med folk som jobbat med dem för att dra lärdomar. Vi kunde på så sätt dra fördel av att vara sist på bollen, för alla var otroligt generösa och berättade både om sina vänsterkryss, långbollar och stolpskott. I bakhuvudet hade de vetskapen om att de varje vecka träffar människor med starka berättelser som ofta inte hörs i andra medier. – Vi finns utspridda i landet och kan ha historier från hålor där journalister vanligtvis inte sätter sin fot. Men också människorna vi möter skiljer sig. Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha med ett gäng politiker eller tankesmedjor i väskan tillsammans med kamera, block och penna när jag är ute på jobb. För deras bild av verkligheten verkar vara så annorlunda mot den vi möter via våra intervjupersoner. Med podd får vi liksom ett format där vi kan få de här rösterna att höras – i dubbel bemärkelse. Det skulle ju vara så jobbigt att ha med politiker och tankesmedjor i väskan. Poddgruppen landade ändå först i att Hem & Hyra inte skulle ha någon podd, eftersom de såg idel hinder: tekniskt, att man sitter utspridda och att arbetsbelastningen kunde bli för hög. Sedan kom de ändå fram till att testa formatet där en persons berättelse är bärande, à la ”Verkligheten i P3”, och sedan utvärdera. – En viktig del var att det ska vara frivilligt att podda och att ingen skugga ska falla över den som inte känner sig bekväm i det formatet. Det är ju både lite läskigt och väldigt spännande. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Anna Rytterbrant konstaterar att ljud och intervjuande för radio kan vara ganska svårt. – Jag har gått radioutbildning och jobbat med radio, men de flesta av oss har aldrig jobbat med ljud. Genom att ta hjälp av Filt blir det möjligt för alla på Hem & Hyra att faktiskt våga testa. När någon reporter känner att den har en idé kan den bolla med Filt och se om den ens passar för ljud. När jag körde fast i mitt manus kunde producenten Olivia Sandell puffa mig i rätt riktning. – Teknikerna får kanske jobba en del med vårt material – vi har inte riktigt utrustning utan de flesta spelar in med sin mobil och står under en filt i en garderob och läser in prator. Vi behöver någon som håller oss i handen när det blir svårt. Att ni reportrar turas om att göra avsnitten – vilka är fördelarna med det? – Fördelarna är att det är intervjupersonernas historier som får bestämma vad som blir podd, och att vi kan få historier från hela landet. Och att arbetsbördan för kollegan som drar vardagslasset och matar monstret – webben – roterar mellan våra redaktioner. Dessutom är det demokratiskt att alla som vill utvecklas eller göra något nytt och roligt får göra det. Jag har pratat med kollegor som aldrig jobbat med ljudmediet tidigare som blivit helt bitna och insett vilket roligt – men svårt – format det är. Alla som poddat vill göra mer. Och nackdelarna? – Det negativa är så klart att det kanske tar ett tag innan man som reporter får göra podd igen och dra lärdom av de misstag man gör. Till exempel att man intervjuar för länge, går vilse i sitt manus eller mick-bummel. Och för lyssnaren: att man inte får en relation med podden via en programledare. Avsnittet om Annika som flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra, som Anna Rytterbrant gjort, började med att hon skulle skriva en artikel om hur svårt det är att hitta en billig hyresrätt. – Jag pratade med henne första gången i mars 2025. Då hade Hem & Hyra egentligen inte satt ner foten om en podd, men jag kände att Annika hade en historia som många ensamstående kan känna igen sig i. Dessutom blandat med dramatiska händelser som att bli utsatt för bedrägeri och ha en tuff bakgrund. Men det avgörande var nog att hon själv inte verkar se sig som ett offer utan kämpade för att ta sig vidare, hade självdistans och kunde och ville prata om sin situation på ett sätt som kändes nära men inte kladdigt. När Annika flyttade för sjätte gången, en lördag i slutet av april 2025, åkte Anna Rytterbrant dit för att fota men tog också in ljud, ifall det skulle bli en podd. Sedan dröjde det. – Först i början av året mötte jag henne igen. Då hade jag skrivit ett manus för att veta åt vilket håll jag ville att historien skulle gå. Det finns mycket mörker i Annikas liv och jag hade tänkt använda hunden Milo som en ljusglimt – men när jag kom dit visade det sig att de fått avliva honom efter att han blivit skadad och hon inte hade råd med veterinärkostnaderna. En bra lärdom av hur manus är något annat än verkligheten. Hur har podden tagits emot? – När vi intervjuade andra magasin fick vi höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime. Det var faktiskt en av invändningarna vi i poddgruppen hade mot att lägga tid på formatet podd, eftersom vi har hög trafik på webben. Men jag älskar att ha fel när det blir rätt – för lyssningen har överträffat våra förväntningar med råge. Det visar väl att lyssnare även kan vara intresserade av levande människors historier – inte bara mördade. Är ett sjätte avsnitt i pipeline? – Nästa avsnitt kommer redan 3 juni. Det är min kollega Kristina Wahlgren i Malmö som gör sin ljuddebut genom att återvända till en historia som hon tidigare skrivit om och som haft bra läsning. Hon har träffat Peter som under 20 års tid rökte inomhus och som fick ett krav på närmare en halv miljon kronor av sin hyresvärd. Han är en spännande person som får berätta sin historia så man förstår mer vem han är och hur han reagerade än vad som går att få fram i text. Det fina med ljud är ju att få höra skiftningarna i en människas röst när den berättar om sig själv och sina upplevelser.
TITLE: ”Lyssnare kan vara intresserade även av levande människors historier – inte bara mördade” DESCRIPTION: Hem & Hyra tvekade innan de, ”sist på bollen”, drog igång sin poddsatsning ”Hem ljuva hem”. – Vi fick höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime, säger redaktören Anna Rytterbrant. Men formatet där en vanlig människas berättelse är bärande har överträffat förväntningarna. CONTENT: ”Gert – hoardern som inte kunde sluta samla”, ”Petra och bajsinfernot”, och ”Annika och hyresflykten”, heter tre av de hittills fem avsnitten av Hem & Hyras podd Hem ljuva hem. – Journalister och medier får ofta kritik för att inte släppa fram röster med andra erfarenheter eller bakgrunder än medelklass i storstäder och deras problem. Vår podd är en motvikt till det, menar Anna Rytterbrant, lokalredaktör på Hem & Hyra. Men att det faktiskt blev en podd var inte självklart. När idén föddes skapade redaktionen en poddgrupp där Anna Rytterbrant ingick: – Jag och tre kollegor med olika grader av radio- eller podderfarenhet tittade på vilka format som kunde vara aktuella: ”snackepodd”, grävpodd eller intervjupodd. Vi lyssnade på andra tidningars och magasins poddar och tog kontakt med folk som jobbat med dem för att dra lärdomar. Vi kunde på så sätt dra fördel av att vara sist på bollen, för alla var otroligt generösa och berättade både om sina vänsterkryss, långbollar och stolpskott. Anna Rytterbrant. Foto: Tor Johnsson. I bakhuvudet hade de vetskapen om att de varje vecka träffar människor med starka berättelser som ofta inte hörs i andra medier. – Vi finns utspridda i landet och kan ha historier från hålor där journalister vanligtvis inte sätter sin fot. Men också människorna vi möter skiljer sig. Jag tänker ofta att jag skulle vilja ha med ett gäng politiker eller tankesmedjor i väskan tillsammans med kamera, block och penna när jag är ute på jobb. För deras bild av verkligheten verkar vara så annorlunda mot den vi möter via våra intervjupersoner. Med podd får vi liksom ett format där vi kan få de här rösterna att höras – i dubbel bemärkelse. Det skulle ju vara så jobbigt att ha med politiker och tankesmedjor i väskan. Poddgruppen landade ändå först i att Hem & Hyra inte skulle ha någon podd, eftersom de såg idel hinder: tekniskt, att man sitter utspridda och att arbetsbelastningen kunde bli för hög. Sedan kom de ändå fram till att testa formatet där en persons berättelse är bärande, à la ”Verkligheten i P3”, och sedan utvärdera. – En viktig del var att det ska vara frivilligt att podda och att ingen skugga ska falla över den som inte känner sig bekväm i det formatet. Det är ju både lite läskigt och väldigt spännande. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Filt. Anna Rytterbrant konstaterar att ljud och intervjuande för radio kan vara ganska svårt. – Jag har gått radioutbildning och jobbat med radio, men de flesta av oss har aldrig jobbat med ljud. Genom att ta hjälp av Filt blir det möjligt för alla på Hem & Hyra att faktiskt våga testa. När någon reporter känner att den har en idé kan den bolla med Filt och se om den ens passar för ljud. När jag körde fast i mitt manus kunde producenten Olivia Sandell puffa mig i rätt riktning. – Teknikerna får kanske jobba en del med vårt material – vi har inte riktigt utrustning utan de flesta spelar in med sin mobil och står under en filt i en garderob och läser in prator. Vi behöver någon som håller oss i handen när det blir svårt. Att ni reportrar turas om att göra avsnitten – vilka är fördelarna med det? – Fördelarna är att det är intervjupersonernas historier som får bestämma vad som blir podd, och att vi kan få historier från hela landet. Och att arbetsbördan för kollegan som drar vardagslasset och matar monstret – webben – roterar mellan våra redaktioner. Dessutom är det demokratiskt att alla som vill utvecklas eller göra något nytt och roligt får göra det. Jag har pratat med kollegor som aldrig jobbat med ljudmediet tidigare som blivit helt bitna och insett vilket roligt – men svårt – format det är. Alla som poddat vill göra mer. Och nackdelarna? – Det negativa är så klart att det kanske tar ett tag innan man som reporter får göra podd igen och dra lärdom av de misstag man gör. Till exempel att man intervjuar för länge, går vilse i sitt manus eller mick-bummel. Och för lyssnaren: att man inte får en relation med podden via en programledare. Avsnittet om Annika som flyttat sex gånger i jakt på lägre hyra, som Anna Rytterbrant gjort, började med att hon skulle skriva en artikel om hur svårt det är att hitta en billig hyresrätt. – Jag pratade med henne första gången i mars 2025. Då hade Hem & Hyra egentligen inte satt ner foten om en podd, men jag kände att Annika hade en historia som många ensamstående kan känna igen sig i. Dessutom blandat med dramatiska händelser som att bli utsatt för bedrägeri och ha en tuff bakgrund. Men det avgörande var nog att hon själv inte verkar se sig som ett offer utan kämpade för att ta sig vidare, hade självdistans och kunde och ville prata om sin situation på ett sätt som kändes nära men inte kladdigt. När Annika flyttade för sjätte gången, en lördag i slutet av april 2025, åkte Anna Rytterbrant dit för att fota men tog också in ljud, ifall det skulle bli en podd. Sedan dröjde det. – Först i början av året mötte jag henne igen. Då hade jag skrivit ett manus för att veta åt vilket håll jag ville att historien skulle gå. Det finns mycket mörker i Annikas liv och jag hade tänkt använda hunden Milo som en ljusglimt – men när jag kom dit visade det sig att de fått avliva honom efter att han blivit skadad och hon inte hade råd med veterinärkostnaderna. En bra lärdom av hur manus är något annat än verkligheten. Hur har podden tagits emot? – När vi intervjuade andra magasin fick vi höra att det var otroligt svårt att få lyssning om man inte gör true crime. Det var faktiskt en av invändningarna vi i poddgruppen hade mot att lägga tid på formatet podd, eftersom vi har hög trafik på webben. Men jag älskar att ha fel när det blir rätt – för lyssningen har överträffat våra förväntningar med råge. Det visar väl att lyssnare även kan vara intresserade av levande människors historier – inte bara mördade. Är ett sjätte avsnitt i pipeline? – Nästa avsnitt kommer redan 3 juni. Det är min kollega Kristina Wahlgren i Malmö som gör sin ljuddebut genom att återvända till en historia som hon tidigare skrivit om och som haft bra läsning. Hon har träffat Peter som under 20 års tid rökte inomhus och som fick ett krav på närmare en halv miljon kronor av sin hyresvärd. Han är en spännande person som får berätta sin historia så man förstår mer vem han är och hur han reagerade än vad som går att få fram i text. Det fina med ljud är ju att få höra skiftningarna i en människas röst när den berättar om sig själv och sina upplevelser.
45b85561c567efa5ee8cfd15b363a11c46bb1b6c
7afacc9ffa374de5df79c5ca65e1f5a39a645978
82332dd8b503ca0ed78c95da274ad8086136fb96Tomas Ramberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter, får Publicistklubbens stora pris 2026.
Juryns motivering: “Tomas Ramberg gör politiken begriplig och fördjupar allmänhetens kunskap i en tid av ökande polarisering. Med gott humör, underfundighet, skarpa iakttagelser och hög integritet gör han en folkbildande insats om hur makten fungerar, särskilt viktigt under ett valår”.
Tomas Ramberg är politisk kommentator på Dagens Nyheter, och har tidigare varit politisk kommentator på Ekot.
Publicistklubbens stora pris instiftades 1986 och delas varje år ut till en eller flera personer som under lång tid har hållit hög klass i sin journalistik. Prissumman är 50 000 kronor och priset delas ut i samband med Publicistklubbens möte måndagen den 25 maj.
239dcdf69935d36bd35d7024ac548b33f554fe21
82332dd8b503ca0ed78c95da274ad8086136fb96
TITLE: Tomas Ramberg får Publicistklubbens stora pris DESCRIPTION: Tomas Ramberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter, får Publistklubbens stora pris 2026. CONTENT: Publicistklubbens stora pris instiftades 1986 och delas varje år ut till en eller flera personer som under lång tid har hållit hög klass i sin journalistik. Juryns motivering: “Tomas Ramberg gör politiken begriplig och fördjupar allmänhetens kunskap i en tid av ökande polarisering. Med gott humör, underfundighet, skarpa iakttagelser och hög integritet gör han en folkbildande insats om hur makten fungerar, särskilt viktigt under ett valår”. Tomas Ramberg är politisk kommentator på Dagens Nyheter, och har tidigare varit politisk kommentator på Ekot. Prissumman är 50 000 kronor och priset delas ut i samband med Publicistklubbens möte måndagen den 25 maj.
TITLE: Tomas Ramberg får Publicistklubbens stora pris DESCRIPTION: Tomas Ramberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter, får Publicistklubbens stora pris 2026. CONTENT: Juryns motivering: “Tomas Ramberg gör politiken begriplig och fördjupar allmänhetens kunskap i en tid av ökande polarisering. Med gott humör, underfundighet, skarpa iakttagelser och hög integritet gör han en folkbildande insats om hur makten fungerar, särskilt viktigt under ett valår”. Tomas Ramberg är politisk kommentator på Dagens Nyheter, och har tidigare varit politisk kommentator på Ekot. Publicistklubbens stora pris instiftades 1986 och delas varje år ut till en eller flera personer som under lång tid har hållit hög klass i sin journalistik. Prissumman är 50 000 kronor och priset delas ut i samband med Publicistklubbens möte måndagen den 25 maj.
82332dd8b503ca0ed78c95da274ad8086136fb96
239dcdf69935d36bd35d7024ac548b33f554fe21