Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
e42f4d8bb83e530bfdbffba22b819bedbecffd77Journalistens pris Årets stilist 2025 går till ekonomijournalisten Katrine Kielos. – Vi ekonomijournalister brukar inte vinna skönhetspriser, så det var oväntat men desto roligare, säger Katrine Kielos, som avslöjar ett knep för att få slagkraftiga texter.
På tisdagskvällen utsågs vinnaren i Journalistens tävling Årets stilist, traditionsenligt under en middag på en restaurang i Stockholm. Årets pristagare är ekonomijournalisten och frilansen Katrine Kielos, författare, krönikör i Finansmagasinet och programledare på EFN.
Juryns motivering lyder:
”Att säga att Katrine Kielos har stil är närmast en tautologi, som att sminka en ros. Men vari består den? Kärnan är kärleken till folkbildning. Själv lärd som en uggla överskattar hon inte publikens kunskaper, men underskattar aldrig vår intelligens. Genom att besjäla torr nationalekonomi avdramatiserar hon pengar och politik, kön och kapital. Som en trollkarl rycker hon sidenduken av en massa myter, trollar bort kaninen men har den kvar – i bättre skick. Katrine Kielos stil gör läsarna smartare, ja, frågan är om vi inte blir snyggare också.”
Grattis, hur känns det?
– Det känns underbart och väldigt roligt. Jag blev rörd av motiveringen.
Förväntade du dig att vinna?
– Nej, vi ekonomijournalister brukar inte vinna skönhetspriser, så det var oväntat, men desto roligare.
Behövs stilistik i ekonomijournalistiken?
– Den behövs mer där än på många andra ställen skulle jag säga. Det är viktiga frågor som ofta döljs i dåligt språk, i bemärkelsen väldigt tekniskt eller exkluderande språk. Jag tror att det är en typ av journalistik där man måste locka in folk.
Har du något knep?
– Jag läser mina texter högt. Om man kan höra en mänsklig röst i texten och det inte låter som en text så har man lyckats. Det strävar jag efter. Det är tur att man jobbar hemma en del.
Du sitter hemma och högläser dina texter?
– Ja. Då och då dunkar jag rytmen med handen också. Det ser ganska vansinnigt ut, men så har jag gjort i 20 år.
Det här vill man ju filma.
– Ja, det är bra content.
Gör du på samma sätt när du skriver böcker som när du skriver artiklar?
– Ja, kanske till och med ännu mer. Artiklar skriver man snabbare. Böcker har man möjlighet hålla på med längre.
Vad tänker du om din egen språkliga stil?
– Jag tror man hittar ett språk som bygger ens egna tillkortakommanden. Jag har aldrig varit så bra på kommentering – och semikolon undviker jag. Jag har ibland fått kritik för att jag skriver för enkelt. ”Ett provocerande enkelt språk” var det någon recensent som skrev om en av mina böcker. Förlaget ville använda det på baksidesblurben. Recensenten menade väl det som någonting dåligt, men jag tyckte det var positivt.
Priset Årets stilist instiftades av Tidningen Journalisten 2013 och tilldelas en journalist som utmärkt sig genom sitt språk. Priset är 10 000 kr.
Nominerade var också Christoffer Röstlund Jonsson, Dagens ETC, och Jonathan Bengtsson, GP.
Juryn består av Axel Andén, chefredaktör, Journalisten, Ulrika Knutson, kulturskribent och författare, Pelle Andersson, författare och förläggare Ordfront förlag, samt Hanna Lundquist, reporter och bokredaktör, Journalisten.
e42f4d8bb83e530bfdbffba22b819bedbecffd77
5c2296897e3f01b401c5b66066d6a00d855443ad
TITLE: Katrine Kielos är Årets stilist – ”Känns underbart” DESCRIPTION: Journalistens pris Årets stilist 2025 går till ekonomijournalisten Katrine Kielos. – Vi ekonomijournalister brukar inte vinna skönhetspriser, så det var oväntat men desto roligare, säger Katrine Kielos, som avslöjar ett knep för att få slagkraftiga texter. CONTENT: På tisdagskvällen utsågs vinnaren i Journalistens tävling Årets stilist, traditionsenligt under en middag på en restaurang i Stockholm. Årets pristagare är ekonomijournalisten och frilansen Katrine Kielos, författare, krönikör i Finansmagasinet och programledare på EFN. Juryns motivering lyder: ”Att säga att Katrine Kielos har stil är närmast en tautologi, som att sminka en ros. Men vari består den? Kärnan är kärleken till folkbildning. Själv lärd som en uggla överskattar hon inte publikens kunskaper, men underskattar aldrig vår intelligens. Genom att besjäla torr nationalekonomi avdramatiserar hon pengar och politik, kön och kapital. Som en trollkarl rycker hon sidenduken av en massa myter, trollar bort kaninen men har den kvar – i bättre skick. Katrine Kielos stil gör läsarna smartare, ja, frågan är om vi inte blir snyggare också.” Grattis, hur känns det? – Det känns underbart och väldigt roligt. Jag blev rörd av motiveringen. Förväntade du dig att vinna? – Nej, vi ekonomijournalister brukar inte vinna skönhetspriser, så det var oväntat, men desto roligare. Behövs stilistik i ekonomijournalistiken? – Den behövs mer där än på många andra ställen skulle jag säga. Det är viktiga frågor som ofta döljs i dåligt språk, i bemärkelsen väldigt tekniskt eller exkluderande språk. Jag tror att det är en typ av journalistik där man måste locka in folk. Har du något knep? – Jag läser mina texter högt. Om man kan höra en mänsklig röst i texten och det inte låter som en text så har man lyckats. Det strävar jag efter. Det är tur att man jobbar hemma en del. Du sitter hemma och högläser dina texter? – Ja. Då och då dunkar jag rytmen med handen också. Det ser ganska vansinnigt ut, men så har jag gjort i 20 år. Det här vill man ju filma. – Ja, det är bra content. Gör du på samma sätt när du skriver böcker som när du skriver artiklar? – Ja, kanske till och med ännu mer. Artiklar skriver man snabbare. Böcker har man möjlighet hålla på med längre. Vad tänker du om din egen språkliga stil? – Jag tror man hittar ett språk som bygger ens egna tillkortakommanden. Jag har aldrig varit så bra på kommentering – och semikolon undviker jag. Jag har ibland fått kritik för att jag skriver för enkelt. ”Ett provocerande enkelt språk” var det någon recensent som skrev om en av mina böcker. Förlaget ville använda det på baksidesblurben. Recensenten menade väl det som någonting dåligt, men jag tyckte det var positivt. Priset Årets stilist instiftades av Tidningen Journalisten 2013 och tilldelas en journalist som utmärkt sig genom sitt språk. Priset är 10 000 kr. Nominerade var också Christoffer Röstlund Jonsson, Dagens ETC, och Jonathan Bengtsson, GP. Juryn består av Axel Andén, chefredaktör, Journalisten, Ulrika Knutson, kulturskribent och författare, Pelle Andersson, författare och förläggare Ordfront förlag, samt Hanna Lundquist, reporter och bokredaktör, Journalisten.
TITLE: Katrine Kielos är Årets stilist – ”Känns underbart” DESCRIPTION: Journalistens pris Årets stilist 2025 går till ekonomijournalisten Katrine Kielos. – Vi ekonomijournalister brukar inte vinna skönhetspriser, så det var oväntat men desto roligare, säger Katrine Kielos, som avslöjar ett knep för att få slagkraftiga texter. CONTENT: På tisdagskvällen utsågs vinnaren i Journalistens tävling Årets stilist, traditionsenligt under en middag på en restaurang i Stockholm. Årets pristagare är ekonomijournalisten och frilansen Katrine Kielos, författare, krönikör i Finansmagasinet och programledare på EFN. Juryns motivering lyder: ”Att säga att Katrine Kielos har stil är närmast en tautologi, som att sminka en ros. Men vari består den? Kärnan är kärleken till folkbildning. Själv lärd som en uggla överskattar hon inte publikens kunskaper, men underskattar aldrig vår intelligens. Genom att besjäla torr nationalekonomi avdramatiserar hon pengar och politik, kön och kapital. Som en trollkarl rycker hon sidenduken av en massa myter, trollar bort kaninen men har den kvar – i bättre skick. Katrine Kielos stil gör läsarna smartare, ja, frågan är om vi inte blir snyggare också.” De har vunnit Årets stilist Katrine Kielos, 2025 Malena Rydell, 2024 Cecilia Uddén, 2023 Oisín Cantwell, 2022 Lubna El-Shanti, 2021 (Jubileumspristagare: Tom Alandh, 2021) Anna-Lena Laurén, 2020 Kristina Lindh, 2019 Andres Lokko, 2018 Jenny Teleman, 2017 Torbjörn Nilsson, 2016 Karin Thunberg, 2015 Björn af Kleen, 2014 Johar Bendjelloul, 2013 Carina Bergfeldt, 2012 Grattis, hur känns det? – Det känns underbart och väldigt roligt. Jag blev rörd av motiveringen. Förväntade du dig att vinna? – Nej, vi ekonomijournalister brukar inte vinna skönhetspriser, så det var oväntat, men desto roligare. Behövs stilistik i ekonomijournalistiken? – Den behövs mer där än på många andra ställen skulle jag säga. Det är viktiga frågor som ofta döljs i dåligt språk, i bemärkelsen väldigt tekniskt eller exkluderande språk. Jag tror att det är en typ av journalistik där man måste locka in folk. Har du något knep? – Jag läser mina texter högt. Om man kan höra en mänsklig röst i texten och det inte låter som en text så har man lyckats. Det strävar jag efter. Det är tur att man jobbar hemma en del. Du sitter hemma och högläser dina texter? – Ja. Då och då dunkar jag rytmen med handen också. Det ser ganska vansinnigt ut, men så har jag gjort i 20 år. Det här vill man ju filma. – Ja, det är bra content. Gör du på samma sätt när du skriver böcker som när du skriver artiklar? – Ja, kanske till och med ännu mer. Artiklar skriver man snabbare. Böcker har man möjlighet hålla på med längre. Vad tänker du om din egen språkliga stil? – Jag tror man hittar ett språk som bygger ens egna tillkortakommanden. Jag har aldrig varit så bra på kommentering – och semikolon undviker jag. Jag har ibland fått kritik för att jag skriver för enkelt. ”Ett provocerande enkelt språk” var det någon recensent som skrev om en av mina böcker. Förlaget ville använda det på baksidesblurben. Recensenten menade väl det som någonting dåligt, men jag tyckte det var positivt. Priset Årets stilist instiftades av Tidningen Journalisten 2013 och tilldelas en journalist som utmärkt sig genom sitt språk. Priset är 10 000 kr. Nominerade var också Christoffer Röstlund Jonsson, Dagens ETC, och Jonathan Bengtsson, GP. Juryn består av Axel Andén, chefredaktör, Journalisten, Ulrika Knutson, kulturskribent och författare, Pelle Andersson, författare och förläggare Ordfront förlag, samt Hanna Lundquist, reporter och bokredaktör, Journalisten.
5c2296897e3f01b401c5b66066d6a00d855443ad
e42f4d8bb83e530bfdbffba22b819bedbecffd77
cabba97ce7ed1be5ef452acd68a8e7a0a9134930Reportrar utan gränser har intervjuat fem palestinska journalister som berättar att de torterats av israeliska fångvaktare.
I intervjuer som Reportrar utan gränser publicerar idag vittnar fem palestinska journalister från Gaza om tortyr de utsatts för av israeliska fångvaktare. Fyra av dem ställer upp med namn och bild, men en är anonym av rädsla för repressalier från den israeliska armén.
Ingen av dem har kunnat återuppta arbetet som journalist efter frigivningen – vissa på grund av skadorna efter tortyren de utsatts för.
“Dessa återkommande handlingar tyder på en systematisk förföljelse av journalister i Palestina, med syftet att förhindra mediebevakning av människorättsbrott begångna av den israeliska staten. RSF fortsätter att kräva att alla palestinska journalister som godtyckligt frihetsberövats av Israel omedelbart friges”, säger Martin Roux, samordnare för RSF:s krishjälp, i en kommentar.
9317b1b9799fa5ca751bcdeab146fb5b82b3b787blir programledare för TV4:s sändningar under fotbolls-VM.
TV4 och TV4 Play sänder 68 av mästerskapets totalt 104 matcher. Idag presenterade TV4 sin “laguppställning” för fotbolls-VM:
Programledare:
Pär Lernström
Anna Brolin
Kommentatorer:
Lasse Granqvist
Adam Pinthorp
Lena Sundqvist
Peter Backe
Niklas Jarelind
Christopher Kviborg
Christoffer Svanemar
Experter:
Jens Fjellström
John Guidetti
Irma Helin Zibanejad
Vicki Blommé
Olof Lundh
Jonas Olsson
Hasse Backe
Siavoush Fallahi
Reportrar:
Axel Pileby
Martin von Knorring
Filip Jacobson
Thomas Pickelner
3f1ed7cfd585fb3421cf450bc774a8648439a46eEuropadomstolen kräver svar av svenska staten rörande domen för gravfridsbrott mot Henrik Evertsson och Linus Andersson för filmningen av Estonia 2020. ”Vi anser att deras yttrandefrihet har kränkts”, säger journalisternas advokat Jon Wessel-Aas till Journalisten.
I mars 2023 fällde Hovrätten för Västra Sverige journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson för gravfridsbrott och dömde dem till 80 dagsböter för att de filmat Estonias vrak med en dykrobot för dokumentärserien “Estonia – fyndet som ändrar allt” som tilldelades Stora Journalistpriset i kategorin Årets avslöjande 2020.
I juni 2023 nekade Högsta domstolen prövningstillstånd och under hösten vände sig Evertsson och Andersson till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. De anser att deras yttrandefrihet enligt Europakonventionens artikel 10 kränktes i och med de fällande domarna.
Europadomstolen har beslutat att ta upp fallet och kräver svar av den svenska regeringen, vilket Dagens Juridik var först med att rapportera om.
Journalisternas norske advokat Jon Wessel-Aas är nöjd med domstolens beslut.
– Över 90 procent av klagomålen till Europadomstolen tas inte upp. Vi har passerat nålsögat, och det betyder att vi kommer att få ett avgörande, säger Jon Wessel-Aas till Journalisten.
Europadomstolen är inte en överinstans till de nationella domstolarna, utan dess uppgift är att granska påstådda brott mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
– Skulle Europadomstolen komma fram till att Evertssons och Anderssons yttrandefrihet har kränkts kan de få ersättning för sina omkostnader och böter, och det förväntas att domarna mot dem ändras och att de frias, säger Jon Wessel-Aas.
Ett avgörande kommer sannolikt att dröja ett eller två år till, och det är en del som talar för att klagomålet kommer att anses ogrundat. I tidigare avgöranden har Europadomstolen gett de nationella domstolarna rätt när journalister dömts för brott i samband med research, till exempel 2012 när Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson och dåvarande reporter Diamant Salihu dömdes för vapenbrott när tidningen undersökte hur lättillgängliga vapen är i Malmö och köpte en insmugglad tjeckisk pistol illegalt.
Vad talar för att Europadomstolen går på er linje?
– Estonialagens huvudsyfte är, utöver att förhindra gravplundring, att visa hänsyn för de omkomna och deras anhöriga. Det hade gått 25 år efter förlisningen när Evertsson och Andersson filmade vraket, och med tiden försvagas det syftet helt naturligt. I de andra fall där Europadomstolen dömt har man också lagt vikt vid att journalisterna hade kunnat använda legala metoder för att sin research. I det här fallet fanns det inget annat sätt att dokumentera skadorna på Estonia än att filma dem på plats, säger Jon Wessel-Aas.
Vad kommer Europadomstolen att titta särskilt på?
– Hur svensk domstol värderat Evertssons och Anderssons yttrandefrihet. I domskälen framkommer att man har tagit hänsyn till att det handlat om journalistisk research i en fråga med stort allmänintresse, men Europadomstolen kommer att göra en bedömning om man har tagit tillräcklig hänsyn till Europakonventionen.
Regeringen ska svara Europadomstolen i augusti, och en dom väntas tidigast nästa år.
b22e218b8132cd3ba3788fc91baa208aebd7f887Sedan kriget mellan USA och Iran inleddes har pressfriheten i många av gulfstaterna minskat dramatiskt. Risken är stor att tillståndet permanentas, skriver CPJ.
I Kuwait, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Qatar har myndigheterna frihetsberövat journalister sedan kriget startade. Många incidenter har aldrig offentliggjorts, eftersom journalister och mediebolag är rädda för repressalier från myndigheterna, skriver CPJ.
Många av fallen handlar om bestraffningar för helt rutinmässig journalistik, som att filma, fota och publicera nyhetsartiklar. Anklagelserna har varit breda och vaga, som att ”sprida falsk information”, ”skada den nationella säkerheten”, ”missbruka kommunikationsenheter”.
Enligt CPJ finns det en risk att tillståndet nu permanentas.
”Det som är offentligt känt är bara toppen av ett isberg. Utöver de fall vi offentligt kan bekräfta förblir ett växande antal attacker orapporterade – tystade av rädsla för ytterligare repressalier. Detta klimat av rädsla tvingar journalister till självcensur och stryper nyhetsflödet. Vi kan inte tillåta att detta blir norm. Regeringar måste agera nu för att skydda pressfriheten, säkerställa ansvarsskyldighet och skapa förutsättningar för journalister att rapportera utan rädsla”, säger CPJ:s Mellanösternansvariga Sara Qudah.
00042909ec138d774cfb6e3da48792644c5019afDEBATT Bevakningen av Indien i svensk public service saknar kritisk kontext kring mänskliga rättigheter, nationalism och demokratisk utveckling.
När Indiens premiärminister Narendra Modi nyligen besökte Sverige beskrev SVT mötet som historiskt mellan två demokratier. Men tittarna fick knappast veta varför Modi samtidigt är föremål för omfattande internationell kritik.
Det är talande för ett större problem i svensk public service-bevakning av Indien: frånvaron av kritisk kontext kring mänskliga rättigheter, nationalism och demokratisk utveckling.
Indien är i dag världens folkrikaste land, en geopolitisk stormakt och en allt viktigare partner för Europa. Sverige fördjupar samtidigt samarbeten med Indien inom handel, teknologi och försvar. Just därför behövs en journalistik som är självständig, kunnig och kritiskt granskande.
Men den svenska bevakningen präglas alltför ofta av ett märkligt försiktigt tonläge.
Internationella människorättsorganisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och Reporters Without Borders har under lång tid dokumenterat en oroande utveckling kring pressfrihet, minoriteters rättigheter och demokratiska institutioners oberoende i Indien.
Internationella rapporter och forskare har återkommande beskrivit ett hårdare klimat för muslimer, kristna, daliter, akademiker, aktivister och kritiska journalister.
Trots detta beskrivs Narendra Modi i svensk public service ofta främst som moderniserare, strategisk partner eller ledare för världens största demokrati – betydligt mer sällan som ledare för ett land där många internationella bedömare ser en tydlig demokratisk tillbakagång.
Skillnaden mot internationell rapportering är påfallande. I brittiska medier och internationell public service diskuteras Modi och den hindunationalistiska utvecklingen regelbundet i relation till pressfrihet, majoritetspolitik och försvagade demokratiska institutioner. Svenska tittare får betydligt mer sällan ta del av den kontexten.
Det handlar inte om att svensk public service ska bedriva aktivism. Det handlar om grundläggande journalistik: att ge publiken relevant sammanhang.
Samma kritiska reflex som svenska medier använder i bevakningen av USA, Ryssland eller Turkiet tycks ofta försvinna när det gäller Indien.
Problemet märks också i hur Indien ibland skildras kulturellt. Underhållningsformat och reseprogram har återkommande reproducerat exotiserande bilder där Indien reduceras till färgstark kuliss för svenska berättelser om kulturkrockar och “det annorlunda”. För många av oss med indisk bakgrund framstår det som en oreflekterad fortsättning på ett kolonialt sätt att se på landet.
När personer med ansvar för utrikesrapportering samtidigt deltar i sådana format väcks också frågor om journalistisk distans och rollförståelse.
Flera journalister, forskare och Indienkännare har under lång tid reagerat på obalansen i svensk Indienbevakning och påtalat detta för SVT utan större gehör. Det handlar inte om individuella journalisters avsikter utan om vilka berättelser svensk public service återkommande väljer att förstärka – och vilka som hamnar i bakgrunden.
Vi vet också av egen erfarenhet hur svårt det blivit att bedriva oberoende journalistik i Indien. Kritiska journalister övervakas, pressas eller nekas arbetsmöjligheter. Det borde leda till större vaksamhet hos svenska redaktioner – inte större försiktighet. Att föra fram kritiska perspektiv om Indien innebär i dag reella risker för journalister, forskare och människorättsförsvarare.
BBC:s dokumentär India: The Modi Question blockerades i Indien och följdes senare av myndighetsraider mot BBC:s kontor (2023) – en händelse som internationellt väckte frågor om pressfriheten i landet.
Public service har ett särskilt ansvar att hjälpa publiken förstå världen i hela dess komplexitet. När rapporteringen om Indien gång på gång saknar centrala perspektiv om demokrati och mänskliga rättigheter riskerar journalistiken att bli missvisande.
Svenska tittare förtjänar bättre än så.
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på Sydasien
Ulrika Nandra
Journalist och författare
aaedbab090f98b7eb58a88dbd2de1a1e49a250edDEBATT Att bevaka frågan om delaktighet för personer med funktionsnedsättning är inte att gynna ett särintresse.
Skärpningen av vallagen är välbehövlig. Personer med funktionsnedsättning röstar i betydligt lägre utsträckning än andra, enligt Statistiska centralbyrån.
Den nya vallagen tydliggör att tillgänglighet inte stannar vid den fysiska miljön i och runt vallokalerna. Det handlar också om att den information som finns i vallokalen liksom den som går ut till väljarna ska vara tillgänglig och begriplig för alla – i lättläst format, på teckenspråk, via syntolkning eller i andra alternativa format. Det är också något de politiska partierna bör ta hänsyn till i sin valkommunikation.
Vallagen slår nu fast att hela processen kring valet ska vara tillgängligt utformad och att den som behöver stöd för att kunna rösta också ska få det. Kommunerna ska även informera om möjligheten att rösta med hjälp av ambulerande röstmottagare. Och utbildningen av röstmottagare ska säkerställa att personer oavsett funktionsförmåga ska kunna rösta självständigt och rättssäkert.
Det här är viktiga steg för att förverkliga alla medborgares grundläggande demokratiska rättighet – att kunna delta i valet.
Intresset för politik är stort bland personer med funktionsnedsättning. Många påverkas dessutom direkt av politiska beslut. Trots det är alltså valdeltagandet betydligt lägre, liksom tilltron till det demokratiska systemet.
Bristande tillgänglighet är en viktig förklaring. Men delaktighet handlar också om att känna sig sedd, betydelsefull och representerad i det offentliga livet. Här har medierna en viktig roll att fylla både vad gäller att spegla hur samhället faktiskt ser ut och genom sin granskande roll.
Personer med funktionsnedsättning syns och hörs sällan i medierna och i den politiska debatten. Än mer sällan framträder de som experter eller som samhällsmedborgare.
Detta uppmärksammades även av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning när Sverige granskades i Genève 2024. Kommittén uttryckte bland annat oro över det låga deltagandet av personer med funktionsnedsättning i det offentliga och politiska livet, och över bristande tillgänglighet i röstningsförfaranden.
I många kommuner pågår nu ett ambitiöst arbete för att leva upp till den skärpta vallagen. Men kommunerna möter också utmaningar som kommer att kräva ett utökat fokus.
Samtidigt finns här en grundläggande demokratifråga för landets medier att bevaka, som berör många medborgare. Valbevakning handlar ofta om opinionssiffror, strategier och konflikter mellan partier. Mindre vanliga är granskningar om vem som faktiskt kan delta i demokratin på lika villkor.
Att lyfta frågor om tillgänglighet före, under och efter valet skulle rikta fokus mot hur tillgänglig demokratin faktiskt är. Samtidigt skulle valbevakningen tillföras den bredd och det djup som frågan förtjänar.
Anders Kessling
generaldirektör för Myndigheten för delaktighet
f17dc71d4d1f447ce69406d27bef3d48f89860c2Det går sedan i helgen inte att logga in och rapportera dagar hos Journalisternas a-kassa. UPPDATERAD
En teknisk störning gör att det är omöjligt att logga in hos Journalisternas a-kassa. Om inte problemet åtgärdas inom kort kan det bli en fördröjning av veckans utbetalning av ersättning till arbetslösa medlemmar.
– Det arbetas dock för fullt med att åtgärda problemet och vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag som vanligt, säger Kristian Englund, kassaföreståndare.
Uppdatering: Vid 14-tiden på måndag ska de tekniska problem ha lösts och medlemmar ska kunna logga in igen.
13b4628acd4dd376beebc897aa1fab15721b3492
f17dc71d4d1f447ce69406d27bef3d48f89860c2
TITLE: Tekniska problem hos Journalisternas a-kassa DESCRIPTION: Det går sedan i helgen inte att logga in och rapportera dagar hos Journalisternas a-kassa. – Vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag, säger kassaföreståndare Kristian Englund. CONTENT: En teknisk störning gör att det är omöjligt att logga in hos Journalisternas a-kassa. Om inte problemet åtgärdas inom kort kan det bli en fördröjning av veckans utbetalning av ersättning till arbetslösa medlemmar. – Det arbetas dock för fullt med att åtgärda problemet och vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag som vanligt, säger Kristian Englund, kassaföreståndare.
TITLE: Tekniska problem hos journalisternas a-kassa DESCRIPTION: Det går sedan i helgen inte att logga in och rapportera dagar hos Journalisternas a-kassa. UPPDATERAD CONTENT: En teknisk störning gör att det är omöjligt att logga in hos Journalisternas a-kassa. Om inte problemet åtgärdas inom kort kan det bli en fördröjning av veckans utbetalning av ersättning till arbetslösa medlemmar. – Det arbetas dock för fullt med att åtgärda problemet och vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag som vanligt, säger Kristian Englund, kassaföreståndare. Uppdatering: Vid 14-tiden på måndag ska de tekniska problem ha lösts och medlemmar ska kunna logga in igen.
f17dc71d4d1f447ce69406d27bef3d48f89860c2
13b4628acd4dd376beebc897aa1fab15721b3492
13b4628acd4dd376beebc897aa1fab15721b3492Det går sedan i helgen inte att logga in och rapportera dagar hos Journalisternas a-kassa. – Vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag, säger kassaföreståndare Kristian Englund.
En teknisk störning gör att det är omöjligt att logga in hos Journalisternas a-kassa. Om inte problemet åtgärdas inom kort kan det bli en fördröjning av veckans utbetalning av ersättning till arbetslösa medlemmar.
– Det arbetas dock för fullt med att åtgärda problemet och vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag som vanligt, säger Kristian Englund, kassaföreståndare.
13b4628acd4dd376beebc897aa1fab15721b3492
f17dc71d4d1f447ce69406d27bef3d48f89860c2
TITLE: Tekniska problem hos Journalisternas a-kassa DESCRIPTION: Det går sedan i helgen inte att logga in och rapportera dagar hos Journalisternas a-kassa. – Vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag, säger kassaföreståndare Kristian Englund. CONTENT: En teknisk störning gör att det är omöjligt att logga in hos Journalisternas a-kassa. Om inte problemet åtgärdas inom kort kan det bli en fördröjning av veckans utbetalning av ersättning till arbetslösa medlemmar. – Det arbetas dock för fullt med att åtgärda problemet och vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag som vanligt, säger Kristian Englund, kassaföreståndare.
TITLE: Tekniska problem hos journalisternas a-kassa DESCRIPTION: Det går sedan i helgen inte att logga in och rapportera dagar hos Journalisternas a-kassa. UPPDATERAD CONTENT: En teknisk störning gör att det är omöjligt att logga in hos Journalisternas a-kassa. Om inte problemet åtgärdas inom kort kan det bli en fördröjning av veckans utbetalning av ersättning till arbetslösa medlemmar. – Det arbetas dock för fullt med att åtgärda problemet och vår förhoppning är att utbetalning ska kunna ske på torsdag som vanligt, säger Kristian Englund, kassaföreståndare. Uppdatering: Vid 14-tiden på måndag ska de tekniska problem ha lösts och medlemmar ska kunna logga in igen.
f17dc71d4d1f447ce69406d27bef3d48f89860c2
13b4628acd4dd376beebc897aa1fab15721b3492
d4196b7b5f4b643ce3bacc081da7f47affc96344är ny krimreporter på Siren.
Elliot Wahl.
Elliot Wahl har fått tillsvidareanställning som krimreporter på nyhetsbyrån Siren. Han har vikarierat på tjänsten sedan december och arbetade dessförinnan som domredaktör på Nyhetsbyrån Siren. Han har även praktiserat som granskande reporter på SVT Snabbgranskning.