Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
9864b3c228d6da58b7c251960d8af071ed164b68Randi Mossige-Norheim har återvänt till Vipeholm. För boken När du var idiot har hon läst hundratals journaler om de intagna. Hon kan beskriva det enskilda lidandet på detaljnivå och göra nya avslöjanden om mörkret inne på anstalten, som fick pågå med myndigheternas goda minne. – Det är aldrig för sent för staten att be om ursäkt, säger hon.
Det är fem år sedan Randi Mossige-Norheim och kollegorna Thomas Kanger och Magnus Arvidson tog emot Stora Journalistpriset för den femdelade SR-dokumentären ”Vipeholmsanstalten”. I den berättar SR:s dokumentärmakare om sin…
e06393d1adc1ed5aa8fb75b8ade45f0bd785967bSVT-dokumentären ”Drevet” med den uppmärksammade intervjun med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) har nu publicerats. En annan som är med är SD-ledaren Jimmie Åkesson som pratar om att ”journalister använder sin plattform för att ljuga inför val”.
Journalisten avslöjade för två veckor sedan att SVT beslutat att skjuta upp dokumentären ”Drevet”, som handlar om makthavares kritik mot medier, till efter valet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade då publicerat den oklippta intervjun som reportern Kristina Lagerström gjort med honom på Youtube, och riktat hård kritik mot henne och mot SVT. Beslutet att skjuta upp publiceringen fick stor uppmärksamhet. Nu har dokumentären publicerats på SVT Play.
I dokumentären intervjuas politiker, medieforskare och experter om den kritik som allt oftare riktas medier för partiskhet och osaklighet.
SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger i dokumentären att han anser att den stora bristen med medier i ett litet land som Sverige är att ”ni är rätt kassa på att granska varandra”:
”Tilliten i samhället tar ju skada när journalister använder sin plattform för att ljuga inför val till exempel, eller hitta på saker eller kraftigt vinkla saker. Det är ju ett jättestort problem som vi har”, säger Jimmie Åkesson.
Medieforskare som medverkar i dokumentären menar att mediekritiken nu har blivit politisk, vilket också framgår av Journalistens fördjupning tidigare i år.
b48768c5cb1590fd023962ccef084399ace47e39
e06393d1adc1ed5aa8fb75b8ade45f0bd785967b
TITLE: SVT släpper uppmärksammade Bohlindokumentären DESCRIPTION: SVT-dokumentären ”Drevet” med den uppmärksammade intervjun med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) sköts upp till efter valet. Nu är den publicerad. CONTENT: Journalisten avslöjade för två veckor sedan att SVT beslutat att skjuta upp dokumentären ”Drevet”, som handlar om makthavares kritik mot medier, till efter valet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade då publicerat den oklippta intervjun som reportern Kristina Lagerström gjort med honom på Youtube, och riktat hård kritik mot henne och mot SVT. Beslutet att skjuta upp publiceringen fick stor uppmärksamhet. Nu har dokumentären publicerats på SVT Play. I dokumentären intervjuas politiker, medieforskare och experter om den kritik som allt oftare riktas medier för partiskhet och osaklighet. SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger i dokumentären att han anser att den stora bristen med medier i ett litet land som Sverige är att ”ni är rätt kassa på att granska varandra”: ”Tilliten i samhället tar ju skada när journalister använder sin plattform för att ljuga inför val till exempel, eller hitta på saker eller kraftigt vinkla saker. Det är ju ett jättestort problem som vi har”, säger Jimmie Åkesson. Medieforskare som medverkar i dokumentären menar att mediekritiken nu har blivit politisk, vilket också framgår av Journalistens fördjupning tidigare i år.
TITLE: SVT släpper uppmärksammade Bohlindokumentären DESCRIPTION: SVT-dokumentären ”Drevet” med den uppmärksammade intervjun med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) har nu publicerats. En annan som är med är SD-ledaren Jimmie Åkesson som pratar om att ”journalister använder sin plattform för att ljuga inför val”. CONTENT: Journalisten avslöjade för två veckor sedan att SVT beslutat att skjuta upp dokumentären ”Drevet”, som handlar om makthavares kritik mot medier, till efter valet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade då publicerat den oklippta intervjun som reportern Kristina Lagerström gjort med honom på Youtube, och riktat hård kritik mot henne och mot SVT. Beslutet att skjuta upp publiceringen fick stor uppmärksamhet. Nu har dokumentären publicerats på SVT Play. I dokumentären intervjuas politiker, medieforskare och experter om den kritik som allt oftare riktas medier för partiskhet och osaklighet. SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger i dokumentären att han anser att den stora bristen med medier i ett litet land som Sverige är att ”ni är rätt kassa på att granska varandra”: ”Tilliten i samhället tar ju skada när journalister använder sin plattform för att ljuga inför val till exempel, eller hitta på saker eller kraftigt vinkla saker. Det är ju ett jättestort problem som vi har”, säger Jimmie Åkesson. Medieforskare som medverkar i dokumentären menar att mediekritiken nu har blivit politisk, vilket också framgår av Journalistens fördjupning tidigare i år.
e06393d1adc1ed5aa8fb75b8ade45f0bd785967b
b48768c5cb1590fd023962ccef084399ace47e39
b48768c5cb1590fd023962ccef084399ace47e39SVT-dokumentären ”Drevet” med den uppmärksammade intervjun med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) sköts upp till efter valet. Nu är den publicerad.
Journalisten avslöjade för två veckor sedan att SVT beslutat att skjuta upp dokumentären ”Drevet”, som handlar om makthavares kritik mot medier, till efter valet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade då publicerat den oklippta intervjun som reportern Kristina Lagerström gjort med honom på Youtube, och riktat hård kritik mot henne och mot SVT. Beslutet att skjuta upp publiceringen fick stor uppmärksamhet. Nu har dokumentären publicerats på SVT Play.
I dokumentären intervjuas politiker, medieforskare och experter om den kritik som allt oftare riktas medier för partiskhet och osaklighet.
SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger i dokumentären att han anser att den stora bristen med medier i ett litet land som Sverige är att ”ni är rätt kassa på att granska varandra”:
”Tilliten i samhället tar ju skada när journalister använder sin plattform för att ljuga inför val till exempel, eller hitta på saker eller kraftigt vinkla saker. Det är ju ett jättestort problem som vi har”, säger Jimmie Åkesson.
Medieforskare som medverkar i dokumentären menar att mediekritiken nu har blivit politisk, vilket också framgår av Journalistens fördjupning tidigare i år.
b48768c5cb1590fd023962ccef084399ace47e39
e06393d1adc1ed5aa8fb75b8ade45f0bd785967b
TITLE: SVT släpper uppmärksammade Bohlindokumentären DESCRIPTION: SVT-dokumentären ”Drevet” med den uppmärksammade intervjun med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) sköts upp till efter valet. Nu är den publicerad. CONTENT: Journalisten avslöjade för två veckor sedan att SVT beslutat att skjuta upp dokumentären ”Drevet”, som handlar om makthavares kritik mot medier, till efter valet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade då publicerat den oklippta intervjun som reportern Kristina Lagerström gjort med honom på Youtube, och riktat hård kritik mot henne och mot SVT. Beslutet att skjuta upp publiceringen fick stor uppmärksamhet. Nu har dokumentären publicerats på SVT Play. I dokumentären intervjuas politiker, medieforskare och experter om den kritik som allt oftare riktas medier för partiskhet och osaklighet. SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger i dokumentären att han anser att den stora bristen med medier i ett litet land som Sverige är att ”ni är rätt kassa på att granska varandra”: ”Tilliten i samhället tar ju skada när journalister använder sin plattform för att ljuga inför val till exempel, eller hitta på saker eller kraftigt vinkla saker. Det är ju ett jättestort problem som vi har”, säger Jimmie Åkesson. Medieforskare som medverkar i dokumentären menar att mediekritiken nu har blivit politisk, vilket också framgår av Journalistens fördjupning tidigare i år.
TITLE: SVT släpper uppmärksammade Bohlindokumentären DESCRIPTION: SVT-dokumentären ”Drevet” med den uppmärksammade intervjun med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) har nu publicerats. En annan som är med är SD-ledaren Jimmie Åkesson som pratar om att ”journalister använder sin plattform för att ljuga inför val”. CONTENT: Journalisten avslöjade för två veckor sedan att SVT beslutat att skjuta upp dokumentären ”Drevet”, som handlar om makthavares kritik mot medier, till efter valet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) hade då publicerat den oklippta intervjun som reportern Kristina Lagerström gjort med honom på Youtube, och riktat hård kritik mot henne och mot SVT. Beslutet att skjuta upp publiceringen fick stor uppmärksamhet. Nu har dokumentären publicerats på SVT Play. I dokumentären intervjuas politiker, medieforskare och experter om den kritik som allt oftare riktas medier för partiskhet och osaklighet. SD:s partiledare Jimmie Åkesson säger i dokumentären att han anser att den stora bristen med medier i ett litet land som Sverige är att ”ni är rätt kassa på att granska varandra”: ”Tilliten i samhället tar ju skada när journalister använder sin plattform för att ljuga inför val till exempel, eller hitta på saker eller kraftigt vinkla saker. Det är ju ett jättestort problem som vi har”, säger Jimmie Åkesson. Medieforskare som medverkar i dokumentären menar att mediekritiken nu har blivit politisk, vilket också framgår av Journalistens fördjupning tidigare i år.
e06393d1adc1ed5aa8fb75b8ade45f0bd785967b
b48768c5cb1590fd023962ccef084399ace47e39
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD 2
De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden…
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD 2 CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD
De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden…
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD 2 CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market.
De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden…
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD 2 CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Kaos på Bolagsverket – dröjer veckor att få ut årsredovisningar DESCRIPTION: Bolagsverket översvämmas av begäranden om allmän handling och handläggningstiden har rusat från en dag till över tre veckor. ”Vår journalistik blir lidande”, säger Fredrik Svedjetun, chefredaktör på Dagligvarunytt och Market. UPPDATERAD CONTENT: De senaste veckorna har Bolagsverket inte klarat att uppfylla grundlagskravet att allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt”. Tidigare har begärda årsredovisningar lämnats ut inom ett dygn, men nu är väntetiden… Läs hela artikeln på journalisten.se
f7aef7085d25094f7d7a3a77f99020cef59105f1
f538a1e26ed884d47c5cd92a0610fb6640a57224
56c008e91e6cfda127eb3571a6c51c13ea44fa20
b7b504e8cbd667387e2198905aa9bab291274b51DEBATT Vetenskapliga artiklar är skrivna av författarna bakom studien. Journalistik är något annat, skriver Läkartidningens chefredaktör Åsa Uhlin i en replik.
Replik till ”Journalistisk granskning kan inte ersätta jävsredovisning” och ”Jag tror inte på en standardjävsdeklaration med en punktlista”
Det är alltid bra när ens arbetssätt ifrågasätts. Precis som Magnus Gylje, redaktionschef på Vetenskapsradion, välkomnar jag därför debatten om jäv som sedan några veckor förts i Svenska Dagbladet, Medierna och här i Journalisten.
En kort bakgrund för den som inte läser Läkartidningen till vardags kan vara på sin plats. Vi är en tidning för alla läkare och publicerar både nyheter och medicinskt vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna skrivs av läkare och forskare och granskas av referenter. För denna typ av artiklar ber vi samtliga författare om en jävsdeklaration. Likaså frågar vår debattredaktör alltid om jäv. Oavsett om jäv har uppgivits eller inte står detta i anslutning till artikeln. (Den som vill veta mer om hur Läkartidningen arbetar med jäv kan gå in på lakartidningen.se/skriv-i-lakartidningen.)
Men när vi kommer till journalistiken, till nyhetsartiklar och reportage, blir det mer komplicerat. För vad är jäv? Och vad är intressant i sammanhanget? När jag läser debattartiklarna från André Marx och hans medförfattare förstår jag det som att de önskar att läsarna själva ska få ta ställning till framför allt de ekonomiska kopplingar som en läkare kan ha.
Det framstår som vällovligt och är alltså praxis i vetenskapliga sammanhang. Men den stora skillnaden är att vetenskapliga artiklar är skrivna av författarna bakom studien. Kritisk granskning görs av referenter, men det gäller främst de vetenskapliga argumenten. Jävsdeklarationer fyller därför ett viktigt syfte för att ge kunskap om de eventuella beroenden som en forskare/läkare har.
Journalistik är något annat. Det finns en publicistiskt ansvarig, och ämnet beskrivs av någon utifrån, oftast en reporter. Det är en del av journalistikens grund att på olika sätt ställa frågor eller berätta om exempelvis beroenden, bias och annat som kan vara relevant för läsaren att veta – vilket Magnus Gylje redogör för på ett utmärkt sätt.
För att vara tydlig: jag tycker att det är bra att en reporter frågar exempelvis en läkare om hen har några ekonomiska kopplingar som kan vara intressanta att känna till. Är det relevant tas det publicistiska beslutet att berätta om det också.
Inga intervjupersoner ska bemötas okritiskt av journalister. Det gäller även läkare. För det krävs kunniga journalister som har tid och resurser att göra sitt jobb, inte stående jävslistor mot slutet av artikeln så fort en läkare intervjuas.
Åsa Uhlin
Chefredaktör, Läkartidningen
2b4cb64f104e77374dd192c4ebbf79649844c732Mediebolagen CNN, ABC, CBS, NBC – och Trumpvänliga Fox News – pausar sin tv-bevakning av Donald Trumps framträdanden.
Beskedet kommer efter presidentens beslut i fredags om att porta CNN, Politico och MS Now från Vita huset.
På måndagen meddelade CNN, ABC, CBS, NBC och Fox News, som samverkar i Vita husets tv-presspool där de turas om att bevaka Trumps resor och förehavanden, att de slutar följa presidentens resor. Det rapporterar bland andraDN och Le Monde.
Samtidigt säger bolagen i ett gemensamt uttalande: ”Det är viktigt för allmänheten att få korrekt och oberoende information om sin regering. Ingen administration bör begränsa en nyhetsorganisation för att den ogillar dess rapportering”.
Bojkotten innebar på måndagen att Donald Trumps invigning av en ny helikopterplatta bara streamades på Vita husets sajt – och till en början utan ljud eftersom ljudutrustning saknades. Det kan också leda till att Trumps möten med världsledare vid FN-mötet i New York inte kommer att livesändas.
65acb9a44391f8a1a0c02c779654604520ecd153Dawit Isaak var redaktör och delägare på den regimkritiska tidningen Setit i Eritrea. Nu kan tidningen Journalisten avslöja att han också var redaktör i Sverige, långt innan han åkte till Eritrea.
På onsdag har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit ett kvartssekel i fängelse. Han frihetsberövades i Eritrea en septembermorgon 2001 för att han ägnade sig åt journalistik.
– Jag känner Dawit Isaak bra. Vi samarbetade i många år i Sverige. Han var redaktör för Eritreanska Riksförbundets tidskrift Eritreas röst (på tigrinja Dimsi Eritrawian) och jag var ansvarig utgivare, säger Rezene Tesfazion, före detta ordförande för Eritreanska Riksförbundet i Sverige och före detta riksdagsledamot (S).
På en restaurang i Uppsala visar Rezene Tesfazion mig flera nummer av de svensk-eritreanska tidningarna som Dawit Isaak var redaktör för åren 1989-1992.
En av tidningarna är från november 1989 och handlar om en ”kulturgrupp som kommit från ett befriat område i krigförande Eritrea”. (Eritrea blev självständigt 1993).
– Han var även redaktör för ett specialnummer av Eritreas röst (Nummer 1/1990) som handlade om HIV/aids, minns Rezene Tesfazion.
Tre nummer av tidskriften Eritreas röst .
Det sista numret av tidningen Eritreas röst som Dawit Isaak var redaktör för var majnumret 1992. Rubriken på omslaget var ”Folkomröstningen och vi i exilen” och det handlade bland annat om folkomröstningar i Sverige.
Vid den här tiden krävde Asmara-regimen att alla eritreanska exilorganisationer som stod utanför deras kontroll skulle elimineras. Då bestämde sig Dawit Isaak för att ägna ett helt tidningsnummer åt Eritreanska Riksförbundets historia och framgångar i Sverige – en handling som ogillades av diktator Isaias Afwerki.
Innan vi skiljs åt upptäcker jag en detalj i tidningens redaktionsruta. Dawit Isaak var nämligen redaktör tillsammans med Yonas Manna, som senare blev chargé d’affaires på Eritreas ambassad i Stockholm och från Eritreas ambassad administrerade tvångsskatt från exileritreaner i Sverige.
Yonas Manna, som vägrade öppna ambassadens dörrar för journalister eller ge intervjuer, avled 2023.
Vad säger du om att en av dina tidningsredaktörer godtyckligt placerades i fängelse medan den andra blev högt uppsatt eritreansk diplomat i Sverige?
– Alla som hyllar diktaturen i Eritrea belönas med fina tjänster av regimen men kritikerna placeras i fängelse. Det finns inga gränser för absurditeter i Eritrea. Hustrun till Eritreas ambassadör i Kenya sitter i fängelse utan åtal, utan dom. Ingen vet varför hon är fängslad, suckar Rezene Tesfazion.
b5d7fa1169dde74cd0cd9d8ebfa2f13abef2fe34
65acb9a44391f8a1a0c02c779654604520ecd153
TITLE: Dawit Isaak var redaktör även i Sverige DESCRIPTION: Dawit Isaak var redaktör och delägare på den regimkritiska tidningen Setit i Eritrea. Nu kan tidningen Journalisten avslöja att Dawit Isaak också var redaktör i Sverige, långt innan han åkte till Eritrea. CONTENT: På onsdag har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit ett kvartssekel i fängelse. Han frihetsberövades i Eritrea en septembermorgon 2001 för att han ägnade sig åt journalistik. – Jag känner Dawit Isaak bra. Vi samarbetade i många år i Sverige. Han var redaktör för Eritreanska Riksförbundets tidskrift Eritreas röst (på tigrinja Dimsi Eritrawian) och jag var ansvarig utgivare, säger Rezene Tesfazion, före detta ordförande för Eritreanska Riksförbundet i Sverige och före detta riksdagsledamot (S). På en restaurang i Uppsala visar Rezene Tesfazion mig flera nummer av de svensk-eritreanska tidningarna som Dawit Isaak var redaktör för åren 1989-1992. En av tidningarna är från november 1989 och handlar om en ”kulturgrupp som kommit från ett befriat område i krigförande Eritrea”. (Eritrea blev självständigt 1993). – Han var även redaktör för ett specialnummer av Eritreas röst (Nummer 1/1990) som handlade om HIV/aids, minns Rezene Tesfazion. Tre nummer av tidskriften Eritreas röst . Det sista numret av tidningen Eritreas röst som Dawit Isaak var redaktör för var majnumret 1992. Rubriken på omslaget var ”Folkomröstningen och vi i exilen” och det handlade bland annat om folkomröstningar i Sverige. Vid den här tiden krävde Asmara-regimen att alla eritreanska exilorganisationer som stod utanför deras kontroll skulle elimineras. Då bestämde sig Dawit Isaak för att ägna ett helt tidningsnummer åt Eritreanska Riksförbundets historia och framgångar i Sverige – en handling som ogillades av diktator Isaias Afwerki. Innan vi skiljs åt upptäcker jag en detalj i tidningens redaktionsruta. Dawit Isaak var nämligen redaktör tillsammans med Yonas Manna, som senare blev chargé d’affaires på Eritreas ambassad i Stockholm och från Eritreas ambassad administrerade tvångsskatt från exileritreaner i Sverige. Yonas Manna, som vägrade öppna ambassadens dörrar för journalister eller ge intervjuer, avled 2023. Vad säger du om att en av dina tidningsredaktörer godtyckligt placerades i fängelse medan den andra blev högt uppsatt eritreansk diplomat i Sverige? – Alla som hyllar diktaturen i Eritrea belönas med fina tjänster av regimen men kritikerna placeras i fängelse. Det finns inga gränser för absurditeter i Eritrea. Hustrun till Eritreas ambassadör i Kenya sitter i fängelse utan åtal, utan dom. Ingen vet varför hon är fängslad, suckar Rezene Tesfazion.
TITLE: Dawit Isaak var redaktör även i Sverige DESCRIPTION: Dawit Isaak var redaktör och delägare på den regimkritiska tidningen Setit i Eritrea. Nu kan tidningen Journalisten avslöja att han också var redaktör i Sverige, långt innan han åkte till Eritrea. CONTENT: På onsdag har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit ett kvartssekel i fängelse. Han frihetsberövades i Eritrea en septembermorgon 2001 för att han ägnade sig åt journalistik. – Jag känner Dawit Isaak bra. Vi samarbetade i många år i Sverige. Han var redaktör för Eritreanska Riksförbundets tidskrift Eritreas röst (på tigrinja Dimsi Eritrawian) och jag var ansvarig utgivare, säger Rezene Tesfazion, före detta ordförande för Eritreanska Riksförbundet i Sverige och före detta riksdagsledamot (S). På en restaurang i Uppsala visar Rezene Tesfazion mig flera nummer av de svensk-eritreanska tidningarna som Dawit Isaak var redaktör för åren 1989-1992. En av tidningarna är från november 1989 och handlar om en ”kulturgrupp som kommit från ett befriat område i krigförande Eritrea”. (Eritrea blev självständigt 1993). – Han var även redaktör för ett specialnummer av Eritreas röst (Nummer 1/1990) som handlade om HIV/aids, minns Rezene Tesfazion. Tre nummer av tidskriften Eritreas röst . Det sista numret av tidningen Eritreas röst som Dawit Isaak var redaktör för var majnumret 1992. Rubriken på omslaget var ”Folkomröstningen och vi i exilen” och det handlade bland annat om folkomröstningar i Sverige. Vid den här tiden krävde Asmara-regimen att alla eritreanska exilorganisationer som stod utanför deras kontroll skulle elimineras. Då bestämde sig Dawit Isaak för att ägna ett helt tidningsnummer åt Eritreanska Riksförbundets historia och framgångar i Sverige – en handling som ogillades av diktator Isaias Afwerki. Innan vi skiljs åt upptäcker jag en detalj i tidningens redaktionsruta. Dawit Isaak var nämligen redaktör tillsammans med Yonas Manna, som senare blev chargé d’affaires på Eritreas ambassad i Stockholm och från Eritreas ambassad administrerade tvångsskatt från exileritreaner i Sverige. Yonas Manna, som vägrade öppna ambassadens dörrar för journalister eller ge intervjuer, avled 2023. Vad säger du om att en av dina tidningsredaktörer godtyckligt placerades i fängelse medan den andra blev högt uppsatt eritreansk diplomat i Sverige? – Alla som hyllar diktaturen i Eritrea belönas med fina tjänster av regimen men kritikerna placeras i fängelse. Det finns inga gränser för absurditeter i Eritrea. Hustrun till Eritreas ambassadör i Kenya sitter i fängelse utan åtal, utan dom. Ingen vet varför hon är fängslad, suckar Rezene Tesfazion.
65acb9a44391f8a1a0c02c779654604520ecd153
b5d7fa1169dde74cd0cd9d8ebfa2f13abef2fe34
04bee0dc4d3e7ccec9c15cd4a89bec54c3046010De sociala mediernas algoritmer har blivit ett slags Matrix för vår tid: obegripliga och ogenomträngliga. Ytterst handlar det om vem som bestämmer vad jag ska bli upprörd över, och i förlängningen hur jag ser på världen.
Det finns granskningar som har ett före och ett efter. Det gäller de stora avslöjandena som förändrar hela offentligheten, som Uppdrag gransknings valstugereportage eller TV4:s Trollfabriken. Men det gäller också de som på en individuell nivå förändrar hur vi ser på världen. För mig var P3 Nyheters ”Det dolda valet” en sådan granskning. Den handlar om Tiktoks och Instagrams algoritmer och vilka flöden de serverar unga.
Jag förstod först inte varför det drabbade mig så hårt, när jag varje dag matas med betydligt mer upprörande saker i mina flöden. Tills jag insåg att svaret fanns redan i frågan. Den här granskningen handlar ytterst om vem som bestämmer vad jag ska bli upprörd över, och i förlängningen hur jag ser på världen.
Det här var en makt som de traditionella medierna länge var ganska ensamma om att ha. Och visst har de begått misstag och skapat opinioner på falska premisser, men de har också försökt ta ansvar. Och de har inte varit i närheten av att ha så effektiva verktyg för att påverka vår verklighetsuppfattning som de sociala medierna har idag.
P3 har fokuserat på de unga, och det är ännu mer deprimerande. För medan profilen för en ung man i storstad fick ett hyggligt flöde, serverades profilen för en ung man i glesbygd mest skräp och hatpropaganda, trots att han inte aktivt sökte efter sådant innehåll eller interagerade med det. Profilerna för unga tjejer fick mer ytliga och utseendefixerade flöden.
Det slog mig att mina flöden inte innehåller någonting alls om klimatkrisen. Hade det sett annorlunda ut om jag varit en ung kvinna? Jag insåg också att jag inte längre bryr mig lika mycket om den, trots att situationen bara blir värre. Är det här också algoritmernas fel?
Varför tycker jag som jag gör? Varför blir jag upprörd över vissa saker och inte andra? Var skapas min världsbild? De sociala mediernas algoritmer har blivit ett slags Matrix för vår tid: obegripliga och ogenomträngliga, och ändå låter vi dem styra våra tankar.
Det finns många frågor som är viktigare än denna, men ingen fråga som är viktigare för vad vi tycker är viktigt.
Den avhoppade högerextremisten Sanna Hill beskrev följande i en intervju med Journalisten: ”När personer från andra politiska åskådningar, miljöpartistiska riksdagsledamöter till exempel, kommenterade på mitt Facebookinlägg om avhoppet förändrades algoritmen. Plötsligt fanns det andra synsätt på världen och samhället i flödet. Jag hade levt i en högerextrem bubbla konstruerad av Elon Musk och Mark Zuckerberg.”
De sociala mediernas makt måste granskas och begränsas. En statlig utredning har föreslagit en 15-årsgräns för sociala medier. Men ska vi verkligen stanna där? Om inte plattformarna börjar ta ansvar snart måste lagstiftarna göra det. Yttrandefriheten ska vara vid, men utländska företag kan inte heller ha en oinskränkt rätt att sprida desinformation och propaganda till vuxna svenskar.
Journalistförbundet 125 år!
I oktober firar Svenska Journalistförbundet 125 år. Så länge har förbundet kämpat för journalisters rättigheter och för våra möjligheter att utöva vårt yrke.
–
Dawit Isaak 25 år i fängelse
I 25 år har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit i fängelse i Eritrea utan rättegång. Ingen journalist i världen har varit fängslad längre för sin journalistik. Det är ett stort misslyckande.
41d4e59dd25f3bb61b6261a7b38b57bdd98c4feb
04bee0dc4d3e7ccec9c15cd4a89bec54c3046010
TITLE: ”Mörkret i flödet är också mörkret i mig – de sociala mediernas algoritmer är vår tids Matrix” DESCRIPTION: LEDARE De sociala mediernas algoritmer har blivit ett slags Matrix för vår tid: obegripliga och ogenomträngliga. Ytterst handlar det om vem som bestämmer vad jag ska bli upprörd över, och i förlängningen hur jag ser på världen. CONTENT: Det finns granskningar som har ett före och ett efter. Det gäller de stora avslöjandena som förändrar hela offentligheten, som Uppdrag gransknings valstugereportage eller TV4:s Trollfabriken. Men det gäller också de som på en individuell nivå förändrar hur vi ser på världen. För mig var P3 Nyheters ”Det dolda valet” en sådan granskning. Den handlar om Tiktoks och Instagrams algoritmer och vilka flöden de serverar unga. Jag förstod först inte varför det drabbade mig så hårt, när jag varje dag matas med betydligt mer upprörande saker i mina flöden. Tills jag insåg att svaret fanns redan i frågan. Den här granskningen handlar ytterst om vem som bestämmer vad jag ska bli upprörd över, och i förlängningen hur jag ser på världen. Det här var en makt som de traditionella medierna länge var ganska ensamma om att ha. Och visst har de begått misstag och skapat opinioner på falska premisser, men de har också försökt ta ansvar. Och de har inte varit i närheten av att ha så effektiva verktyg för att påverka vår verklighetsuppfattning som de sociala medierna har idag. P3 har fokuserat på de unga, och det är ännu mer deprimerande. För medan profilen för en ung man i storstad fick ett hyggligt flöde, serverades profilen för en ung man i glesbygd mest skräp och hatpropaganda, trots att han inte aktivt sökte efter sådant innehåll eller interagerade med det. Profilerna för unga tjejer fick mer ytliga och utseendefixerade flöden. Det slog mig att mina flöden inte innehåller någonting alls om klimatkrisen. Hade det sett annorlunda ut om jag varit en ung kvinna? Jag insåg också att jag inte längre bryr mig lika mycket om den, trots att situationen bara blir värre. Är det här också algoritmernas fel? Varför tycker jag som jag gör? Varför blir jag upprörd över vissa saker och inte andra? Var skapas min världsbild? De sociala mediernas algoritmer har blivit ett slags Matrix för vår tid: obegripliga och ogenomträngliga, och ändå låter vi dem styra våra tankar. Det finns många frågor som är viktigare än denna, men ingen fråga som är viktigare för vad vi tycker är viktigt. Den avhoppade högerextremisten Sanna Hill beskrev följande i en intervju med Journalisten: ”När personer från andra politiska åskådningar, miljöpartistiska riksdagsledamöter till exempel, kommenterade på mitt Facebookinlägg om avhoppet förändrades algoritmen. Plötsligt fanns det andra synsätt på världen och samhället i flödet. Jag hade levt i en högerextrem bubbla konstruerad av Elon Musk och Mark Zuckerberg.” De sociala mediernas makt måste granskas och begränsas. En statlig utredning har föreslagit en 15-årsgräns för sociala medier. Men ska vi verkligen stanna där? Om inte plattformarna börjar ta ansvar snart måste lagstiftarna göra det. Yttrandefriheten ska vara vid, men utländska företag kan inte heller ha en oinskränkt rätt att sprida desinformation och propaganda till vuxna svenskar. + Journalistförbundet 125 år! I oktober firar Svenska Journalistförbundet 125 år. Så länge har förbundet kämpat för journalisters rättigheter och för våra möjligheter att utöva vårt yrke. – Dawit Isaak 25 år i fängelse I 25 år har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit i fängelse i Eritrea utan rättegång. Ingen journalist i världen har varit fängslad längre för sin journalistik. Det är ett stort misslyckande.
TITLE: ”Mörkret i flödet är också mörkret i mig – de sociala mediernas algoritmer är vår tids Matrix” DESCRIPTION: De sociala mediernas algoritmer har blivit ett slags Matrix för vår tid: obegripliga och ogenomträngliga. Ytterst handlar det om vem som bestämmer vad jag ska bli upprörd över, och i förlängningen hur jag ser på världen. CONTENT: Det finns granskningar som har ett före och ett efter. Det gäller de stora avslöjandena som förändrar hela offentligheten, som Uppdrag gransknings valstugereportage eller TV4:s Trollfabriken. Men det gäller också de som på en individuell nivå förändrar hur vi ser på världen. För mig var P3 Nyheters ”Det dolda valet” en sådan granskning. Den handlar om Tiktoks och Instagrams algoritmer och vilka flöden de serverar unga. Jag förstod först inte varför det drabbade mig så hårt, när jag varje dag matas med betydligt mer upprörande saker i mina flöden. Tills jag insåg att svaret fanns redan i frågan. Den här granskningen handlar ytterst om vem som bestämmer vad jag ska bli upprörd över, och i förlängningen hur jag ser på världen. Det här var en makt som de traditionella medierna länge var ganska ensamma om att ha. Och visst har de begått misstag och skapat opinioner på falska premisser, men de har också försökt ta ansvar. Och de har inte varit i närheten av att ha så effektiva verktyg för att påverka vår verklighetsuppfattning som de sociala medierna har idag. P3 har fokuserat på de unga, och det är ännu mer deprimerande. För medan profilen för en ung man i storstad fick ett hyggligt flöde, serverades profilen för en ung man i glesbygd mest skräp och hatpropaganda, trots att han inte aktivt sökte efter sådant innehåll eller interagerade med det. Profilerna för unga tjejer fick mer ytliga och utseendefixerade flöden. Det slog mig att mina flöden inte innehåller någonting alls om klimatkrisen. Hade det sett annorlunda ut om jag varit en ung kvinna? Jag insåg också att jag inte längre bryr mig lika mycket om den, trots att situationen bara blir värre. Är det här också algoritmernas fel? Varför tycker jag som jag gör? Varför blir jag upprörd över vissa saker och inte andra? Var skapas min världsbild? De sociala mediernas algoritmer har blivit ett slags Matrix för vår tid: obegripliga och ogenomträngliga, och ändå låter vi dem styra våra tankar. Det finns många frågor som är viktigare än denna, men ingen fråga som är viktigare för vad vi tycker är viktigt. Den avhoppade högerextremisten Sanna Hill beskrev följande i en intervju med Journalisten: ”När personer från andra politiska åskådningar, miljöpartistiska riksdagsledamöter till exempel, kommenterade på mitt Facebookinlägg om avhoppet förändrades algoritmen. Plötsligt fanns det andra synsätt på världen och samhället i flödet. Jag hade levt i en högerextrem bubbla konstruerad av Elon Musk och Mark Zuckerberg.” De sociala mediernas makt måste granskas och begränsas. En statlig utredning har föreslagit en 15-årsgräns för sociala medier. Men ska vi verkligen stanna där? Om inte plattformarna börjar ta ansvar snart måste lagstiftarna göra det. Yttrandefriheten ska vara vid, men utländska företag kan inte heller ha en oinskränkt rätt att sprida desinformation och propaganda till vuxna svenskar. + Journalistförbundet 125 år! I oktober firar Svenska Journalistförbundet 125 år. Så länge har förbundet kämpat för journalisters rättigheter och för våra möjligheter att utöva vårt yrke. – Dawit Isaak 25 år i fängelse I 25 år har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit i fängelse i Eritrea utan rättegång. Ingen journalist i världen har varit fängslad längre för sin journalistik. Det är ett stort misslyckande.
04bee0dc4d3e7ccec9c15cd4a89bec54c3046010
41d4e59dd25f3bb61b6261a7b38b57bdd98c4feb