Tornevall Networks

Av de 141 tjänster som Sveriges Television varslade om förra veckan rör ett tiotal SVT:s journalistiska verksamhet i Umeå, som näst efter Stockholm drabbas hårdast i förslaget till sparåtgärder. Nyhetsprogrammet Sverige idag läggs ned och vilket påverkar två tjänster på nyhetsredaktionen i Umeå, medan resten av tjänsterna berör programdivisionen.

– Det ska ju nu förhandlas och sedan får vi se hur utfallet slutligen blir. Även om förhandlingarna precis dragit i gång så finns ju en stor risk att vi kommer förlora arbetskamrater, säger Emma Grönlund, ordförande i journalistsektionen på SVT Umeå.

Hur är stämningen?

– Det är så klart en hel del oro, många som undrar hur det här kommer påverka dem personligen, kollegor och hela tv-huset. Det finns väldigt många frågor, men få svar att få i nuläget.  Det är ett väldigt tråkigt besked. Även om vi visste att det skulle komma ett sparpaket så känns det tungt med ett så stort varsel på företaget.

Antropologen Katarina Graffman, ursprungligen från Västerås, är ny krönikör på VLT:s ledarsida.

Graffman hade tidigare podden Graffman/Nordström ihop med VLT:s chefredaktör och ansvarige utgivare Daniel Nordström.

– Jag är väldigt nöjd över att ha knutit Katarina Graffman till ledarsidan som återkommande krönikör. Hon är en av landets intressantaste röster inom konsumtionskultur och samtida antropologi. Hon tänker både självständigt och på tvärs, det vi behöver mer av, säger VLT:s vikarierande politiske redaktör Petter Olofsson, i ett pressmeddelande.

Katarina Graffman är filosofie doktor i kulturantropologi.

I måndags presenterade SVT:s vd Anne Lagercrantz ledningens förslag till hur sparpaketet om 355 miljoner kronor ska lösas. Många blev förvånade över hur hårt besparingarna slår mot journalistiken, och några trodde inte sina ögon när de läste på intranätet att tv-desken på SVT Nyheter Stockholm skulle läggas ned.

Det betyder att de lokala nyheterna i Stockholm inte längre ska sändas från tv-huset i Stockholm, utan från någon av de fem orter som kommer att ha kvar sin tv-desk, till exempel Norrköping eller Falun.

Besparingen innebär att fem tjänster försvinner. Dessutom tas en tjänst i Rinkeby bort och två i Södertälje, vars sändningar upphör som egen edition och ska integreras med Stockholm.

– Jag fattar att även Stockholm måste vara med och spara men att ta bort tv-desken var verkligen chockartat – ingen av oss hade den fantasin. Förutom att en otroligt tajt och välfungerande arbetsplats försvinner så finns många frågetecken kring hur och vilka som efter nyår ska sända ut lokala Stockholmsnyheter. Det känns ju jättekonstigt med tanke på att vi är landets största område för lokala tv-nyheter, säger Margareta Benson, som är ordförande i journalistsektionen för Stockholm, Uppsala, Uutiset och Södertälje.

Margareta Benson har själv sin tjänst på tv-desken i Stockholm, som programledare.

Hur är stämningen?

– Det ligger en våt filt över redaktionen. Vi jobbar på men det känns tungt och väldigt ovisst. En sorgsen stämning.

Veckans gräv spelade in live under Gräv i Kristianstad under rubriken ”När makten gör motstånd”.

På scen berättade:

Anna Roxvall om massmaskningen och ljugandet under hennes och Johan Perssons granskning Somaliauppgörelsen (Ekot).

Ystads Allehandas reportrar Helena Wennström och Britt Risberg om att bli Säpoanmälda när de ställde frågor till Sjöbo elnäts vd.

DN:s reportrar Hugo Lindkvist och Kristoffer Örstadius om svårigheterna med att få ut handlingar om säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm – och hur det lossnade när de använde pseudonym.

Expos Erik Glaad och Jonathan Leman om påtryckningarna från migrationsministerns presstab inför Expos publicering I ministerns närhet.

I podden diskuteras vilka strategier journalister och redaktioner kan använda för att möta motståndet och komma runt det.

KONTAKTA OSS

Veckans gräv är en podd från Tidningen Journalisten och Scoop, som är Föreningen Grävande journalisters tidning.

Tipsa oss om fler aktuella gräv till kommande avsnitt!

Mejla till: vg@journalisten.se

Veckans gräv finns ute nu, där poddar finns.

Fredrik Furtenbach

Ålder: Fyller 61 i vår

Bor: Lägenhet söder om Söder.

Familj: Flickvän, två barn, 18 och 22 år.

Titel: Inrikespolitisk kommentator på SR Ekot. Hedersdoktor vid Göteborgs

universitet.

Bakgrund: Började plugga juridik men hoppade av när han var den enda i klassen som tyckte att grundlagarna var intressantast. Pluggade statsvetenskap på Göteborgs universitet, jobbade på SOM-institutet med Sören Holmberg som chef. Gick den ettåriga utbildningen på JMK.

Politisk reporter på DN, SvD, Dagens Politik och SR.

Fritid: Åker runt på loppisar i Sverige med flickvännen. Letar efter kul prylar och vintagekläder. Samlar på armbandsur, mest 70-tal. Gillar gammal elektronik.

Drivkraft: Intresserad av politik, vill hänga med. Vill förklara och sätta det politikerna säger i ett sammanhang.

Knepigaste politikern: Göran Persson var speciell. Han brukade fråga varför jag inte bytt ut mitt efternamn, som han uttalade fel. Bildt och Schyman kunde också vara jobbiga.

Fredrik Furtenbach klev 1993 in som politisk reporter på Sveriges riksdag. Det är två år tidigare än riksdagens ålderspresident, socialdemokraten Anders Ygeman.

– Under pandemin när det nästan var tomt här passade jag på att besöka riksdagslokaler jag aldrig varit i, som skjutbanan, 1600-talsinnergården, och gåvoförrådet.

I gåvorummet staplas alla presenter som riksdagsledamöter får men enligt de svenska antikorruptionsreglerna inte tillåts ta emot.

Det var DN:s praktikhandledare Micke Jaresand som på en minut år 1993 avgjorde Fredrik Furtenbachs yrkesbana. Juristsonen från Örgryte var 28 år när han kom in på den korta journalistutbildningen på JMK och flyttade till Stockholm, efter studier i statsvetenskap, arbete på SOM-institutet och en inställd musikkarriär – han var basist i flera band, från punk till depprock, goth och synth, gav ut skivor med Mazola Party.

När han klev in som praktikant på DN ville Fredrik Furtenbach egentligen bli grävande reporter.

– Det var det coola på den tiden. Men Jaresand frågade vad jag hade pluggat och bestämde helt enkelt att jag skulle vara på politiksidorna. Jag var lite tveksam, för de såg jävligt tråkiga ut, det var massiva textsjok med någon svartvit bild. Sen blev det mer intressant ju mer man kom in i det.

Han visade sig vara bra på att hitta politiknyheter genom att redan då ”ringa runt en massa”, och kunde varva vikariat på DN och SvD, och 1997 släppas in på Sveriges Radio. Där har Fredrik Furtenbach blivit kvar. Han har gått från politikreporter till inrikespolitisk chef, till inrikespolitisk kommentator.

Fredrik Furtenbach promenerar i Stanniolgränd i riksdagshuset. Foto: Tor Johnsson

Vad är det som hållit dig kvar i politiken i 33 år?

– Det är väl ändå att ju mer man lär sig, desto mer intressant är det.

Ett rent intellektuellt intresse?

– Jo, men det tycker jag. Jag är ganska intresserad av forskning fortfarande också, statsvetenskap. Jag har mycket kontakt med valforskare och använder gärna forskningsresultat när jag ska förklara politik. Min inställning till mitt jobb är att det inte ska vara tyckande, det ska egentligen bara vara att förklara och sätta i ett sammanhang. Varför partier och politiker gör som de gör. Jag vill gärna ha fakta att stå på.

Det finns olika sorters kommentatorer, även på public service.

– Att kunna läsa politiker rätt och förklara det för folk är viktigare för mig än att vara spetsig eller profilera mig själv, säger Fredrik Furtenbach.

Du blir aldrig frustrerad av att inte få tycka något?

– Nej. Det är tillfredsställande. Men jag är ju helt miljöskadad, van vid att inte ha åsikter. Jag är väldigt försiktig privat också. Min syrra brukar försöka prata politik med mig ibland. Hon säger att jag är som en socialarbetare: ”Jag hör vad du säger.”

Röstar du?

– Jag röstar blankt. Jag har röstat på olika partier tidigare, men sen tyckte jag att det var lika bra att rösta blankt. Det är klart att jag har värderingar, men dagspolitikens olika förslag är det väldigt lätt att hålla distans till.

Snart sagt varje politiknyhet kommenteras idag. Alla trogna Sveriges Radio-lyssnare, kanske de mer lättfotade också, känner nog igen Fredrik Furtenbachs sätt att med lite torr skepsis rama in de dagspolitiska krumbukterna. Sedan några år blir han inte heller ihopblandad med forna poddparhästen Tomas Ramberg (nu på DN), som också han har göteborgsk diktion.

– Ibland kunde jag få skäll för något som jag inte hade sagt, men jag kunde också få beröm för något jag inte sagt.

Idag är det Helena Gissén och Fredrik Furtenbach som poddar ihop i SR:s politikpodd Det politiska spelet, programledda av Parisa Höglund. DPS, som de kallar den, tar sig an inrikespolitiken på ett snackigare och mer lättsamt vis; kommentatorerna kan unna sig syrligheter på politikernas bekostnad. Podden hör till hans roligaste arbetsuppgifter, tycker Fredrik Furtenbach.

– Det är kul att få nörda ner sig lite, med smala grejer, ibland. Och det finns utrymme för lite mer humor.

Ett av många exempel på nörderi är när han lyfte en opinionsundersökning om vilket partis sympatisörer som gillar hundar respektive katter mest (svar: M respektive V).

Vad gör det med en människa att ha närkontakt med yrkespolitiker i 33 år? Vad ser Fredrik Furtenbach när han blickar ut över det svenska politiska landskapet – bildligt och bokstavligt, från sitt smala arbetsrum med fönster mot kammaren.

Han ger ett public service-svar på den sista frågan, börjar prata om två rätt tydliga block men med komplicerande faktorer på båda sidor.

I sitt avlånga arbetsrum kan Fredrik Furtenbach titta direkt ned på de folkvalda – när de är i kammaren. Ofta är det glest mellan riksdagsledamöterna. Foto: Tor Johnsson

Blir du någon gång trött på politiken?

– Absolut. Extra mycket på några saker. Den politiska logiken att det är så viktigt att det ska gå dåligt för motståndaren, det är ju ganska barnsligt. Och så lagspelandet, att det är ett lag mot ett annat: det är bara vid riktiga kriser som man kan samarbeta ordentligt.

Papegojsvaren, att folkvalda inte lämnar sina talepunkter, stör honom också, även om det är värst för nyhetsreportrar som ska klippa inslag. Han tycker att det har blivit värre med den saken.

Det finns mer:

– Det här med att man gör sig dummare än vad man är, anklagar motståndaren för något man vet inte är sant. Det är också löjligt. Särskilt valrörelser är ju fulla av den sortens retorik. Och sen som du vet, debatterna är inte så ofta debatter, det är seriemonologer: ”Varför svarar du inte på min fråga?” ”Varför svarar du inte på min fråga?”

Det politiska spelet, fenomenet, inte podden, har funnits så länge det funnits makthavare, menar Fredrik Furtenbach. Därför blir det relevant för medierna att spegla och förklara. Särskilt eftersom politikerna själva sällan medger att de ägnar sig åt just spel.

– De får igenom sin politik på sätt de inte så gärna pratar om. Då blir det ännu viktigare att journalisterna berättar hur det går till. Varför de gör som de gör.

För att vara bra på sitt jobb pratar han – med partifolk, forskare, myndigheter, opinionsinstitut. Han kan inte bara hänga med i det dagliga, utan behöver veta vad som händer över tid, sådant som pågår men syns mindre.

Inför riksdagsvalet håller han som vanligt koll på opinionen, vilka frågor folk tycker är viktiga, och hur nöjda de är med utvecklingen. Ekot frågar också vad medborgarna tycker att det pratas för lite om. Ofta är svaret vård, skola, omsorg, samtidigt som valforskning visat att medierna underbevakade vård inför valet 2022.

– Vi ska försöka komma bort från det där, och har valt ut ett antal frågor som vi ska satsa på oavsett vad politikerna pratar om.

80-talsklockan från Seiko bars av Sigourney Weaver i filmen Aliens. Foto: Tor Johnsson

Hur blir valrörelsen?

– En del kollegor har trott att den blir ovanligt smutsig. Jag vågar inte ta gift på det, det brukar vara relativt smutsigt. Men att både den blå och den röda sidan anklagar varandra för att vara antisemiter, det är ett nytt lågvattenmärke.

Vi pratar om journalisthatet på X, där Fredrik Furtenbach motvilligt befinner sig eftersom politikerna ännu gör det. Förr kunde det komma konstruktiv kritik där, idag är det bara ”ett gäng idioter, ryska troll och botar” som reagerar.

– Man får inte övertolka det.

Mer nedslående tycker han den tilltagande mediekritiken från M och i viss mån KD är.

– Jag tycker att det här grälet med DN som regeringen har haft är väldigt anmärkningsvärt. Man får en känsla av att det har hänt något.

Vad tänker du om det?

– Det är väl någon tidsanda som sprids och som jag gissar kanske göds av partierna längst ut, Sverigedemokraterna och deras systerpartier världen runt.

Fredrik Furtenbach, Sveriges Radio Ekots inrikespolitiska kommentator, i riksdagshusets östra del där bland annat riksdagens högtidliga öppnande hålls varje år. Foto: Tor Johnsson

Vilka är riskerna?

– Jag tror inte att man gör sitt samhälle en tjänst när man försöker sprida eller cementera en misstro mot rapporteringen i de stora medierna.

Kommer några tidigare politiska sanningar att försvinna i år? Han verkar upplivad av frågan. Sanningen att inget parti kan åka ur riksdagen tror han sitter löst. Däremot ser han inte att samarbeten över blockgränsen kommer att ske. Inte ens under andra världskriget var en samlingsregering självklar, säger han.

Regeringsfrågan lär fortsatt få en stor plats under utfrågningarna inför valet. Det spelar Tidöregeringen i händerna, som har ett samarbete på plats.

– Ja, medierna och Tidöpartierna drar åt samma håll där. Man vill ju gärna ha en kritisk infallsvinkel mot oppositionen också. Men det beror också på hur C agerar.

Det säkraste man kan säga är att valåret blir arbetsintensivt. Tur att Fredrik Furtenbach kan ta många kommentarer hemma i lägenhetsköket, kvällar och helger. Normala arbetstider har han inte, jobb och fritid går ihop.

– Jag är fine med att kompa ut när det går. Sen är det klart att jag inte tycker att allt är värt en kommentar. Vissa nyhetshändelser kan jag tycka är för små.

Fotografen och konstnären Charlie Hay, Lillhärdal i Härjedalen, tilldelas Svenska Fotobokspriset 2026 för sin bok No one left to blame. Charlie Hay har fotograferat platser runt om i världen där människor tagit sina liv. I fotoboken kompletteras de svartvita bilderna med en essä av psykologen Vincent Stephen.

Juryns motivering:

”Med ett anspråkslöst format tar Charlie Hay sig an ett komplext ämne utan att bli exploaterande när han fotograferar platser där självmord har ägt rum. Det dova bildspråket och den höga tryckkvaliteten tar med omsorg hand om förlusten och tystnaden som tematik. Fotografi, form, tryck och text samverkar så att fotoboken blir berörande och uttrycker en stilla sorg.”

Vinnaren får en prissumma på 40 000 kronor.

Priset delades ut av Svenska fotografers förbund på Fotoboksgalan den 25 mars i Stockholm.

Övriga nominerade var Hannah Modigh för Searching for Sivagami, Christoffer Hjalmarsson för Echoes of Maidan, Emanuel Cederqvist för Paler Ash och Trinidad Carillo för Oneiromance. De nominerade tilldelas 10 000 kronor vardera.

Sveriges Tidskrifters årsmöte 2026 som hölls den 27 mars 0valde följande ledamöter till Sveriges Tidskrifters styrelse:

Presidium

Ordförande James Savage, The Local (Omval)

Personlig ersättare: Anna Fröjd, Expo (Nyval)

Vice ordförande: Helena Ingvarsdotter, Kollega (Omval)

Personlig ersättare: Åsa Uhlin, Läkartidningen (Nyval)

Övriga ledamöter

Hannes Andersson, Everysport Group (Omval)

Personlig ersättare: Ola Carlson, Offside Press (Omval)

Jonas Nordling, Hotellrevyn (Nyval)

Personlig ersättare: Martin Källberg, Svensk Jakt (Omval)

Cia Jansson, Aller Media (Omval)

Personlig ersättare: Sara Ångström Burling, Aller Media (Omval)

Helena La Corte, LRF Media (Omval)

Personlig ersättare: Thomas Peterssohn, Ny Teknik Group (Omval)

Heikki Lampinen, Story House Egmont (Omval)

Personlig ersättare: Per Kjellander, Story House Egmont (Omval)

Thomas Mattsson, Bonnier News (Omval)

Personlig ersättare: Hanna Mild, Bonnier News (Omval)

Camilla Sjöberg, Albinsson & Sjöberg (Omval)

Personlig ersättare: Anders Juhlin, Keesing Media Group (Omval)

Brit Stakston, Blankspot (Omval)

Personlig ersättare: Leonidas Aretakis, Flamman (Omval)

Jon Åsberg, Fokus (Omval)

Personlig ersättare: Josefin Sigedal, Affärsvärlden (Omval)

Ledamöter i det publiceringsetiska rådet

Fristående sakkunnig ledamot: Lena K Samuelsson, tidigare Aftonbladet (Nyval)

Ledamot: Susanna Lundell, Arbetsvärlden, Företagshistoria (Omval)

Ledamot: Susanna Skarrie, Hem & Hyra (Omval)

Ytterligare en ledamot till det publiceringsetiska rådet utses enligt stadgarna av styrelsen bland dess ledamöter

DN förändrar sitt helgmagasin lagom till påskhelgen och tar in biträdande kulturchef Åsa Beckman och reportern Hanna Fahl som huvudredaktörer. Första numret kommer på lördag.

Premiärnumret frontas av svenska världsartisten Robyn, aktuell med ny skiva och puffarna utlovar reportage om Markarydssjukan (en ärftlig cancergen som gäckat läkarvetenskapen), recept på lyxiga äggrätter samt en genomgång av sötsugets mekanik. Magasinet trycks på tjockare papper och har fått en grafisk upputsning.

Hur skiljer sig Helgen från DN Lördag?

– Helgen är tänkt som lyxigare helgläsning. Vi lägger ihop de studioplåtade intervjuerna från Kultursöndag och de starka reportagen från DN Lördag. Blandat med samtidsspaningar, hälsa, krog, mat och dryck med mera. Jag är säker på att materialet i Helgen kommer att gå bra även digitalt – men det känns ju extra roligt att vi på DN i dag kan göra en sådan här printsatsning, berättar Åsa Beckman för Journalisten.

Fortsätter du som biträdande kulturchef och Hanna Fahl som reporter, krönikör och poddare?

– Vi fortsätter båda med våra vanliga arbetsuppgifter.

Blir de personer som gjort DN Lördag kvar på Helgen?

– Ja, vi har skapat en helghubb där vi samlat ett gäng redaktörer som lämnar texter till Helgen. Där håller Sîlan Diljen i reportagen, och där ingår också bland annat Maria Stengård, som gör mycket livsstilsmaterial, och matredaktören Elin Peters. Och så kommer förstås reportrar från hela redaktionen att skriva i Helgen.

Här är några av 2026 års aprilskämt i medierna:

Sydsvenskan avslöjar att Malmö ska få en signaturdoft för 490 000 skattekronor. En parfymör har fått i uppdrag att ta fram en signaturdoft som ska användas i kommunens fastigheter. ”Kanske nyponrosor med frityrolja? Eller Pågens gifflar korsad med kanalens basiska dunst”, säger parfymören Bernt Gamott.

Ölandsbladet rapporterar att surdegen med Borgholms stora tomma torg är på väg att tas om hand: torget ska bli en karibisk sandstrand med pool, flamingos och palmer – och sand influgen direkt från Bahamas.

Folkbladet Västerbotten avslöjar att norrländskt sötvatten ska ledas söderut via pipelines – till Stockholms trädgårdar och pooler. Ersättningen till Norrland består av rabatterat flaskvatten, en ny busskur och ett löfte om att någon gång bygga klart Norrbotniabanan.

Konkurrenten Västerbottens-Kuriren kontrar med att Umeå kompletterar det offentliga konstverket ”Standing Man” på Rådhustorget med en ny staty – ”Standing Woman”. Den nya statyn kommer dock att stå ”något snett bakom” Standing Man. ”Det är viktigt att satsa på jämställdhet, men också att inte … ja, dra det för långt, jämställdhet är en känslig fråga för vissa i dessa tider”, säger projektledaren till VK.

I Helsingborgs Dagblad rapporterar den för dagen nya reportern Jenny Ahl att HD för att motverka dialekternas död lanserar den nya AI-boten nAIj. Den ska göra att all journalistik kan skrivas och läsas på ”ren nordvästskånska”.

Haparandabladet rapporterar att världens högsta skyskrapa ska byggas på gränsen mellan Sverige och Finland. Tvillingstäderna Haparanda och Torneås nya gemensamma stadshus ska bli 1 000 meter högt.

Frilansgruppen Blå kontoret meddelar att man klonar sina medarbetare för att möta konkurrensen från AI. ”Vi har gått från 30 personer till 98 på bara några månader. Det fina är att vi nu kan jobba hälften så mycket och fakturera minst dubbelt”, säger en Fredrik Nejman som numera finns i fyra versioner.

Och det vetenskapspositiva förlaget Fri Tanke skriver i ett pressmeddelande att man inleder ”ett nytt och oväntat samarbete” med Mediumförbundet och under våren lanserar podcasten Samtal bortom samtalet – ”en serie djupgående möten med medier, forskare, filosofer och, när omständigheterna tillåter, även avlidna tänkare”.

Arbetaren berättar om en oväntad politisk comeback, i artikeln: ”Chock­vänd­ningen: Katja Nyberg klar för Liberalerna” får vi veta att efter Liberalernas beslut att öppna upp för att sitta i regering med Sverigedemokraterna har  helt nya grupper och enskilda börjat intressera sig för partiet. ”Med Katja Nyberg i partiet kan vi skaka av oss den präktighetsaura som förföljt oss”, säger en företrädare för partiet.

Kulturmagasinet Opulens rapporterar idag om en satsning på ”filosofisk fine dining” i Malmö. Restaurang A priori kommer att erbjuda ”upplevelsebaserad gastronomi där mat, dryck och filosofiska reflektioner integreras” och bland de planerade rätterna finns Wittgensteins fisksoppa likväl som Mousse på morot och bergsalt.

Och så berättar Byggnadsarbetaren att mobilförbud i byggbodar sprids över landet. ”Hopplöst. Två lärlingar fick abstinens och kunde inte äta.”

Tidningen Journalisten har inget eget aprilskämt, men det löste Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis åt oss på Facebook:

Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis fejkade en Journalistenartikel.

SVT har varslat om uppsägning av 141 tjänster, varav ungefär en tredjedel utanför Stockholm. Men hur besparingarna slår på de olika arbetsplatserna runt om i landet är fortfarande oklart för många. Oron är stor.

På SVT Göteborg har ingen siffra presenterats, men sannolikt handlar det om fler än fem journalister på programsidan och möjligen en på nyheterna.

– Helt ärligt så vet jag inte en siffra idag. Vi vet att det verkar vara fler på programavdelningen än på nyheterna, men mer än så vet jag inte, säger Sofia Netskar, ordförande i journalistsektionen på SVT Göteborg.

– Det är ju ett enormt ledsamt förslag som verkar kunna slå hårt mot personal i väldigt många delar av Sverige.

Hur är stämningen bland medlemmarna?

– Det är omskakande för alla, och frågorna flyger åt alla håll just nu. Det är svårt för alla att förstå exakt hur det kommer att landa, säger Sofia Netskar.

SVT Nyheter Småland blir enligt förslaget av med sin lokala tv-desk, vilket innebär att man kommer att sluta sända lokala nyheter från tv-huset i Växjö. De lokala nyhetssändningarna för Småland kommer i stället att skötas från någon av de fem orter som kommer att kvar sina tv-deskar. Redaktionen i Växjö drabbas hårt. Fem av 14 tjänster ska försvinna på redaktionen i Växjö: två programledare, två reportrar och en redaktör.

– Vi visste att det skulle bli stora besparingar och att det kunde bli nedskärningar även hos oss, men jag blev förvånad över att det blev så mycket som fem tjänster i Växjö. Det känns jättetråkigt att det bara kommer att bli sex reportertjänster kvar i Växjö. Det är klart att det kommer att märkas att det blir färre journalister som bevakar området, säger Clary Kroon, ordförande i journalistsektionen i Småland.

– Stämningen är dyster. Det finns en stor oro, men mycket är oklart ännu, så ingen vet vem det är som kommer att bli drabbad. Det känns också väldigt tråkigt att Växjö måste sluta sända nyheter efter över 40 år, säger Clary Kroon.

Även SVT:s lokala nyhetsredaktioner i Stockholm, Sundsvall och Karlstad förlorar sina tv-deskar, enligt arbetsgivarens förslag.

Rino Rotevatn, ordförande i journalistsektionen i Värmland, är noga med att poängtera att det inte går att slå fast hur det kommer att bli i Karlstad – inget är ju förhandlat och klart.

– Det som det flaggats för är ju att tv-desken försvinner och det skulle kunna innebära tre à fyra tjänster, säger Rino Rotevatn.

Hur ser du på förslaget?

– Det känns tungt och inte bara för att det sannolikt leder till uppsägningar. Det är en del av vår själ och identitet som går förlorad och eftersom vi ännu inte fått några konkreta svar på hur de lokala nyhetssändningarna kommer att produceras och se ut är ovissheten stor just nu.

Även på arbetsplatser där arbetsgivaren inte lagt något varsel finns en oro. SVT Nyheter Öst i Norrköping, Linköping och Visby påverkas inte alls i förslaget sett till antalet anställda.

– Nedläggningen av fyra tv-deskar kommer dock göra att vår tv-desk får mer att göra. Det råder en orolig stämning, så klart, eftersom det är så många frågetecken, säger Tobias Holmqvist, ordförande i sektionen på klubbsektionen i Norrköping.

På SVT i Dalarna och Gävleborg klarar man sig undan nedskärningar. Tv-desken i Falun kommer precis som den i Norrköping att få ansvar för fler lokala titlar när fyra tv-deskar läggs ned.

– Det gäller både morgon- och kvällssändningar och kommer att innebära en ökad belastning på de kvarvarande tv-deskarna när de får ta hand om de nedlagda deskarnas jobb, säger Anders Hansson, ordförande på sektionen i Dalarna och Gävleborg.

En pooltjänst som delats mellan Gävle och Uppsala och är placerad i Gävle försvinner enligt förslaget.

– Stämningen på arbetsgolvet är lättad i Dalarna efter gårdagens besked men lite mer spänd i Gävleborg av förklarliga skäl. Även om Gävleborg och Dalarna klarade sig hyfsat i det här förslaget så går tankarna här förstås till de kamrater och kollegor som ligger sämre till och eventuellt kommer att få lämna sina jobb. Det är aldrig roligt med nedskärningar men nu vet vi i alla fall huvuddragen i vad arbetsgivaren vill göra. Vi hoppas på framgångar i de förhandlingar som väntar och att det blir färre uppsägningar i slutänden än de varsel som lagts nu, säger Anders Hansson.

Förslaget har relativt liten påverkan på SVT Norrbotten.

– Vi vet ännu inte ifall paketet kommer att påverka tillsättandet av en vakant tjänst på redaktionen, säger Hans Sternlund, sektionsordförande i Norrbotten.

Hur ser du på förslaget?

– Det var ett betydligare tuffare besked än väntat och jag hade inte trott att det inte skulle beröra så många tjänster som det ser ut att göra. Vi är såklart nedstämda och vi känner med våra kollegor på de mer drabbade redaktionerna.

På SVT Umeå med 120 medarbetare berörs ett tiotal tjänster av förslaget.

Enligt arbetsgivarens förslag ska SVT Nyheters lokala editioner i Helsingborg och i Södertälje helt upphöra och ”integreras i SVT Nyheter Skåne respektive SVT Nyheter Stockholm”. I informationen från SVT uppges att redaktionerna kommer att finnas kvar, men ”minskar något i storlek”. Många medarbetare har dock uppfattat det som att redaktionerna helt läggs ned, men SVT uppger för Journalisten att redaktionerna enligt förslaget kommer att finnas kvar på plats i Helsingborg och i Södertälje.

– Det är väldigt förvirrande just nu, det är mycket man vill ha svar på, säger en medarbetare.