Tornevall Networks

Om utmärkelsen

Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran av ett diplom i form av ett konstverk av Carl Johan De Geer.

Exempel på tidigare pristagare:

Hana Al-Khamri, journalist (Årets republikan 2022)

Thomas Lyrevik, författare (Årets republikan 2018)

Pehr G Gyllenhammar, näringslivsprofil (Årets republikan 2014)

Inga-Britt Ahlenius, civilekonom (Årets republikan 2012)

Lena Andersson, författare (Årets republikan 2011)

Republikanska föreningen tilldelar författaren Åsa Linderborg utmärkelsen Årets republikan för år 2025. Hon får priset bland annat för att hon i boken Tjabo pekar på hur monarkin är beroende av mediebilden och hur den slätats ut med tiden.

”Alla vi som arbetar för att skapa intresse för frågan om Sveriges statsskick vet att det är en uppförsbacke att nå ut. Åsa Linderborg är en av få som faktiskt lyckats med det konststycket, och det samtidigt som hon förklarar varför mediebilden är så urvattnad”, säger Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg i ett pressmeddelande.

”Jag är otroligt hedrad och lite överraskad. Jag har skrivit en bok där jag försöker ta både kungen och monarkin på allvar, vilket provocerat både republikaner och rojalister. Jag har funnit en betydligt mer komplicerad historia än som tidigare har berättats”, säger Åsa Linderborg.

Mattias Löw är dokumentärfilmare och fotograf.

Juryns motivering: Mattias Löw är en svensk dokumentärfilmare och fotograf vars karriär har gjort honom till en av Skandinaviens mest respekterade berättare om mänskliga villkor. Vare sig det är guldvaskare från Lappland, spektakulära konstverk i Nevadaöknen eller en ishockeyhalsduk under ett pågående upplopp som hamnar framför hans lins framställs de alla med konstnärlig excellens och ett genuint engagemang. Med bostad i Godegård och en hel värld som arbetsplats rör sig Mattias fritt mellan motiv och olika teman. Med arbeten som omfattar både östgötska medeltidskyrkor och hinduiska pilgrimsfestivaler har han etablerat sig som en visuell och antropologisk historiker. Årets kulturstipendium går till en berättare och konstnär av internationell kaliber som vi hoppas kommer att fortsätta sprida sina historier och bilder världen över.

Det stora kulturstipendiet är på 43 131 kronor (lika mycket som antalet invånare i Motala kommun). Den officiella prisutdelningen sker i samband med Kulturskolekalaset i Stadsparken 9 maj.

I slutet av mars kom beskedet att Omnis ekonomitjänst Omni Ekonomi läggs ned den 15 maj. Elva journalister berörs, varav fyra flyttas över till Omnis nyhetsredaktion, där ekonomibevakningen stärks, och sju blir övertaliga.

I veckan blev det klart att inga uppsägningsförhandlingar behöver genomföras eftersom tillräckligt många tackat ja till frivillig avgång. Vilket Dagens Media var först att berätta om.

– Det är uppskattade medarbetare som slutar och en produkt som läggs ned, så det är klart att det inte är roligt. Men givet omständigheterna var det här så bra det kunde bli. Alla är glada att vi slipper uppsägningsförhandlingar, säger klubbordföranden Anders Hovne till Journalisten.

– Det är oerhört tråkigt att tappa fantastiska och duktiga kollegor, samtidigt är det förstås bra att vi kunde lösa det på den här vägen, säger Omnis chefredaktör Markus Gustafsson.

Hur generösa var avgångserbjudandena?

– Bevisligen tillräckligt generösa för att vi ska kunna lösa processen på det här sättet. Alla som har fått avgångsvederlag kommer att vara arbetsbefriade även under uppsägningstiden.

Några medarbetare har redan slutat, några slutar 15 maj, och några stannar ytterligare en tid, säger Markus Gustafsson.

– Vi ska ju göra en bra överlämning till Omni också, så vi behöver kompetensen från Omni Ekonomi för att få igång ekonomibevakningen på ett bra sätt.

Hur står sig Omni framåt?

– Vi gör det här för att det är ekonomiskt bra för helheten. Omni står på stabil grund framåt, medan Omni Ekonomi dessvärre blöder, säger Markus Gustafsson.

Ombudsmännen Jens Krey och Martin Hult, med erfarenheter som nyhetschefer på Läkartidningen respektive Sveriges Radio, ska svara på de redaktionella chefernas frågor.

Runt 500 av Journalistförbundets medlemmar har angett att de är redaktionella arbetsledare, cirka 210 medlemmar är direktanslutna och drygt 150 är medlemmar i det nystartade chefsnätverket. Cheferna i förbundet kan vara nyhetschefer, redaktionschefer eller webbchefer.

Vad tror ni de kommer att ha för frågor?

– Det är lite svårt att säga, men om jag ska killgissa lite så har nog chefer framför allt frågor som rör arbetsmiljö. De är själva både anställda och har anställda under sig. Men det här är väldigt nytt, så det återstår att se vilka frågor som dyker upp, säger Jens Krey.

Finns det en konflikt i att rådge chefer och samtidigt företräda vanliga medlemmar?

– Rent arbetsrättsliga frågor kan vi inte ta i den här rådgivningen. Vi kan inte ge dem råd i deras roll som arbetsgivare, det är frågor de får ta med företaget, HR eller andra organisationer. I frågor om arbetsmiljö som rör ärenden där vi redan företräder medlemmar får vi dela upp det mellan oss ombudsmän. Vilket vi redan gör sedan tidigare.

Varför görs den här satsningen på chefer?

– Vi har sett att vi inte har haft så mycket specifikt för dem. Det här är en del i förbundets erbjudande till dem – chefsnätverk, en utökad inkomstförsäkring och nu rådgivning. De ska känna att de har en plats i förbundet och inte vilja lämna det.

Hur har det gått hittills?

– Jag fick ett första samtal redan i går!

Rådgivningen sker förstvia mejl och tas sedan vidare vid behov.

Jacob Sjölin har en bakgrund som reporter på Länstidningen i Södertälje och har även arbetat på Expressen, DN och Gotlands Tidningar. Han kom till NT för tre år sedan som sportchef, och blev nyhetschef 2025. Han har de senaste månaderna varit tillförordnad chefredaktör sedan Fredrik Lagerqvist lämnade rollen vid årsskiftet.

”För mig är stark lokaljournalistik avgörande för ett samhälle. Den har kraft att förändra. Det är genom att granska makten, skildra människors vardag och sätta ljus på frågor som påverkar livet i Norrköping som vi fyller vår viktigaste uppgift. NT har en tyngd, lång tradition och en stark redaktion på plats. Det vill jag bygga vidare på”, säger Jacob Sjölin i ett pressmeddelande..

Nils Olauson, affärsområdeschef för Redaktion på NTM, uttalar sig också i pressmeddelandet:

”Vi har sökt en chefredaktör med höga ambitioner för den lokala journalistiken och en tydlig idé om vilken roll den ska spela i Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik. Samtidigt har det varit avgörande att hitta en ledare som kan bygga ett starkt lag och skapa riktning i vardagen. Jacob Sjölin uppfyller de kraven. Som tillförordnad chefredaktör har han redan visat både ledarskap och en konkret plan för hur redaktionen kan utvecklas och lyckas tillsammans.”

Parisa Liljestrand satte sig i heta stolen på Tidskriftsdagen på torsdagen, där hon frågades ut av Expos reporter Erik Glaad och Kommunalarbetarens reporter Raffaella Lindström. Ministern fick försvara sig efter kritiken om att hon prioriterar lättsamma sammanhang som hund- och träningspoddar framför tunga intervjuer med branschmedier.

– Jag brukar aldrig kommentera vad vi tackar ja till eller varför. Men tittar man på de intervjuer jag har gjort så tycker jag mig ändå kunna se att jag brukar vara ganska tillgänglig även för tuffare intervjuer, sa Parisa Liljestrand.

Hon menar att politiker ska vara tillgängliga för ansvarsutkrävande intervjuer, men också måste kunna delta i lättare sammanhang.

– Det finns en poäng med att också visa upp en annan sida, för att intressera nästa generations politiker. Då är det viktigt att visa att vi politiker också är människor, med vanliga intressen.

Journalisten fick två minuter med Liljestrand efteråt.

Parisa Liljestrand i intervju med Journalistens Hanna Lundquist.

Kommer Magasin K och Biblioteksbladet att få någon intervju före valet?

– Hur jag prioriterar i min kalender, det är inget jag kommer att svara på.

Har du några nya besked om marknätspengarna och public service?

– Inga nya besked att lämna. Regeringen har tagit fram ett remissförslag som ska skickas ut om detta, det arbetar vi för fullt med.

Har du någon kommentar till att vi under tiden ser ett stort sparpaket på SVT?

– Nej, hur SVT väljer att hantera den budget de fått varken kan eller ska jag kommentera. Vi arbetar på, vi vet att frågan om marknätet är viktig, inte minst ur beredskaps- och säkerhetssynpunkt. Så vi jobbar fram ett förslag som kommer att skickas ut.

När?

– Det kommer jag att få återkomma till, säger Parisa Liljestrand.

Av de 20 svenska mediecheferna med högst förvärvsinkomst 2024 jobbar nio på Bonnier News. Samtliga 20 hade en lön på över 200 000 kronor i månaden. De flesta av dem är verkställande direktörer, men det finns tre chefredaktörer i lönetoppen: Expressens Klas Granström, Dagens Industris Peter Fellman och Dagens Nyheters Peter Wolodarski.

Inkomståret 2024 tjänade de tio högst avlönade cheferna inom Bonnier News tillsammans lika mycket som 85 journalister på deras respektive bolag.

Bonnier News vd Anders Eriksson sticker ut – hans lön motsvarade 25 journalistlöner på Bonnier News: 1,2 miljoner kronor i månaden under 2024.

Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem Avesta Tidnings chefredaktör Julia Engström, Arbetarbladets chefredaktör Linda Lundin, Härryda-Postens chefredaktör Sofia Bednarek, SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt samt Victor Fridén på Borås Tidning. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne.

Andra chefer har sidoverksamheter som påverkar förvärvsinkomsten. Det gäller exempelvis Arvika Nyheters chefredaktör Thomas Tynander som har en betydande del av sin förvärvsinkomst från bokverksamhet.

Per Kjellander, vd för Egmont Media, bor sedan 2020 i Danmark och betalar skatt där. Han inkomst i Sverige 2024 var endast 100 000 kronor och han är därför inte med i listan.

Det brittiska public service-bolaget behöver de kommande två åren spara 500 miljoner pund, drygt 6 miljarder svenska kronor,enligt ledningen.

Antalet tjänster kommer att minska med 1 800–2 000. Bolaget har idag cirka 21 500 heltidsanställda.

Philippa Childs, ordförande för fackförbundet Bectu, säger till BBC att personalen redan är under hårt tryck efter tidigare besparingsrundor och att nya sparpaket oundvikligen kommer att skada företagets möjligheter att genomföra sitt uppdrag. ”I en tid av falska nyheter och i en bransch som blir mer och mer koncentrerad i händerna på ett fåtal multinationella bolag, behövs ett pålitligt, ambitiöst och långsiktigt finansierat BBC mer än någonsin”, säger hon.

Det är med djup förvåning vi konstaterar att tidningen Ingenjören inte längre är en oberoende granskande nyhetstidning. Detta då vår förbundsstyrelse har tagit ifrån chefredaktören uppdraget som ansvarig utgivare och överlämnat utgivningsbeviset till förbundets kommunikationschef.

Vi ingenjörer har en stolt historia som värnare av naturvetenskapens framsteg och utveckling. Detta har skett hand i hand med upplysning, kritiskt tänkande och experiment många gånger i konflikt med olika maktintressen. Därför är det med sorg i hjärtat vi tagit del av beslutet att vår värdefulla tidning nu är en kommunikationsprodukt.

Ingenjörernas långa arv att försvara framåtskridande har nu fått en törn. Vi vädjar till förbundsstyrelsen att göra om och göra rätt så att vi även framöver kan känna upplysningens låga när vi tar del av vår medlemstidning.

Pia Hill

Johan Ingberg

Bertil Nordqvist

Björn Nyström

fullmäktigeledamöter Sveriges Ingenjörer

Fotnot: Debattartikeln skickades först till tidningen Ingenjören där den inte blev publicerad.

Varje år skriver Europaparlamentet rapporter om EU:s kandidatländer. Igår röstade parlamentets utrikesutskott igenom Turkiets. Rapporten innehåller bland annat krav på Turkiet att frikänna journalisten Joakim Medin, skriver Dagens ETC.

I rapporten ställs även krav på att Turkiet slutar förfölja och trakassera journalister. Sedan tidigare har enEU-resolution med samma budskap antagits. Nu stärks det europeiska trycket på Turkiet i frågan ytterligare.

Rättegångsprocessen mot Joakim Medin fortsätter i Turkiet den 7 maj.