Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
c6703e817343a42576674f6f603b785dfb7748ecFackförbundet Sveriges Ingenjörer har tagit kontroll över den oberoende medlemstidningen Ingenjören – och vägrar att svara på både medlemmarnas och Journalistens frågor. Ingenjörens chefredaktör Karin Virgin uppger att hon blev chockad av beslutet.
I mars fick Ingenjörens chefredaktör och ansvariga utgivare Karin Virgin beskedet att förbundsstyrelsen beslutat att hon från och med den 1 april inte längre skulle vara ansvarig utgivare för tidningen. Medlemstidningens redaktion skulle i stället bli en del av kommunikationsavdelningen och kommunikationschefen Åsa Söderén ansvarig utgivare.
Karin Virgin
– Jag blev chockad. Beskedet kom som en fullständig överraskning. Jag träffade förbundsstyrelsen i december och pratade bland annat om vikten av oberoende tidningar och fick inga frågor om det, berättar Karin Virgin för Journalisten.
Några ledamöter i Ingenjörsfullmäktige – förbundets högsta beslutande organ – skrev förra veckan en debattartikel med kritik mot beslutet och skickade till Ingenjören för publicering. ”Det med sorg i hjärtat vi tagit del av beslutet att vår värdefulla tidning nu är en kommunikationsprodukt”, skrev de i debattartikeln, som refuserades av ansvarig utgivare, det vill säga Sveriges Ingenjörers kommunikationschef Åsa Söderén.
– Jag kände inte till debattartikeln, den skickades direkt till ansvarig utgivare, säger Karin Virgin.
Debattartikeln publicerades i stället i Journalisten i torsdags.
Sveriges Ingenjörer har erbjudits att inkomma med replik på debattartikeln, men har avböjt. Journalisten har även sökt Sveriges Ingenjörer för en intervju om varför man valt att ta bort det redaktionella oberoendet från medlemstidningen, men presschefen meddelar under måndagseftermiddagen att man ”avstår denna gång”.
Så ni tänker inte svara på varför ni tagit bort det redaktionella oberoendet från medlemstidningen?
– Precis, vi avstår det, skriver presschefen Mattias Bengtsson i ett mejlsvar.
Ingenjören
Ingenjören är Sveriges Ingenjörers medlemstidning. Tidningen utkom i print fram till 2017, sedan dess enbart digitalt. Redaktionen består av fyra medarbetare.
Karin Virgin, som har jobbat på Ingenjören i 25 år, kvarstår som chefredaktör för tidningen men är inte längre ansvarig utgivare.
– Jag tycker att det är tråkigt, för medlemmarnas skull. Jag tror att det är många som är bekymrade över att vi ser att demokratin är hotad på många håll i världen. Att man inte ser kopplingen till sin egen organisation är också tråkigt, säger hon.
Vad är det du menar går förlorat?
– Möjligheten till insyn och transparens går förlorad om man inte har en självständig tidning. Det är viktigt i en demokratisk organisation att man speglar att det finns personer som har olika uppfattningar. Det är inte konstigt och det är inte farligt. Det är en del av demokratin att människor tycker olika och att alla ska få komma till tals. Det är dessutom en lång tradition som bryts – utgivarskapet har legat hos chefredaktören länge, långt innan jag började här.
Du kommer att jobba kvar trots att du blivit av med utgivarskapet?
– Jag kommer att kämpa vidare för att göra en bra medlemstidning under de förutsättningar som nu råder. Det är för tidigt att veta vart det här landar och hur det kommer att påverka tidningen och redaktionen.
Har du märkt någon skillnad?
– Det skulle ju vara den här debattartikeln då. Vi har ingen debattvinjett i Ingenjören, men vi har publicerat debattartiklar tidigare så det skulle ha varit möjligt att publicera den. Men jag kände som sagt var inte till att den skickats till utgivaren, säger Karin Virgin.
42d2abfc6a487ffb626136023dbe41d9bdd55e55
c6703e817343a42576674f6f603b785dfb7748ec
TITLE: Ingenjören inte längre oberoende – Sveriges Ingenjörer lägger locket på DESCRIPTION: Fackförbundet Sveriges Ingenjörer har tagit kontroll över den oberoende medlemstidningen Ingenjören – och vägrar att svara på både medlemmarnas och Journalistens frågor. Ingenjörens chefredaktör Karin Virgin uppger att hon blev chockad av beslutet. CONTENT: I mars fick Ingenjörens chefredaktör och ansvariga utgivare Karin Virgin beskedet att förbundsstyrelsen beslutat att hon från och med den 1 april inte längre skulle vara ansvarig utgivare för tidningen. Medlemstidningens redaktion skulle i stället bli en del av kommunikationsavdelningen och kommunikationschefen Åsa Söderén ansvarig utgivare. Karin Virgin – Jag blev chockad. Beskedet kom som en fullständig överraskning. Jag träffade förbundsstyrelsen i december och pratade bland annat om vikten av oberoende tidningar och fick inga frågor om det, berättar Karin Virgin för Journalisten. Några ledamöter i Ingenjörsfullmäktige – förbundets högsta beslutande organ – skrev förra veckan en debattartikel med kritik mot beslutet och skickade till Ingenjören för publicering. ”Det med sorg i hjärtat vi tagit del av beslutet att vår värdefulla tidning nu är en kommunikationsprodukt”, skrev de i debattartikeln, som refuserades av ansvarig utgivare, det vill säga Sveriges Ingenjörers kommunikationschef Åsa Söderén. – Jag kände inte till debattartikeln, den skickades direkt till ansvarig utgivare, säger Karin Virgin. Debattartikeln publicerades i stället i Journalisten i torsdags. Sveriges Ingenjörer har erbjudits att inkomma med replik på debattartikeln, men har avböjt. Journalisten har även sökt Sveriges Ingenjörer för en intervju om varför man valt att ta bort det redaktionella oberoendet från medlemstidningen, men presschefen meddelar under måndagseftermiddagen att man ”avstår denna gång”. Så ni tänker inte svara på varför ni tagit bort det redaktionella oberoendet från medlemstidningen? – Precis, vi avstår det, skriver presschefen Mattias Bengtsson i ett mejlsvar. Ingenjören Ingenjören är Sveriges Ingenjörers medlemstidning. Tidningen utkom i print fram till 2017, sedan dess enbart digitalt. Redaktionen består av fyra medarbetare. Karin Virgin, som har jobbat på Ingenjören i 25 år, kvarstår som chefredaktör för tidningen. – Jag tycker att det är tråkigt, för medlemmarnas skull. Jag tror att det är många som är bekymrade över att vi ser att demokratin är hotad på många håll i världen. Att man inte ser kopplingen till sin egen organisation är också tråkigt, säger hon. Vad är det du menar går förlorat? – Möjligheten till insyn och transparens går förlorad om man inte har en självständig tidning. Det är viktigt i en demokratisk organisation att man speglar att det finns personer som har olika uppfattningar. Det är inte konstigt och det är inte farligt. Det är en del av demokratin att människor tycker olika och att alla ska få komma till tals. Det är dessutom en lång tradition som bryts – utgivarskapet har legat hos chefredaktören länge, långt innan jag började här. Du kommer att jobba kvar trots att du blivit av med utgivarskapet? – Jag kommer att kämpa vidare för att göra en bra medlemstidning under de förutsättningar som nu råder. Det är för tidigt att veta vart det här landar och hur det kommer att påverka tidningen och redaktionen. Har du märkt någon skillnad? – Det skulle ju vara den här debattartikeln då. Vi har ingen debattvinjett i Ingenjören, men vi har publicerat debattartiklar tidigare så det skulle ha varit möjligt att publicera den. Men jag kände som sagt var inte till att den skickats till utgivaren, säger Karin Virgin.
TITLE: Ingenjören inte längre oberoende – Sveriges Ingenjörer lägger locket på DESCRIPTION: Fackförbundet Sveriges Ingenjörer har tagit kontroll över den oberoende medlemstidningen Ingenjören – och vägrar att svara på både medlemmarnas och Journalistens frågor. Ingenjörens chefredaktör Karin Virgin uppger att hon blev chockad av beslutet. CONTENT: I mars fick Ingenjörens chefredaktör och ansvariga utgivare Karin Virgin beskedet att förbundsstyrelsen beslutat att hon från och med den 1 april inte längre skulle vara ansvarig utgivare för tidningen. Medlemstidningens redaktion skulle i stället bli en del av kommunikationsavdelningen och kommunikationschefen Åsa Söderén ansvarig utgivare. Karin Virgin – Jag blev chockad. Beskedet kom som en fullständig överraskning. Jag träffade förbundsstyrelsen i december och pratade bland annat om vikten av oberoende tidningar och fick inga frågor om det, berättar Karin Virgin för Journalisten. Några ledamöter i Ingenjörsfullmäktige – förbundets högsta beslutande organ – skrev förra veckan en debattartikel med kritik mot beslutet och skickade till Ingenjören för publicering. ”Det med sorg i hjärtat vi tagit del av beslutet att vår värdefulla tidning nu är en kommunikationsprodukt”, skrev de i debattartikeln, som refuserades av ansvarig utgivare, det vill säga Sveriges Ingenjörers kommunikationschef Åsa Söderén. – Jag kände inte till debattartikeln, den skickades direkt till ansvarig utgivare, säger Karin Virgin. Debattartikeln publicerades i stället i Journalisten i torsdags. Sveriges Ingenjörer har erbjudits att inkomma med replik på debattartikeln, men har avböjt. Journalisten har även sökt Sveriges Ingenjörer för en intervju om varför man valt att ta bort det redaktionella oberoendet från medlemstidningen, men presschefen meddelar under måndagseftermiddagen att man ”avstår denna gång”. Så ni tänker inte svara på varför ni tagit bort det redaktionella oberoendet från medlemstidningen? – Precis, vi avstår det, skriver presschefen Mattias Bengtsson i ett mejlsvar. Ingenjören Ingenjören är Sveriges Ingenjörers medlemstidning. Tidningen utkom i print fram till 2017, sedan dess enbart digitalt. Redaktionen består av fyra medarbetare. Karin Virgin, som har jobbat på Ingenjören i 25 år, kvarstår som chefredaktör för tidningen men är inte längre ansvarig utgivare. – Jag tycker att det är tråkigt, för medlemmarnas skull. Jag tror att det är många som är bekymrade över att vi ser att demokratin är hotad på många håll i världen. Att man inte ser kopplingen till sin egen organisation är också tråkigt, säger hon. Vad är det du menar går förlorat? – Möjligheten till insyn och transparens går förlorad om man inte har en självständig tidning. Det är viktigt i en demokratisk organisation att man speglar att det finns personer som har olika uppfattningar. Det är inte konstigt och det är inte farligt. Det är en del av demokratin att människor tycker olika och att alla ska få komma till tals. Det är dessutom en lång tradition som bryts – utgivarskapet har legat hos chefredaktören länge, långt innan jag började här. Du kommer att jobba kvar trots att du blivit av med utgivarskapet? – Jag kommer att kämpa vidare för att göra en bra medlemstidning under de förutsättningar som nu råder. Det är för tidigt att veta vart det här landar och hur det kommer att påverka tidningen och redaktionen. Har du märkt någon skillnad? – Det skulle ju vara den här debattartikeln då. Vi har ingen debattvinjett i Ingenjören, men vi har publicerat debattartiklar tidigare så det skulle ha varit möjligt att publicera den. Men jag kände som sagt var inte till att den skickats till utgivaren, säger Karin Virgin.
c6703e817343a42576674f6f603b785dfb7748ec
42d2abfc6a487ffb626136023dbe41d9bdd55e55
f1e615dcd4823826490c91a3cd803c21b24f46a5Nya Klara Publishing, som driver Affärsvärlden, köper Revisionsvärlden. Tidningarna ska samarbeta om redaktionella resurser, bygga annons- och prenumerationspaket och sampublicera utvalda artiklar.
Nya Klara Publishing driver förutom Affärsvärlden också ekonomisajten Placera.se på uppdrag av Avanza Bank. Bolaget omsatte 65 miljoner kronor förra året och gjorde ett resultat på 16 miljoner kronor.
Revisionsvärlden är en branschtidning för redovisnings- och revisionsbranschen som startade för tio år sedan och har cirka 2 000 betalande läsare. Tidningen omsatte förra året drygt tre miljoner kronor och gjorde ett resultat på drygt en halv miljon kronor.
Revisionsvärldens vd och grundare Martin Hammarström kvarstår som vd och chefredaktör. Han flyttar in till Affärsvärldens redaktion och kommer att återinvestera en del av köpeskillingen i Nya Klara Publishing.
”Jag startade Revisionsvärlden själv för tio år sedan och nättidningen blev snabbt ledande när det gäller affärsrelaterade branschnyheter. Vi har byggt upp en premiumtjänst med över 2 000 betalande läsare. Nu växlar Revisionsvärlden upp, ambitionen är att under den kommande femårsperioden minst fördubbla intäkter och resultat”, säger Martin Hammarström till Revisionsvärlden.
Dan Brännström, som varit Revisionsvärldens ordförande och minoritetsägare sedan 2018, lämnar bolaget.
c96c1cb2266a1b9fed6a36816b94936213171490Nu har vinnarna utsetts i de tre kategorierna: Årets granskning, Årets förnyare och årets röst.
Ett 50-tal bidrag skickades in till nyinstiftade Västmanlands journalistpris. Nu har vinnarna utsetts:
ÅRETS GRANSKNING
Caroline Slotte och Maja Tengnér, SVT Nyheter Västmanland
Granskningen av de bältade barnen öppnade dörrarna till en sluten vårdmiljö. Med starka berättelser och gediget källarbete synliggjordes människorna bakom statistiken. Deras röster fick genomslag långt utanför regionens gränser.
ÅRETS FÖRNYARE
Lokaljournalistik i poddformat
Svante Larsson, VLTMed sin poddproduktion har VLT utvecklat ett ambitiöst redaktionellt arbetssätt där rättsfall, historiska skeenden och samtida frågor ges struktur och djup. Genom systematik och tekniskt stöd har berättelserna formats med precision. Resultatet är en förnyelse av hur lokal journalistik kan levandegöras och fördjupas.
ÅRETS RÖST
Marie Selling och Karl Beijbom
Genom ett konsekvent och stundtals okonventionellt berättande har Marie Selling och Karl Beijbom blivit en nagel i ögat på den lokala makten i KAK-området. Deras samarbete och granskande präglas av driv och lokalkännedom. Tillsammans har de gett röst åt medborgarnas frågor.
Juryn för Västmanlands journalistpris består av:
Klas Granström, Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare, ordförande
Josefin Sköld, Dagens Nyheter
Fouad Youcefi, SVT
Ann-Britt Ryd Pettersson, SVT
Samtliga har sin bakgrund i Västmanland.
8260dd6fd83a83c632be1ea35ce02940b7fc66acUteblivet mediestöd och en förändrad mediemarknad har gjort att QX, Sveriges enda breda tidning för HBTQ+, tvingas pröva nya sätt att klara sig ekonomiskt. ”Det är förstås tråkigt för dem som inte har råd.”
QX Förlag
Startades 1995 i syfte att garantera media som skriver om och bevakar regnbågssamhället.
Ansvarige utgivare är Jon Voss. Chefredaktörer är Anders Öhrman och Ronny Larsson. VD är Erik Johansson.
Ger ut månadstidningen QX, 12 gånger om året, sajten Qx.se och ett nyhetsbrev.
Tidningen har en distribuerad upplaga på drygt 30 000 exemplar i månaden i papper och via appen. Sajten QX.se hade den senaste månaden drygt 125 000 aktiva användare, enligt Google Analytics.
Tidningen delas ut gratis, huvudsakligen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Källa: QX
Efter att gratistidningen QX nekats mediestöd på drygt en miljon från Mediemyndigheten har tidningen tvingats fundera över sin finansiering.
Tidningen, som grundades 1995, har alltid varit gratis, så även sajten QX.se. Men sedan årsskiftet testas en så kallad soft betalvägg. För den gäller att användarna skapar ett konto för att kunna ta del av utvalda artiklar på sajten. Tidningen har också gått också ut i sociala kanaler och på sin sajt och uppmanat läsarna att stödprenumerera.
Inom kort införs tester med en hård betalvägg, där bara betalande prenumeranter kan läsa alla artiklar.
Vad betyder det för er målgrupp?
– Det är förstås tråkigt för dem som inte har råd med en prenumeration. Men får vi inte en ekonomi som går ihop får målgruppen ingenting alls, säger Jon Voss, ansvarig utgivare för QX.
Hur mycket har det uteblivna mediestödet spelat in i det här beslutet?
– Det har definitivt bidragit. För oss som för alla medier idag är det svårt att hitta finansiering, en förändrad mediemarknad har krävt att vi hittar en ny affärsmodell. Det uteblivna redaktionsstödet har gjort att vi måste göra det snabbare.
Ni har fått mediestöd sedan 2020, varför ändrar sig Mediemyndigheten nu?
– I beslutet angavs att vi har för mycket nöje. Tittar man på papperstidningen är det lätt att tro att det är så, men på nätet finns mycket av vårt samhälls- och opinionsmaterial. De senaste åren har Mediemyndigheten lyft att vikten av mångfald och att vi bevakar en underprivilegierad grupp har motiverat stödet.
– Därför höjer man lite på ögonbrynet när vi nekas medan högerkonservativa tidningar som publicerar märkliga texter om homosexuella får stöd.
QX:s tidning kommer ut med tolv nummer per år och delas ut gratis i tidningsställ, framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö men också på en del andra orter. Gratistidningsmarknaden har blivit mer och mer skakig, säger Jon Voss, som varit med sedan starten.
Vad händer med papperstidningen?
– Vi har ingen plan att ta betalt för den eller minska utgivningen. Den fortsätter att vara gratis för att hålla upplagan hög och vara intressant för våra annonsörer.
Däremot kan det bli aktuellt att lägga e-tidningen bakom betalvägg.
– Det slår dåligt för dem som bor ute i landet och inte kan hämta ett gratisex av tidningen.
Vilka är konsekvenserna för redaktionen?
– Vi är bara tre personer som jobbar här och vill fortsätta göra en professionell produkt. Hittills har vi skurit ned på frilansbudgeten.
df599f4936f927cbd8902747ffbf9acd0dbca9f3blir biträdande politisk redaktör på Dagens Industri.
Alexandra Ivanov Hökmark, vice vd och chef för kommunikation på Timbro, lämnar tankesmedjan för att bli biträdande politisk redaktör på Dagens Industri, rapporterar Dagens Opinion.
Hon kommer inledningsvis att vara tf politisk redaktör när Frida Wallnor är föräldraledig.
Timbros vd PM Nilsson har tidigare varit politisk redaktör på Dagens industri.
a3d165a80e376983c9c32ececaed67c5b2bcec53Branschorganisationen Gratistidningarna delade ut sitt pris i 12 priser kategorier. Här är alla vinnarna:
Årets lokala Nyhetstidning
Varbergs Tidning
”En ambitiös tidning som innehåller det som en lokaltidning ”ska” innehålla, med såväl bredd som djup. Den här tidningen vill man inte vara utan.”
Årets lokala Magasin
Yippie Härnösand
”Med en redaktion som förenar erfarenhet och nytänkande har årets vinnare lyckats skapa en stark relation till sitt område och spegla det lokala livet på ett unikt sätt. Genom att ständigt utveckla sitt redaktionella arbete och leverera relevant, engagerande och lokalt förankrat innehåll når tidningen ut till en bred publik”
Ansvarig: Kenneth Zetterlund
Årets reportage Samhälle
Nacka Värmdö Posten – ”Värmdös mest utsatta”.
”När komplexa samhällsproblem granskas krävs förmåga att lyfta flera perspektiv, lyssna på berörda och få svar av ansvariga. Det lyckas vinnaren göra i ett väl genomarbetat och balanserat reportage om ett ämne som berör och upprör i lokalsamhället.”
Journalist: Charlotta Westling, Fotograf Jenny Frejing
Årets reportage Sport & kultur
Östra Sörmlands Posten – ”Den allvarsamma leken”.
”Ett reportage som i såväl text som bild stannar upp, kommer nära och berättar om drömmar och känslor i en sällan skildrad miljö. Kroppsvätskor och engagemang formligen hoppar ur årets vinnande tidningssidor.
Text & foto: Johan Karlsson
Årets artikelserie / gräv
Bjäre NU – ”Hemtjänsten i Båstad”
“För att uthålligt i text och bild ha öppnat ögonen på ansvariga tjänstemän och politiker. Blottlagt brister och låtit berörda berätta om sin vardag inom en kommunalt finansierad verksamhet. En granskning som berör och har engagerat hela lokalsamhället där alla, ung som gammal, har en relation till verksamheten.”
Text & foto: Rickard Gustafsson
Årets Redaktion
Alekuriren
”Ensam är stark – klyschan är för en gångs skull sann. Med ett odelat engagemang i sina kommuner har Årets Redaktion initierat, nyfiket och envist skildrat, bevakat och granskat, från de små händelserna till de stora besluten.”
Årets Bild
Östgötatidningen
”Med en tydlig lokal förankring med många inblandade människor, är den vinnande bilden inte primärt estetisk utan i stället händelseinriktad. Eld är farligt, men man kan lära sig hantera den även om man är liten.”
Fotograf: Elin Elderud
Årets Förstasida
Lokalt i Ludvika & Smedjebacken – ”Vecka 27 2025”
”Med balans i bildkomposition och layout fångar förstasidan vårt intresse och lockar till läsning. Men inte bara det – den berör, den inger hopp, den sprider glädje.”
Redigering: Sara Flodin
Årets annonskampanj
Lokalt i Borlänge – ”Fyra Tassar”
”Roliga och lockande annonser med charmiga djurbilder och spännande event vände en nedåtgående trend och fick affären på fötter igen.”
Grafiker: Lena Gorseth, Säljare: Frida Wiberg Larsson
Vinnare av Årets Lokala insats
Laholms Tidning – ”Fotbollstidningen mitt i vintern”
”Vinnaren av Årets Lokala Insats är ett föredömligt exempel på hur engagerande och
nyskapande arbete kan göra det oväntade riktigt framgångsrikt. Genom att hitta nya vägar för att lyfta fram lokala profiler och föreningsliv, och samtidigt skapa mervärde för både annonsörer och klubbar, har årets pristagare visat prov på nytänkande utöver det vanliga. Resultatet är en satsning som visar hur lokaljournalistik kan göra skillnad – både på och utanför planen.”
Reporter: Johan Jönsson, Grafiker: Jenica Paulsson
Årets Innovation
Lokalt i Dalarna – ”Lokalt i butik”
”Ett annonssamarbete som ger läsarna möjlighet att fynda och som samtidigt ger tidningen läsarintäkter – snacka om win-win-win-koncept! Vinnaren av Årets innovation är med sitt först till kvarn-upplägg ett lyckokast för alla inbladande, inte undra på att det är rusning till Lokalt i Butik!”
Ansvarig: Mats Gustafson
Årets säljare
Lokalt i Dalarna – Hela säljteamet!
”Med måttot ”Laget för jaget” har detta säljteam levererat 6-8% i årlig försäljningsökning 2024-2025 och samtidigt fått bättre marginal på de enskilda annonserna.”
Ansvariga: Alla 11 säljare!
b9c2f3e951479ac85786ced2f122031959ebfb93Tidningen Samefolket behövde nyligen upprätta en kontrollbalansräkning efter att revisorn slagit larm. Tidningens ekonomi är fortsatt skakig. – För det samiska folket behöver Samefolket finnas kvar, säger chefredaktören Åsa Lindstrand.
Tidningen Samefolket, grundad 1904, är världens äldsta nu existerande urfolkstidning. Den drivs av stiftelsen Samefolket.
I mars i år fick länsstyrelsen i Norrbotten information om ett larm från stiftelsens revisor, om att det fanns skäl att anta att stiftelsen hade större skulder än tillgångar. Med hänsyn till ett preliminärt stort underskott för 2025 uppmanade hon till en kontrollbalansräkning. Konkurs fanns på bordet.
Nu har den första delen av Sametingets verksamhetsstöd till tidningen betalats ut, så den akuta krisen är hävd och fakturor kan betalas. Det egna kapitalet är 150 000 kronor.
Men stiftelsen budgeterar för ett större underskott även 2026.
Den ekonomiska krisen i stiftelsen beror på flera faktorer, erfar Journalisten. En är att stiftelsen år 2022 missade att ansöka om det statliga verksamhetsstöd som man får årligen via Sametinget, vilket gav ett intäktstapp på runt 1,5 miljoner kronor som sedan följt med.
Och hösten 2024 och större delen av 2025 lade stiftelsen ned ett stort arbete och uppemot en halv miljon kronor på att ansöka om statligt mediestöd (redaktionsstöd) för 2026 – utan resultat.
Mediestödsnämnden nekar i beslutet från december Samefolket allmänt redaktionsstöd för 2026 eftersom tidningen inte lever upp till kravet på minst en helårsarbetskraft i redaktionell personal. Detta eftersom den heltidsanställda chefredaktören även ägnar sig åt administrativa arbetsuppgifter som fakturahantering och budget.
Som en del i mediestödsansökan skalade Samefolket 2005 upp utgivningstakten från sju nummer till tio digitala utgåvor och fem dubbelnummer, vilket inneburit en stor omställning för den lilla redaktionen.
Chefredaktören Åsa Lindstrand har varit sjukskriven på grund av arbetsrelaterad stress under hösten och vintern. Hon önskar ett år av lugn och ro för att sätta den nya utgivningstakten, och betonar tidningens betydelse för den samiska minoriteten.
– För det samiska folket behöver Samefolket finnas kvar. Det är världens idag ännu existerande äldsta urfolkstidning, det är inte vilken tidning som helst som man jonglerar med.
Victoria Harnesk är ordförande för stiftelsen Samefolket.
– Samefolket har under lång tid inte fått verksamheten att gå ihop på ett sätt som gett utrymme för utveckling. Det ger högre kostnader än intäkter. Vi har mättat magen efter mun, vilket har belastat redaktionen genom ganska tuffa arbetsförhållanden, säger hon, säger hon.
Samefolket
Tidskriften Samefolket är tvåspråkig, med minst 25 procents innehåll på samiska.
Utgivningstakten är sedan 2025 tio digitala nummer per år, där samma innehåll sedan trycks i fem pappersutgåvor. .
Upplagan är runt 1 000 ex.
Tidningens intäkter består av prenumerationsintäkter, annonsintäkter, statligt Kulturtidskriftsstöd och verksamhetsstöd som betalas ut via Sametinget.
Att ansöka om mediestöd var en satsning för att få ekonomin att vända upp, menar hon. För att kunna leva upp till mediestödet ökade tidningen personalkostnaderna genom en redaktionell nyanställning och ökad utgivningsfrekvens.
– Om vi hade legat kvar på den nivå vi var på innan hade vi inte behövt göra en kontrollbalansräkning, säger Victoria Harnesk.
Vid avslaget i december insåg styrelsen att man sökt för tidigt för att vara kvalificerade till redaktionsstöd.
– Det var klantigt, men det var en väldigt komplicerad ansökan. Söker vi på det år som gått nu kommer vi att kvalificera oss. Men vi har inte tillräckligt med pengar för att fortsätta på den här nivån, då skulle vi få ett underskott på 400 000 i år.
Inom kort måste stiftelsen därför avgöra om den ska skala tillbaka satsningen eller söka mediestöd för 2027. En handlingsplan finns där stiftelsen tittar på olika sätt att få in kapital, och parallellt att sänka kostnader, uppger Victoria Harnesk. Beslutet måste tas i närtid.
Vilket ansvar har ni som styrelse?
– Som styrelse har vi det yttersta ansvaret. Det finns en komplicerande situation som är att vi fick byta ut vår redovisningsbyrå under hösten, samtidigt som Sametinget varit sena med sina utbetalningar.
Det finns också en konflikt inom styrelsen. En styrelseledamot larmade redan i januari till länsstyrelsen om missförhållanden i stiftelsen Samefolket och menade att situationen för tidningen Samefolket är ”allvarlig”. Ledamoten riktar kritik mot styrelsemajoriteten som hon menar har åsidosatt sitt personalansvar mot redaktören som sjukskrevs efter ”flera år av överbelastning, undermålig arbetsmiljö, orimliga krav från styrelsemajoriteten”, enligt skrivelsen till länsstyrelsen.
Vad har du att säga om kritiken?
– Jag har inte läst brevet. Men det stämmer att det finns en konflikt inom styrelsen, som är en lekmannastyrelse, som lamslagit arbetet. Vi hade önskat att vi hade en annan ekonomisk situation så att vi kunde utöka personalstyrkan. Jag vill bara att det här ska funka och att vi ska komma vidare som ett team, säger Victoria Harnesk.
Stiftelsen Samefolket har ett nytt styrelsemöte nästa vecka för fortsatta diskussioner om vägen framåt.
de81d0dea43068a798305f3d554e3329b4244002SVT:S SPARPAKET Kulturnyheternas egna morgonsändningar integreras i Morgonstudions och redaktionen ska göra ett nytt program specifikt för SVT Play.
SVT:s kulturnyhetsprogram får minskad sändningstid på morgonen, rapporterar Dagens Media.
I SVTs morgonsändningar försvinner både sportens och Kulturnyheternas egna nyhetsuppläsningar efter årsskiftet. De ska istället göras av Morgonstudions nyhetsuppläsare. Kulturnyheternas medarbetare ska istället bidra med fördjupande ”insitt” i Morgonstudion och ta upp aktuella ämnen.
Planen är också att redaktionen efter årsskiftet ska göra en särskild huvudsändning specifikt för SVT Play. Trots förändringarna, som är en del i omgörningen av utbudet i samband med SVT:s stora sparpaket, är det inte aktuellt med personalminskningar, säger företrädare för SVT:s journalistklubb till Dagens Media.
Förändringen betyder i första hand att Kulturnyheternas personal inte kommer att ha lika många morgon- och kvällspass.
944067641e51308c7fd43db00b152043e9f58325är ny politisk redaktör på Östersunds-Posten.
Gustaf Lindskog har tidigare jobbat för Norra Skåne, Länstidningen Södertälje och Falu-Kuriren.
Han tillträder i nästa månadsskifte och efterträder då Marcus Åsling som politisk redaktör på Östersunds-Posten.
”Marcus Åsling har gjort ett fantastiskt jobb. Jag vill förvalta vad han gjort, utan att någon får whiplash-skada. Ledarsidans linje är linjen som ska hållas, oavsett vem som skriver. Men jag hoppas skriva lite mer kommenterande av det som lyfts av nyhetsredaktionen, i varierande format. Man ska kunna ta del av ledarsidan när man borstar tänderna”, säger Gustaf Lindskog till ÖP.
f82847545b3639a40d6ff6d88dad3853569a933cGUIDEN Skriv ned, spela in och spara allt – i decennier. Och använd inga känsliga journalistiska metoder utan att det är tydligt förankrat hos cheferna. Det är grävnestorn Nils Hansons råd för kontroversiella jobb.
Frågan om hur redaktioner använder metoder som att gå under cover och dold kamera är ständigt aktuell, inte minst vintern 2026. Journalisten ringde upp Nils Hanson, mångårig chef på Uppdrag granskning som nu arbetar för internationella journalistgrävnätverket OCCRP, med lång erfarenhet av att låta reportrar använda känsliga metoder.
– En grundläggande princip är att man som reporter inte på egen hand ska ta till tveksamma metoder utan att först rådfråga sin redaktör. Om det är riktigt känsliga metoder ska även ansvarig utgivare givetvis kopplas in, säger han.
Ensamvargens tid inom den grävande journalistiken är förbi, även om det finns lysande undantag, menar Hanson.
– Att jobba i team minskar risken att trampa snett.
Kontroversiella metoder som att utge sig för att vara någon annan ska diskuteras igenom noga på förhand, säger han, och anteckningar om diskussionerna sparas.
– Att gå under cover är en väldigt hård metod, jag tycker definitivt att man ska sätta diskussionerna man haft om det på pränt, dokumentera och styrka det.
Överlag rekommenderar han att dokumentera så mycket som möjligt. Spela in bakgrundssamtal – men informera gärna om det, för loggbok, gör noggranna anteckningar. Och spara allt – länge.
– Detta gör man både för internt och externt bruk. Internt för att kunna gräva strukturerat, externt för att med precision kunna svara på kritiken.
Kritik kan komma många år senare, konstaterar Hanson, som när UG:s program om apatiska barn fick ny kritik 13 år efter publicering.
– Då var jag som ansvarig utgivare tacksam för att jag hade sparat nästan alla dokument.
Finns det några risker med att ha allt nedskrivet?
– Man ska vara klar över att det man skriver ner faktiskt kan användas emot redaktionen. Detta är något OCCRP fått erfara i samband med förtalsmål där vi fått krav på oss att lämna ut även interna dokument, som mejl och annat. Därför gäller det att vara noga med formuleringarna. Allra viktigast är källskyddet. Att inte lämna några spår i dokumenten som kan röja källorna.
Ett tips han har är att försöka sätta sig in i den granskade partens perspektiv och fundera på hur den kan vilja skadeskjuta granskningen; identifiera blottorna och förbereda hur de kan bemötas. När UG filmade svenska imamer med dold kamera och blev anklagade för fulklippning tog det redaktionen några dagar att översätta och ljudbearbeta hela materialet för att kunna publicera det.
– När vi äntligen kunde det tystnade kritiken.
Det händer att journalister begår lagbrott i journalistikens namn. Nils Hanson menar att det kan vara befogat i undantagsfall, och nämner Peter Bratt och Jan Guillous val att bryta brevhemligheten för att kunna avslöja IB-affären*.
– Men det är viktigt att man har allmänheten bakom sig. Säg att det skulle krävas ett olaga intrång för att ta fram en avgörande pusselbit i Palmeutredningen, då kan man räkna med det stödet och kan ta ett bötesstraff med stolthet.
*Bratt och Guillou fick med hjälp av en person inom Posten tillgång till rapporter som IB:s agenter skickade i vanliga brev.