Tornevall Networks

Skyddsombuden ska inte bara få information i förväg utan dessutom vara med och samverka när förändringen planeras. Skyddsombuden ska alltså involveras tidigt i processen.

Kravet på arbetsgivaren att samverka med skyddsombuden gäller inför alla förändringar som kan ha betydelse för arbetsmiljön. Bland annat ska riskbedömning göras och de inspel som chefen kan få från skyddsombudet är mycket viktig för att säkerställa att organisationsförändringen inte leder till olyckor eller ohälsa.

Involveras skyddsombudet så sent så det inte går att påverka förändringen kan det röra sig om ett hindrande av skyddsombud. Journalistklubben kan då förhandla med arbetsgivaren och kräva skadestånd.

24 juni: Jonas Bonnier, författare, kolumnist, ordförande för Stora Journalistpriset.

25 juni: Jonas Gren, författare och kulturskribent

28 juni: Ginna Lindberg, utrikeskorrespondent, SR

3 juli: Ann Heberlein, författare, kulturskribent, krönikör

6 juli: Erika Bjerström, journalist

13 juli: Emil Hansius, youtuber, programledare

14 juli: Ebba Kleberg von Sydow, journalist, hovexpert

16 juli: Elaf Ali, journalist, författare

1 aug: Kristoffer Leandoer, författare, översättare, kritiker

2 aug: Ebba Witt-Brattström, författare, litteraturprofessor, kritiker

9 aug: Åsne Seierstad, journalist, författare

25 juni: Jonas Gren, författare och kulturskribent

28 juni: Ginna Lindberg, utrikeskorrespondent, SR

3 juli: Ann Heberlein, författare, kulturskribent, krönikör

6 juli: Erika Bjerström, journalist

13 juli: Emil Hansius, youtuber, programledare

14 juli: Ebba Kleberg von Sydow, journalist, hovexpert

16 juli: Elaf Ali, journalist, författare

1 aug: Kristoffer Leandoer, författare, översättare, kritiker

2 aug: Ebba Witt-Brattström, författare, litteraturprofessor, kritiker

9 aug: Åsne Seierstad, journalist, författare

Pressfrihet Colombia

• Cúcuta är den största staden i Norte de Santander. I departementet ligger även Catatumbo-regionen – ett område med väpnade grupper, narkotikasmuggling och konflikter om territoriell kontroll.

• I juli 2024 rapporterade polisen i Cúcuta att 17 av de 25 kriminella grupper som varit föremål för insatser fortfarande var aktiva i staden.

• Enligt RSF:s statistik är Cristian Herrera den andra journalisten som mördats i Colombia under 2026 och den nionde sedan president Gustavo Petro tillträdde i augusti 2022.

• Colombia ligger på plats 102 av 180 i RSF:s pressfrihetsindex 2026.

Beväpnade män på en motorcykel sköt Cristian Herrera utanför hans hem i staden Cúcuta nära den colombianska gränsen mot Venezuela. Övervakningskameror visar Herrera stående bredvid ett parkerat fordon innan han faller ihop på trottoaren. Han dödförklarades vid ankomsten till ett lokalt sjukhus, uppger flera nyhetskällor, enligt CPJ.

Cristian Herrera var, förutom en välkänd lokaljournalist i nordöstra Colombia, en ofta anlitad så kallad ”fixare” för utländska journalister. En dem som jobbat med honom är SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler,  bland annat i dokumentärserien I skuggan av El Chapo.

På sin Facebook-sida skriver Tigran Feiler om den mördade kollegan:

”Cristian var en högt respekterad lokaljournalist som levde under hot för sitt arbete om organiserad brottslighet och korruption i ett av världens mest komplicerade gränsområden. Vi får ofta frågor om riskerna med vårt jobb. Sanningen är att vi utländska journalister löper minimal risk och att det är våra lokala kollegor som tvingas verka med livet som insats. Vi drar vidare. De är kvar. Vi får ära för reportage som hade varit omöjliga att genomföra utan dessa anonyma hjältar. De kämpar på i en våldsam verklighet där mäktiga grupper inte tvekar att tysta en obekväm röst. Cristian var familjefar, troende katolik och hade vass humor. Nu är han borta för alltid. Må mördarna straffas och hans minne bidra till utökat skydd för hotade journalister. ¡Hasta siempre colega!”

Cristian Herrera var bland annat redaktör för nättidningarna Cúcuta al Rojo Vivo och Cúcuta Real och rapporterade ofta om statlig korruption och om kriminella grupper som ägnade sig åt utpressning, kidnappningar, narkotikahandel och människosmuggling i gränsområdet. Han var också styrelseledamot i stiftelsen Foundation for Press Freedom (FLIP) en partnerorganisation till RSF.

Efter dödshot på grund av sin rapportering flydde Herrera tillfälligt till Chile år 2004. Sedan han återvände till Cúcuta 2014 har han mottagit minst 17 dödshot. Han ingick därefter i Colombias statliga skyddsprogram för hotade journalister, skriver RSF.

– RSF uttrycker sitt djupaste deltagande till Cristian Herreras familj och vänner. Vi kräver en snabb och oberoende utredning, att både gärningsmän och de som beställde mordet identifieras och ställs inför rätta, säger Artur Romeu, talesperson för RSF i Latinamerika.

Cristian Herrera blev 50 år gammal och efterlämnar hustru och två barn.

Den svenska FN-anställda Zaida Catalán och hennes amerikanska kollega Michael Sharp avrättades 2017 i Kongo-Kinshasa, när de var på uppdrag för FN för att utreda övergrepp mot civila.

Nu har slutgiltig dom fallit. Översten Jean De Dieu Mambweni döms till döden för krigsbrott i landets högsta militärdomstol.

– Det var en väldigt oväntad dom. Få trodde nog att den här översten skulle bli dömd för krigsbrott, och vi trodde det absolut inte när vi gjorde granskningen, säger Ali Fegan, reporter på SVT Uppdrag granskning.

Tillsammans med bland andra Axel Gordh Humlesjö gjorde han den internationellt prisade granskningen ”FN och mörkläggningen” som sändes första gången i november 2018.

Var er granskning avgörande för att en ansvarig nu döms?

– Ja, det finns direkta kopplingar. Vi kunde bland annat genom loggar i hans telefon visa att översten hade ljugit om var han varit vid specifika tidpunkter. De telefonsamtalen har också varit viktiga i den här domen, säger Ali Fegan.

UG:s team har behållit kontakten med Zaida Cataláns familj genom åren, och informationen om domen kom från dem och kunde sedan bekräftas.

Hur tar de emot domen?

– Det är såklart skönt att en ansvarig döms. Samtidigt är det svårt när det är dödsstraff inblandat.

Hur upplever man det som journalist?

– Det är dubbelt. Det är välkommet att en ansvarig döms och att det framgår att han varit delaktig i krigsbrott, men dödsstraffet är svårt att ta in, det känns märkligt och främmande.

Samtidigt har Ali Fegan förstått det som att dödsstraff inte längre verkställs i Kongo-Kinshasa, även om det finns kvar på straffskalan.

– Ingen av de som dömdes till döden i den första rättegången har fått sina straff verkställda.

Nu överväger UG:s team att återvända journalistiskt till grundkonflikten i Kongo-Kinshasa. För under den senaste rättegången har det framkommit nya uppgifter om det som Zaida Catalán och Michael Sharp försökte leda i bevis och var på väg att avslöja: militärens övergrepp på civila.

– Det väcker såklart någonting i en. Det skulle kännas väldigt meningsfullt att kunna ta det vidare, säger Ali Fegan.

I januari sände SVT Rapport ett inslag från nordnorska Kirkenes och påstod att gränsen mellan Norge och Ryssland hade stängts.

En person anmälde inslaget till Granskningsnämnden för radio och tv (GRN) och uppgav att gränsen inte är stängd.

SVT uppger i sitt svar att formuleringen var ”översiktlig och innebar en viss journalistisk förenkling”, och att inslaget handlade om att den tidigare omfattande gränsrörligheten och de lokala kontakterna med Ryssland i praktiken hade upphört i sin tidigare form.

GRN konstaterar att det ett flertal gånger i inslaget påstods att gränsen mellan Norge och Ryssland var stängd och eftersom den inte var stängd stred inslaget mot kravet på saklighet. Inslaget fälls därför. En ledamot var av skiljaktig mening och ville fria.

I december sände SR P4 Sjuhärad ett inslag om att heminredningskedjan Hemtex olivoljor ”kunde vara fejk enligt Borås miljöförvaltning”. De två oljorna var smaksatta med citron respektive chili men var märkta som ”extra jungfruolivolja”, vilket bara ren olivolja får kallas.

P4 Sjuhärad rättade inslaget två dagar efter att det hade sänts, och uppgav att det handlade om en felaktig märkning, inte att olivoljan var ”fejk”.

Hemtex anmälde P4 Sjuhärad till Granskningsnämnden för radio och tv, som friar inslaget i fråga om saklighet, eftersom en rättelse gjorts. Däremot fälls inslaget för att det stred mot kravet på opartiskhet, eftersom P4 Sjuhärad inte redovisat Hemtex inställning till kritiken, trots att de fått svar från företaget per mejl före publiceringen.

1. DU SKALL INGA ANDRA UPPDRAGSGIVARE HAVA JÄMTE LÄSARNA 

Journalistik har ingen agenda. Den ska inte sälja en produkt, stärka ett varumärke eller hjälpa någon att bli statsminister. Den sticker ut i en tid där det mesta är till salu, makthavare är vana att få sista ordet och allt ska mallas för att passa in i den senaste kommunikationsstrategin.

2. DU SKA ICKE MISSBRUKA DITT EGO

Gräv där du står. Men inte i din egen bakgård. Både influencers och journalister använder sig själva som arbetsredskap. Journalister för att beskriva någon annans verklighet. Inte för egen vinnings skull.

3. TÄNK PÅ KÄLLSKYDDET SÅ ATT DU HELGAR DET 

Det är bara medier med utgivningsbevis som kan garantera tipsare att omfattas av källskydd. En ansvarig utgivare tar ansvar för det som publiceras och att tipset kontrolleras utan att röja källan.

4. DU SKA HEDRA DIN YRKESSKICKLIGHET OCH INTE SKICKA TEXTEN PÅ FAKTAKOLL

En van intervjuperson har inte vetorätt över en publicering. Det är du som ska ha koll. Att skicka texter till kommunikationsavdelningar och ministrar för ”citatkoll” och låta dem redigera innehållet är inte journalistik. Och det är onödigt att göra journalistiskt arbetsmaterial till allmän handling.

5. DU SKA DÖDA DINA DARLINGS (OCH KOLLA EN BRA STORY) 

95 procent av det redaktionella arbetet handlar om uthållighet. Att begära ut 290 kommunala kontoplaner och ringa 25 personer som ”lovar att återkomma”. Bara för att upptäcka att storyn inte håller. Kanske är det just det som kännetecknar journalistik mest – allt som inte publiceras.

6. DU SKA ICKE TVINGAS BRYTA MOT VALHEMLIGHETEN

Allt oftare hörs krav på att journalister ska avslöja hur de röstar. Som om det skulle påverka yrkesskickligheten. Opartiskhet och strävan efter objektivitet är arbetsmetoder, inte en personlighetstyp. Vilka andra yrken ska vi börja avkräva rätt partilojalitet för?

7. DU SKA ICKE LÅTA DIG STJÄLAS AV SHOWEN 

Svensk politik är inte en fotbollsmatch, eller en presidentvalskampanj. För de flesta är det viktigare hur de ska ha råd att betala hyran och tandläkarräkningen och om deras barn ska få plats i skolan eller på Bup än vem som ”vann” kvällens Agenda.

8. DU SKA ICKE BÄRA VITTNESBÖRD OM FALSK BALANS 

Att avrapportera vad två ytterligheter anser i en fråga är inte att ge läsaren hela bilden. Ett hav beskrivs inte bäst genom att beskriva de två stränder som ligger längst ifrån varandra. Spring inte på de mest extrema utspelen utan bevaka de frågor som har störst påverkan på flest svenskars vardag. Att låta ett parti till höger och ett parti till vänster komma till tals skapar inte balans.

9. DU SKA ICKE HA BEGÄRELSE EFTER EN VISS BILD AV VERKLIGHETEN

Släng inte slentrianmässigt ut en Facebookefterlysning efter ”en 36-årig trebarnsmamma i Mjölby kommun som är upprörd för att skolan bara serverar vegetarisk mat på tisdagar”. Du vet precis vad jag menar.

10. PUBLISH. AND BE DAMNED.

Ditt jobb är att berätta sanningen. Oavsett konsekvenserna. Uppsagda prenumerationer, uteblivna annonsintäkter eller oroliga börskurser ska inte påverka vårt beslut att publicera, lika lite som om någon tvingas avgå, blir dömd eller friad.

Det skriver Helena Olsson, ansvarig utgivare på SVT, i en debattartikel i DN Kultur på måndagen.

Innehållet i avsnittet – som spelades in förra helgen – håller sig inom de publicistiska ramarna, men kommer trots det inte att sändas, meddelar Helena Olsson. Nick Alinia är inte vilken opinionsbildare som helst, skriver hon:

”Alinia har trakasserat journalister och oliktänkande. Han ger uttryck för en rasistisk ideologi. Han har samröre med den våldsbejakande högerextrema miljön. Enskilda handlingar kan relativiseras i oändlighet, som provokationer, missförstånd eller feltolkningar. Sammantaget kan han inte likställas med vilken opinionsbildare eller aktivist som helst.”

Mot bakgrund av de senaste decenniernas globala våg av auktoritär populism och demokratisk tillbakagång ”får signalvärdet av hans medverkan extra allvar”, skriver Helena Olsson.

Som Journalisten rapporterat är Journalistförbundets ordförande en av många som reagerat starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram.

– Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, sa Ulrika Hyllert i torsdags.

Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han ställde i förra veckan frågor till produktionen bakom IFS men har ännu inte fått några tydliga svar.

– Däremot har jag fått flera meddelanden, telefonsamtal och mejl från både medarbetare och kollegor utanför företaget som genuint undrar hur man har resonerat i den här frågan. Det finns en oro för att vi, medvetet eller omedvetet, bidrar till att normalisera beteenden som riktar sig aggressivt mot public service och journalistiken i stort, samt att personer med stor räckvidd kan bidra till att öka utsattheten för journalister genom hat, hot och trakasserier, säger Niko Ago.

Han har själv erfarenhet av att utsättas, under sin tid som granskande reporter i Grekland dödshotades han av nazister.

– Jag vet vilken påverkan det kan ha på den enskilde. Därför menar jag att det är viktigt att vi alltid väger in arbetsmiljöperspektivet i sådana här beslut och är särskilt uppmärksamma på vilka konsekvenser de kan få för våra medarbetare. De ska kunna utföra sitt arbete i en trygg arbetsmiljö. Samtidigt behöver vi vara medvetna om hur våra beslut uppfattas och säkerställa att vi inte bidrar till att normalisera hot, hat eller trakasserier mot journalister eller andra grupper i samhället, menar han.

Johan Wiechel, ordförande i journalistklubben vid SVT, uppger att det pågår en diskussion bland SVT-medarbetare runt om i landet om Nick Alinias medverkan i IFS:

– Men vi har som klubb inte samlats kring frågan ännu. Frågor är ställda till ledningen om hur den här processen gått till, och vi inväntar svar.

Ansvarig utgivare för IFS, Helena Olsson, har i en intervju med SVT:s Kulturnyheterna sagt att hon om hon hade fått frågan om Alinias medverkan i förväg hade avrått. ”Vi har en ordning där man flaggar uppåt om det är något som är kontroversiellt eller som behöver bedömas ihop med flera personer”.

Samtidigt har den exekutiva producenten Michael Lindgren sagt till Dagens ETC att han inte varit inblandad i castingen.

Så vad har hänt?

– Någon i redaktionen har uppenbarligen velat ha Nick Alinia som gäst. Hur bokningen gick till vet jag inte, men research och vanligtvis fungerande rutiner brast här. Det får vi ta lärdom av, säger Helena Olsson i en kommentar till Journalisten.

Helena Olsson har till SVT sagt att hon ska ta ställning till om avsnittet med Alinia ska sändas efter att hon sett det. Troligtvis blir det denna vecka, uppger SVT för Aftonbladet.