Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
c0c0afecc53cd077fd1c3cabee7dbc4ff23491e8nomineras till PK Stockholms styrelse.
Inför årsmötet i Publicistklubben Stockholm den 27 april föreslår valberedningen följande namn till styrelsen:
Sekreterare: Joel Dahlberg, Svenska Dagbladet
Skattmästare: Anna Bengtsdotter, Sveriges Radio, NYVAL
Vice ordförande med ansvar för internationella frågor och fonder: Martin Ahlquist, frilans
Biträdande programsekreterare: Gabriel Mellqvist, EFN, NYVAL
Medlemsansvarig: Selma Brodrej, Dagens ETC, NYVAL
Kommunikation/sociala medier: Fädek Jabar, Bonnier News, NYVAL
Kommunikation/webbredaktör: Nike Rydberg, Fokus, NYVAL
Enligt de nya stadgarna väljs ledamöterna i styrelsen på tvåårsmandat. Följande går in på sitt andra år och väljs därmed inte av årsmötet:
Ordförande: Camilla Kvartoft, SVT
Programsekreterare: Per Zettermark, Expressen
Biträdande programsekreterare: Mareila Quintana Melin, Aftonbladet
Klubbmästare: Kristian Åström, frilans
Valberedningens förslag till Hiertanämnden:
Ordförande: Pia Lille
Lotta Dinkelspiel
Torbjörn Elensky
Linda Eriksson Storbacka, NYVAL
Kersti Forsberg
Lena Grape Lilliehorn
Naila Saleem
Agneta Kellgren
Anna Larsson
Anna Lindmarker
Åke Lundgren
Pia Skagermark, NYVAL
Jonas Nordling
Revisorer:
Carl Johan von Seth, Dagens Nyheter
Annelie Östlund, frilans
Revisorssuppleant: Birgitta Forsberg, Svenska Dagbladet
Styrelsens förslag till valberedning:
Anna Gullberg
Elsa Westerstad
Hans Strandberg
Shabnam Mahmoudkhan
ce342c137a821663db925f0dce284fb27ea1b972Martin Schori lämnar jobbet som AI-chef på Aftonbladet för att bli medgrundare på Irena Pozars mediestartup Hint som riktar sig till unga kvinnor.
Martin Schori meddelade nyligen att han lämnar Aftonbladet. Han kommer nu att bli medgrundare till mediestartupen Hint, vilket Dagens Media var först med att rapportera om.
Hint startades i oktober 2025 av Irena Pozar, Carl Grape och Frida Olheden. Målet var att nå kvinnliga nyhetsundvikare i åldern 20-45 år, bland annat med ett dagligt nyhetsbrev.
Du går från en väldigt stor medieorganisation till en väldigt liten, är det en slump eller fanns det en tanke med det?
– Jag valde med hjärtat den här gången. Jag tror väldigt mycket på den här idén och är väldigt taggad på att göra något nytt och med det här gänget. Många lyckade mediestartups börjar ju med ett bra gäng. Sedan kanske det man gör förändras under resans gång, det är människorna som är det avgörande.
Det låter som att du har ett väldigt högt förtroende för Irena Pozar?
– Ja, jag har ett väldigt högt förtroende för Irena Pozar. Jag har känt henne i många år och jag känner ingen som är så medienördig och påläst som hon, och dessutom rolig att jobba med.
Martin Schori har tidigare jobbat på mediestartupen Kit och har skrivit en bok om att göra journalistik för webben. Han har också jobbat många år på branschtidningen Dagens Media. De senaste tio åren har han varit anställd på Aftonbladet i olika chefsroller, bland annat som gräv- och nyhetschef, biträdande redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare. Hans nuvarande roll på Aftonbladet är AI- och innovationschef samt ställföreträdande ansvarig utgivare.
Hur ser du att du ska kunna använda dina AI-kunskaper för att utveckla Hint?
– Det jag brinner för är journalistiken. Tekniken tycker jag är spännande både som hot och möjlighet. På Hint kommer nog AI att vara ganska osynligt, även om det kommer att användas en del under huven.
– Styrkan med Hint är att det inte är automatiserat och AI, och det finns ett stort sug efter det nu. Det pågår en motreaktion mot AI just nu, och jag känner det själv också.
Så du har bytt position när det gäller AI?
– Nej, jag skulle inte gå så långt. Men journalistik är så mycket mer än att skicka ut information. Det handlar så mycket om relation, och att connecta med människor. Det finns också ett stort sug efter att ses fysiskt, också det som en motreaktion, och det är något som vi vill fånga upp.
Martin Schori är AI- och innovationschef samt ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet fram till den 30 april.
7c5ad5ba5ad968ce61d959a8dc7fcc8acc5eb2c0
ce342c137a821663db925f0dce284fb27ea1b972
TITLE: Martin Schori: ”Jag känner av en motreaktion mot AI” DESCRIPTION: Martin Schori lämnar jobbet som AI-chef på Aftonbladet för att bli medgrundare på Irena Pozars mediestartup Hint som riktar sig till unga kvinnor. CONTENT: Martin Schori meddelade nyligen att han lämnar Aftonbladet. Han kommer nu att bli medgrundare till mediestartupen Hint, vilket Dagens Media var först med att rapportera om. Hint startade i oktober 2025 av Irena Pozar, Carl Grape och Frida Olheden. Målet var att nå kvinnliga nyhetsundvikare i åldern 20-45 år, bland annat med ett dagligt nyhetsbrev. Du går från en väldigt stor medieorganisation till en väldigt liten, är det en slump eller fanns det en tanke med det? – Jag valde med hjärtat den här gången. Jag tror väldigt mycket på den här idén och är väldigt taggad på att göra något nytt och med det här gänget. Många lyckade mediestartups börjar ju med ett bra gäng. Sedan kanske det man gör förändras under resans gång, det är människorna som är det avgörande. Det låter som att du har ett väldigt högt förtroende för Irena Pozar? – Ja, jag har ett väldigt högt förtroende för Irena Pozar. Jag har känt henne i många år och jag känner ingen som är så medienördig och påläst som hon, och dessutom rolig att jobba med. Martin Schori har tidigare jobbat på mediestartupen Kit och har skrivit en bok om att göra journalistik för webben. Han har också jobbat många år på branschtidningen Dagens Media. De senaste tio åren har han varit anställd på Aftonbladet i olika chefsroller, bland annat som gräv- och nyhetschef, biträdande redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare. De senaste åren har han jobbat mycket med AI-utveckling och hans nuvarande roll på Aftonbladet är AI- och innovationschef samt ställföreträdande ansvarig utgivare. Hur ser du att du ska kunna använda dina AI-kunskaper för att utveckla Hint? – Det jag brinner för är journalistiken. Tekniken tycker jag är spännande både som hot och möjlighet. På Hint kommer nog AI att vara ganska osynligt, även om det kommer att användas en del under huven. – Styrkan med Hint är att det inte är automatiserat och AI, och det finns ett stort sug efter det nu. Det pågår en motreaktion mot AI just nu, och jag känner det själv också. Så du har bytt position när det gäller AI? – Nej, jag skulle inte gå så långt. Men journalistik är så mycket mer än att skicka ut information. Det handlar så mycket om relation, och att connecta med människor. Det finns också ett stort sug efter att ses fysiskt, också det som en motreaktion, och det är också något som vi vill fånga upp. Martin Schori är AI- och innovationschef samt ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet fram till den 30 april.
TITLE: Martin Schori: ”Jag känner av en motreaktion mot AI” DESCRIPTION: Martin Schori lämnar jobbet som AI-chef på Aftonbladet för att bli medgrundare på Irena Pozars mediestartup Hint som riktar sig till unga kvinnor. CONTENT: Martin Schori meddelade nyligen att han lämnar Aftonbladet. Han kommer nu att bli medgrundare till mediestartupen Hint, vilket Dagens Media var först med att rapportera om. Hint startades i oktober 2025 av Irena Pozar, Carl Grape och Frida Olheden. Målet var att nå kvinnliga nyhetsundvikare i åldern 20-45 år, bland annat med ett dagligt nyhetsbrev. Du går från en väldigt stor medieorganisation till en väldigt liten, är det en slump eller fanns det en tanke med det? – Jag valde med hjärtat den här gången. Jag tror väldigt mycket på den här idén och är väldigt taggad på att göra något nytt och med det här gänget. Många lyckade mediestartups börjar ju med ett bra gäng. Sedan kanske det man gör förändras under resans gång, det är människorna som är det avgörande. Det låter som att du har ett väldigt högt förtroende för Irena Pozar? – Ja, jag har ett väldigt högt förtroende för Irena Pozar. Jag har känt henne i många år och jag känner ingen som är så medienördig och påläst som hon, och dessutom rolig att jobba med. Martin Schori har tidigare jobbat på mediestartupen Kit och har skrivit en bok om att göra journalistik för webben. Han har också jobbat många år på branschtidningen Dagens Media. De senaste tio åren har han varit anställd på Aftonbladet i olika chefsroller, bland annat som gräv- och nyhetschef, biträdande redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare. Hans nuvarande roll på Aftonbladet är AI- och innovationschef samt ställföreträdande ansvarig utgivare. Hur ser du att du ska kunna använda dina AI-kunskaper för att utveckla Hint? – Det jag brinner för är journalistiken. Tekniken tycker jag är spännande både som hot och möjlighet. På Hint kommer nog AI att vara ganska osynligt, även om det kommer att användas en del under huven. – Styrkan med Hint är att det inte är automatiserat och AI, och det finns ett stort sug efter det nu. Det pågår en motreaktion mot AI just nu, och jag känner det själv också. Så du har bytt position när det gäller AI? – Nej, jag skulle inte gå så långt. Men journalistik är så mycket mer än att skicka ut information. Det handlar så mycket om relation, och att connecta med människor. Det finns också ett stort sug efter att ses fysiskt, också det som en motreaktion, och det är något som vi vill fånga upp. Martin Schori är AI- och innovationschef samt ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet fram till den 30 april.
ce342c137a821663db925f0dce284fb27ea1b972
7c5ad5ba5ad968ce61d959a8dc7fcc8acc5eb2c0
ce84d642035e6ca51b32cc485f9467ea87f21b4bEfter 16 år har Viktor Orbán förlorat makten i Ungern. Under hans tid har pressfriheten stadigt försämrats. Med partiet Tiszas valseger förändras spelplanen, menar RSF Sveriges talesperson Erik Larsson. Det är framför allt tre saker som blir avgörande.
Orbán och medierna
Att styra medierna har varit en viktig del för Viktor Orbán. Sedan 2011 har hans parti Fidesz haft makten att dra in medielicenser och bötfälla journalister utan egentliga skäl, vilket gjort att oberoende medier ofta censurerar sitt innehåll för att inte hamna på fel fot med partiet. Medierna tillhör i allt större utsträckning oligarker som har varit allierade med premiärminister Orbáns regering, och statliga TV-bolag har indirekt styrts av partiet.
Källa: Civil Rights Defenders
Péter Magyar och hans parti Tisza vann igår en övertygande seger i det ungerska valet. Viktor Orbán, som har kallats en av ”pressfrihetens värsta fiender”, och hans parti Fidesz har erkänt sig besegrad i ett val där både USA och Ryssland stöttat honom.
Valdeltagandet var högt, 78 procent, och Tisza får två tredjedelar av platserna i parlamentet, vilket krävs för att kunna göra omfattande lagändringar.
Men valresultatet i sig behöver inte betyda ökad pressfrihet i Ungern, menar Reportrar utan gränsers Erik Larsson. Han listar tre faktorer som blir avgörande för om det går att återställa oberoendet för landets medier.
Public service: Kan byggas om till verkligt oberoende medier. Under Orbáns styre var public service en regeringstrogen kanal. Tisza vill göra om systemet och göra nya utnämningar, tydligare redaktionella regler och större insyn. Svårigheterna är göra detta samtidigt som politikerna måste hålla armslängds avstånd.
Pengaflöden: Statlig reklam måste fördelas transparent. Statlig reklam har under Orbáns tid varit ett verktyg för att belöna lojala medier. Tisza har signalerat att detta ska ändras.
Regelverk: Tillsynsmyndigheter behöver bli fria från politisk styrning. Tisza vill reformera mediemyndigheterna och ha en bredare politisk representation bland de myndigheter som påverkar regler. Även här är det viktigt att denna förändring görs samtidigt som politiken har armslängds avstånd. Viktor Orbán har försökt att stoppa EU:s nya medielag, EMFA, genom att lämna in klagomål till EU-domstolen. Ett första test för den tillträdande regeringen blir om Ungern kommer backa i motståndet mot EMFA. Det skulle skicka en tydlig signal om vart landet är på väg efter valet.
8f9c4d62d26b9ba57e9cac5a35cae1d412daffd6vinner i storyklassen i World Press Photo 2026 Europa.
Sanna Sjöswärd är en av tre vinnare i storyklasseni Europa i World Press Photo 2026.
Hon får utmärkelsen för reportaget om Engla Louise och hennes liv med svår anorexi.
Delar av reportaget har publicerats i Corren, där Sanna Sjöswärd arbetade som frilans tillsammans med reportern Frida Glenning Ströberg och filmaren Albin Winther.
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin.
P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen.
Programanställning
Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud:
”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.”
Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning.
– Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter.
De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent.
De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen?
– Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar.
Varför sker detta nu?
– Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn.
Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR
Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger.
– Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben.
Så det här är fackets förtjänst?
– Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta.
Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda?
– Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio.
Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben?
– Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion.
Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten:
– Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: Fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter blir tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5
6018801d01d02fb289560c0b2dea5f0378d0c1e8FÖRFATTARSAMTALET Aftonbladets reporter Amanda Hällsten kastades rakt in i gängkrigets svartaste höst när hon gick från breaking till krim. Källor ringde dag och natt och även hon fick skarpa hot mot sig. – Jag oroade mig för mina grannar.
Amanda Hällsten var 28 år och hade jobbat som breakingreporter på Aftonbladet i tre år när hon hösten 2023 fick i uppgift att helt ägna sig åt att bevaka gängkriminaliteten. När en gängledares mamma kort därefter mördades i Uppsala gick gängkriget in i en ny fas, med en tät rad av mord och våldsdåd, som även drabbade utomstående.
– Jag kunde nästan ingenting om gängen när jag började, så jag la mycket tid på källarbetet. Jag fick snabbt kontakt med många personer som hade bra insyn i den här världen, säger Amanda Hällsten.
De första månaderna var uppslukande. Hon kastade sig in i ämnet, jobbade alla tider på dygnet, började till och med ställa larm mitt i natten för att vara säker på att inte missa något viktigt.
”För att orka med all död, sorg och det meningslösa våldet rent känslomässigt stängde jag av, både mentalt och fysiskt. Jag gick ständigt runt med två telefoner – min privata och min jobbtelefon – i rädsla för att missa något. Jag ville se sambanden mellan alla dåd och förstå varför allt det här skedde”, skriver Amanda Hällsten i den bok hon skrivit om perioden.
Det blir krig nu hämtar sin titel från en poliskällas sannspådda hypotes, då i september 2023, och beskriver både jobbet som kriminalreporter och – framför allt – vad som egentligen hände de där åren i gängmiljön. Och hur det omkringliggande samhället påverkades.
– En sak som jag själv kom att förstå mer och mer ju längre jag jobbade är rekryteringen av barn, vilket enormt problem det är. De rekryteras fortfarande, viljan hos många barn att utföra dåd finns kvar.
2023-2024 var också en period då personer knutna till gängen hörde av sig till journalister och, uppfattade Amanda Hällsten, försökte påverka rapporteringen. Hon svarade källor dag som natt.
Hon berättar också om hur hon själv en period utsattes för en mängd hot från framför allt unga personer, efter att ha taggats in i en story på Instagram.
Situationen blev så svår att Aftonbladet placerade vakter vid hennes hem. Hennes vänner var oroliga för henne.
– Jag har inga barn, men oroade mig för mina grannar. Man hade sett så många drabbas redan, säger Amanda Hällsten.
När hon fick frågan om att skriva en bok om att bevaka gängkriget tackade hon först nej. Men ändrade sig när allt lugnat ned sig lite.
– Som breakingreporter är jag van att lägga 20 minuter på en text, så det som har varit svårast är att sitta med någonting en längre tid. Även om jag bara skrivit på kvällar och helger.
Tror du att någon politiker kommer att vifta med din bok i en valdebatt?
–Jag har inte gått in så mycket på det politiska, men samtliga politiska sidor skyller på varandra. De som jobbat länge med det här pekar på att Sverige varit i en våldsvåg sedan 2013 och att arbetet mot det pågått väldigt länge. Och sannolikt kommer att fortsätta länge.
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström.
P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte.
Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström:
– Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan.
Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister.
Så funkar Laskarusellen
Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader.
När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans.
4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas.
Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning.
– Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström.
Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen.
Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen:
– Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström.
Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet.
– Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster och lasar in åtta journalister. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar såväl den nya vikariepoolen som de inlasningar som skedde i höstas. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4
383c7fe85494db275ac5832b7b58d6b76f683845DEBATT Vi delar Karin Ekmans syn att det är viktigt att klimatperspektivet får ta plats i alla delar av SVT:s nyhetsjournalistik. Tyvärr sker inte det i praktiken.
Replik till “Vi gör mer klimatrelaterad journalistik nu”:
Som exempel kan nämnas att en googling på ”SVT Iran olja” leder till minst 25 inslag i mars medan en googling på ”SVT Iran klimat” inte leder till något inslag alls. Att ett globalt krig, uppblossat av politiska konflikter runt oljan, den största orsaken till klimatförändringarna, inte med ett ord sammanlänkas eller lyfts är minst sagt anmärkningsvärt. Utrymme ges till djupdykningar i hur kriget direkt påverkar världsekonomin och den enskilde svenskens ekonomi men inte till hur krigens utsläpp påverkar den globala uppvärmningen.
Karin Ekman nämner att de rapporterar mer om klimatet nu än för några år sedan, helt utan att ge belägg för det. Så jobbar inte vi. Det är därför vi har mätt Rapport 19:30, Ekot 17:45 och TV4 Nyheterna 19:00 i fyra år. Rapports tydliga rapportering om klimatkrisen har rasat från redan låga 3,08 procent 2022 till 0,99 procent 2025.
Den 23/3 kom årsrapporten från World Meteorological Organization, WMO, om planetens tillstånd där det konstateras att jordens klimat är mer ur balans än vad som någonsin uppmätts. Vetenskapliga evidens över vad som sker redan nu och inte i någon diffus framtid. SVT valde att ägna rapporten 35 sekunder utan att ta med den bland rubrikerna som inledde Rapport-sändningen. Aktuellt tog inte upp den alls.
Detta är inte en engångsföreteelse. WMO:s och UNEP:s årsrapporter ges max några minuter per år. Två av FN:s viktigaste rapporter är sporadiskt och isolerat rapporterade utan att varken intern eller extern expertis används. Dessa rapporter visar tydligt att Parisavtalets 1,5 gradersmål i praktiken är förlorat och att vi sannolikt kommer att nå 3 graders global höjning inom detta sekel som kommer att innebära katastrofala följder.
I sin replik säger Ekman att det är upp till publiken att avgöra hur väl de har lyckats. Vi är en del av publiken och vi kräver en adekvat och proportionerlig rapportering om klimatkrisen och artdöden, med orsakssamband. Eller för att citera WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo: ”Låt oss förvissa oss om att information om jorden inte bara samlas in utan också görs förståelig, tillgänglig och agerbar för alla.”
Från Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen:
Åsa Sohlgren, redaktör
Caroline Ford, journalist
Patrizia Svedberg
Carl Öhlén
Anders Isaksson
a525bf51a45af16691ddb9a52863bbe6ef2376ffblir medieetisk specialist vid Medieombudsmannens kansli.
Hon har tidigare varit redaktör på DiTV och reporter på Dagens Nyheter.
a525bf51a45af16691ddb9a52863bbe6ef2376ffblir medieetisk specialist vid Medieombudsmannens kansli.
Hon har tidigare varit redaktör på DiTV och reporter på Dagens Nyheter.