Tornevall Networks

En bild av en bild av en bild av Smålandsnytts första sändning med Olle Andersson som nyhetspresentatör från den 14 mars år 1983. Foto: Tor Johnsson

Den 14 mars 1983 började Smålandsnytt sända från det dåvarande tv-huset i Växjö. Snart görs den sista sändningen, när tv-desken läggs ned. Sändningarna kommer då att göras från någon annan ort.

Nu är inget slutligt bestämt eftersom förhandlingarna inte är avslutade, men i tv-huset på Framtidsvägen i Växjö har man nära nog gett upp hoppet.

– Det är klart att man fortfarande hoppas, men det skulle förvåna mig om man ändrar sig om tv-desken. Någonstans ska ju pengarna sparas, säger Clary Kroon, ordförande i journalistklubbens sektion på SVT Nyheter Småland.

En gång i tiden hade SVT ett hundratal anställda här i Växjö och en hyfsat stor programverksamhet med barn- och ungdomsprogram som Sommarlov, Byhåla, Grynets Show och Varan-TV. Sakta men säkert har den redaktionella delen avlövats. Kvar i huset finns 14 journalister på SVT Nyheter Småland och 25 medarbetare som arbetar med bland annat grafik i det som en gång i tiden hette SVT Design. Det är bara journalisterna som berörs av det lagda varslet: fem tjänster av 14 ska bort när tv-desken läggs ned, en tredjedel av redaktionen. Sett till andelen tjänster som försvinner är det ingen annan SVT-redaktion som drabbas hårdare. Två reportertjänster, en redaktör och två programledare försvinner. Kvar blir sex reportrar, två redaktörer och en redaktionschef.

Det har gått två veckor sedan redaktionschefen Tomas Lundström informerade personalen om ledningens förslag.

– Vi visste ju att det skulle komma sparkrav men vi hade ändå inte riktigt förstått hur många personer som faktiskt skulle bort från SVT. Så det var ett chockartat besked att få siffrorna och att fem personer hos oss… det kändes oväntat, säger Clary Kroon.

SVT Växjö. Clary Kroon, ordförande i SVT:s journalistsektion i Småland. Foto: Tor Johnsson.

Flera medarbetare beskriver fortfarande förändringsförslaget som omtumlande.

– Det är mycket nostalgi nu, säger programledaren Richard Söderberg när vi står i det gamla kontrollrummet som är ombyggt till mötesrum. Svart tyg hänger över fönstren mot studion, som om förslaget går igenom kommer att monteras ned.

– Jag har jobbat här i 25 år, och sett hur verksamheten krympt och krympt. Jag har inga problem med att börja jobba som reporter i stället för programledare, men frågan är hur vi kommer att jobba som redaktion när så många försvinner.

Redaktionschefen Tomas Lundström har jobbat på SVT i Växjö i nio år.

– Det känns tungt, förstås. Många har frågat hur publiken kommer att märka förändringen och det enkla svaret är att det blir andra ansikten i rutan. Jag hoppas att det här inte ska påverka journalistiken, säger Tomas Lundström.

Tomas Lundström, redaktionschef SVT Nyheter Småland. Foto: Tor Johnsson

Fredag den 24 april löper tiden ut för att ansöka om avgångsvederlag. Om inte tillräckligt många söker, eller om arbetsgivaren inte godkänner tillräckligt många av ansökningarna, blir det fråga om uppsägningar.

– Det är klart att man hoppas att besparingen ska lösas utan att folk behöver sägas upp, men hur det än blir så kommer vi att förlora duktiga kollegor, säger Clary Kroon. Det finns en oro över hur det kommer att bli om vi bara blir sex reportrar kvar i Växjö. Vad kommer vi att kunna göra för journalistik? Vi har morgon-, kvälls- och helgpass så vi kommer ju inte att vara så många reportrar inne samtidigt varje dag – och vi behöver vara ute på fältet. Vad kommer vi att kunna granska?

Till saken hör att SVT Nyheter Smålands prisade journalister Ida Andersson och Olof Peterson slutar i juni för att börja på Smålandsposten som grävande reportrar. Gota Media gör offensiva rekryteringar på flera orter i Småland, samtidigt som SVT sparar. Det har bidragit till en känsla av att befinna sig på ett sluttande plan, menar medarbetare. Det finns också en misstanke om att ett av skälen till att sparbetinget blev så stort just i Växjö var att ledningen kände till att två journalister ändå skulle sluta, och att det därför inte skulle bli lika besvärligt att få till stånd en nedbemanning med frivilliga lösningar.

Tv-desken. Från vänster: Elin Bolander, Anne Torvinen, Peter Magnusson och Richard Söderberg. Foto: Tor Johnsson

Förhandlingarna är inte avslutade. Regeringen skulle kunna skjuta till pengar för den ökade marknätskostnaden vilket skulle minska sparkravet. Det finns fortfarande ett litet hopp om att man ska kunna behålla en reportertjänst till.

– Det jag hoppas på nu är att det ska gå att rädda några journalisttjänster till. Jag blev förvånad över att det var så många journalister som varslades. Det kommer publiken att märka. Jag trodde nog att det fanns andra saker man skulle spara mer på, säger Clary Kroon.

Vad?

– Sporträttigheterna är väldigt dyra … men jag förstår samtidigt att det är svårt att spara mer där än vad man gör. Det är viktigt för SVT att kunna samla folk, och sporten är samlande.

Vi har skapat ett system där det är lätt att vinna debatter – men svårt att fatta bättre beslut. När alternativ försvinner och konflikter dominerar blir offentligheten mer högljudd, men mindre användbar.

“Det finns en kult av okunskap”, skrev Isaac Asimov. “Föreställningen att min okunnighet är lika mycket värd som din kunskap.” Det som var en varning har blivit en struktur.

Vi lever i en tid med mer kunskap än någonsin. Ändå formas offentligheten som om kunskap vore utbytbar mot åsikt – och som om komplexitet bör förenklas bort snarare än förstås.

Beslutsforskningen är tydlig: vi agerar inte utifrån en objektiv verklighet, utan utifrån hur vi förstår den. Herbert Simon visade att människor förenklar komplexa situationer. Daniel Kahneman och Amos Tversky har visat hur våra val påverkas av hur alternativ presenteras, och Karl Weick hur vi först skapar en begriplig bild av situationen – som i sin tur styr vad vi uppfattar som viktigt att förstå.

Den som formar förståelsen formar också besluten. I dag formas den systematiskt fel.

Journalistikens uppgift är att göra världen begriplig. Men i praktiken görs den begriplig genom att komplexitet pressas in i konflikter. Ett elpris blir en skuldfråga. En skjutning blir en åtgärd. Ett underskott blir ett krav på mer resurser.

Det gör världen lätt att förstå – men utan att någon egentligen förstår vad som händer. Och det får konsekvenser.

För i den processen försvinner det som krävs för att påverka och fatta bättre beslut: förståelsen av samband, överblicken över alternativ och insikten om vad olika val innebär. Det som återstår är inte beslut – utan konflikt.

Det här är ett mönster. Energifrågan reduceras till kärnkraft mot vindkraft. Kriminalpolitiken till straffnivåer. Sjukvården till vårdplatser. Klimatpolitiken till enskilda styrmedel. Invandrare blir till problem.

Alternativ försvinner – och därmed också möjligheten att förstå vad som faktiskt står på spel. Det avgörande som går förlorat är inte information. Det är jämförbara alternativ.

• Utan tydliga alternativ finns inget verkligt val.

• Vi diskuterar positioner, men inte vägval.

• Vi reagerar – utan att förstå vad det leder till.

Politiken anpassar sig inte bara – den utnyttjar detta. Det är enklare att föreslå en åtgärd än att visa alternativ. Enklare att ta en position än att redovisa konsekvenser. När energin diskuteras talas det om produktion, inte system. När vårdköerna växer talas det om resurser, inte prioriteringar. Detta är funktionellt i ett system där konflikter syns – och alternativ inte gör det.

Konstruktiv journalistik visar lösningar. Skolor som lyckas, städer som minskar utsläpp, projekt som fungerar. Men frågan saknas: är detta den bästa vägen framåt – här?

Utan jämförelse och konsekvensanalys blir lösningar inspiration – inte beslut.

Vi har byggt ett system där konflikter ersätter alternativ – och där perspektiv ersätts av åsikter. Journalistiken kan fortsätta att spegla verkligheten så. Eller göra något svårare – och viktigare:

Att börja skapa arenor och journalistik som gör det möjligt att förstå hur vi kan påverka och förändra. För verkligheten bryr sig inte om vem som vann en politisk debatt. Den påverkas av hur vi lät världen formas.

Jan Axelsson

Vetenskapsjournalist, Umeå

TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö.

Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor.

Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne.

Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024:

Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:

Han kommer senast från tjänsten som chefredaktör på Dalslänningen.

Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001.

När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal.

Läs Lena Mellins minnesord i Aftonbladet.

Péter Magyar vill också använda majoriteten som hans parti Tiszas fått i parlamentet för att ändra konstitutionen, så att en premiärminister bara kan sitta i två mandatperioder, skriver Omni efter Magyars första presskonferens efter valsegern. Detta för att hindra att tidigare premiärminister Viktor Orbán gör comeback.

Under Viktor Orbáns styre förvandlades drygt 80 procent av de ungerska medierna till propagandaorgan. För opinionsledaren Péter Magyar har det betytt att han knappt fått visa sig i de stora tv-kanalerna, vilket han nu lovar att ändra på genom att stänga av dem tills det går att säkerställa att deras rapportering är opartisk.

På Péter Magyars presskonferens efter valsegern fick bara de få oberoende ungerska medier som har överlevt ställa frågor, något de aldrig fick tillfälle att göra under Orbáns tid, det rapporterar Dagens Nyheters reporter Ingmar Nevéus på plats i Budapest.

Ungern låg på 68:e plats av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2025.

I juni 2025 rapporterade Dagens Media om allvarliga arbetsmiljöproblem på en NTM-tidning i Norrland. Tidigare och nuvarande medarbetare vittnade anonymt om en arbetsmiljö där ledarskapet, särskilt på en avdelning, hade brister. Chefredaktören, som namngavs, svarade på kritiken, medan en mellanchef som inte namngavs svarade anonymt.

Mellanchefen anmälde Dagens Media till Medieombudsmannen och menade att hen som en av bara tre mellanchefer på tidningen var tydligt utpekad och identifierbar för läsarna. Hen uppgav att hen inte hade fått möjlighet att bemöta alla påståenden, och att hen hade mått väldigt dåligt efter publiceringen och sagt upp sig. Folk hade kommit fram till hen på stan och frågat hur hen kunde få vara chef på tidningen, enligt anmälaren.

Dagens Medias chefredaktör Linnéa Kihlström svarade bland annat att spridningen av artikeln hade begränsats genom att den låg bakom betalvägg och att det i ingress, rubrik och början på brödtexten stod ”chefer” i plural, vilket hade minimerat publicitetsskadan för mellanchefen. Dessutom ansåg hon att det fanns fler än tre anställda som kunde kategoriseras som mellanchefer.

Medieombudsmannen Caspar Opitz anser att publiceringen är en hård arbetsmiljögranskning som Dagens Media generellt sett haft ett rimligt underlag för – bland annat har Dagens Media tagit del av en arbetsmiljöenkät och talat med ett namngivet skyddsombud som bekräftar att det finns problem på den aktuella avdelningen.

Men det finns medieetiska problem i delar av granskningen, bedömer MO. Dagens Media borde ha varit försiktigare med att låta anonyma uppgiftslämnare uttrycka starka känslor och komma med negativa omdömen om anmälaren.

”Att ledarskapet brister är en sak, att det förekommer kritik gällande detaljstyrning eller att chefen ifrågasätter om en medarbetare kommer att klara uppsatta mål – det är rimlig kritik som anmälaren får tåla. Att berätta enskilda historier som att det är ”absolut skitsamma” för anmälaren om någon gråter eller att hen anser att alla är dåliga och hen är den enda som är bra på sitt jobb är att gå över en medieetisk gräns, särskilt när dessa specifika historier kopplas samman med generella påståenden om systematisk mobbning och utfrysning. Det blir för hårt och ingående gällande anmälarens person. Granskningen har i sig haft ett allmänintresse men dessa enskilda omdömen om anmälaren har inte haft det”, skriver MO.

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Media för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Public service-bolagens kraftigt ökade kostnader för marknätet fick i mars SVT:s styrelse att slå larm i en ovanlig vädjan till regeringen. Kort därefter gjorde branschorganisationerna Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter samma sak, och manade regeringen att komma med besked om public service-bolagens extrakostnader.

Att tidningsbranschen gjorde enad sak med konkurrenten public service var ”remarkabelt” och välkommet, menar Eva Hamilton, tidigare vd på SVT och idag ordförande för branschorganisationen Film&TV-Producenterna.

– Man måste kunna lita på statliga utsagor, det som beslutats i riksdagen. Kan man inte det skakar det för alla, säger hon.

Nyligen skrev också Film&TV-Producenterna till kulturminister Parisa Liljestrand med en vädjan om att regeringen skyndsamt presenterar en lösning för de ökade marknätskostnaderna för public service-företagen. I brevet konstaterar de att SVT:s sparpaket fördelas ungefär jämnt mellan interna och externa produktioner och därmed får ”omedelbara och påtagliga” konsekvenser för den svenska produktionsmarknaden.

Eva Hamilton pekar liksom övriga debattörer gjort på att det i det av riksdagen godkända sändningstillståndet finns en skrivning om att SVT ska få kompensation om marknätet överges av ytterligare kommersiella aktörer, vilket skedde när TV4 lämnade vid årsskiftet.

– Marknätet är inte en grundläggande journalistisk nödvändighet för SVT, utan marknätet är en försvarspolitisk säkring, en del av vårt civila försvar. När regeringen inte lyckas definiera hur, när eller var de här pengarna ska komma måste SVT agera, säger Eva Hamilton.

SVT betalar 25 procents moms för extern produktion, vilket gör den dyrare än intern, konstaterar hon.

– Så nu styr SVT i allt högre grad mot intern produktion, samtidigt som man därtill minskar antalet programbeställningar. Det drabbar en redan väldigt sargad produktionsbolagsbransch.

Hon beskriver SVT och TV4 som de stabila garanterna på den svenska produktionsmarknaden, medan internationella storspelare som Warner, Disney och HBO är flyktigare.

– De är ingen trygghet. Vi har sett hur HBO och Disney drar undan beställningar från Sverige, hur Warner hela tiden har nya ägarkonstellationer med nya strategiska inriktningar. Netflix har hittills hållit uppe väl, men med dollarkurser och olika Trumputspel är det en väldigt osäker hand att hålla sig i. SVT har varit en garant för svenska produktioner, med svensk nutid som blir en sorts fotoalbum för framtiden.

SVT har garanterat 100 miljoner kronor per år på svenskt drama och film.

Vilka risker ser du för produktionsmarknaden?

– Vi ser redan att dokumentärfilmarna inte har några marginaler, alls. Och budgetarna för produktion av drama, underhållning och andra program dras ned, antalet episoder som beställs dras ned. Programmen om fritid,  underhållning, och fakta, dras ned kraftigt.

Vad kan det leda till?

– Nedläggningar. Vi ser redan nu att antalet arbetstillfällen krymper, tidigare var det väntetid för att få en duktig producent, idag får den ägna sig åt annan verksamhet. Vi ser också att produktion av framför allt drama flyttar från Sverige till andra länder. Trots att vi kan visa tydligt att dramaproduktion som förläggs i Sverige, även om den får statligt stöd, är en ren vinstaffär för staten, i form av arbetsgivaravgifter, momsintäkter och arbetstillfällen som ofta är i glesbygd.

Hon menar att Sverige skiljer ut sig i både ett nordiskt och ett europeiskt perspektiv genom att inte satsa mer på svenskt innehåll.

– Våra nordiska grannländer, Norge och Danmark, pumpar in pengar i inhemsk produktion för att få ett eget språk i den otroligt amerikaniserade medievärlden. Innehåll på sitt eget språk, om sin egen kultur, med sitt eget lands värderingar och röster. I EU finns ett specificerat undantag för statligt stöd till inhemsk bildproduktion, för att man ser att med de amerikanska jättarna klarar sig inte ens större europeiska länders produktionsbolag på helt kommersiella villkor. Statligt stöd till kultur är ett fundament i Europa. Till och med i Storbritannien finns det rejäla stöd. De har inget tak, säger Eva Hamilton.

Har ni fått något svar från kulturministern?

– Nej, varken vi eller SVT.

• Sara Assarsson, frilans – workshop hos The Guardian Foundation & redaktionsbesök, London

• Jenny Berggren, tidningen Arbetet – Breakwater – Word and Solidarity, Gdansk, Polen

• Anders Bergqvist, Blekinge läns tidning – studieresa till bland annat Nerikes Allehanda, Expressen & BNLO

• Eva Brenckert, frilans – Tan–Tan Moussem-festivalen, Tanger, Marocko

• Estelle Colak, Helsingborgs Dagblad – erfarenhetsutbyte med bland annat NY Public Radio, New York

• Teddy Dahlin, SVT Nyheter – redaktionsbesök hos RAI, Italien

• Mårten Eidevall, Sveriges Radio – INMA Media Innovation Week, Madrid

• Tomas Ekelund, Schibsted/Omni – redaktionsbesök hos bland annat Nikkei Asia, Tokyo, Japan

• Henning Eklund, Svenska Dagbladet – Pareto MBA, Stockholm

• Katarina Emgård, frilans – Haunted Happenings, Massachusetts, USA

• Hanna L E Eriksson, Västerbottens–Kuriren, Folkbladet – illustrationskurs, distans, 10 veckor, Berghs SOC

• Karin Ferneborg, Sydöstran – studieresa till bland annat Nerikes Allehanda, Expressen & BNLO

• Anna Franklin, frilans – skrivarkurs Litteraturens hus, Uppsala

• Andreas Grube, frilans – Scriptwriting, Stockholms Filmskola

• Sara Haldert, TT Nyhetsbyrån – redaktionsbesök hos dagstidningen Ta Nea i Aten, Grekland

• Björn A Hellström, frilans – Information Design Conference (IDC), Nederländerna

• Stina H E Helmersson, frilans – resa och logi vid studieresa hos Eidfaxi, Island

• Alice Hermansson, Omni, – redaktionsbesök hos bland annat Nikkei Asia, Tokyo

• Bertil Janson, Janson Media – redaktionsbesök hos Gibraltar Chronicles, Gibraltar

• Madeleine Johansson, frilans – Digital Copywriting, Berghs SOC

• Matilda Johansson, Barometern-OT/Sveriges Radio – Scriptwriting, Stockholms Filmskola

• Anna Jonasson, frilans – studiebesök hos Agence Parisienne du Climat, Paris, Frankrike

• Dennis Jörnmark Callstam, frilans – redaktionsbesök hos bland annat Knock LA & KPFK 98.9 FM, Los Angeles

• Lena Kvist, Borås Tidning – The General English Combination Course for 30+, ELC Chester, England

• Hanna Källqvist, Jönköpings-Posten/Bonnier News Local – ”Att sätta ord på sina tankar”, Skurups folkhögskola

• Anna Liljemalm, frilans – studiebesök på Natural History Museum, London, England

• Bella Linde, frilans – skrivarkurs med Jan Sigurd, Toscana, Italien

• Mattias Löw, SVT Sveriges Television/Freedom From Choice – erfarenhetsutbyte Ulan-Bators universitet, Mongoliet

• Reshma Mansuri Löw, SVT, Sveriges Television/Freedom From Choice – erfarenhetsutbyte Ulan-Bators universitet, Mongoliet

• Simon Melin, Helsingborgs Dagblad – studiebesök Juvenile Law Center, Philadelphia, USA

• Christina Neiglick, Expressen – intensivkurs i tyska, Goethe-Institutet, Berlin, Tyskland

• Erik Nylund, frilans – Bokmässan i Frankfurt, Tyskland

• Martin Palm, frilans – Paris Photo 2026, Paris, Frankrike

• Åke N Persson, frilans – Aibolands museum och Noarootsi, Estland

• Jenny Petersson, Dagens industri – studiebesök hos Bloomberg och Financial Times, New York, USA

• Anna Rosenström, Media resurs AB/Göteborgs-Posten – By:larm festival och konferens, Oslo

• Charlotta Röshammar, Tidskrifter AB, Litteraturtidskriften Parnass – Internationales literaturfestival Berlin, Berlin, Tyskland

• Jani Sallinen, Svenska Dagbladet – studiebesök på solkraftverket Noor, Ouarzazate, Marocko

• Victoria Scott, SVT – redaktionsbesök hos bland annat The Washington Post och NBC News, USA

• Antonia Sehlstedt, Sveriges Television – ”Att skriva för att övertyga”, Berghs SOC

• Marc Skogelin, TT Nyhetsbyrån – redaktionsbesök hos bland annat Kyodo News, Tokyo

• Hanna Strid, Dagens ETC – studiebesök hos Röda Korset, Lampedusa, Italien

• Marcus Svensson, frilans – What is a Recipe For? Mokkei, Yamanaka Onsen, Japan

• Malin Vive, frilans, Vive medieproduktion – studieresa till Nuuk & Sermitsiaq.AG., Grönland

• Linn Wall Dupont, Bonnier News Local AB/Helsingborgs Dagblad – redaktionsbesök, fokus skolfrågor, The Guardian, London, UK

• Ulrika Walmark, frilans – BIRN Summer School of Investigative Reporting 2026, Sarajevo

• Thomas Wedérus, frilans – 2026 European Conference of Science Journalism, Hannover, Tyskland

• Hektor Wedin, SVT Riksnyheter – besök hos nyhetsbyrån Yonhap News Agency, Seoul, Sydkorea

• Paula Westerberg, Dagens ETC – Festival d’Avignon, Frankrike

• Johanna Åfreds, tidningen Byggindustrin – redaktionsbesök i London

Svenska chefredaktörer tjänar från drygt 30 000 kronor i månaden på de mindre tidningarna till över en halv miljon kronor i månadslön på Stockholmsdrakarna.

Expressens chefredaktör Klas Granströms inkomst under 2024 var 641 000 kronor i månaden, vilket motsvarar tolv av tidningens journalister. Medlemmarna i Expressens journalistklubb hade i snitt 51 845 kronor i månadslön 2024.

Men spännvidden inom Bonnier News är stor. Mora Tidnings chefredaktör Mats Laggar hade 2024 en månadsinkomst om 55 642 kronor – vilket motsvarar vad 1,5 journalister på Bonniers dalatitlar tjänade det året.

Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem Avesta Tidnings chefredaktör Julia Engström och Arbetarbladets chefredaktör Linda Lundin. Det gäller även Victor Fridén på Borås Tidning.

Andra chefer har sidoverksamheter som påverkar förvärvsinkomsten. Det gäller exempelvis Arvika Nyheters chefredaktör Thomas Tynander som har en betydande del av sin förvärvsinkomst från bokverksamhet.

Här är listan över dagspresschefernas förvärvsinkomster 2024:

Här är snittlönerna på dagspressredaktionerna 2026: