Det nya svenska språkmodellsprojektet riskerar arbetstillfällen i journalistkåren. Det anser Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna: ”Undertextare blir ersatta av sämre AI-produkter för att det är billigare för medieföretagen. Vad talar för att de stannar där?”
Content
Trots att undertexter hör till de mest lästa texterna i Sverige har medieföretag inte haft några större betänkligheter när det gäller att ersätta mänskliga undertextare med AI-genererade texter av betydligt sämre kvalitet. Journalistens granskning från 2024 visade på omfattande fel i SVT:s och TV4:s AI-undertextning.
Barbro Garneij, ordförande Medietextarna
– Undertextare blir ersatta av sämre AI-produkter för att det är billigare för medieföretagen. Vad talar för att de stannar där? Säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna, som är en fackklubb för undertextare inom Journalistförbundet.
Den storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att ta fram kan förändra spelplanen för svenska medieföretag och förlag. Tanken är att språkmodellen ska läras upp på svenska böcker, tidningar, sajter, tv och radio. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR står bakom initiativet.
– Målet är att den här modellen ska kunna återskapa formuleringar och stilistiska särdrag hämtade från bland annat svensk litteratur och journalistik. Det kommer att vara något helt annat än de amerikanska språkmodeller som används idag.
Journalistförbundets styrelse skulle förra veckan ha fattat beslut om att delta i projektet, men efter att Medietextarna hört av sig valde styrelsen att skjuta på beslutet till dess att man hämtat in synpunkter från klubben.
Förbundsstyrelsen och Medietextarnas styrelse träffades tidigare i veckan.
– Det var ett bra möte, säger Barbro Garneij. Förbundsstyrelsen förklarade hur de resonerat och vi fick svar på våra frågor. Upphovsrätten är viktig, så det är självklart att Journalistförbundet ska gå med i projektet om de anser att de kan påverka beslut och värna medlemmarnas intressen. Men frågan är hur mycket de kan påverka, inte bara när det gäller upphovsrätten, utan också, och kanske särskilt arbetstillfällena.
Hur menar du?
– Jag misstror inte publicisterna, de är intresserade av en väl fungerande svensk språkmodell som kan fungera som verktyg. Men kommer de som sitter på den ekonomiska makten att agera ansvarsfullt när modellen tas i kommersiellt bruk? Kommer de att vilja anlita journalister när de i stället kan spara pengar på att prompta artiklar, även om kvaliteten blir sämre?
De stora kvalitetsbristerna i AI-undertextningen ledde till att Granskningsnämnden förra året kritiserade SVT och krävde åtgärder för att säkerställa att textningen håller ”en tillfredsställande kvalitet”. Medietextarnas erfarenhet är att när kvalitet ställs mot pengar vinner pengarna. Barbro Garneij menar att undertextarnas situation borde vara ett varnande exempel:
– Det som hände oss kan hända hela journalistkåren.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert uppger att styrelsen fortsätter att avvakta med beslut om språkmodellsprojektet eftersom man först vill följa upp några av de frågor som lyftes av Medietextarna. Man har också hämtat in synpunkter från Frilans Riks under veckan.
– Jag tyckte att det var ett väldigt bra möte där klubben lyfte många relevanta aspekter och perspektiv på ett klokt sätt, säger Ulrika Hyllert.
– Det var väldigt värdefullt att få samtala om dessa frågor så jag är tacksam att flera ut styrelsen tog sig tid och jag ser fram emot fortsatta kontakter med Medietextarna. Jag delar den oro Medietextarna lyfte om vad AI-utvecklingen innebär för antalet arbetstillfällen i framtiden. Det är en stor diskussion i hela fackföreningsrörelsen om hur AI-utvecklingen påverkar arbetsmarknaden och där är vi som förbund aktiva i diskussionen eftersom många grupper i förbundet redan påverkas på olika sätt.
– Undertextare är ett oroande exempel på hur snabbt ett yrke påverkas av teknikutvecklingen. De lyfte under mötet att de ersätts helt eller delvis av teknik som inte håller måttet kvalitetsmässigt och att det går ut över publiken, inte minst de med funktionsnedsättning, men även påverkar deras profession och yrkesstoltheten. De lyfte särskilt frågan om kvalitet och jag delar uppfattning om att det är något vi kan arbeta mer med och ta fasta på framåt. Medietextarnas erfarenheter är viktiga att ta med i arbetet framåt plus att de tillhör en av de medlemsgrupper som har svagast upphovsrätt, säger Ulrika Hyllert.
Förbundsstyrelsen har också inhämtat synpunkter från Frilans Riks under veckan.