Tornevall Networks

I köket på Perstorps församlingshem är det trångt. Under måndagar delar kyrkan ut mat till behövande och ett femtiotal personer har kommit för att få hjälp.

Kadija Alkhoder och hennes två döttrar Fatima och Aisha är några av dem. De sitter vid ett av borden i den stora salen. Döttrarna håller färgglada gosedjur hårt i sina famnar.

– Här känner vi oss trygga. Barnen har börjat gå i skolan och de trivs bra där. Det är jättefint. Den tryggheten har vi inte haft på länge, säger Kadija Alkhoder.

Familjen är asylsökande och har varit i Sverige i snart två år. När de kom från Sy hade de bara kläderna på sina kroppar.

– Jag vill känna fred. Jag vill att mina barn får det bra, det är det enda som betyder något, säger Kadija Alkhoder.

Av Migrationsverket får de totalt 6 000 kronor i månaden att leva på. Det räcker inte långt. Hemma har hon ytterligare två barn som är 15 och 19, och trots att tio dagar återstår till nästa utbetalning är pengarna redan slut.

– Att komma till kyrkan hjälper mycket. Vi får mat, hjälp med ansökningar, träffa andra som bor här och möjlighet att lära oss mer svenska.

Förutom kyrkan finns andra i Perstorp som stöttar familjen när det är tufft, både ekonomiskt och med mat.

– Att barnen får mat i skolan underlättar också mycket, säger hon.

Mikael Andersson, diakon i Svenska kyrkan visar kyrkans förråd av förnödenheter som ska delas ut till behövande. Foto: Nea Magoo Eriksson.

I köket har polarkakor, ost och smör dukats fram. Runt benen på de vuxna springer barnen. Perstorp har den högsta andelen barnfattigdom i landet. Var tredje barn i kommunen växer upp i fattigdom, enligt Rädda Barnen.

– Man kan ju tänka, wow, det är jättemycket, och det är det också. Men vi är många aktörer. Vi har både kommunens verksamhet, Svenska kyrkan och andra från civilsamhället, säger Mikael Andersson, diakon i Svenska kyrkan.

Han visar ner i källaren, där frysar är fyllda med matlådor som ska delas ut till behövande. Maten kommer från kommunens skolbespisning. Den packas av kökspersonal på raster och när det finns tid över. Rummet bredvid är fyllt med kläder, leksaker, blöjor och andra hygienartiklar. Allt har skänkts till kyrkan så att de kan dela ut det till personer som har det svårt ekonomiskt.

– Jag tror att vi har nått en punkt där något måste hända. Vi är så många som på något sätt vill jobba med det positiva och frågar oss hur vi ska kunna förändra det här, säger han.

Mikael Andersson är hoppfull. Även om kommunen har den högsta andelen barnfattigdom i landet rör det sig i absoluta tal om förhållandevis få. Enligt Rädda Barnens siffror beräknas omkring 500 barn leva i social utsatthet i kommunen.

– Det hade känts omöjligt om vi hade varit i Malmö, Stockholm eller Göteborg. Här är det så litet att vi har nära varandra och förändringen känns möjlig, förklarar Mikael Andersson.

Tillsammans med kommunen, studieförbundet Sensus och Coompanion Skåne har kyrkan fått nästan nio miljoner kronor av EU för ett projekt som ska minska arbetslösheten och öka inkluderingen i Perstorp.

– Vi har ett litet mantra: om vi kan vända trenden i Perstorp så kan man vända trenden i hela Sverige.

Inom ramen för projektet kommer bland annat över hundra ungdomar att intervjuas. Målet är dels att de ska få vara delaktiga i att hitta lösningar, men också få möjlighet till sommarjobb. Något Mikael Andersson menar kan leda till ekonomisk lindring för familjer, men också stärka ungdomarna själva.

– Sen är det kanske så att vi inte kan fixa feriejobb till alla i år, men vi kan kartlägga hur de ser på det här. Till nästa år vill vi få med oss näringslivet och vi har som ambition att alla ska ha ett sommarjobb.

Diakon Mikael Andersson står framför församlingshemmet. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Han avbryts ständigt av personer som vill prata med honom. Det är många som behöver hjälp med allt från rådgivning och ansökningar om stöd från Majblomman till kontakt med vården. Ambitionen för kyrkans verksamhet i Perstorp är högt satt och drömmarna stora.

– Vi tänker att vi ska göra skillnad på riktigt. Vi vill ju på något sätt förändra världen, säger Mikael Andersson.

Långsamt börjar folk droppa av. Diskmaskinen fylls och stolar som dragits ut ställs på sin rätta plats. I ett hörn leker Kadija Alkhoders två döttrar med varandra. Liksom Mikael Andersson drömmer de stort.

– Jag vill att gosedjuren blir levande och så vill jag ha rullskridskor, säger Fatima, 9 år, och ler stort.

Hennes storasyster bryter in och säger att de trivs bra i Perstorp.

– Vi vill stanna kvar här och vi vill gärna få ett svenskt medborgarskap, säger Aisha, 13 år.

Mamma Kadija Alkhoder skrattar dystert och säger att det nog är en alltför stor dröm. Familjen har fått två avslag på sina asylansökningar och ska överklaga till Högsta domstolen. Chansen att de ska ta upp fallet är mycket liten.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Inför sista ansökningsdagen till höstens högskoleutbildningar den 15 april lyfter myndigheten fram vikten av att studera arbetsmarknadsprognoser.

– Vår bedömning är att det finns en stor efterfrågan både på kort och längre sikt inom flera yrken. Det är viktigt att sätta sig in i vilka yrken som utbildningar leder till och hur arbetsmarknaden ser ut inom området man är intresserad av. Man behöver också tänka på att det kan förekomma regionala skillnader, säger Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Yrkesbarometern omfattar 160 olika yrken och visar att behovet av legitimerad personal inom vården förblir högt. På fem års sikt bedöms prognosen vara särskilt ljus för bland annat sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker samt ingenjörer inom elektroteknik och elkraft.

Utöver vård och teknik pekas även systemanalytiker och IT-arkitekter ut som yrkesgrupper med goda möjligheter.

Exempel på högskoleyrken med goda prognoser närmsta fem åren:

Arbetsterapeut

Tandhygienist

IT-säkerhetsspecialist

Veterinär

Biomedicinsk analytiker

Ingenjör inom elektroteknik

Ingenjör inom elkraft

Sjuksköterska (inkl specialist)

Systemanalytiker och IT-arkitekt

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

AI beskrivs ofta som den största tekniska förändringen sedan industrialiseringen. Investeringarna är enorma. De årliga investeringarna är redan jämförbara med elektrifieringen i början av 1900-talet och telekom- och internetutbyggnaden runt millennieskiftet. De väntas dessutom öka ytterligare och kan 2026 motsvara omkring 2,6 procent av världens BNP.

Utöver investeringarnas direkta effekt på ekonomin − som motverkat Trumps negativa tullpolitik och burit upp den amerikanska ekonomin det senaste året − syns relativt små effekter. 

Arbetsmarknaden är i stort opåverkad och hur vi väljer att leva våra liv är i huvudsak oförändrat. För många är AI främst ett verktyg som förenklar vardagliga uppgifter − på jobbet och på fritiden − eller en bild- och videogenerator som suddar ut gränsen mellan verklighet och fiktion.

Har man frågor, även mycket specifika, har det aldrig varit enklare att få svar. Det kan handla om allt från recept baserat på vad som finns i kylskåpet till individ­anpassade träningsprogram eller medicinska frågor. Jag använde exempelvis AI för att förstå stickningar i fingrar och tår. Efter tester på vårdcentralen analyserade AI provsvaren och föreslog B-vitaminbrist. Två månader senare fick jag samma diagnos av läkaren.

Samtidigt förväntar sig de flesta att AI förr eller senare påverkar arbetsmarknaden. Hur detta kommer att ske − och i vilken omfattning − vet vi ännu relativt lite om. 

Ekonomiprofessorn Erik Brynjolfsson, en av de ledande forskarna på området, menar att effekterna är svåra att se när man studerar arbetsmarknaden i sin helhet − även i USA där AI-utvecklingen ligger längst fram. För att upptäcka förändringar måste man analysera de grupper som är mest exponerade.

Framför allt har arbetslösheten ökat bland unga i USA, i synnerhet är det svårt att få det första jobbet. Samtidigt tycks högutbildade påverkas mer än personer med utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Problemet förstärks dessutom av att AI tar över enklare arbetsuppgifter − just de uppgifter där unga normalt bygger upp erfarenhet. 

De tydligaste förändringarna syns inom IT och data. Mjukvaruföretag rapporterar att de fortfarande anställer − men nästan uteslutande seniora programmerare med lång erfarenhet. 

Men ser vi inga tecken i Sverige? För att dra säkra slutsatser behövs individbaserad statistik, och sådan finns ännu inte tillgänglig för forskare. Dessa levereras av SCB med flera års fördröjning, vilket innebär att riktigt bra studier av fenomenet sannolikt börjar komma först om något år.

Däremot kan man analysera mer övergripande statistik. Arbetsförmedlingen publicerar exempelvis data över antalet inskrivna arbetssökande, uppdelat på ålder, utbildning och bransch.

Då framträder vissa mönster. Antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen i åldern 25–29 år med universitets- eller högskoleutbildning har ökat med 26 procent sedan ChatGPT lanserades i november 2022. För personer i samma ålder med grundskole- eller gymnasieutbildning har arbetslösheten under samma period i stället minskat med 7 procent.

Bryter man ned statistiken på branscher blir skillnaderna ännu tydligare. Inom IT och data har antalet inskrivna nästan fördubblats − en ökning på 84 procent. I övriga branscher är ökningen bara 6 procent. Slutsatsen är att man kan skönja effekter av AI som liknar dem man finner i USA.

Låt oss sätta analysen i ett bredare sammanhang. Vid varje tidigare tekniskt skifte har det varnats för att jobben ska minska. Samma farhågor hörs nu. Historiskt har dock nya jobb ersatt de som försvunnit. Teknik har alltså inte skapat varaktig arbetslöshet utan till omstrukturering av arbetsmarknaden. Däremot har övergångsproblem uppstått och vissa grupper har drabbats. Det har också funnits behov av att höja arbetskraftens kompetens för att motverka utslagning.

Frågan är om det blir likadant denna gång eller om behovet av arbetskraft faktiskt kan minska − alltså att AI tar jobben. Grundtipset är även denna gång att det skapas nya jobb som ersätter de som försvinner.

Samtidigt menar vissa att AI innebär en mer genomgripande förändring. Men att AI utför fler arbetsuppgifter och kanske till och med ”tar jobb” bör inte vara negativt om jobben kan fördelas bättre. Särskilt inte i ett läge där fallande födelsetal innebär färre unga som ska försörja och ta hand om en växande äldre befolkning.

Finns det politiska svar på utvecklingen? Ännu syns få åtgärdsförslag. Det kan dock vara brådskande att åtminstone underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Om de mer pessimistiska prognoserna får rätt kan även frågan om arbetstid komma att få nytt bränsle.

Martin Nordin

Var det nån som lade märke till hur den kanadensiske premiärministern Mark Carney använde begreppet integration i sitt tal på World Economic Forum den 20 januari i Davos? Talet har väckt stor uppmärksamhet och rapporterats i många medier.

Hans användning av begreppet integration verkar dock ha gått spårlöst förbi. Han använde det för att förklara hur stormakter nyligen har börjat använda ett nytt vapen. Det nya vapnet, enligt Carney, är den ekonomiska integrationen. Han sa inte uttryckligen vad han menar med den ekonomiska integrationen men hans användning stämmer väl överens med den definition av integration som görs i den svenska Nationalencyklopedin (NE); ”process som leder till att skilda enheter förenas”. Som exempel nämner NE ”processer genom vilka ett samhälle bildas och bevaras eller genom vilka flera samhällen förenas med varandra till större enheter såsom europeisk integration”.

Det mest uppmärksammade i Carneys tal var dock det som han sa om brottet i världsordningen. Han använde ordet ”rupture” och ville därmed markera att det inte bara rör sig om en gradvis förändring utan om slutet på en ”angenäm fiktion” och början på en ”brutal verklighet” där stormakternas geopolitik får härska obegränsat, som han uttryckte det i min översättning.

Han beskrev den regelbaserade världsordningen som en fiktion eftersom berättelsen om den inte riktigt stämde med verkligheten. Alla anslöt sig dock ändå till världsordningens institutioner och prisade dess principer. Det var nämligen en ganska angenäm fiktion eftersom alla gynnades av den, mer eller mindre, inte minst av dess förutsägbarhet, även om alla visste att de starkaste gynnades mer än andra och att dessa skulle undanta sig själv när det passade dem, dvs precis just det som Trump har gjort.

Men allt det är nu över, sa Carney i sitt tal, och det beror på att stormakter har kommit överens om att använda den ekonomiska integrationen som vapen. Sen säger han det som borde ha fått svenska politiker att spetsa öronen: ”You cannot ‘live within the lie’ of mutual benefit through integration when integration becomes the source of your subordination.” (”Du kan inte ’leva inom lögnen’ om ömsesidig nytta genom integration när integration blir orsaken till din underordning.” – min översättning) 

Det är precis så det har blivit i Sverige. De senaste decenniernas förändrade integration av samhället har blivit orsaken till mångas underordning. Det framgår med önskvärd tydlighet av alla utanförskapsområden som har vuxit fram och blivit en grogrund för gängkriminaliteten.

Alla har inte samma rättigheter, t ex en bostad med acceptabel kvalitet. Det var visserligen redan tidigare en fiktion men en angenämare sådan eftersom rättigheterna i högre grad tryggades av det allmänna, så som det stipuleras i grundlagen. Rikedom omfördelades från rika till fattiga. Under de senaste decennierna har det gått i den andra riktningen.

Tack vare alla skatteavdrag och skattesänkningar samtidigt med sänkningar av bidrag och nedskärningar av den offentliga välfärden har rikedom omfördelats från fattiga till rika.

Ändå har man i Sverige ingen integrationspolitik som syftar till att minska ojämlikheten och göra samhället mera integrerat. Istället får regeringens befintliga integrationspolitik oss att fortsätta ”’leva inom lögnen’ om ömsesidig nytta” genom att vända bort blicken från samhället och fokusera på utrikesfödda. De måste anstränga sig, sägs det i regeringens integrationspolitik, för att bli en del av det svenska samhället.

Med Carneys ord innebär det att de måste lära sig att ”’leva inom lögnen’ om ömsesidig nytta”, den som många andra sedan länge lever i, för att därigenom bli delaktiga i en integration som är orsak till deras egen underordning. Den svenska integrationspolitiken bygger inte på samma definition av integration som den Mark Carney använde i Davos. Är det inte dags för en svensk motsvarighet till Mark Carney att träda fram, spräcka fiktionen och lansera en integrationspolitik som gäller hela samhället?

Mikael Stigendalprofessor i sociologi vid Malmö Universitet

Bakgrunden till granskningen är de regler om projektering och samordning som trädde i kraft vid årsskiftet 2025. Myndigheten fokuserar särskilt på byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare i de tidiga skedena av projekten. Syftet är att förebygga olyckor och ohälsa i en av landets mest olycksdrabbade branscher.

Enligt Arbetsmiljöverket dör i genomsnitt tio personer varje år inom byggverksamhet och cirka 4 500 arbetsskador med sjukfrånvaro anmäls årligen.

– Genom att arbeta systematiskt redan i planeringsskedet kan många risker förebyggas innan de uppstår, säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Skurups invånare och fastighetsägare har vittnat om både öronbedövande ljudnivåer och stora mängder spillning som smutsar ner allt från fastigheter till lekplatser. Vid kommunstyrelsens möte på måndagen beslutades att anta en skyddsjaktsrutin för att motverka olägenheterna.

Varför införs skyddsjakten?

– Problemet är den olägenhet som råkorna skapar för både fastighetsägare och privatpersoner. Det handlar om både ljudnivåerna och spillningen från fåglarna, särskilt vid de kraftiga koncentrationer av fåglar som finns på enskilda platser, säger Johan Bolinder, kommunstyrelsens ordförande i Skurups kommun.

Beslutet innebär att kommunen nu får ett tydligare juridiskt stöd för att bedriva skyddsjakt året runt vid strategiska platser. Det handlar främst om så kallade ”anläggningar”, vilket enligt den nya rutinen omfattar allt från skolgårdar och förskolor till vårdboenden och idrottsplatser. Även kommunal jordbruksmark där fåglarna förstör grödor omfattas av de nya reglerna.

När förväntas de nya rutinerna ge märkbar effekt för invånarna?

– Jag hoppas att det ska ske så snart som möjligt. Rimligtvis bör man kunna se någon form av resultat om ett år, säger Johan Bolinder.

Kommer kommunen att anlita externa jägare eller sköts det i egen regi?

– Det kommer att vara externa aktörer som utför uppdraget, säger Johan Bolinder.

Vad beräknas det kosta skattebetalarna?

– Det är inget jag känner till i nuläget, säger Johan Bolinder.

Hur påverkas andra fågelarter eller djurlivet i stort av ökad jakt i tätorten?

– Det kan jag tyvärr inte svara på på rak arm, säger Johan Bolinder.

Beslutet klubbades igenom under ledning av kommunstyrelsens ordförande Johan Bolinder (M) och justerades omedelbart för att kunna träda i kraft så snart som möjligt.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det plingar till på Kevin Rasmussens dator. Han är socialdemokratiskt oppositionsråd i Ystads kommun. En kalendernotis från tidigare år dyker upp. Meddelandet påminner honom om den då inplanerade konferensresan mellan en moderat politiker och en säkerhetschef.

– Det var lite lustigt, kolla här vad jag fick upp, skrattar han.

Anledningen till att Kevin Rasmussens roas är att ämnet för dagens intervju är korruption inom kommunen. Affärerna kring säkerhetschefen och den moderata politikerns resor är ett exempel på just detta.

I december 2022 anmälde Ystad kommun misstänkta mutbrott efter en intern utredning. Det hade uppdagats att kommunanställda i flera år bjudits på middagar, hotellnätter och resor av säkerhetsföretaget Stanley Security. Samtidigt ingick kommunen ett miljonavtal med bolaget.

– Det är helt förkastligt och visar att en osund kultur etsat sig fast, säger Kevin Rasmussen.

Ystad tingsrätt. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Tio personer åtalades för brott, men samtliga friades sedan i tingsrätten. Domstolen konstaterar att de fått förmåner men inte utanför gränsen för det godtagbara, något som krävs för att det i lagens mening ska röra sig om mutor. 

Totalt beräknas härvan ha kostat skattebetalarna 100 miljoner kronor.

Det är inte enda gången Ystad uppmärksammats för kommunanställda som skott sig på skattebetalarnas bekostnad. Längs Sjömansgatan, ett stenkast från tågstationen och stadens småbåtshamn ligger en ståtlig tegelvilla. 

I anslutning till den finns en stor gräsplan som ringas in av en häck. Den nyttjas av kommunstyrelsens vice ordförande och hennes man som också är politiker. 

Det uppdagades när kommunen ville bygga en cykelväg. I planarbetet noterade tjänstepersonerna att marken som politikerna disponerade egentligen var stadens.

– De har hävdat att kommunen inte behöver marken, men det finns ett behov. Vi planerar för en stor hamnstad där vi kommer behöva all form av infrastruktur för att hitta trafiklösningar, säger Kevin Rasmussen.

Kevin Rasmussens socialdemokratiskt oppositionsråd i Ystads kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Sex år senare och efter flera försök att ta tillbaka marken har ingen cykelväg byggts. Politiker har blockerat beslutet om att återta tomten.

– Man blir förvånad av oviljan att ställa allting till rätta i efterhand, säger Kevin Rasmussen.

Politikerparet är dock långt ifrån ensamma. När kommunen undersökte saken vidare visade det sig att mark olovligt nyttjades för privata intressen på över hundra olika platser. Bland annat flera politiker. På kommunens strandtomt byggdes till exempel en padelhall av en tennisklubb där en kommunpolitiker satt i styrelsen.

Samtidigt har det varit svårt för kommunens tjänstepersoner att gå till botten med frågorna. Många har tvingats lämna. Det har skett till ett högt pris. Totalt har kommunen köpt ut 96 höga tjänstepersoner de senaste två mandatperioderna till en kostnad på 17 miljoner. Bland dem två kommundirektörer som båda undersökt korruptionshärvorna. 

Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och korruptionsexpert, är just fifflandet med markägande en klassiker i korruptionsvärlden.

– Den sagan hör jag minst en gång i veckan, säger han.

Att dra en gräns mellan vad som är korruption och inte är dock svårt, menar Olle Lundin. 

– Det handlar i grunden om att man utnyttjar sin offentliga makt för att tillskansa sig själv eller någon annan fördelar, säger han.

Dessutom har Sverige ingen skarp lagstiftning i frågan.

Vad som är att tillskansa sig fördelar råder det delade meningar om. Under våren 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att höga politiker och tjänstemän ska få en sjukvårdsförsäkring. I praktiken innebär det att skattepengar går till att kommuntoppar kan gå före i vårdköer och få snabbare vård. 

– Det finns vissa uppgifter som väldigt få kan göra. Det är inte bara att sätta in en vikarie, motiverar Nils Holmqvist (M), förslaget. 

Omröstningen blir en besvärlig historia. De politiker som gynnas kan inte delta på grund av jäv och behöver ersättas av partikamrater. Till slut röstade en majoritet av utskottets fem ledamöter igenom förslaget. 

Beslutet upprör och debatten når till och med riksplanet. Kritiker menar att den vård som politikerna själva drivit igenom för medborgarna bör vara god nog även för dem själva.   Under början av året tvingades kommunen backa och riva upp beslutet.

Någon förståelse för upprördheten bland politikerna som lagt förslaget verkar det dock inte finnas. Istället menar de att det är missunnsamhet som ligger till grund för kritiken. 

– Det är allmänt känt att Sverige har en jantelag och att folk blir avundsjuka om någon får en fördel, säger Nils Holmqvist (M). 

Olle Lundin menar att det låter som personalvård, men samtidigt går det i linje med definitionen av korruption. Han påpekar att åklagare i andra fall menat att förmåner som finns i avtal är tillåtna.

– Det finns en gränsdragning som är svår där, i sådana fall kan man ju avtala vad som helst, säger han.

Att Sverige länge haft självbilden av att inte ha en utbredd korruption gör den svårare att lägga märke till och uppmärksamma, enligt Olle Lundin.

– Svenskar har en alldeles säregen självbild och uppfattning om att vi alltid har rätt. Vi använder ord som affärer och skandaler, när det är ren och skär korruption.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och korruptionsexpert. Foto Pressbild.

Han menar att människor som fifflar med skattepengar ofta bygger upp egna regler och en egen moral som styr beslutstagandet. När korruptionen sedan avslöjas och personerna framstår som bovar och banditer hamnar de i total chock.

Som i Motalaskandalen på sent 90-tal där ledande S-politiker använde skattemedel för privat konsumtion av lyxresor, middagar och alkohol. 

– Gubbarna där hade i flera år åkt på resor runt jorden för skattepengar. De tänkte att det var en helt naturlig grej och att de förtjänade det.

Någon universal lösning på korruption tror han inte finns. 

– Många mindre åtgärder krävs, som att stärka ansvaret och öka möjligheterna för ansvarsutkrävande.

I en annan del av Skåne, närmare bestämt Kävlinge, uppdagades det under 2024 att en kommunal chef använt kommunens pengar och mark för att bygga sig själv en hundrastgård. Samtidigt kommer det fram att han har gjort inköp för hundratusentals kronor utan att kunna visa kvitton. 

Han gjorde dessutom affärer för närmare tre miljoner kronor med ett lokalt bolag verksamt inom VA-system. Affärerna sköttes över telefon trots att det egentligen krävs upphandlingar för så stora belopp.

I samband med detta kom ett tips till Konkurrensverket. Det gjorde gällande att en tjänsteperson, vars arbetsuppgifter är att se till att kommunen följer lagar och regler, är sambo med VA-företagets ägare och sitter i som suppleant i bolagets styrelse. 

När myndigheten granskade fallet slog de fast att sakförhållandena i tipset stämmer. Det hela resulterade i att Konkurrensverket riktade kritik mot kommunen och gav ett vite på 130 000 kronor. 

Att utreda om tjänstepersonen haft någon roll i affärerna är dock omöjligt. All kontakt har skett muntligt och pappersspår saknas.

– Det finns inget att granska, det försvårar tillsynen, säger Natacha Otte Widgren, enhetschef på enheten för upphandlingstillsyn, på Konkurrensverket.

Men både oppositionen och de styrande partierna är trygga med att ingen intressekonflikt har funnits. De menar att personen som har koppling till företaget inte har varit inblandad i beslutet om inköpen.

– Hur ska man kunna göra en upphandling utan att det finns koppling till någon som är anställd på kommunen? Det är en omöjlighet, säger Johan Douglies (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och ordförande i tekniska utskottet.

I Ystad skruvar Kevin Rasmussen sig på sin stol när han pratar om sina politikerkollegor. De som vägrar att släppa den bit mark vid deras hus som tillhör kommunen.

– Det blir ju jobbigt när man känner varandra. När det finns en lång lojalitet mellan människor. Då blir det personligt. Men man måste ju ändå känna att det inte är rätt?

Affärer som uppfattats korrupta eller orättvisa och där transparens saknas kan få stora konsekvenser, tror Kevin Rasmussen.

Han menar att tilliten för samhällets institutioner undermineras och hänvisar till att förtroendesiffrorna i Ystad rasat de senaste åren. Fyra av fem ystadsbor uppger i SCB:s medborgarundersökning att de inte tycker att kommunen är fri från korruption. Bara i Botkyrka är invånarnas förtroende lägre.

– Korruptionsskandalerna är ju huvudsaken till det låga förtroendet. Det är ytterst vi  företrädare som sätter ribban, säger Kevin Rasmussen.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Hiram Li hiram.li@skanesfolkblad.se

Ägget kallas ofta för naturens eget vitaminpiller eftersom det innehåller nästan alla näringsämnen människan behöver, med undantag för vitamin C.

Per person: Vi äter i snitt 245 ägg per person och år i Sverige (Jordbruksverket 2025).

Svenskt ursprung: Andelen svenska ägg i butikerna är mycket hög, runt 97–98 procent.

Protein: Ett stort ägg (ca 50 g) ger cirka 6,5–7 gram fullvärdigt protein, vilket innebär att det innehåller alla essentiella aminosyror.

Vitaminer & mineraler: Rik på Vitamin B12, D-vitamin, Selen och Folat. Det innehåller även kolin, som är viktigt för hjärnans funktion.

Hjärtvänligt: Länge fanns en oro för att ägg skulle vara dåligt för hjärtat på grund av sitt kolesterolinnehåll, men modern forskning har i princip avfärdat det hotet för de allra flesta.

Hönan härstammar från den asiatiska röda djungelhönan och tämjdes för över 8 000 år sedan tack vare sin anpassningsförmåga. Till Sverige kom den under järnåldern. 

”Hönshjärna” är ett populärt uttryck för någon man tycker beter sig virrigt. Men forskning visar att hönan är betydligt smartare än sitt rykte. De besitter kognitiva förmågor som i vissa fall överträffar småbarns:

Logik & matte: De förstår att föremål finns kvar även om de döljs och kan utföra enklare matematik (räkna upp till 5).

Social intelligens: De känner igen över 100 olika individer och har ett komplext språk med minst 30 olika läten.

Empati & självkontroll: De visar fysiologisk stress när de ser sina kycklingar lida och kan välja att vänta på en större belöning framför en liten.

Mängder av vita värphöns trängs inne i ett hönseri . Foto: Gunnar Lundmark /TT

En höna i det vilda eller i en hobbyflock kan leva i 5 till 10 år, men i den kommersiella äggproduktionen är livslängden betydligt kortare.

Utfasning vid 1,5 till 2 år: När hönan är omkring 70–80 veckor gammal minskar hennes förmåga att värpa ägg med hög skalkvalitet och hög frekvens. För att hålla produktionen ekonomiskt lönsam skickas hönorna då till slakt eller avlivas på gården.

Biologisk press: Den moderna värphönan är framavlad för att leverera nästan ett ägg om dagen, vilket tär på kroppen, särskilt på skelettet eftersom mycket kalcium går åt till äggskalen.

Eftersom tuppar inte värper ägg och inte växer tillräckligt snabbt för att bli lönsamma som köttfåglar, har de historiskt sett sorterats bort direkt efter kläckning.

Metoder: Den metod som länge varit standard är att nykläckta tuppkycklingar avlivas genom en snabb mekanisk process eller med koldioxid.

Ny teknisk vändning: Under 2024–2026 har man börjat arbeta med in-ovo-könssortering. Det är en teknik där man kan se kön på embryot redan i ägget innan det kläcks, vilket gör att man kan sortera bort ”tupp-äggen” tidigt och undvika att kycklingarna ens föds. Flera livsmedelskedjor ställer nu krav på att äggen ska komma från produktioner som använder denna teknik.

I de mindre gårdsbutikerna ser bilden ofta annorlunda ut. Där tillåts hönorna ofta leva längre, och i vissa fall föds även tupparna upp till slaktkycklingar, även om det tar längre tid. 

Burhöns sticker ut sina huvuden mellan gallren vid ett rullband med nylagda ägg i ett hönseri. Foto: TT

I Sverige finns det fyra huvudsakliga produktionsformer för ägg. Alla system i Sverige lyder under djurskyddslagen, vilket innebär att hönsen ska ha tillgång till sittpinne, värprede och ströbad.

1. Ekologisk produktion (KRAV). Dessa höns har de mest omfattande kraven på utrymme och naturligt beteende.

Utevistelse: Hönsen ska ha tillgång till rastgårdar utomhus så fort vädret tillåter.

Utrymme: Max 6 höns per kvadratmeter inomhus.

Foder: Minst 95 procent av fodret ska vara ekologiskt odlat.

Gruppstorlek: Max 3 000 höns i en grupp.

2. Frigående utomhus. Liknar det ekologiska systemet i att hönsen kan gå ut, men kraven på fodret är inte lika strikta.

Utevistelse: Hönsen har möjlighet att gå ut i en rastgård.

Inomhusmiljö: De lever i stora stallar där de kan röra sig fritt, sprätta och flyga upp på sittpinnar.

3. Frigående inomhus. Detta är den vanligaste produktionsformen i Sverige.

Miljö: Hönsen går fritt på golvet i stora stallar. De har tillgång till rede för att värpa, sittpinnar för att sova och strö (till exempek sand eller spån) för att bada och krafsa.

Utrymme: Max 9 höns per kvadratmeter.

4. Inredda burar. Traditionella ”nakna” nätburar är sedan länge förbjudna i Sverige. Det som finns kvar är så kallade inredda burar.

Inredning: Burarna måste innehålla sittpinne, ströbad och värprede.

Trend: Antalet höns i bur minskar stadigt då efterfrågan från konsumenter och livsmedelskedjor sjunker. 

5. Små gårdsbutiker och hobbyflockar. Här varierar villkoren, men ofta lever hönsen i betydligt mindre grupper med stor tillgång till utemiljö. Gårdsbutiker i Skåne är populära för konsumenter som vill ha direkt insyn i djurhållningen. Här kan hönsen ofta bete sig helt naturligt i mindre sociala grupper, vilket minskar stress och fjäderplockning.

En brun höna vakar över sina ägg i det halmfyllda värpredet inne i hönshuset. Foto: Charles Dharapak/TT

Du kan enkelt spåra ägget du äter. Genom att titta på den rosa koden på äggskalet ser du en siffra som betyder enligt nedan:

0 = Ekologiskt

1 = Frigående utomhus

2 = Frigående inomhus

3 = Inredd bur

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det luktar starkt av gödsel från åkrarna som omger kollektivhuset söder om Höör. Fyra vuxna personer delar på bostaden. Klimataktivisten Tina Kronberg har bott i det röda tegelhuset i ungefär ett år. Några gånger i veckan åker hon in till Lund och Malmö för att dansa west coast swing.

– Dansen är det som ger mig glädje. När jag dansar kan jag på många sätt koppla bort huvudet. Aktivismen ger mig en meningsfullhet, säger hon och tar en klunk ur sin färgglada tekopp.

Hon är ursprungligen från Alingsås. Hemma vid middagsbordet har de aldrig pratat om samhällsfrågor, berättar hon. Mamman är moderat kommunpolitiker och delar inte hennes värderingar. Klimatengagemanget kommer från annat håll. 

– Vi kan inte prata om de frågorna. De förstår inte varför jag är så orolig för klimatet och håller inte med om de metoder jag använder i min aktivism.

Syskonen pratade inte med henne under flera år efter att hon involverat sig i klimataktivismen. Engagemanget rörde upp mycket känslor i familjen.

Aktionen som Tina Kronberg utförde tillsammans med sin klimataktivist-kollega John Svensson på Sturups flygplats 2025. Aktionen resulterade i Tina Kronbergs fängelsedom. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Jag tror att det fanns en oro hos dem att jag utsatte mig för något farligt under aktionerna. Något som i längden skulle göra att jag mister livet, säger hon.

Hon tror att hennes lillebrors bortgång varit en bidragande faktor till att familjen är orolig över att något ska hända henne.

– Under lång tid tog det hårt att de inte ville prata med mig. Nu är det bättre, men jag tror inte att det någonsin kommer att bli en suverän relation. Vi är väldigt olika och det är något jag accepterat.

Det enda hon tidigare kunnat möta sin mamma i är den barnlängtan hon haft. Men för några somrar sedan landade Tina Kronberg i att hon inte kommer att skaffa några barn. Ett val som varit både tungt och befriande.

Beslutet handlar inte om att hon inte tycker om barn, betonar hon. Hon är trots allt förskollärare i grund och botten.

– När jag var yngre längtade jag jättemycket efter barn och såg fram emot det livet. Jag satte till och med upp mig på listan för spermdonation efter att jag gått isär med min tidigare partner, berättar Tina Kronberg. 

Men desto mer hon engagerade sig för klimatet, ju mer insåg hon att hon inte ville sätta ett barn till världen.

Tina Kronberg. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Det var en sommar av mycket gråt. Jag kände en stor sorg över att beslutet liksom tagits ifrån mig. Det är för mig i princip omöjligt att skaffa barn på grund av klimatet, säger hon.

En Novusundersökning gjort på uppdrag av Arbetsvärlden visar att var femte ung kvinna funderar på att välja bort barn i och med klimatförändringarna. Nästan fyra av tio unga kvinnor funderar själva eller känner någon som avstår barn på grund av samma anledning.

Det var i samma veva som Fridays for future drog igång som Tina Kronberg fick upp ögonen för klimatförändringarna. Sommaren 2018. Värmevarningarna betade av varandra en efter en. Den stekheta och soliga sommaren blev bland de varmaste i modern tid i Skandinavien.

– Jag har flugit mycket innan och inte riktigt förstått allvaret. Men den sommaren klickade det. Och ju mer jag läste på, desto jobbigare blev det, men när jag började engagera mig lättade det.

2022 gick hon med i Återställ Våtmarker. Det var också startåret för hela organisationen. I takt med att antalet aktioner från gruppen ökat har även domarna blivit fler. Sedan starten har hundratals medlemmar dömts för allt från olaga intrång till brott mot luftfartslagen. Två har avtjänat fängelsestraff. 

Nu är det hennes tur att avtjäna ett fängelsestraff.

– Det känns som en piss i havet att sitta av två månader. Det känns rätt att ta straffet och stå upp för alla de människor som redan drabbas av klimatförändringarna.

I hennes värld är makthavarna och politikerna de största bovarna. De som hon menar kan fortsätta öka utsläppen utan att behöva ta ansvar för sina handlingar.

– Vi har olika miljö- och klimatmål vi ska nå. Både på EU-nivå men också i Sverige. Just nu är det som att det plötsligt inte spelar någon roll. Det tycker jag är helt sjukt.

I somras var Tina Kronberg och grävde i Grimsås tillsammans med andra från Återställ våtmarker, för att uppmärksamma torvbrytningen på mossen. Det var den senaste aktionen hon medverkade vid. Där blev hon också åtalad för olaga intrång.

I veckan meddelade Länsstyrelsen i Tranemo kommun att de säger nej till torvbrytning.

– Det är en rejäl vinst.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Missen innebär att bygget fördyras med 12 miljoner kronor och att inflyttningen försenas, skriver Sydsvenskan.

Byggarbetet på Själbodgatan, där S:t Petris församlingshem ska göras om till bostäder, var redan halvvägs när länsstyrelsen upptäckte att man grävt i områden som tros tillhöra Malmös äldsta delar från 1200-talet. Enligt länsstyrelsen rör det sig om ett misstänkt brott mot kulturmiljölagen då oersättliga historiska värden kan ha gått förlorade.

Kyrkans fastighetsbolag hävdar att de inte fått information om utgrävningskravet, men kommunen uppger att frågan lyftes redan 2022.

Fastigheten beräknas stå klar i början av 2027.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se