Tornevall Networks

Polis och ambulans larmades till Sösdala vid 10.25 på måndagen. Anledningen var enligt polisen att en person fått ett tungt föremål över sig i samband med arbete. Personen fördes till sjukhus, där polisen senare höll förhör.

Polisen utreder händelsen som en arbetsplatsolycka. Det finns ingen misstanke om brott.Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

År 2023 sköt regeringen till extra stöd till skolor i landets utsatta områden. Stödet, som var tillfälligt, minskar inför det här läsåret och försvinner 2027. För Skånes del innebär det att skolor i Helsingborg, Kristianstad, Trelleborg och Malmö får mindre stöd.

Allra störst blir effekten i Malmö. Förutom minskningen som alla kommuner med extra statsbidrag påverkas av så anser Skolverket att flera skolor i Malmö ska ha minskat stöd eftersom de anses vara mindre utsatta nu.

Redan i början av sommaren varnade rektorn på Örtagårdsskolan, Sirry Hedberg, för att minskningen av statsbidraget kommer att märkas i stadens skolor.

– Det klart att det väcker frustration att ha statsbidrag som kommer och går. Det är inte bra för en organisation och en skola som ska bygga upp stödstrukturer och behålla folk, sade hon till P4 Malmöhus, som även var först med att rapportera om nyheten.

Enligt rektorn kommer Örtagårdsskolan att förlora totalt 6 miljoner kronor nästa läsår. Det innebär att man kommer att behöva minska mellan nio till tolv tjänster. Något som främst drabbar skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

– Jag är frustrerad över att vi har byggt upp någonting bra som vi sedan måste plocka ned till viss del, säger Sirri Hedberg.

Elevassistenter, grundlärare och förskollärare kommer att behöva gå och vikarier kommer inte att tas in vid sjukdom i samma utsträckning, berättar hon. Dessutom kommer två rektorer att gå in och undervisa för att underlätta för lärarna.

Även Hermodsdalskolan drabbas av de indragna bidragen och där försvinner sju tjänster i ett första skede, rapporterar P4 Malmöhus. På Sofielundskolan är man dock inte lika orolig för att de indragna pengarna ska drabba skolan, menar skolans rektor.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Fakta – statsbidrag

Statsbidraget till skolor med socioekonomiska utmaningar infördes 2021.

2023 beslutade den nya regeringen att stödet skulle stärkas med 165 miljoner kronor per år. Förstärkningen gällde åren 2024-2026.

Fyra skånska kommuner får det extra stödet: Malmö, Helsingborg, Kristianstad och Trelleborg.

I de tre sistnämnda kommunerna minskar stödet till årets läsår med 16–17 procent. I Malmö minskar stödet med 36 procent.

Landskrona kommun har under sommaren genomfört en utredning av ett dödsfall inom äldreomsorgen som inträffade förra sommaren.

Den drabbade patienten hittades medvetslös på golvet mellan personalens rundor på ett serviceboende. Eftersom patienten ofta ramlat hade en larmmatta (sorts trygghetslarm – se faktaruta) placerats nedanför sängen, men enligt uppgifter i utredningen kom inget larm från den

Under ett möte mellan personal och verksamhetschef som hölls under våren menade personal att detta berodde på att mattan medvetet kopplas ur vid tidpunkten för dödsfallet. Vilket skulle ha gjorts av en namngiven kollega.

Kommunens utredning visar dock att den utpekade personen inte arbetade vid det aktuella tillfället. 

Vad som orsakat att inget larm kom har utredningen inte kunnat fastställa. Bland annat eftersom det gått cirka ett år sedan händelsen och kommunen inte har kunnat undersöka mattan.

I utredningen framhålls att personalen inom äldreomsorgen är skyldiga att rapportera in missförhållanden. Att detta inte gjordes, trots allvaret i de uppgifter som framfördes, tyder enligt utredarna på ”brister i kunskap och kultur kring rapporteringsskyldigheten”.

Skånes Folkblad har sedan tidigare rapporterat om en rad dödsfall inom Landskronas äldreomsorg. I samband med detta har ledningen menat att det finns problem med en tystnadskultur inom verksamheten.

Eva Marianne Nilsson, VD för Landskrona Omsorg, menar att de kontinuerligt arbetar med att förbättra rapporteringen, men invänder mot att det finns en tystnadskultur.

Eva-Marianne Nilsson, vd Landskrona omsorg, LOAB. Foto: Landskrona stad

– Jag tycker att det tyder på att det inte finns en tystnadskultur och att det är bra att man faktiskt rapporterar in det, säger hon.

– Det är en utmaning att se till att alla följer och rapporter när det händer något. Men det är positivt att man ändå rapporterar in trots att det gått lång tid.

Hon betonar att det är svårt att veta varför man inte rapporterat in det tidigare.

– Det kan bero på konflikter mellan personal som gör att sånt här händer. Det kan vara en av anledningar till att denna typ av anmälan görs.

– Men om man misstänker en avvikelse ska man alltid göra en utredning.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.seNea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Fakta – larmmatta

En larmmatta är ett sensorbaserat trygghetslarm som känner av rörelser och signalerar när en boende kan behöva hjälp, exempelvis vid risk för fall.

Tekniken används för att göra tillsyn utan att personalen gör fysiska besök hos personen med larmmattan.Källa: Landskrona stad

I slutet av förra veckan presenterade Socialdemokraterna ett vallöfte som heter duga.

Tyvärr drunknade nyheten kanske i all rapportering om avskaffandet av mängdrabatten som fick stor uppståndelse. Och att det endast handlade om politiskt fulspel råder det inga tvivel om.

Politik i andra hand

Moderaterna bestämde sig för att måla upp bilden av att S och Magdalena Andersson avskyr brottsoffer för att partiet röstade nej till en ofinansierad reform som tidigast kan träda i kraft 2040, enligt Kriminalvården. En reform som dessutom sågats av experter och lagrådet.

”Enligt Lagrådet är det ’knappast möjligt’ att genomföra ett så omfattande och principiellt viktigt reformarbete på så kort tid”, går det att läsa på Advokatsamfundets hemsida om avskaffandet av mängdrabatten.

Av allt att döma ville M och Tidöpartierna ha den här konflikten i valrörelsen. Man ville driva igenom en oseriös reform för att måla upp oppositionen som vek och svag mot brottslighet när de röstar ner den.

Huruvida förslaget är bra eller inte spelar ingen roll. Det viktigaste är hur man kan få något att se ut i sociala medier och försöka vinna val på det sättet. Politiken i andra hand.

Osexigt på valaffisch

Därför är det glädjande att S ägnat sig åt att ta fram politiska förslag som faktiskt kommer göra skillnad i människors liv. Äntligen kan vi få en välfärd värd namnet.

Socialdemokraterna vill indexera upp upp statsbidragen till regioner och kommuner. Kort och gott: när kostnader ökar för vård, skola och omsorg på grund av inflation ska statens bidrag till kommer och regioner räknas upp i samma takt. Det här gör dessutom att årliga kostnadsökningar slutar urholka välfärden.

Måhända att ”indexering av statsbidrag till kommuner och regioner” inte låter så sexigt på en valaffisch. Men i praktiken är det ett riktigt bra förslag som gör att vården, skolan och omsorgen bibehåller sin kvalitet och finansiering.

Sjuksköterskor, undersköterskor och lärare skulle få bättre arbetsvillkor och slippa springa med andan i halsen dagarna i ända. Utöver det är det förslag som faktiskt gör samhällsbygget starkare. Att vi tidigare kan fånga upp barn på glid och ge ordentliga resurser till skolan.

Svantesson vill straffa

Det här står dessutom i bjärt kontrast till hur Tidöpartierna hanterat statsbidragen under mandatperioden. Kommuner och regioner har ignorerats när de ropat på hjälp. I Skåne såg vi ett rekordunderskott 2023 på fyra miljarder kronor. Förra året gick regionen 699 miljoner kronor back.

Men inte bara det.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har dessutom sagt att hon vill införa en skattebroms för kommuner och regioner. Det vill säga att man bestraffar de kommuner och regioner som höjer skatten genom att ge dem lägre statsbidrag.

Det här är såklart ideologiskt motiverat. Genom att svälta alla offentliga verksamheter vill man få folk att vända sig till privata alternativ istället som då framstår som bättre. Och vem står redo att ta emot statens pengar om inte välfärdskapitalisterna?

Förslaget från S är alltså bra av många anledningar.

Finns bara ett sätt bli återvald

Socialdemokraterna har saker kvar att jobba på. Exempelvis har man förlorat sig själv i frågor kring migration och kriminalitet. Där måste man se sig själv i spegeln och fråga sig vad för typ av parti man vill vara framöver.

Men fokuset på välfärd, att få folk i arbete och sätta arbetarklassens levnads- och arbetsvillkor måste också fortsätta.

Kan man dessutom få till en rejäl tandvårdsreform, slopa karensen, öka takten i frågan om arbetstidsförkortning och se till att det kommer in mer pengar till pensionssystemet så att vi får pensioner det går att leva på har man lagt en bra grund.

För det finns egentligen bara ett sätt för S att bli återvalda 2030 om man vinner valet i september. Människor måste märka av att de får det bättre än under Tidöregeringen.

Annars finns det en risk att Jimmie Åkesson står som seriös utmanare till statsministerposten om fyra år.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Helsingborgs stad och polisen kontrollerade under sommaren jordgubbsförsäljare på 60 adresser runt om i kommunen. Vid kontrollerna hittades endast en försäljare. Den hade allt i ordning.

– Att vi inte har stött på några oseriösa jordgubbsförsäljare i kommunen vid årets kontroller är en tydlig framgång och en fortsättning på förra årets positiva trend, säger Amir Jawad (L), kommunalråd och ordförande i miljönämnden.

Förra sommaren omhändertogs 52 liter jordgubbar från två försäljare som saknade registrering som livsmedelsverksamheter. Sommaren 2024 omhändertogs 180 liter från 15 försäljare.

– Resultatet visar att våra tidiga insatser och vår proaktiva kommunikation de senaste åren sannolikt har avskräckt oseriösa försäljare och kriminella aktörer från att verka i Helsingborg, säger Amir Jawad (L).

Stadens inspektörer kan komma att göra flera kontroller under augusti om de får tips om pågående jordgubbsförsäljning.Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Vid en morgonrunda upptäckte personal inom äldreomsorgen att en brukare låg på golvet med kläderna fulla av urin. Runt om i lägenheten fanns intorkade urinfläckar. Personen ska ha varit så kall att den skakade och fick senare uppsöka vård på sjukhus.

Vid tidpunkten för händelsen ska det larm som skulle ha stått vid sängen i stället ha legat på ett medicinskåp. Kommunen utreder händelsen och har upprättat en lex Sarah-rapport.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Den drabbade enheten på strålbehandlingen i Lund tar hand om alla bokningar, undersökningar och behandlingar av samtliga patienter. Personalen där är som spindeln i nätet, menar Pernilla Klingspor, huvudskyddsombud på Kommunal.

– Fungerar inte bokningsgruppen, fungerar ingenting, säger hon. 

Det var hennes fackliga kollega Linda Hagman som tidigt i sommar lämnade in en 6:6a anmälan till Arbetsmiljöverket på grund av hög stressnivå för personalen, underbemanning och ökad risk för sjukskrivningar och uppsägningar.

Även en anmälan om kränkande särbehandling har lämnats in till områdeschefen. 

– Mycket har hamnat mellan stolarna för att chefen inte vill ta tag i problemet. Man läxar upp personalen sporadiskt och beter sig väldigt illa, vilket resulterat i anmälan om kränkande särbehandling, säger Pernilla Klingspor.

Hon betonar samtidigt att 6:6a-anmälan inte är riktad mot en enskild person utan handlar om helheten och arbetsmiljön för denna specifika grupp. 

– Sen är det alltid någon som har arbetsmiljöansvaret och det är ju närmaste enhetschefen, och sedan verksamhetschef samt områdeschef. 

Till slut blir även patienterna lidande när personalen drabbas av underbemanning och för hög arbetsbelastning, menar hon. Den patientsäkerhetsrisken som det innebär är något man också vill att arbetsgivaren ska utreda.

Pernilla Klingspor, huvudskyddsombud på Kommunal. Foto: Privat

Skånes Folkblad har tidigare skrivit om de sju sektionscheferna inom cancervården i Region Skåne som i juni valde att säga upp sig i protest mot verksamhetens ledning. Dessutom författades ett upprop av över hundra läkare som krävde verksamhetschefen Silke Engelholms avgång. 

Nu har SVT avslöjat att chefen även anställt sin egen make under två perioder. Professorn i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, Olle Lundin, kallar det för dunderjäv och tjänstefel.

– Många har inte varit nöjda med ledningen. De känner att man inte blir lyssnad på och att man arbetar mycket i motvind, säger Pernilla Klingspor.

Hon menar att det finns en korrelation mellan krisen hos ledningen och den dåliga arbetsmiljön. 

– Vi har ändå försökt ha dialog med arbetsgivaren och få svar på olika saker. Men det får man ju inte.

Det blev så illa att arbetsgivaren under en period ville flytta huvudskyddsombudet Linda Hagman från sin arbetsplats för att hon tog upp problemen med arbetsmiljön. 

– Det var för att hon var en obekväm facklig. De bjuder heller inte in till fackliga i samtal. Vi på Kommunal önskar att samarbetet mellan arbetsgivare och förtroendevalda varit mycket bättre.

Verksamhetschefen Silke Engelholm sade upp sig i slutet på juni månad efter uppropet bland vårdpersonalen och kliver av som chef efter sommaren. Hon menar att man ser allvarligt på den kritik som framförts och att de har tagit det som skyddsombudet lyft på stort allvar. 

– Vi har därför genomfört och initierat ett flertal åtgärder i syfte att förbättra arbetsmiljön, säger hon. 

Hon anser att bemanningen inte är ett problem och att det har sett likadan ut länge. Samtidigt ska åtgärder för bemanning och arbetsfördelning att genomföras för att förbättra arbetsmiljön. 

– Det innebär att det bland annat kommer att frigöras mer tid för bokningsarbete så att bokningspersonal i större utsträckning kan fokusera på sina huvudsakliga arbetsuppgifter.

Hon betonar att arbetet med att förbättra arbetsmiljön kommer att fortsätta med den nya ledningen efter att hon har slutat. 

Arbetsmiljöverket planerar en inspektion av arbetsmiljön på avdelning för strålbehandling 15 september.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Om ett omfattande cyberangrepp slår ut betalningar, sjukvård och kommunikationer – vem fattar då besluten när varje minut räknas?

Sverige går till val samtidigt som myndigheterna varnar för cyberhot och informationspåverkan från främmande makt. Samhället är dessutom mer digitalt beroende än någonsin.

Klockan är 08.12 en novembermorgon. Betalterminaler slutar fungera. Journalsystem går ner. Tågtrafiken stannar i flera storstäder. Elbolag rapporterar störningar och teleoperatörer tappar kapacitet. När flera samhällsfunktioner faller samtidigt räcker det inte att myndigheter samordnar sig. Någon måste också kunna se helheten, prioritera resurser och fatta beslut.

Cyberangrepp riktas inte längre bara mot enskilda myndigheter eller företag. De riktas mot samhällets beroenden: elförsörjning, betalningar, sjukvård, transporter och kommunikationer.

Om flera sektorer slås ut samtidigt uppstår därför inte bara tekniska problem. Det uppstår också svåra frågor: Ska reservkraften i första hand gå till sjukhus eller telekommunikationer? Vilka transporter måste prioriteras? Hur ska begränsade resurser fördelas?

Sådana beslut berör flera samhällsområden, men ingen enskild myndighet har i dag ett tydligt mandat att fatta dem. Då krävs tydliga nationella beslutsvägar.

Regeringen har tagit viktiga steg. Sedan den 1 juli 2026 har statens centrala arbete med cybersäkerhet samlats hos Nationellt cybersäkerhetscenter vid FRA. Centret har också fått ansvar för den nationella samordningen vid större incidenter och kriser. Dessutom finns en nationell operativ plan för hur sådana händelser ska hanteras.

Men planen är en grund för fortsatt utveckling. Den reglerar främst hanteringen av själva cyberincidenten. Följderna för exempelvis sjukvård, elförsörjning och transporter ska fortfarande hanteras av de aktörer som normalt ansvarar för verksamheterna. Planen förändrar inte deras befogenheter eller den grundläggande ansvarsfördelningen.

Därför är det fortfarande oklart om Sverige har en tillräckligt prövad beslutsordning när en cyberincident växer till en samhällskris. Den osäkerheten kan försvaga statens förmåga att agera när varje minut räknas.

Därför är det fortfarande oklart om Sverige har en tillräckligt prövad beslutsordning när en cyberincident växer till en samhällskris. Den osäkerheten kan försvaga statens förmåga att agera när varje minut räknas.

Sveriges krisberedskap bygger på ansvarsprincipen: den som ansvarar för en verksamhet i vardagen har ansvar även under en kris. Det tar till vara kunskap och erfarenhet nära verksamheten.

Men cyberangrepp följer inte myndighetsgränser. De följer samhällets beroenden. Samtidigt kan en alltför centraliserad ledning skapa tröghet och beslut som inte tar hänsyn till lokala förhållanden.

Nationell ledning ska därför inte detaljstyra sjukvården, elförsörjningen eller transporterna. Den ska skapa en gemensam lägesbild, samordna resurser och göra övergripande prioriteringar. Vid behov ska den också kunna fatta bindande beslut inom ett tydligt avgränsat mandat.

Det praktiska arbetet ska fortfarande skötas av dem som kan verksamheten bäst. Endast i tydligt definierade extremfall bör staten kunna ta över den operativa ledningen. På så sätt kan nationell handlingskraft förenas med lokal och sektoriell kompetens. Det måste också vara bestämt i förväg vilka beslut som får fattas nationellt, vilka som ligger kvar hos respektive aktör och vilka som endast regeringen kan fatta.

Flera europeiska länder, däribland Storbritannien, Finland och Estland, har utvecklat strukturer för nationell cyberkrisledning. Modellerna ser olika ut, men bygger på gemensam lägesbild, tydlig ansvarsfördelning och återkommande övningar.

Sverige behöver inte kopiera något annat land. Men vår egen organisation måste vara anpassad till cyberkriser som snabbt kan spridas mellan olika delar av samhället.

Cyberangrepp är inte längre bara en fråga om it-säkerhet. De är en del av säkerhetspolitiken, totalförsvaret och statens förmåga att upprätthålla samhällets viktigaste funktioner.

Cyberangrepp är inte längre bara en fråga om it-säkerhet. De är en del av säkerhetspolitiken, totalförsvaret och statens förmåga att upprätthålla samhällets viktigaste funktioner.

Därför bör regeringen pröva beslutsvägarna för breda cyberkriser – innan en verklig kris gör det åt oss. Om en cyberincident utvecklas till en samhällskris finns det inte tid att reda ut vem som bestämmer. Då måste roller, mandat och beslutsvägar redan vara tydliga, testade och fungerande.

Henrik Forsslundlärare

Vid nio tillfällen gick en ålfiskare in i hamn med ål ombord utan att först anmäla det, något som krävs vid fiske av ål.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömer överträdelsen som allvarlig och har beslutat om en sanktionsavgift på 5 000 kronor. Avgiften gäller den senaste uteblivna anmälan. Myndigheten bedömer att det skulle vara oskäligt att ta ut avgift för samtliga nio tillfällen.

Utöver det får fiskaren tre prickar som befälhavare och tre som innehavare av fiskelicensen.

Fiskaren uppger att han trodde att han hade uppfyllt anmälningsskyldigheten genom telefonsamtal till Fiskerikontrollcentralen.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

När sopgubbarna Limpan, Rosen och Bellman inte fått ut sin fulla lön innan midsommar genomför de en sittstrejk tillsammans med sina arbetskamrater. Ur strejken börjar personliga minnen från karaktärernas tidigare arbetsplatser att flöda. Om allt från kuktillägg på vårdboendet och hundar på lagret till kriser i restaurangköket. 

Föreställningen Hopsnackat sätts upp av Alla Tiders teater i Helsingborg och är en omarbetad version av Frances Tuuloskorpis och regissören Martha Vestins teater med samma namn.

– Berättelserna under pjäsens gång handlar mycket om hur man tillsammans lyckats förbättra något eller förhindra en försämring, säger Martha Vestin som beskriver gruppen som ett brokigt sopgubbekollektivt med egna relationer och konflikter inbäddade.

Regissören Martha Vestin pekar med hela handen. Foto: Alla tiders teater

– Det är många vassa och roliga berättelser som förkroppsligas.

Hon tycker att det är viktigt att visa hur förändring sker underifrån, inte minst nu under valtider.

– Man tror ofta att man inte kan göra något, att man ska vara sur och lida, men det går att snacka ihop sig och skapa förändring. 

Tomas Gustafsson som spelar Limpan håller med. Han menar att det finns en stor hopplöshet idag och att många tror att man inte kan göra någon skillnad. 

– När man börjar prata med varandra och göra saker tillsammans är det mesta möjligt, jag tror mycket i livet handlar om det, inte bara på arbetsplatsen, säger han.

Limpan är en man med hetsigt humör som varit med länge, en slags sentimental veteran som starkt tror på att man måste hålla ihop, berättar Tomas Gustafsson.

– Ja, ensam är man jävligt ensam, som Limpan säger. Det är det gemensamma som är resursen och möjligheten till att lösa många problem.

Tomas Gustafsson och Irene Grahn. Foto: Pontus Sander

Med ungefär en vecka kvar till premiären är gruppen mitt uppe i förberedelser. Pjäsen spelas av en grupp erfarna amatörskådespelare och skådespelaren Irene Grahn har, precis som Tomas Gustafsson, länge varit med i Alla tiders teater.

– Det har varit en väldigt rolig process. Martha är otroligt bra på att ge oss övningar bortom orden för att hitta till karaktärerna. Som att testa vilka djur vi är och hur vi rör oss, säger hon. 

Hennes karaktär Kvasten älskar dansbandsmusik och Irene Grahn beskriver henne som lite fladdrig och flamsig.

– Hon är lite yvig men vill väl, och lite äldre, men inte lika gammal som Limpan. Tomas och jag är pensionärer men vi spelar båda yngre karaktärer, berättar hon och skrattar. 

Hopsnackat är en del av projektet Folkrörelse på arbetsplatsen vars syfte är att uppmuntra till att använda och utveckla kollektiv styrka tillsammans med arbetskamrater.

Pjäsen har premiär på Foajéscenen på Helsingborgs stadsteater 22 augusti. Därefter spelas den runt om i Skåne, bland annat på LOs mångfaldsdag på ABF i Malmö 30 augusti.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se