Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
06050e69e06f6bc2036af7adcb22617454393206Varannan svensk byter fortfarande sina däck själv men hos elbilsägare är trenden den motsatta. Enligt en ny undersökning från Vianor väljer sex av tio el- och hybridbilsägare att ta hjälp av en verkstad.
Den främsta anledningen till att elbilsägare i högre grad anlitar en verkstad är fordonens tekniska egenskaper. Elbilar är tyngre och kräver att lyft sker på exakt rätt punkter för att inte skada batteriet. Dessutom ställer bilarnas höga vridmoment särskilda krav på däckens skick och montering.
Undersökningen visar att 51 procent av de svenska bilägarna totalt sett låter en verkstad sköta bytet. Bland de som väljer professionell hjälp svarar 43 procent att de gör det för att känna sig trygga med att arbetet blir korrekt utfört. En växande efterfrågan syns även för däckhotell då större hjul har gjort privat förvaring svårare.
Från den 16 april är det förbjudet att köra med dubbdäck i Sverige om det inte råder vinterväglag.
Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
Experttips:
Om du byter däck själv, glöm inte att alltid kontrollera mönsterdjupet och att efterdra bultarna efter tio till tjugo mils körning.
Om du byter däck på en elbil, undersök var lyftpunkterna finns och använd dig av så kallade ”lyftpuckar” så inte domkraften skadar bilen.
cd5d90ea2701f78350833cdade3bc8412b92a7dfFrån 40 till 30 kilometer i timmen i centrala i Helsingborg. Det vill Miljöpartiets Sofia Kamlund få igenom, för andra året i rad. Transportexperten Till Koglin hade gärna sett ännu lägre hastighetsgränser. – Att anpassa staden efter bilen är inte rätt väg att gå, säger han.
I Paris har gator som en gång varit hårt trafikerade gjorts bilfria och hastigheten har sänkts till 30 kilometer i timmen på många platser i staden. Något som resulterat i att luftkvaliteten förbättras avsevärt. Den belgiska staden Gent är i princip helt bilfri och i tyska Freiburg har man sedan 80-talet arbetat med att bygga ut kollektiv- och cykeltrafiken.
Det finns många exempel på städer som gjort en grön omställning i trafiken. Nu vill Miljöpartiet i Helsingborg följa samma utveckling.
Partiet har lagt fram en motion om att sänka hastigheten på Järnvägsgatan–Drottninggatan från 40 till 30 kilometer i timmen, för andra gången på lite mer än ett år.
Det är symbolpolitik i min värld.
Förslaget handlar främst om att minska utsläpp av fossila bränslen, men även om att öka säkerheten för gående och cyklister. Buskörning på gatorna framför Knutpunkten är enligt henne en viktig fråga för helsingborgarna.
– Sänkt hastighet pekas ut av forskare som en jätteviktig åtgärd för att få ner utsläppen. För oss är det framförallt en klimatåtgärd, säger Sofia Kamlund, kommunalråd för Miljöpartiet i Helsingborg.
Delar av Drottninggatan som löper genom Helsingborg. Foto: Pierre Ekman
Den föreslagna sträckan löper förbi Knutpunkten, genom centrala Helsingborg. Tvärgator från Järnvägsgatan–Drottninggatan skulle därför också beröras av sänkningen, menar hon.
Att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik är en av Helsingborgs ambitioner för att nå sina skarpa klimatmål. Staden satsar på att bli klimatneutralt redan år 2030 – 15 år före resten av Sverige och 20 år före EU. Dessutom vill man att 90 procent av resor i centralorten ska ske fossilbränslefritt innan dess.
Sofia Kamlund tycker att uppföljningen av klimatmålen går uruselt.
– Utsläppen från privatbilismen är jättestora i Helsingborg och det är svårt att komma åt, säger hon.
Förutom att sänka farten vill Miljöpartiet även införa sommargator i stadsbilden, något som tidigare röstats ned. Och Stortorget vill partiet göra parkeringsfritt. Istället ska kaféer, food trucks och lekplatser ta plats.
Sofia Kamlund (MP), kommunalråd i Helsingborg. Foto: studio-e
– Det blir några av våra frågor vi kommer att driva under valåret, säger hon.
Till Koglin, universitetslektor och docent i transport- och mobilitetsplanering vid Lunds universitet, menar att en sänkt fastighet är grundläggande för att dra ner på fossila utsläpp. Han vill till och med se en sänkning till 20 kilometer i timmen. Något som kan bli komplicerat och krävas lagändring för då det inte ännu finns några anpassade vägskyltar.
Men att dra ned på hastigheten till 30 kilometer i timmen är en steg i rätt riktning, tycker han.
– Det är modigt av dem. Jag har själv bil och är en del av bilsamhället, men att anpassa staden efter bilen är inte rätt väg att gå.
Han betonar även att bilens konkurrenskraft skulle minska om farten gjorde detsamma.
– Kan man inte köra fort med bilen blir den inte lika populär.
Alexander Svensson (M), är ordförande i Stadsbyggnadsnämnden. Han sticker inte under stolen med att styret tänker ge avslag på motionen.
– Vi vill inte försämra tillgängligheten till city, inte minst nu med Välas utbyggnad. Det skulle dessutom ge konsekvenser för busstrafiken med längre restider, säger han.
Går det inte hand i hand med era klimatmål att satsa på något som minskar utsläpp av fossilt bränsle?
– Nej, det är symbolpolitik i min värld. Vi har redan byggt ut cykelnäten och kollektivtrafiken för att göra alternativ till bilen attraktiva. Men vi vill inte tvinga folk till något. Dessutom sänkte vi för några år sedan hastigheten från 50 till 40 kilometer i timme i hela innerstaden.
1843b97e3cd3d9f204441ca9691055bb2d808e1cIfall den ekonomiska utvecklingen i Sverige fortsätter dröjer det inte lång tid innan de supperrika vill rigga demokratin till sin fördel, skriver Rasmus Hansson.
De superrika betalar knappt någon skatt alls. Så kan man sammanfatta Gabriel Zucmans nya bok ”Miljardärsskatt – så kan den införas” (Atlas, 2026).
Zucman är en av världens mest inflytelserika nationalekonomer just nu. Men det är kanske inte för att han är världens mest radikala ekonom.
Det han främst torgför är att de allra rikaste i samhället ska beskattas hårdare. Idag betalar de superrika någonstans mellan hälften och en tredjedel, relativt sett, så mycket som en vanlig svensk löntagare i skatt.
När du får betala dryga 30 procent i skatt ligger deras skattekvot någonstans mellan 10-15 procent. Genom olika holdingbolag gör de sin avkastning i princip omöjlig att beskatta.
Ynka 2 procent i skatt
Så. För att komma till bukt med det här föreslår Zucman en skatt på 2 procent av förmögenheterna om man har tillgångar på över 100 miljoner miljoner euro, alltså drygt en miljard kronor.
För att förhindra att Sverige inte går miste om skattepengar när miljardärer bestämmer sig för att flytta vill han att det införs en skatt man inte kan fly ifrån.
Någon med den här typen av enorma förmögenheter kommer alltså betala skatt på ynka 2 procent i fem år även om man flyttar från Sverige.
Det har de nog råd med.
Högerns infanteri rider ut
Men alla tror inte det. Motståndet mot en miljardärsskatt är föga överraskande ganska starkt från den svenska högern. Så fort någon ens gläntar på dörren till förmögenhetsskatt rider högerns infanteri ut till försvar.
Svenskt Näringsliv och Svenska dagbladets och Dagens Industris ledarsidor tror alla att det kommer leda till en fullständig ekonomisk kollaps om vi beskattar dem lite hårdare. Alla miljardärer kommer fly och kvar kommer det bara finnas fattighjon som minsann inte bidrar till det gemensamma.
Det är argument som avfärdas av den Nobelpristagande ekonomen Joseph Stiglitz men som svensk höger ändå kör vidare med.
Sverige sticker ut
De senaste decennierna har vi sett en fördelningspolitik i Sverige som går ut på att fördela pengar uppåt i systemet. De på toppen har blivit ännu mer förmögna. Kapitalet har koncentrerats till en extremt liten klick.
Idag är den där ekonomiska ojämlikheten direkt påtaglig. Och den sker rakt framför våra ögon.
Samtidigt som 730 000 människor i Sverige lever i ekonomisk utsatthet och fattigdom har vi sett en rejäl ökning av antalet svenska dollarmiljardärer. Idag har vi 46 stycken sådana i Sverige. Det är 1,5 gånger mer per capita än vad USA får fram. Tillsammans äger de mer än vad 8 miljoner svenskar gör tillsammans.
– Trenden sticker ut särskilt här, säger Zucman till Aftonbladets ledarsida och syftar på Sverige.
Jeff Bezos och Elon Musk ingrepp på demokratin
Miljardärsskatten handlar om mer än bara pengar och tillskotten till statskassan.
Visst får varje röstberättigad person lägga sin röst i en urna vart fjärde år. Men miljardärerna har inflytande och makt som sträcker sig förbi de där valen.
I USA har vi sett hur exempelvis världens rikaste man, Elon Musk, köpte upp en av världens största sociala medier-plattformar för att använda som en megafon åt Donald Trump och dennes valkampanj under 2024.
Som tack för valvinsten fick Musk en plats Trumps kabinett. Och sänkta bolagsskatter.
Ägaren till Amazon och tillika världens fjärde rikaste man, Jeff Bezos, köpte upp Washington Post och har nu helt ändrat tidningens inriktning till att vara strikt marknadsliberal. Tidningen publicerar inte längre texter som inte stödjer den linjen.
Men ändå registrerar dessa herrar knappt någon inkomst alls.
Ett år hade Jeff Bezos så låg inkomst att han ansökte om familjebidrag – och blev beviljad av den amerikanska staten. I skrivande stund är han god för 225 miljarder dollar.
Zucman-skatt till Sverige, tack
Ifall den ekonomiska utvecklingen i Sverige fortsätter dröjer det nog inte lång tid innan vi får se liknande försök från miljardärer att mixtra och rigga demokratin till sin fördel.
Med Gabriel Zucmans förslag kan vi komma en bit på vägen för att stoppa det. I Frankrike införde man en så kallad Zucman-skatt under 2025. Nu tycker han att Sverige borde göra samma sak.
En miljardärsskatt handlar alltså om mer än att öka skatteintäkterna till välfärden, även om det såklart är en rejäl bonus. Egentligen handlar det om att inte koncentrera ännu mer makt uppåt på samhällsstegen. Det är Zucmans bidrag till debatten om förmögenhetsskatt.
För en demokrati som bara tjänar några få människors ekonomiska intressen är inget annat än en skendemokrati.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se
dc71c84975c5dffddadb8289a1e39a973384e8c9Helsingborgs stad arrangerar en tematräff om Extended Reality den 16 april för att visa hur virtuell teknik kan öka tryggheten i samhället.
Extended Reality eller XR är ett samlingsbegrepp för tekniker som virtual reality (VR), augmented reality (AR) och mixed reality (MR). Genom realistiska simuleringar ska tekniken hjälpa organisationer att öva på komplexa situationer i en säker miljö.
Under dagen möts forskare, teknikföretag och offentlig verksamhet för att diskutera krisberedskap och säkrare arbetsmiljöer. Besökare får bland annat testa virtuell träning inom brandsläckning och akutsjukvård.
På plats presenteras även forskning om hur tekniken kan användas för att förbättra konflikthantering och bemötande i stressiga situationer.
b7157a936a373751d48efc8794714a1f918263faUnder veckan betalar Skatteverket ut drygt 32 miljarder kronor till 3,1 miljoner svenskar. Utbetalningarna sker mellan den 7 och 10 april till de som godkänt sin deklaration digitalt utan ändringar senast sista mars.
För att få pengarna i april krävs ett registrerat bankkonto. Enligt Skatteverket saknar 124 000 personer ett anmält konto, vilket fördröjer deras utbetalning.
Samtidigt får 324 000 personer besked om kvarskatt på totalt 1,5 miljarder kronor. Skatteverket utfärdar även en varning för bedrägeriförsök i samband med utbetalningarna. De betonar att myndigheten aldrig efterfrågar kontouppgifter via telefon, mejl eller sms och uppmanar allmänheten att inte klicka på okända länkar.
De som gjort ändringar i sin deklaration eller lämnat in den på papper får vänta på sin eventuella återbäring till början av juni. Sista dagen att deklarera är den 4 maj.
a627be9746ae3e0584a5a5df35522b0e6f1d3e51Ambitioner större än stadens storlek och klassiker som vägrar försvinna trots att tiden gått. Under drygt en vecka testade redaktionen lunchutbudet i Ystad.
Le Cardinal
Är egentligen en pizzeria men frontar med klassiska husmansrätter som rödspätta utanför sin restaurang. På grund av det, och att det inte känns särskilt lunchigt, testades inte pizzan. Den kanske är god. Husmansrätterna var däremot ingen höjdare. Plus för sallad och miljö.
Total betyg: 3
Tumült erbjuder en nystekt schnitzel toppad med Jalapeñosmör.
TumültEn restaurang som vill vara cool. Atmosfären är avskalad och industriell. Stolta över sin schnitzel. Den var visserligen god men nådde inte upp till svansföringen. Jalapeñosmöret kändes lite daterat. Det gjorde även miljön. Det vegetariska alternativet var arancini. Den var god men överraskade inte.
Total betyg: 3
Loong Sching
Det kan knappt bli mer klassiskt svensk-kinesiskt än så här. Allt var som vi kommer ihåg det från 90-talet. Det enda som ändrats var att fyra små rätter blivit tre. Maten var god men inte mycket stack ut. Något som överraskade var dock kålsalladen som kändes riktigt fräsch.
Totalt betyg: 3,5
En rykande varm gryta med tofu och salladslök serveras på Loong Sching.
Maltes mackor
Subway och andra mackkedjor gör sig inte besväret. I Ystad är det Maltes mackor som regerar. Det har de gjort länge. Maltes har legat på gågatan sedan urminnes tider. Eller ja, 90-talet. Det märktes på mackorna som smakade 90-tal på det härligaste vis. Varför ändra ett vinnande koncept?
Totalt betyg: 4
Grändens MatEtt ställe som andas en större stads ambition. Maten höll nästan den nivån. Gnocchin var ganska torr. Det drog ner. Fisksoppan var dock toppen. Frågan är om det räcker för ambitionerna. Skulle nog ha svårt att klara sig om det låg i en större stad.
Totalt betyg: 4
På Lurblåsaren serveras en krämig soppa serveras i en dekorativ skål, toppad med knaprig bacon och färska örter.
Café LurblåsarenLunch på café är sällan det man drömmer om. Ofta lämnar man utan att bli riktigt mätt. Så var inte fallet på Café Lurblåsaren. Portionerna här är gigantiska. Crêpesen var dock ingen höjdare. Den béchamelliknande såsen kändes vattnig och fet samtidigt. Soppan höll dock måttet. Kan man förvänta sig mer av ett café?
Total betyg: 3
045ac289e5a06beef8b7d1c252e1e4249a8f7ac6Skillnaderna i livsvillkor ökar i nordvästra Skåne, och i vår kommun syns konsekvenserna tydligt, skriver Fatmir Azemi (S), kommunalråd i opposition, Landskrona.
I Landskrona växer alltför många barn upp i ekonomisk utsatthet – och utvecklingen går åt fel håll. Det handlar inte om enstaka familjer. Det handlar om ungefär vart tredje barn.
Enligt Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025 lever cirka 30–35 procent av barnen i Landskrona i ekonomisk utsatthet. Det kan jämföras med cirka 13 procent i Sverige som helhet. Det gör Landskrona till en av de mest utsatta kommunerna i landet. Bakom siffrorna finns barn som inte har råd att delta i fritidsaktiviteter, som riskerar att hamna utanför gemenskapen och som växer upp med begränsade möjligheter att påverka sin framtid.
Vi vet också att barnfattigdom inte är ett tillfälligt tillstånd. Forskning, bland annat från Malmöuniversitet, visar att ekonomisk utsatthet under uppväxten ofta följer med in i vuxenlivet. Det påverkar skolresultat, hälsa och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Med andra ord: det vi inte gör idag får konsekvenser långt in i framtiden.
Samtidigt ser vi hur segregationen förstärker problemen. Landskrona ligger högt på ojämlikhetsindex, vilket betyder att skillnaderna mellan olika bostadsområden är stora. Barn växer upp i helt skilda verkligheter – ofta utan att mötas. Det minskar förståelsen mellan människor och riskerar att cementera utanförskap.
Men det här är inte bara en fråga om statistik eller strukturer. Det är en fråga om ansvar.
För att bryta utvecklingen krävs ett tydligt skifte i hur vi arbetar. Vi måste satsa mer – och vi måste satsa tidigare. Förebyggande arbete med barn och unga är inte en kostnad, det är en investering. Särskilt viktigt är att nå barn och unga som visar tecken på avvikande beteenden i ett tidigt skede. Där finns en möjlighet att förändra livsbanor – men bara om vi agerar i tid.
Det räcker inte med punktinsatser. Vi behöver ett långsiktigt, samordnat arbete över förvaltningsgränser – där skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och civilsamhälle arbetar tillsammans. Och vi behöver resurser som matchar problemens omfattning.
Här finns också en konkret möjlighet. Under 2026–2027 erbjuds kommuner ett utvecklingsstöd via Länsstyrelsen för att stärka barns och ungas uppväxtvillkor. Det ger tillgång till kunskap, verktyg och praktiskt stöd för att bygga upp ett mer effektivt förebyggande arbete. Landskrona bör inte tveka – vi måste ta chansen och ansöka.
Men ansvaret kan inte enbart ligga på kommunen. Det här är en nationell fråga. Mindre och socioekonomiskt utsatta kommuner kan inte ensamma bära konsekvenserna av ökande ojämlikhet. Staten måste ta ett större ansvar, och samverkan mellan kommuner behöver stärkas.
Barnkonventionen är lag i Sverige. Den slår fast att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. När vart tredje barn i Landskrona lever i ekonomisk utsatthet är det tydligt att vi inte lever upp till det.
Frågan är inte om vi har råd att agera – utan om vi har råd att låta bli.
Landskronas barn har inte tid att vänta. Och det borde inte vi heller ha.
Fatmir Azemi (S)kommunalråd i opposition, Landskrona
1b92b280baceb2c0c2640207bd7aa0cda0136c2aMellan den 22 mars till den 10 maj stängs Militärvägen i Ystad för genomfart förbi skridskodammen för att skydda grodor under deras lekperiod.
Förbudet gäller samtliga motorfordon och införs för att förhindra att djuren blir överkörda när de söker sig till sina lekområden.
Avstängningen innebär att parkeringsplatserna vid frisbeebanan inte kan användas. Bilister som ska till motionsslingan eller boulebanan hänvisas istället till infarten via Skvadronsvägen, där en bom öppnas för att möjliggöra parkering.
Det är främst vanlig groda som leker i dammen efter att ha övervintrat i skogen, men även åkergroda och vanlig padda kan förekomma i området. Skyddsåtgärden pågår fram till den 10 maj, men slutdatumet kan komma att justeras beroende på väderleken och när lekperioden är över.
Besökare som promenerar längs vägen uppmanas att vara uppmärksamma så att de inte råkar trampa på djuren. Samtliga grod- och kräldjur i Sverige är fridlysta enligt miljöbalken.
25eab13db46d1c113f2d2d97b0ab99963d22b80fTomma skyltfönster, pizzerior på rad, en kommun som handlar från Malmö och ortsbor som handlar i Hyllinge. I Åstorps centrum kämpar de handlare som är kvar för sin överlevnad. Kommunalrådet Peter Lindberg (SD) hoppas att en gångbro för 130 miljoner ska väcka byn till liv.
Efter att tidigare centrumplaner blivit liggande eller daterats ut, satsar Åstorp nu på en ny vision framtagen av arkitektbyrån Radar. Planen bygger på både expertförslag och medborgardialog, men till skillnad från tidigare dokument ska den nya centrumutvecklingsplanen från 2024 fungera som en inspirerande målbild snarare än ett strikt regelverk.
– Vi har inte landat i exakt vilken ände vi börjar, men jag personligen tänker att det nya torget vore intressant. Det har fått dåliga betyg av invånarna och vi behöver fokusera på trygghet, tillgänglighet och aktiviteter där. Historiskt sett var det ett väldigt trevligt torg, men det har fallit lite i glömska, säger Peter Lindberg (SD), kommunalråd i Åstorp.
Varför är den här satsningen nödvändig just nu?
– Vi delar uppfattningen att delar av centrum har fått för lite kärlek. Idag upplevs centrum som tråkigt med många tomma lokaler, som ofta ägs av privata hyresvärdar. Det vi som kommun kan göra är att snygga upp och skapa ett attraktivare centrum så att näringslivet vågar satsa, säger Peter Lindberg.
Centrumdöden i Åstorp
En skylt med texten ”Ledig lokal” från fastighetsbolaget Balder sitter uppsatt på en dörr i ett tegelhus vid en gata i Åstorp.
En skylt från fastighetsbolaget Balder annonserar efter hyresgäster till en ledig lokal på bottenplan i ett gult flerbostadshus i Åstorp.
En tom affärslokal med en skylt om uthyres sitter i fönstret på en gul tegelbyggnad längs en trottoar i Åstorp.
En skylt om ledig butikslokal hänger över de tomma skyltfönstren längs en gata i Åstorp.
En butikslokal står tom i bottenvåningen på ett hyreshus med en stor skylt från fastighetsbolaget Balder som annonserar efter nya hyresgäster.
En handskriven lapp med texten ’Lokal uthyres’ sitter upptejpad på ett skyltfönster längs en solig butiksgata i Åstorp.
Det ekar som nämnt tomt i flera lokaler i centrala Åstorp. Flera butiker och restauranger är sedan länge borta, sänkta av konkurrensen från Hyllinge handelsplats och Väla. Men i några av lokalerna sjuder det fortfarande av aktivitet – även om kunderna sällan kommer från den egna gatan.
Vi måste få in nya hyresgäster i de tomma lokalerna och där har kommunen ett stort ansvar. Det ligger i kommunens intresse att dra hit folk, men någon måste hålla i trådarna. Vi behöver en näringslivsutvecklare som faktiskt gör någotJessica Rosvall.
Jessica Rosvall, som driver klädbutiken Stil & Design i centrum, har lyckats med det som många småstadshandlare drömmer om. Genom ett intensivt arbete har hon byggt upp en följarskara på sociala medier med 34 000 följare. Och handeln går bra, inte minst e-handeln.
– Vi säljer enormt mycket på webben, men Åstorpsborna själva är sämst på att handla lokalt. I maj kommer en abonnerad buss med kvinnor från Karlskrona bara för att besöka oss. Jag önskar att jag då kunde säga till dem: ”Åk dit och fika, och gubbarna kan gå dit så länge” – men det finns ju ingenting i centrum att skicka dem till. Utan någon hybris så är det vi, Zannaz Syatelje och Systembolaget som har något slags ruljans, säger hon.
Jessica Rosvall tycker att Åstorps kommun kunde gjort betydligt mer för centrumhandeln. Foto: Olof Broddesson
Vad anser du krävs för att vända utvecklingen?
– Vi saknar näringslivsutvecklare. Grannkommunerna har duktiga sådana, men här händer ingenting – ingen julskyltning, inget påskfirande. Fastighetssamordningen fungerar inte heller, det finns ingen uppföljning och inget engagemang. De är tröga på kommunen. Fastighetsägarna anpassar inte heller hyrorna efter verkligheten utan kör på marknadshyror trots läget, säger Jessica Rosvall.
Kommunen vill satsa pengar på att snygga upp torgmiljön. Hur hjälper det er?
– Inte ett skit. Man borde lägga pengar på aktiviteter som lockar hit folk istället. Vi måste få in nya hyresgäster i de tomma lokalerna och där har kommunen ett stort ansvar. Det ligger i kommunens intresse att dra hit folk, men någon måste hålla i trådarna. Vi behöver en näringslivsutvecklare som faktiskt gör något, säger Jessica Roscall.
Inga beslut är tagna, men vi tittar på att flytta dit bibliotek och fritidsgård. Det är verksamheter som har öppet längre än till klockan 17, vilket kan skapa mer liv och rörelse i centrum framåt kvällenPeter Lindberg om flytten av kommunhuset.
Kalle Bengtsson och Sanna Sjölin driver Zannaz syateljé. Foto: Olof Broddesson
Zannaz syateljé har funnits i orten sedan många år. De har kunder som åker långväga för att köpa symaskiner och tyger i den stora lokalen. De har också en väl utvecklad webbhandel, som startade redan 2008.
– Logistiskt ligger Åstorp bra till, men vår huvudmålgrupp är inte Åstorpsborna. Att köpa en symaskin är inte heller ett engångsköp – vi har kursverksamhet och syns på syfestivaler, vilket gör att folk söker upp oss även efter sitt initiala köp, säger Susanne Sjölin, ägare till Zannaz syateljé.
Hur tycker ni centrumhandeln fungerar?
– Det är ingen hemlighet att den externa handeln i Hyllinge påverkar, och att de små orterna tar stryk. Bokhandeln här i Åstorp stängde till exempel när en annan öppnade i Hyllinge. Men det handlar även om prioriteringar. När kommunen själv skulle köpa in symaskiner till Åstorps skolor nyligen så begärde de offert från oss men köpte dem till slut från Malmö istället för från oss. Om inte ens kommunen använder det lokala utbudet, hur ska man då kunna vända trenden? frågar sig Kalle Bengtsson som driver butiken tillsammans med Susanne Sjölin.
Utöver upprustningen av Nya torg sätter Peter Lindberg sitt hopp till en ny gångbro över järnvägen – ett projekt som beräknas kosta upp till 130 miljoner kronor.
– Bron är en förutsättning för att knyta ihop centrum med de kommande 300 nya bostäderna på Björnekulla Ås. Det kommer att ge ett större kundunderlag och knyta ihop flera olika delar av Åstorp. Den är också en viktig säkerhetsfråga. Idag måste man gå över spåren för att nå de bortre perrongerna, säger Lindberg.
Utöver gångbron investerar Åstorps kommun i ett kommunhus som ska byggas på Björnekulla Ås. Kostnaden har beräknats till cirka 180 miljoner kronor.
Många oroar sig för att centrum utarmas än mer när kommunhuset flyttar.
– Vi anser tvärtom att det skapar möjligheter. Tanken är att det gamla huset ska komma till ny användning. Inga beslut är tagna, men vi tittar på att flytta dit bibliotek och fritidsgård. Det är verksamheter som har öppet längre än till klockan 17, vilket kan skapa mer liv och rörelse i centrum framåt kvällen, säger Peter Lindberg.
Den kommer garanterat att bli dubbelt så dyr innan den är klar. Det känns som att man bara vill glänsa.Kalle Bengtsson om gångbron.
Vad finns det för budget på satsningarna i centrum?
– Historiskt har vi avsatt en miljon kronor per år för de äldre centrumdelarna, men de pengarna har sällan använts. De pengarna förs dock inte över mellan åren, utan finns avsatta på årsbasis. Men nu är tanken är att vi faktiskt ska komma igång och använda dem, säger Peter Lindberg.
Bland handlarna möts miljonsatsningarna med skepsis.
– Jag blir så provocerad att jag knappt kan prata om det. Man borde prioritera att få ett levande centrum först. Tillsammans är vi starkare, men det krävs tydligt ledarskap, menar Jessica Rosvall.
– Den kommer garanterat att bli dubbelt så dyr innan den är klar. Det känns som att man bara vill glänsa, säger Kalle Bengtsson.
– Samtidigt är bron ett måste om man ska integrera det nya bostadsområdet med det gamla Åstorp. De som bor på Åsen idag går inte ner till byn. Ju lättare tillgängligheten blir, desto större är möjligheten för byn att leva vidare, men vi tror ändå inte att just detta kommer att gynna centrumhandeln i någon större utsträckning, säger Sanna Sjölin.
Medan kommunen pratar om fysisk miljö och fastighetsnätverk, efterlyser handlarna en attitydförändring – både hos makthavarna och hos invånarna. Och marknadshyror.
– En lokal är bara värd vad någon vill betala, och vi behöver få hit annat än bara pizzerior och nagelvård. Men till syvende och sist är det kommuninvånarna som måste börja använda det utbud som faktiskt finns. Handlar du inte här idag, finns butiken inte kvar imorgon, säger Kalle Bengtsson.
c096afcf8700c9fcf1134d9bf01e5382a90b5a35Skillnaderna mellan de skånska kommunerna är stora. Regionen har både den kommun i landet med lägst och högst barnfattigdom.
Nästan 50 000 barn i Skåne lever i ekonomisk utsatthet, det framgår av Rädda Barnens barnfattigdomsrapport.
Enligt organisationen har inflationen, ökade boendekostnader och ett urholkat försörjningsstöd slagit särskilt hårt mot barnfamiljer med små marginaler.
– Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler att få vardagen att gå ihop, säger Åsa Regnér, Rädda Barnens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.
Skillnaderna inom Skåne är stora. I Vellinge lever 3,1 procent av barnen i fattigdom, medan motsvarande siffra i Perstorp är 30,6 procent – högst i landet.
I flera större kommuner är nivåerna också höga. I Malmö lever omkring en fjärdedel av barnen i ekonomisk utsatthet, och i Helsingborg närmare en femtedel. Samtidigt är andelen ännu högre i vissa stadsdelar. I Rosengård växer till exempel nästan 60 procent av barnen upp i fattigdom.
– Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter. Barn vi möter beskriver levnadssituationer där de känner stor oro, stress och hamnar utanför i sociala sammanhang, säger Åsa Regnér.
Nationellt visar rapporten att cirka 13 procent av alla barn i Sverige lever i fattigdom, vilket är betydligt fler än tidigare beräkningar visat.
För att möta utvecklingen vill Rädda Barnen se flera åtgärder för att bekämpa barnfattigdomen, bland annat ett högre försörjningsstöd.
– Alla barn i Sverige har rätt till en skälig levnadsstandard. Får du försörjningsstöd måste det räcka till att sätta mat på bordet, betala hyran och till barns grundläggande behov. Därför behöver stödet justeras till de ekonomiska försämringarna och barnfamiljers faktiska kostnader för att leva, säger Åsa Regnér.
Så ser det ut i din kommun
Vellinge – 271 (3,1 %)Lomma – 268 (4,3 %)Staffanstorp – 351 (5,3 %)Svedala – 411 (6,6 %)Kävlinge – 527 (6,7 %)Ystad – 432 (7,4 %)Höganäs – 444 (7,8 %)Ängelholm – 709 (7,9 %)Höör – 353 (9,1 %)Sjöbo – 386 (10,0 %)Svalöv – 341 (10,4 %)Båstad – 299 (10,6 %)Hörby – 324 (10,6 %)Skurup – 415 (11,4 %)Lund – 2 972 (12,4 %)Simrishamn – 379 (13,1 %)Bromölla – 339 (13,5 %)Trelleborg – 1 331 (13,7 %)Tomelilla – 384 (14,5 %)Klippan – 550 (15,5 %)Eslöv – 1 258 (16,2 %)Hässleholm – 1 716 (16,5 %)Burlöv – 751 (16,5 %)Osby – 457 (17,3 %)Åstorp – 691 (17,5 %)Örkelljunga – 365 (17,6 %)Bjuv – 643 (17,9 %)Kristianstad – 3 339 (18,7 %)Landskrona – 1 850 (18,7 %)Helsingborg – 5 976 (19,1 %)Östra Göinge – 692 (22,3 %)Malmö – 19 068 (26,0 %)Perstorp – 505 (30,6 %)