Tornevall Networks

De orangea pensionskuverten har nu landat på hallgolven och i folks brevlådor.

Kuverten brukar vara en källa till magont. Enligt en undersökning i höstas från LO oroar sig mer 7 av 10 arbetare för sin pension. Men det är fler som oroar sig. En undersökning från Novus gjord av SPP visar att hälften av alla mellan 18-30 oroar sig för pensionen.

Kort och gott: det är väldigt många som går och ojar sig över hur de ska klara sig ekonomiskt den dagen de slutar arbeta.

Inga extra slantar

Och det har de fog för. För det allmänna pensionssystemet har vittrat sönder.

I höstas gick riksdagens pensionsgrupp fram med ett förslag om att när pengarna i pensionssystemet når ett överskott på 15 procent ska pengar betalas ut. Sveriges pensionärer ska alltså få mer pengar när det finns att ta av i ladorna.

Problemet är att prognoserna för de kommande två åren visar att överskotten i systemet inte kommer nå upp till de här 15 procenten. Som närmast kommer de ligga på 14,7 procent, om prognoserna får rätt. Det ser alltså inte ut att bli några extra slantar i plånboken.

Gränsen på 15 procent är satt alldeles för högt och kommer antagligen inte göra någon skillnad.

Men det finns fler problem.

För lite pengar in i systemet

Idag betalar vi in 17,21 procent av vår inkomst till det allmänna pensionssystemet. De procenten betalas av både individen och arbetsgivaren. Och det är alldeles för lågt. Om människor ska kunna få en värdig pension måste vi upp i den procentsats som var tänkt från början, det vill säga 18,5 procent.

Tanken var att det allmänna pensionssystemet skulle kunna ge en en vanlig arbetare 60-70 procent av sin slitlön varje månad. Idag ligger den siffran på 43 procent och den blir bara lägre.

Det innebär alltså att den som vill ha en värdig pension kommer behöva spara mycket pengar själv eller helt enkelt jobba längre. Säg det till de LO-arbetarna som sliter ut sina kroppar och är fast i ofrivilliga deltidsanställningar.

Kan inte jobba till 67

För visst kan vi upprätthålla oss vid faktumet att pensionerna idag är alldeles för låga. Men arbetslivet och pensionen innehåller fler orättvisor än så. För den genomsnittlige LO-arbetaren kan ofta inte arbeta upp till förväntad ålder. Kroppen går helt enkelt sönder innan dess.

I december presenterade LO siffror som visar att den genomsnittlige arbetaren inom LO-kollektivet inte ens nådde upp till den tidigare pensionsåldern som låg på 65. Idag är snittåldern 63,8 år. Hur de numera helt plötsligt ska kunna arbeta till 67 är det ingen som har svar på.

När Magdalena Andersson förra året gick fram med en idé om arbetarepension var det ett smått hafsigt verk som inte kommer göra tillräckligt stor skillnad. Idén var att det inte bara var hur mycket pengar man tjänat som skulle spela roll, utan även hur många år man arbetat. Initiativet var lovvärt och korrekt, men tyvärr alldeles för klent.

Sund reaktion på söndertrasat system

Vill vi på riktigt göra skillnad i det allmänna pensionssystemet så att människor får mer pengar krävs det alltså att vi alla betalar in mer pengar till systemet och sänker gränsen för när gasen kickar in.

Rejäla omtag krävs om vi alla ska kunna ha ett liv som går att leva efter att man stämplat ut från sitt sista arbetspass.

Det är dags att lägga ner pensionsgruppen i riksdagen. De är mer angelägna att skydda dagens blocköverskridande system än svenska löntagares pensioner. Varje parti i riksdagen behöver istället stå till svars för sin politik än att lämpa över ansvaret på pensionsgruppen.

Att så många går runt med en klump i magen över pensionen är inte konstigt. Det är en sund reaktion på ett söndertrasat system.

Den här oron måste de progressiva partierna ta på allvar och våga ta rejäl strid om i valrörelsen.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Förändringen är en del av ett omfattande sparpaket på Sveriges Television där totalt 141 tjänster varslas, skriver SVT.

Trots organisationsförändringen kommer redaktionen i Helsingborg att finnas kvar, men enligt förslaget ska två tjänster tas bort på orten. Totalt ska medieföretaget spara 355 miljoner kronor, vilket även drabbar orter som Stockholm, Umeå, Göteborg och Växjö.

Besparingarna innebär även att flera populära tv-program pausas, däribland talkshowen med Carina Bergfeldt och programmet Vem bor här. Antalet dramaserier och direktsända galor väntas också minska framöver.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Mötet äger rum på anläggningen Clarion Sea U i centrala Helsingborg och inleds med en middag på Sofiero slott. Arrangemanget leds av Natos generalsekreterare Mark Rutte medan utrikesdepartementet står för arrangemanget och polisen för säkerheten.

Staden planerar nu säkerhetsåtgärder och kommer löpande informera om hur trafik och framkomlighet påveras. Målet är att minimera störningar för allmänheten under de aktuella dagarna i maj.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I morgon sänks matmomsen från 12 till 6 procent, något som är tänkt att pressa ner matpriserna.

Kritiker menar dock att det är en ineffektiv åtgärd som riskerar att slå fel och leda till att priserna inte sänks, samtidigt som handlarnas vinstmarginaler ökar.

– Många hoppas, men få vågar tro. Det finns en tydlig misstro kring i vems ficka pengarna egentligen hamnar, säger Johan Selin, vd på DealGuru, en communitybaserad plattform för konsumenter, i ett pressmeddelande.

I en undersökning som gjorts bland deras medlemmar tror bara en av tio att matpriserna faktiskt kommer att sjunka.

Även från fackligt håll har kritik lyfts. Fackförbundet Handels menar att sänkningen gynnar höginkomsttagare mer än låginkomsttagare.

– Många av Handels medlemmar har haft, och har fortfarande, det mycket tufft. Det krävs riktade åtgärder som faktiskt träffar de grupperna – inte en dyr generell sänkning som gynnar höginkomsttagare mest, säger Stefan Carlén, ordförande för Handels i ett pressmeddelande.

Regeringen har samtidigt uppmanat dagligvaruhandeln att låta momssänkningen få genomslag på priserna och de stora matkedjorna har sagt att de kommer att följa uppmaningen.

På Ica i Perstorp uppger man att priserna redan har börjat justeras.

– Vi har gamla hederliga pappersetiketter, så vi behöver börja i förväg. Vi sätter upp de sista i dag, säger butikschefen Per Eriksson.

Även City Gross i Kristianstad har sänkt sina priser. De menar att de kommer att runda av nedåt, vilket väntas ge effekt för konsumenterna.

– Det är fantastiskt bra och det blir stor skillnad när man veckohandlar, säger Roger Kristiansson, butikschef för City Gross i Kristianstad.

Butiken kommer att byta etiketter på alla varor under dagen och morgondagen.

– Det är lite olyckligt att det sker under påskveckan när vi redan har mycket att göra, men vi får hjälp av vår vd som är på plats och sätter etiketter, säger Roger Kristiansson.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

I en ny rapport föreslår organisationen bland annat höjda avgifter, ett nytt arbetslivstillägg och ett stopp för ytterligare höjningar av pensionsåldern.

LO menar i sin nya rapport att det nuvarande pensionssystemet inte levererar den utlovade standardtryggheten. Trots ett långt arbetsliv får många arbetare en pension som är svår att leva på, särskilt de som haft tunga jobb eller arbetat deltid.

LO:s fem huvudförslag:

Höjd inkomstpension: Avgiften till systemet bör höjas för att ge mer pengar i plånboken.

Nytt arbetslivstillägg: Ett tillägg som belönar dem som arbetat ett helt liv.

Övergångspension: Särskilt stöd för de som slits ut före pensionsåldern.

Stoppad höjning av pensionsåldern: Kraven på att jobba längre måste pausas.

Fulla förmåner tidigare: Den som arbetat länge ska ha rätt till hela systemets stöd även vid tidigt uttag.

Rapporten belyser en växande oro bland äldre arbetare, där var tredje arbetarkvinna bedömer att de inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder. LO betonar att dagens system i praktiken omfördelar pengar från arbetare till tjänstemän, eftersom arbetare statistiskt sett har kortare livslängd och därmed hinner få ut mindre i pension.

LO kräver nu en statlig utredning för att stärka rättvisan i systemet och säkerställa att även de med lägre inkomster får en pension som det går att leva ordentligt på.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det var början av februari 2025 och den milda utomhusluften fick hoppet om vår att bubbla. Men våra förhoppningar handlade om något mycket större än väderlek när jag och min första kollega Stefan Persson höll Skånes Folkblads allra första redaktionsmöte.

Det skedde i kaféet på stadsbiblioteket i Malmö. Tillsammans hade vi, mest tack vare Stefan ska sägas, flera decenniers erfarenhet av att arbeta som reporter. Ändå kändes det i de där gröna plyschfåtöljerna som att vi gjorde det för första gången. Att vi var med om något stort och okänt. Från ägarna som startat tidningen hade vi inga redaktionella direktiv eller förbehåll. Bara att utmana.

Ändå kändes det i de där gröna plyschfåtöljerna som att vi gjorde det för första gången. Att vi var med om något stort och okänt

Inte utmana enbart i termer av sportiga klyschor – för det vill vi också: utmana de etablerade medierna om nyheter och om läsare. Utan också utmana om vad en bra nyhet är.

To see what is in front of one’s nose needs a constant struggle, skrev George Orwell redan 1946.

Däri ligger den utmaning som vi som ny tidning har antagit: att skildra det som pågår framför var och ens ögon men som ofta inte framkallar några omedelbara tankar eller reaktioner.

Den 31 mars 2025 var det premiär. Redan under vår första veckas publiceringar gav vi smakprov på det som sker rakt framför oss men som kräver journalistik för att upptäcka:

• Hetsen de som tömmer våra avfallskärl känner på grund av en chef som kör efter dem.• Känslan av utsatthet som förenar delar av städerna, i vårt fall Gamlegården i Kristianstad och Lindängen i Malmö, med mindre orter på landsbygden som Perstorp, Sösdala och Vankiva.

Vi är inte klara. Det här är ingen slå sig för bröstet-text. Som läsare är det däremot viktigt att du vet vad vi strävar efter.

Vi är inte klara. Det här är ingen slå sig för bröstet-text. Som läsare är det däremot viktigt att du vet vad vi strävar efter.

Om knappt ett halvår är det val. I vanlig ordning, så som det har blivit i de senaste valens mediebevakning, har de politiska kommentatorerna fokuserat på vilka partier som ska styra med vem. Som att maktens konstellationer är det enda av intresse.

Vi kommer att välja en annan väg. Vi följer Orwells uppmaning och ska istället skildra vad den redan förda politiken har inneburit på olika håll i Skåne och inte minst vilka idéer och beslut som väntar på att genomföras om olika partier blir valda att styra.

Tillbaka i de gröna plyschfåtöljerna på kaféet i stadsbiblioteket pratade vi mycket om att utgå från hur folk i allmänhet ser och upplever saker. Varför är matkassen så dyr? Vilka planer finns för den där ödetomten bakom stationen?

Sedan dess har jorden redan snurrat ett varv runt solen. Tidningen har kommit en bra bit i sin utveckling. Till exempel har vi numera egna lokaler att ha redaktionsmöten i. Men vår uppgift att utmana har bara hunnit inledas. Var med oss även nästa år för att uppleva hur ny journalistik för hela Skåne fortsätter växa fram.

Anders Malmström, chefredaktör och ansvarig utgivareanders.malmstrom@skanesfolkblad.se

Det höjda bolånetaket innebär att kontantinsatskravet sänks från 15 till 10 procent, vilket gör det möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde. Samtidigt slopas det extra amorteringskravet för hushåll med lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten.

Regelförändringen innebär också vissa begränsningar då omvärdering av bostaden endast får ske vart femte år. Taket för tilläggslån sänks dessutom till 80 procent av bostadens värde.

De grundläggande amorteringskraven kvarstår för lån över 50 procent av bostadens värde.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det har gått ett år sedan det första numret av Skånes Folkblad såg dagens ljus, den 31 mars 2025. Vägen dit startade i en utredning ledd av Skånes Folkblads ursprungliga vd Daniel Färm där frågan ställdes rakt ut: Finns det utrymme för en ny tidning i Skåne där Bonnier äger de flesta andra tidningar?

Svaret var ett rungande ja. Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads Skåne och en av initiativtagarna, minns när planerna började konkretiseras hösten 2024.

– Vi insåg att vi inte haft en riktig alternativ tidning sedan Arbetets dagar. Hela ingången har varit att vi behöver en röd röst i ett blått medielandskap. När upplägget presenterades kände vi i styrelsen direkt att det här var en jäkla bra idé, säger Jonas Sjöberg.

Tidningen ägs av föreningen Folkrörelsemedia i Skåne, som utgörs av tio skånska fackavdelningar. För Jonas Sjöberg är ägandeformen central för tidningens själ.

– Det är viktigt att fackföreningarna äger detta snarare än något parti. Vi styr inte redaktionen, men vi är garanter för att det blir ett arbetarperspektiv. Om allt skulle handla om lyxvåningar i Västra Hamnen så undrar nog våra medlemmar vad tidningen håller på med. Vi vill läsa om det som rör oss och vår plånbok.

Han lyfter fram avslöjandet om de georgiska gästarbetarna som ett exempel på när tidningen är som bäst – journalistik som senare ledde till debatt i riksdagen.

– Det var oerhört gripande. I byggbranschen ser vi det här allt för ofta, folk som tvingas bo på bygget eller i kolonistugor under usla förhållanden. Det är sådana historier som vi ska lyfta fram, de som annars aldrig når dagsljuset.

Trots att det redaktionella innehållet beskrivs som en succé, sticker Jonas Sjöberg inte under stol med att det första året har varit en tuff skola. Särskilt när det kommer till ekonomin och antalet prenumeranter, som inte nått hela vägen fram till vad analysen förutspådde.

– Vi var nog lite naiva när vi gick in i det här. Vi trodde kanske att det skulle lösa sig självt med fortsatta intäkter, men det är svårare att starta tidning idag än för 30 år sedan.Han riktar en passning till den egna rörelsen:

– Vi har många engagerade arbetare i länet. Varför prenumererar de inte? Det är nästan ett självskadebeteende. För 100 kronor i månaden får man en röst som har en helt annan åsikt än de borgerliga tidningarna. Man kan faktiskt skita i de andra prenumerationerna och satsa på oss istället, säger Jonas Sjöberg.

När vi blickar framåt mot nästa jubileum är målet glasklart: tillväxt.

– Om man får drömma fritt har vi tiotusentals prenumeranter om ett år och ännu mer spets i debatten. Mer realistiskt är att vi har fördubblat vår nuvarande bas och säkrat nytt mediastöd.

Trots utmaningarna råder ingen tvekan om stoltheten över att tidningen överlevt sitt första år och lyckats ta plats.

– Jag är stolt över att vi har lyckats putta på de stora mediehusen. Om vi har något bra kan de inte tiga ihjäl oss. Vi har skaffat oss en röst, och den rösten ska bli ännu starkare, säger Jonas Sjöberg.

3 snabba frågor till Jonas Sjöberg

Blev tidningen som du föreställde dig?

– Innehållsmässigt ja! Kvaliteten, bredden och djupet är jag väldigt nöjd med. Vi täcker hela Skåne på ett sätt som vi hoppades på.

Varför är det viktigt att fackföreningsrörelsen har en egen tidning?

– För att vi ser världen ur ett annat perspektiv. När grannens hus har inbrott rör det mig personligen, och på samma sätt fokuserar vi på det som faktiskt påverkar arbetares vardag och ekonomi.

Vad är ditt budskap till de som ännu inte prenumererar?

– Vi erbjuder något som ingen annan gör i Skåne. Det går knappt att understryka hur viktigt det är att vi stöttar vår egen röst om vi vill att den ska finnas kvar.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Förra veckan kom Socialdemokraterna i Skåne med ett vallöfte.

En ordinarie månadsbiljett som täcker hela Skåne ska kosta 500 kronor. Idag kostar en sådan månadsbiljett 1 370 kronor.

Så. Hur ska detta finansieras?

Enligt S kommer satsningen på sänkta kollektivtrafiksbiljetter kosta ungefär mellan 300 och 400 miljoner kronor om året.

Men det finns pengar att ta av. De senaste åren har Skånetrafiken gjort rejäla överskott. 2025 gick Skånetrafiken 800 miljoner plus, året innan gick man 640 miljoner plus.

Det är alltså inte mer än rimligt att de som åker kollektivtrafiken varje dag får tillbaka för det överpris man uppenbarligen betalat senaste åren.

Prisökning med 161 procent

Men det är också rättvist ur fler aspekter. Allt för länge har alla som åker tåg och buss fått stå tillbaka.

De senaste åren har vi varit besatta av att prata om hur höga bränslepriserna är och hur dyrt det är att köra bil. Men vi har glömt bort att prata om hur vansinnigt dyrt det blivit att åka kollektivt.

För två år sedan granskade SVT utvecklingen av bensin- och dieselpriser sedan år 2000 och jämförde det med lokaltrafikens prisutveckling.

Bensinpriserna hade ökat med 91 procent och dieseln med 121 procent. Lokaltrafiken i Sverige hade ökat med 161 procent.

Visst har inte det fått riktigt lika mycket utrymme från politiker?

Ökad livskvalitet

Men S förslag också bra klasspolitik.

Inte nog med att det ökar möjligheterna för människor att röra sig billigt i länet och dessutom kunna ta ett jobb i Hässleholm om man bor i Landskrona utan att bli ruinerad av transportkostnader.

Det ökar också rörligheten för den med liten plånbok på andra sätt.

I en undersökning från Kungliga Tekniska Högskolan fick människor med låg inkomst testa på att åka kollektivt gratis under tre månader. Forskarna kunde påvisa att både friheten och tryggheten ökar för människor när möjligheten att åka kollektivt finns.

Ökad livskvalitet för den med mindre på bankkontot, alltså.

Lämna fossilberoendet

I en osäker värld med lynniga ledare har vi de senaste åren fått lära oss den hårda vägen att bränslepriserna kan stiga rejält från en dag till en annan.

Vi såg det när Putin startade krig mot Ukraina 2022 och vi såg det när Trump och Netanyahu attackerade Iran för några veckor sedan. Den svenska regeringens första svar var att sänka skatten på bränsle. En både dum och kortsiktig lösning som binder fast svenskarna vid ett fossilberoende som vi borde lämnat bakom oss för längesen.

Att sänka priset på kollektivt resande stärker alltså vår motståndskraft. Fler människors plånböcker behöver inte påverkas lika mycket nästa gång Trump eller Putin får för sig att invadera eller attackera ett land.

Någon gång kommer vi dessutom behöva slå oss fria från vårt oljeberoende från allehanda skurkstater. Kanske börjar det med sänkta priser hos Skånetrafiken.

Offensiv politik

För om det finns bättre och billigare alternativ kommer människor i allt större utsträckning låta bilen stå. Och om skåningar i större utsträckning hoppar på tåg och bussar är det såklart också bra klimatpolitik.

I tider där det politiska samtalet präglas av triangulering och spel är förslaget om sänkta biljettpriser hos Skånetrafiken både klokt och riktigt.

Det är en offensiv satsning in i framtiden från S som vittnar om att politiken faktiskt kan åstadkomma riktigt bra saker.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Senast den 31 mars måste de skånska kommunerna rapportera in sina städkostnader till Naturvårdsverket för att ha rätt till ersättning. Enligt siffror från Håll Sverige Rent landade den totala skräpnotan i Skåne på över 115 miljoner kronor under förra året.

Högst kostnader i länet rapporterar Malmö stad med drygt 56,9 miljoner kronor, följt av Helsingborg (15,8 miljoner) och Lund (9 miljoner).

Tanken med den nya förordningen om nedskräpningsavgifter är att de som producerar engångsplast – så som fimpar, matlådor och muggar – ska stå för en del av städkostnaden. Men några utbetalningar har ännu inte blivit av. Tobaksbolag som JTI och British American Tobacco har överklagat avgifterna, vilket skapat förseningar.

Sverige betalar också en årlig straffavgift till EU för plastförpackningar som inte återvinns. För 2024 landade den på 2,7 miljarder kronor, nästan dubbelt så mycket som planerat.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Bjuv243 485 krBromölla 754 640 krBurlöv 880 532 krBåstad 984 451 krEslöv 355 380 krHelsingborg 15 852 345 krHässleholm 2 976 069 krHöganäs 518 477 krHörby 187 469 krHöör 303 837 krKlippan 50 990 krKristianstad 4 859 545 krKävlinge 1 388 800 krLandskrona 5 356 000 krLomma 320 776 krLund 9 013 125 krMalmö 56 915 881 krOsby 563 362 krPerstorp 843 560 krSimrishamn 402 936 krSjöbo 264 518 krSkurup 302 990 krStaffanstorp 1 006 500 krSvalöv 678 195 krSvedala 915 028 krTomelilla 692 100 krTrelleborg 2 738 600 krVellinge 1 734 000 krYstad 508 000 krÅstorp 404 830 krÄngelholm 2 752 350 krÖrkelljunga 395 560 krÖstra Göinge 301 060 krTotalt i Skåne 115 465 391 kr