Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet.
Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad.
Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00.
– Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko.
Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår.
När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet.
– Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson.
Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen och yrkar på 25 000 kronor i skadestånd till de berörda anställda samt 200 000 kronor till förbundet.
– Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson.
VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas.
– Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige.
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6
735957018be359ad4278d99bbb3abbd6dfded9a1
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer tågoperatör DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen och yrkar på 25 000 kronor i skadestånd till de berörda anställda samt 200 000 kronor till förbundet. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer tågoperatör DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster, enligt facket, ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
81e0b72d3c85212b0f7b6c39b25f98f026fb613e
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer VR Sverige DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster, enligt facket, ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer tågoperatör DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen och yrkar på 25 000 kronor i skadestånd till de berörda anställda samt 200 000 kronor till förbundet. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
735957018be359ad4278d99bbb3abbd6dfded9a1
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6
81e0b72d3c85212b0f7b6c39b25f98f026fb613e
81e0b72d3c85212b0f7b6c39b25f98f026fb613eIngen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet.
Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad.
Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00.
– Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko.
Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår.
När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet.
– Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson.
Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster, enligt facket, ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen.
– Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson.
VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas.
– Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige.
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6
735957018be359ad4278d99bbb3abbd6dfded9a1
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer tågoperatör DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen och yrkar på 25 000 kronor i skadestånd till de berörda anställda samt 200 000 kronor till förbundet. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer tågoperatör DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster, enligt facket, ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
81e0b72d3c85212b0f7b6c39b25f98f026fb613e
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer VR Sverige DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster, enligt facket, ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
TITLE: Rastbråk på Öresundståg – facket stämmer tågoperatör DESCRIPTION: Ingen rast efter fem timmar. Nu stämmer fackförbundet Seko tågoperatören VR Sverige och hävdar att de nya reglerna för personal på Öresundstågs reservturer strider mot kollektivavtalet. CONTENT: Anställda som arbetar på så kallade reservturer får inte längre sin rast senast fem timmar efter arbetspassets början. Sedan VR Sverige tog över driften av Öresundståg i december förra året ges rasten i stället senast fem timmar efter att den anställde blivit inkallad. Det innebär att en anställd som börjar sitt arbetspass klockan 12.00 men inte blir inkallad förrän klockan 15.00 kan få sin första rast först klockan 20.00. – Tidigare har det inte varit ett problem. Då har vi haft schemalagda raster, säger Maja Stina Johansson, lokförare och förtroendevald för Seko. Bakgrunden är att lokförare och tågvärdar schemaläggs på reservturer för att minska risken för förseningar och inställda tåg. Personalen finns i beredskap på flera av de stationer som Öresundståg trafikerar och ska kunna inställa sig inom några minuter om behov uppstår. När de inte är inkallade får de disponera sin tid fritt, men de kan inte lämna det direkta närområdet. – Vi är i beredskap, så det går inte att vara för långt bort. Går man och äter vet man inte om man hinner äta upp innan man blir inkallad, säger Maja Stina Johansson. Fackförbundet Seko menar att upplägget bryter mot kollektivavtalet och arbetstidslagen, eftersom raster ska vara avbrott i arbetstiden då arbetstagaren inte behöver vara kvar på arbetsplatsen. Förbundet har nu stämt VR Sverige i Arbetsdomstolen och yrkar på 25 000 kronor i skadestånd till de berörda anställda samt 200 000 kronor till förbundet. – Vi vet att vi arbetar för resenärerna och vill att det inte ska bli förseningar, men samtidigt måste vi tänka på säkerheten och vi ska också orka, säger Maja Stina Johansson. VR Sverige uppger att bolaget anser sig följa gällande regelverk och att det nu är upp till domstolen att avgöra hur avtalet ska tolkas. – Vår uppfattning är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande kollektivavtal och de överenskommelser som träffats med de fackliga organisationerna, säger Pia Florén, kommunikatör på VR Sverige. Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se
735957018be359ad4278d99bbb3abbd6dfded9a1
f348d28dd448898ebe6a848b830d82c7903b44b6
81e0b72d3c85212b0f7b6c39b25f98f026fb613e
6c1f922e2589f9d5c8c55c08165d241bdcf093d0Sverige kan bli Europas framtidsland. Vi har ingenjörerna, entreprenörerna och ett av världens starkaste startup-ekosystem. Det enda som saknas är en politik som vågar bestämma sig. Och tiden att tveka är slut: Trump använder teknik som påtryckningsmedel, Kina likaså, och klimatkrisen väntar inte på någon. Det skriver Jonas Michanek.
Ekonomen och Italiens tidigare premiärminister Mario Draghis rapport om Europas konkurrenskraft satte ord på läget: Europa halkar efter, och gapet växer. Vår framtid byggs allt mer på teknik, kapital och beslut vi inte själva kontrollerar. Ändå har Sverige inte haft en samlad nationell innovationsstrategi sedan 2012, och ingen innovationsminister sedan Mikael Damberg. Innovationspolitiken har krympt till en fotnot – samtidigt som omvärlden rustar.
Politiken måste våga något större än sakpolitikens skyttegravar och ständigt defensiva utspel. Det stora i svensk historia kom aldrig ur försiktighet. Vi byggde vattenkraften när elektriciteten var ny, lät uppfinnare bygga Tetra Pak, Ericsson och en exportindustri långt större än vad ett litet land i norr borde mäkta med – och satte med Nobelpriset själva ribban för mänsklig upptäckarkraft.
Samma mod låg bakom hem pc-reformen, när en miljon svenskar fick sin första dator och Sverige på några år blev en it nation. Det var inte marknaden som gjorde det – det var politiska beslut att lyfta hela folket samtidigt. Sverige har aldrig blivit världsledande genom att sikta lagom.
Samma mod låg bakom hem pc-reformen, när en miljon svenskar fick sin första dator och Sverige på några år blev en it nation.
Nu står vi inför nästa skifte. Sverige behöver återigen en mer aktiv industripolitik – en stat som inte bara reglerar och förvaltar, utan som pekar ut riktning, bygger infrastruktur och investerar tillsammans med näringslivet, precis som vi gjorde när vi blev en industrination. Det kräver en hel framtidspolitik, från utbildning och forskning till energi och kapital.
Låt mig ge några konkreta förslag på var vi kan börja.
AI förändrar själva sättet vi bygger bolag, fattar beslut och skapar värde på. Då behöver vi ett AI-körkort för alla: en nationell satsning som ger varje svensk – inte bara en teknikelit – förmågan att förstå verktygen, se möjligheterna och hantera riskerna.
AI handlar inte bara om produktivitet, utan om källkritik, integritet och etik i en tid när det blir allt svårare att veta vad som är sant. Precis som datakörkortet följde på hem-pc:n måste vi demokratisera AI innan klyftorna cementeras. För AI är framtidens infrastruktur.
Precis som datakörkortet följde på hem-pc:n måste vi demokratisera AI innan klyftorna cementeras.
Men till skillnad från internet, som byggdes öppet och delat, ägs de nya digitala motorvägarna av en handfull bolag i USA och Kina. Vi måste be om lov och betala allt högre tullar för att köra på dem – och den som äger vägen kan när som helst stänga av trafiken. Europa byggde en gång järnvägar, elnät och telenät som gemensam infrastruktur. Samma tänkande måste nu gälla beräkningskraft, data och AI modeller.
Men kompetens räcker inte – vi behöver kapital. USA och Kina satsar tusentals miljarder i statligt stöd på framtidens teknik, medan Europas pensionsfonder förvaltar biljoner men placerar en försvinnande liten del i de bolag som ska bygga framtiden. Vi kan inte stå bredvid och hoppas att marknaden löser det. Den marknaden styrs inte av oss.
Detsamma gäller klimatomställningen. Ja, Northvolt gick i stöpet – och det kommer att användas som argument för att staten ska hålla sig borta från stora industrisatsningar. Jag drar motsatt slutsats. Sverige behöver fler visionära gröna satsningar, inte färre: batterier, vätgas, fossilfritt stål. Här finns framtidens export och jobb – och här ligger Malmö och Skåne redan långt framme. Kina förstod det för decennier sedan och leder nu både batteri-, solkrafts- och elbilsracet.
Ska svenska miljöbolag växa här hemma krävs en aktiv industripolitik med statliga investeringar bakom de inhemska satsningarna – inte som ersättning för privat kapital, utan som den uthålliga partner som gör att det privata vågar.
Här vilar också ett ansvar på oss själva. Vi som land – och vi som entreprenörer – bör ha både en önskan och en plikt att försöka behålla svenskt ägande i de bolag vi bygger. Varje exit är inte fel, men när våra mest lovande bolag gång på gång säljs utomlands innan de vuxit färdigt exporterar vi inte bara aktier, utan huvudkontor, forskning, skattebas och beslutsmakt över vår egen framtid. Och plikt kräver möjlighet: det måste finnas svenskt och nordiskt kapital som orkar följa med hela resan.
Vi som land – och vi som entreprenörer – bör ha både en önskan och en plikt att försöka behålla svenskt ägande i de bolag vi bygger.
Därför behöver Sverige – helst tillsammans med våra nordiska grannar – en investeringsbank för innovation, som mobiliserar vårt eget kapital, inte minst pensionskapitalet, och investerar det i den teknik som ska bära oss vidare – från AI till grön industri. Det är en socialdemokratisk idé i grunden: att vi tillsammans bygger något större än vad var och en klarar ensam.
Folkhemmet byggdes så. It-nationen byggdes så. Framtidslandet kan byggas så.
Framtiden är inget som händer oss. Den är något vi bygger – eller något andra bygger åt oss, på sina villkor. Sverige har gjort valet förr. Det är dags att göra det igen.
Jonas Michanekriksdagskandidat (S), Malmö
c2c4fd41a9a6a2beb234a87239dd3ec13ed13163Flera gator och torg stängs av under Malmöfestivalen som tågar in i staden under veckan. Själva festivalen börjar 7 augusti, men redan under måndagen har gator stängts av. Även busslinjer leds om och på vissa sträckor får kollektivtrafiken fler avgångar.
Avstängningar av gator börjar gälla måndag 3 augusti klockan 05 och förblir stängda fram till 18 augusti klockan 05.
Dessa är gatorna och torgen som påverkas:
• Norra Vallgatan, Mälarbron, Älvsborgsbron och Fiskehamnsgatan.
• Posthusplatsen.
• Stortorget och Gustav Adolfs torg stängs av. Detta omfattar även gatorna omkring: Kyrkogatan, Hamngatan och Frans Suellsgatan.
• Adelgatan, Själbodgatan, Kalendegatan och Baltzarsgatan stängs av under själva festivalen 17-02. Det gäller dock ej fordon som är på väg till en fastighet eller som har tillstånd.
• Altonaparken samt Kung Oscars Väg och Östra Slottsparken stängs av.
Även kollektivtrafiken styrs om under festivaldagarna. Under perioden 3-17 augusti leds flera busslinjer i centrala Malmö om. Det gäller framförallt bussar via hållplatserna Anna Lindhs plats, Malmö C, Gustav Adolfs torg och Davidshall. Stadens avstängningar gör även att en del bussar får en ändrad körväg.
Från och med måndagen syns vilka stadsbussar som får fler avgångar i Skånetrafikens app, det visas även där vilka hållplatser som flyttas eller inte trafikeras.
Tågen har även extra körningar under festivaldagarna.
Pågatågen kör extra från Malmö C till Eslöv via Lund.
Natten mot 10, 11 och 16 augusti kör de även extra pågatåg från Malmö till Helsingborg och Trelleborg. Även en ytterligare avgång kör från Malmö Hyllie till Helsingborg via Teckomatorp.
Trafikverket genomför underhållsarbete under 10 och 11 augusti på sträckan Lund-Kävlinge vilket förändrar tågtiderna.
På centralen kontrolleras biljetterna innan resenärerna går ner på perrongen.
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid.
Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån.
Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester.
Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister.
Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar.
– Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel.
Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson
Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna.
– Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon.
Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger.
Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket
– Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier.
– Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden.
Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång.
Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut.
– Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan.
Mannen nickar och håller med:
– Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området.
Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko.
Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson
Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet.
Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte.
Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken.
– Den är inte gjord för det flödet.
I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv.
– Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon.
”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia.
På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne.
Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson
– Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman.
De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare.
Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin.
– Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt.
Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson
Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt.
I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer.
1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av.
– Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien.
Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson
Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt.
– Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt.
Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion.
På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Sakägare
Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet.
En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet.
Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare.
Källa: GHB miljörätt
Berg- och moräntäkt
En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet.
Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen.
Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år.
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
TITLE: Grannarnas motstånd till planerad bergtäkt: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för en till strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen håller på att startas. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Bergtäktsplaner vid Söderåsen möter motstånd: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för en till strid.
Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån.
Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester.
Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister.
Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar.
– Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel.
Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson
Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna.
– Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon.
Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger.
Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket
– Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier.
– Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden.
Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen håller på att startas.
Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut.
– Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan.
Mannen nickar och håller med:
– Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området.
Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko.
Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson
Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet.
Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte.
Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken.
– Den är inte gjord för det flödet.
I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv.
– Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon.
”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia.
På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne.
Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson
– Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman.
De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare.
Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin.
– Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt.
Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson
Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt.
I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer.
1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av.
– Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien.
Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson
Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt.
– Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt.
Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion.
På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Sakägare
Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet.
En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet.
Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare.
Källa: GHB miljörätt
Berg- och moräntäkt
En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet.
Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen.
Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år.
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
TITLE: Grannarnas motstånd till planerad bergtäkt: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för en till strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen håller på att startas. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Bergtäktsplaner vid Söderåsen möter motstånd: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
068431ad6da1885fb214c2befb07263782b21959Malmö stad avråder tills vidare från bad vid Scaniabadet och Sundspromenaden efter att tecken på möjlig algblomning upptäckts.
Vid en tillsyn av Malmös badplatser på måndagen noterades att vattnet var grumligt i Västar hamnen. Vattenprover har nu skickats till laboratorium för analys och svar väntas inom några dagar.
– Därför avråder vi nu från bad vid Scaniabadet och Sundspromenaden tills vidare, säger Lars Johansson, enhetschef på fastighets- och gatukontoret.
Svart flagg har hissats vid badplatserna och Malmö stad följer utvecklingen.
– Om läget förändras kommer vi att uppdatera med ny information, säger Lars Johansson.
Barn och hundar är extra känsliga vid algblomning. Malmö stad uppmanar därför besökare att undvika kontakt med vattnet tills vidare.
– Vi rekommenderar därför hundägare som besöker hundbadet att vara extra observanta på algblomning, säger Lars Johansson.
acbbb504ca35dc264cf5f3c1e9baf2537cc6363459 435 personer besökte Malmö Sommarscen under sommaren, enligt Malmö stad.
Under sommaren har Malmö Sommarscen firat 20 år och tiotusentals Malmöbor har tagit del av de kostnadsfria kulturarrangemangen.
Särskilt populära var evenemangen i Pildammsparken.
– Pildammsparken är en av Malmö Sommarscens mest älskade spelplatser, där vi kan samla många människor kring både stora publikfavoriter och artister som publiken kanske upptäcker för första gången, säger Attila Juhasz, arrangemangschef på kulturförvaltningen i Malmö stad.
Malmö Sommarscen har även lockat besökare till andra platser i staden, såsom Färjeterminalen. Där har flera skräckklassiker visats.
– Vi vill att Sommarscen ska väcka nyfikenhet – inte bara på föreställningarna, utan också på Malmö. När vi tar kulturen till nya platser som Färjeterminalen ger vi publiken möjlighet att uppleva nya delar av Malmö genom konsten, säger Attila Juhasz.
Totalt besökte 59 435 personer något av evenemangen.
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552eFör Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet.
Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe.
– Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren.
För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. Skånes Folkblad har tidigare intervjuat Tina Kronberg Berggren om hennes aktivism för klimatet och kommande fängelsedom.
I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen.
Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat
Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När tidningen pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten.
– Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon.
Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne.
– Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet.
Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande.
– Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon.
Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat
Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon.
– Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister.
Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag.
– Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon.
Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull.
– Det kommer jag att göra.
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När Skånes Folkblad pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. Skånes Folkblad har tidigare intervjuat Tina Kronberg Berggren om hennes aktivism för klimatet och kommande fängelsedom. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När tidningen pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet.
Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe.
– Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren.
För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar.
I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen.
Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat
Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När Skånes Folkblad pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten.
– Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon.
Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne.
– Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet.
Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande.
– Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon.
Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat
Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon.
– Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister.
Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag.
– Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon.
Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull.
– Det kommer jag att göra.
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När Skånes Folkblad pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. Skånes Folkblad har tidigare intervjuat Tina Kronberg Berggren om hennes aktivism för klimatet och kommande fängelsedom. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När tidningen pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89