Tornevall Networks

Mediernas Etiknämnd (MEN) har klandrat Skånes Folkblad för att ha brutit mot god publicistisk sed i en artikel publicerad 2025 om en präst och delägare i ett HVB-hem.

Nämnden delar Medieombudsmannens bedömning att det fanns ett allmänintresse i granskningen, men anser att tidningen har gått för långt i återgivandet av de intervjuades kommentarer om att anmälaren är ”en riktig kriminell”, ”en gangster” och att han ”plundrat kyrkan”, samt även att han lurat advokaten på en miljon kronor. Det finns inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och tidningen ansvarar för dem även om de bygger på uttalanden av intervjuade.

Hela beslutet finns att läsa hos på medieombudsmannen.se

Förra veckan ställde sig Socialutskottet bakom regeringens förslag om ett bidragstak. Det innebär att Sverige är ett steg närmare ett åtstramat socialbidrag, bidragstak och aktivitetskrav för att få försörjningsstöd. Om riksdagen under tisdagen klubbar igenom förslaget börjar det att gälla från och med 1 januari 2027. Kritiken mot reformen är omfattande.

Mikael Andersson, församlingspedagog och diakonkandidat i Svenska Kyrkan i Perstorps församling, möter varje dag barnfamiljer som är hårt ekonomiskt pressade. Han tror att bidragsreformen kommer att förvärra situationen och bidra till ännu mer utsatthet.

Enligt Rädda Barnens senaste rapport lever i dag var tredje barn i Perstorp i fattigdom och kommunen är landets fattigaste.

– Vi kommer få mer att göra och vi är redan på bristningsgränsen idag vad gäller matbistånd. Vårt klädlager har vi fått utöka och bara i dag när vi haft öppet är det högt tryck på allt. Även utan reformen, säger han.

Bidragstaket kommer att drabba familjer med fler än tre barn då en begränsningsregel införs för socialbidrag. Men även papperslösa, då försörjningsstödet enbart kommer att ges till personer som vistas lagligt i Sverige.

Mikael Andersson tror att regeringens migrationspolitiken kommer göra att fler människor blir papperslösa, vilket skulle bidra till att fler går helt utan bidrag.

– I dag träffar vi inte papperslösa lika ofta. Men beroende på hur valet går kan det öka, säger han.

Diakon Mikael Andersson står framför församlingshemmet i Perstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson.

Enligt regeringen är förslaget en del av processen att bryta bidragsberoendet, utanförskapet och minska arbetslösheten. Mikael Andersson tror inte att det kommer att öka sysselsättningen.

– Det känns som att man försöker straffa ut människor. Alla vill vara självständiga och självförsörjande, men dagens bidrag har inte följt den ekonomiska utvecklingen eller utsattheten, säger han.

– Alla barn har rätt till en barndom. Berövar man barn förutsättningar och begränsar man föräldrar mer kommer det bara att öka orättvisor och ojämlikhet.

Barnens Rätt i Samhället, Bris, varnar för en ökad risk att barn och unga dras in i kriminalitet till följd av bidragsreformen. Även Socialdemokratiska och vänsterpartistiska kommunalråd i Stockholm, Malmö och Göteborg tror att det kan bli en ny verklighet.

En liknande situation hamnade Danmark i när de för tjugo år sedan krympte ersättningar.

– Barn hittar sina egna strategier, för att kunna bidra till att lösa en svår situation och då blir brott en av dem, säger Bris generalsekreterare Maria Frisk, till Ekot.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), menar att reformerna skapar möjligheter snarare än ökar på risken för kriminalitet. Enligt henne kommer bidragstaket att leda till att närmare 150 000 hushåll får sänkt socialt bidrag.

Inte bara Bris varnar för konsekvenser med bidragstaket. Rädda barnen menar att det strider mot barnkonventionen och att det tvärtom bör höjas, inte stramas åt.

Även Finanspolitiska rådet sågar förslaget. De menar att det kommer att ha begränsad effekt på sysselsättningsgraden och tvärtom innebär en ökad risk för barnfattigdom. 

Fakta: Bidragstaket och aktivitetskravet

Regeringen och Sverigedemokraterna skärper reglerna för försörjningsstödet. Riksnormen för försörjningsstödet blir norm och bindande i hela landet. Kommunerna kommer inte kunna bevilja högre än det fastställda beloppet.

Från och med 1 juli ska kommuner erbjuda aktiviteter och kräva att den som får försörjningsstöd deltar i dessa på heltid, om det är arbetslösa på heltid och räknas som arbetsföra.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Varje år placeras tusentals barn i Sverige i familjehem, jourhem eller på institution. Det är aldrig ett lättvindigt beslut. När ett barn behöver placeras har situationen ofta nått en punkt där behovet av skydd, trygghet och vård är akut, och då måste samhället kliva fram som starkast och ta ett tydligt ansvar för barnets framtid. Tyvärr fungerar systemet i dag alltför ofta tvärtom.

Bristerna i placeringsvården är allvarliga, välkända och återkommande. Under lång tid har myndigheter, forskare, tillsynsorgan och inte minst barnen själva vittnat om samma problem. I sin statliga utredning konstaterade regeringens särskilda utredare Carina Ohlsson att vården av placerade barn brister på många områden och att det ibland närmast blir ett lotteri om ett barn faktiskt får en bra samhällsvård.

I sin statliga utredning konstaterade regeringens särskilda utredare Carina Ohlsson att vården av placerade barn brister på många områden och att det ibland närmast blir ett lotteri om ett barn faktiskt får en bra samhällsvård.

En viktig förklaring är hur systemet har förändrats under de senaste decennierna. Placeringsvården har i allt högre grad organiserats enligt en marknadslogik där platser köps och säljs och där barn placeras där det råkar finnas lediga platser, snarare än där förutsättningarna för en stabil och trygg vardag är bäst. I praktiken innebär detta att barn ibland flyttas runt över hela landet, långt bort från sin skola, sina vänner och de relationer som kan vara avgörande skyddsfaktorer i deras liv.

För barn som redan har upplevt svåra trauman är stabilitet och kontinuitet helt avgörande. Ändå ser vi alltför ofta sammanbrott i placeringar, upprepade omplaceringar och avbruten skolgång. Barn som redan har haft det svårt riskerar därmed att fara ännu mer illa.

Samtidigt ställer systemet orimliga krav på kommunernas socialtjänst. Socialförvaltningar förväntas granska fakturor, kontrollera kvalitet och följa upp behandlingar i en marknad där insynen ofta är begränsad. Det kan vara svårt att veta om den vård som köpts faktiskt ges och ännu svårare att följa upp vilken effekt den har, vilket i praktiken innebär att samhället har tappat kontrollen över en verksamhet som rör några av våra mest utsatta barn.

Socialförvaltningar förväntas granska fakturor, kontrollera kvalitet och följa upp behandlingar i en marknad där insynen ofta är begränsad.

När vård organiseras i ett marknadssystem uppstår dessutom ett grundläggande problem eftersom incitamenten riskerar att hamna fel. När verksamheter drivs med vinstintresse finns alltid en risk att ekonomiska drivkrafter påverkar vilka insatser som ges och hur länge de pågår.

I värsta fall öppnar systemet också dörren för oseriösa aktörer. Polisen har varnat för att kriminella nätverk tagit sig in i välfärdssektorn, inklusive HVB-verksamheter, vilket innebär att barn som samhället har tagit ansvar för att skydda riskerar att placeras i miljöer där oärliga eller rent kriminella krafter verkar. Det är fullständigt oacceptabelt.

Samtidigt är det viktigt att säga att det finns många engagerade familjehem, jourhem och institutioner som gör ett fantastiskt arbete och vars insatser är ovärderliga för många barn. Men ett system måste vara byggt för att fungera även när allt inte är perfekt.

I dag är systemet sårbart, splittrat och i delar trasigt. Ingen aktör har fullt ansvar för barnets faktiska livssituation och när något går fel kan varje del av systemet peka på någon annan. Så kan vi inte ha det.

Vi socialdemokrater menar därför att placeringsvården behöver reformeras i grunden. Familjehemsvården bör stärkas och bli den primära placeringsformen eftersom forskning visar att familjehem ofta ger bättre förutsättningar för stabilitet och långsiktiga relationer än institutionsvård.

Kraven på familjehem behöver därför tydliggöras, tillståndsprövas och följas upp nationellt. Ett nationellt register över familjehem bör inrättas hos Inspektionen för vård och omsorg, där grundutbildning och tydliga kvalitetskrav ska vara en självklarhet samtidigt som familjehemmen behöver bättre stöd, även på kvällar och helger.

Ett nationellt register över familjehem bör inrättas hos Inspektionen för vård och omsorg, där grundutbildning och tydliga kvalitetskrav ska vara en självklarhet samtidigt som familjehemmen behöver bättre stöd, även på kvällar och helger.

Institutionsvård ska användas när det verkligen behövs, och när den används måste den hålla hög kvalitet med rätt kompetens, tydligt ledarskap och stark tillsyn. Kraven på personalens utbildning och lämplighet behöver höjas och staten måste ta ett större ansvar för att rätt platser finns när barn behöver dem.

I grunden handlar detta om att skapa ett system där barnets rätt till god vård alltid står över marknadens logik och där ansvar, kvalitet och uppföljning är tydliga. Samhället måste ha kontroll över den vård vi ger våra mest utsatta barn.

När vi socialdemokrater vinner valet i Helsingborg kommer vi att driva på för just detta, både lokalt och nationellt. Barn som placeras i samhällsvård har redan upplevt mer otrygghet än de flesta, och då får inte samhället svika dem en gång till.

Välfärden är ingen marknad och barns trygghet är aldrig en vara.

My Rosell (S), gruppledare i socialnämnden i HelsingborgYasmine Bladelius (S), kommunalråd i Helsingborg

Svenska folket har det för bra. Det antyder i alla fall finansmannen och miljardären Jacob Wallenberg under ett seminarium på Tillväxtdagen som anordnas av Svenskt Näringsliv.

Wallenberg kanske inte har läst eller hört rapporterna i media om hur många svenskar faktiskt har haft det under de senaste åren. Om han missat kanske en snabb genomgång vore på sin plats.

Skenande mat- och elpriser, fattigdom som fördubblats på fem år till 730 000 personer, ensamstående föräldrar som lägger sig hungriga om kvällarna, höjt högkostnadsskydd för mediciner, hyror och räntekostnader som pipit iväg eller att runt 500 000 människor går arbetslösa. Han kanske inte läser tidningar eller konsumerar nyheter som alla andra.

Wallenberg kanske tycker att detta är att ”ha det för bra”?

Missriktade satsningar

Regeringen har suttit på händerna när det kommer till att göra det bättre för de som faktiskt är i behov. I ärlighetens namn har man till och med arbetat för att de ska få det ännu sämre.

Arbetsmarknaden har man lämnat åt sitt eget öde. Och deras satsningar på att stärka människors ekonomi har varit ganska snedfördelade, för att uttrycka det milt.

Den sänkta momsen på mat, exempelvis. Där hade man kunnat välja en annan väg. De som tjänar allra mest på det är de som kan handla mest. För ensamstående föräldrar blir skillnaden inte alls lika stor för de som kan handla utan att titta på prislapparna.

Man verkar vara allergisk mot idén att ge människor mer i fickan att använda hur man vill. Att rikta pengar mot de hushåll som verkligen kämpar med att ställa mat på bordet eller betala för sitt boende är inte lika viktigt. Man hade kunnat lägga pengar på att höja barn- eller bostadsbidraget istället för att sänka skatten på bränsle, exempelvis.

Fler barn kan bli kriminella

Som lök på laxen har vi dessutom sett hur regeringen skurit i a-kassan. I veckan kommer dessutom riksdagen rösta igenom sitt ökända bidragstak, vars effekter bland annat Skånes Folkblad skrivit om. Regeringen har länge predikat om att den som tar emot försörjningsstöd har det för bra. De slänger sig slarvigt med att en familj med fem barn och två vuxna idag kan få ut 46 500 kronor skattefritt, som att det vore någon slags norm. När tidningen Syre granskade påståendet visade det sig att det rör sig om högst tre familjer som når upp till den summan.

Idén är att straffa människor som lever på försörjningsstöd in i arbete. Detta trots att de lever på existensminimum och att det finanspolitiska rådet redan säger att de ekonomiska incitamenten för att ha ett jobb är klart tillräckliga. Bris tror att bidragstaket kommer leda till att fler barn blir kriminella. Men vad spelar det för roll?

Ut och leta arbete med er! Att det inte finns några jobb är väl inte vårt problem!

10 procent har fått mer pengar

Samtidigt som väldigt många svenskar kämpar och sliter med att hålla sina huvuden ovanför vattenytan finns det också de som fått det betydligt mycket bättre.

Tittar man på vilken ekonomisk grupp som fått störst konsumtionsutrymme senaste åren finns det ett gäng som klart överskuggar alla andra.

Mellan 2021-2024 fick de som tillhör de översta 10 procenten ett ökat konsumtionsutrymme på 5000 kronor mer i månaden. Resten av de 90 procenten fick i snitt minskat utrymme på 2000 kronor i månaden.

På så vis får man faktiskt ge Jacob Wallenberg rätt. Det finns de svenskar som kanske har det för bra.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Svenska folket har det för bra. Det antyder i alla fall finansmannen och miljardären Jacob Wallenberg under ett seminarium på Tillväxtdagen som anordnas av Svenskt Näringsliv.

Wallenberg kanske inte har läst eller hört rapporterna i media om hur många svenskar faktiskt har haft det under de senaste åren. Om han missat kanske en snabb genomgång vore på sin plats.

Skenande mat- och elpriser, fattigdom som fördubblats på fem år till 730 000 personer, ensamstående föräldrar som lägger sig hungriga om kvällarna, höjt högkostnadsskydd för mediciner, hyror och räntekostnader som pipit iväg eller att runt 500 000 människor går arbetslösa. Han kanske inte läser tidningar eller konsumerar nyheter som alla andra.

Wallenberg kanske tycker att detta är att ”ha det för bra”?

Missriktade satsningar

Regeringen har suttit på händerna när det kommer till att göra det bättre för de som faktiskt är i behov. I ärlighetens namn har man till och med arbetat för att de ska få det ännu sämre.

Arbetsmarknaden har man lämnat åt sitt eget öde. Och deras satsningar på att stärka människors ekonomi har varit ganska snedfördelade, för att uttrycka det milt.

Den sänkta momsen på mat, exempelvis. Där hade man kunnat välja en annan väg. De som tjänar allra mest på det är de som kan handla mest. För ensamstående föräldrar blir skillnaden inte alls lika stor för de som kan handla utan att titta på prislapparna.

Man verkar vara allergisk mot idén att ge människor mer i fickan att använda hur man vill. Att rikta pengar mot de hushåll som verkligen kämpar med att ställa mat på bordet eller betala för sitt boende är inte lika viktigt. Man hade kunnat lägga pengar på att höja barn- eller bostadsbidraget istället för att sänka skatten på bränsle, exempelvis.

Fler barn kan bli kriminella

Som lök på laxen har vi dessutom sett hur regeringen skurit i a-kassan. I veckan kommer dessutom riksdagen rösta igenom sitt ökända bidragstak. Regeringen har länge predikat om att den som tar emot försörjningsstöd har det för bra. De slänger sig slarvigt med att en familj med fem barn och två vuxna idag kan få ut 46 500 kronor skattefritt, som att det vore någon slags norm. När tidningen Syre granskade påståendet visade det sig att det rör sig om högst tre familjer som når upp till den summan.

Idén är att straffa människor som lever på försörjningsstöd in i arbete. Detta trots att de lever på existensminimum och att det finanspolitiska rådet redan säger att de ekonomiska incitamenten för att ha ett jobb är klart tillräckliga. Bris tror att bidragstaket kommer leda till att fler barn blir kriminella. Men vad spelar det för roll?

Ut och leta arbete med er! Att det inte finns några jobb är väl inte vårt problem!

10 procent har fått mer pengar

Samtidigt som väldigt många svenskar kämpar och sliter med att hålla sina huvuden ovanför vattenytan finns det också de som fått det betydligt mycket bättre.

Tittar man på vilken ekonomisk grupp som fått störst konsumtionsutrymme senaste åren finns det ett gäng som klart överskuggar alla andra.

Mellan 2021-2024 fick de som tillhör de översta 10 procenten ett ökat konsumtionsutrymme på 5000 kronor mer i månaden. Resten av de 90 procenten fick i snitt minskat utrymme på 2000 kronor i månaden.

På så vis får man faktiskt ge Jacob Wallenberg rätt. Det finns de svenskar som kanske har det för bra.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Den nya konstruktionen ska ersätta den trappa som förstördes under stormen Babet hösten 2023.

Entreprenören NCC bygger trappan på en ny plats som valts ut efter geotekniska undersökningar. Området är fortsatt instabilt med risk för ras och skred, men då det visat sig att många besökare ändå vistas i slänterna har kommunen prioriterat en tryggare passage. Projektet har vuxit fram genom en arbetsgrupp med boende i närheten som gett synpunkter på placering och säkerhet.

– Det har varit värdefullt att kunna arbeta tillsammans med engagerade invånare genom hela processen. Det här är en plats som många känner starkt för, och dialogen har hjälpt oss att hitta lösningar som fungerar både praktiskt och säkerhetsmässigt, säger Anders Johnsson (M), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.

Nybyggnationen väntas stå klar före juli månad, då besökarna vanligtvis är som flest till antalet.

– Det känns väldigt skönt att vi nu kan ta nästa steg och påbörja byggnationen av den nya trappan. Knäbäckshusen och Rörums strand lockar väldigt många människor, och det har varit viktigt för oss att hitta en lösning som kan bidra till en säkrare passage till stranden, säger Anders Johnsson.

Besökare uppmanas att följa skyltning och använda den nya passagen när den står färdig.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det tekniska vattnet produceras vid Öresundsverket men uppfyller inte kraven för dricksvatten. Reningen innebär att mängden bakterier reduceras, men inte tillräckligt mycket för att vattnet ska kunna bli dricksvatten, skriver Helsingborgs Dagblad.

– I reningsverkens miljötillstånd står det att renat vatten ska släppas ut i en recipient – en å, en bäck, i havet någonstans, säger Pär Gustafsson, avdelningschef för produktion och miljö på NSVA, till Helsingborgs Dagblad.

Enligt NSVA kan en teknisk lösning med pump och tank vara i drift inom någon vecka. På sikt ser bolaget även möjligheter att använda tekniskt vatten inom industrins kylsystem och processer för att ytterligare avlasta dricksvattennätet.

Innan verksamheten kan dra igång krävs ett nytt tillstånd från Länsstyrelsen för att distribuera vattnet, samt ett godkännande från miljöförvaltningen.

Att vattna med renat avloppsvatten är en lösning som bland andra Höganäs kommun redan börjat med.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Tillgången på bensin och diesel anses säkrad både på kort och lång sikt. För flygbränsle är prognosen stabil den närmaste månaden, men därefter råder viss osäkerhet då en del av bränslet normalt importeras från Mellanöstern.

Eftersom omkring en femtedel av världens olja passerar Hormuzsundet växer oron för den globala energimarknaden ju längre stoppet varar.

– Tillgången på olja och naturgas i Sverige bedöms inte påverkas inom de närmaste tre månaderna. Däremot påverkas vi av högre priser på flera typer av bränslen. Sverige och Norden använder framför allt olja från Nordsjön och den oljan är det högre konkurrens om i dag vilket kan driva upp priserna, säger Ella Kilim.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Med evenemanget på Backa Kåken ska den historiska direktörsvillan öppnas upp, liksom parkområdet som hör till och som stått oanvänt i över ett decennium.

Festivalen, som går under namnet Tänk att ha en trädgård, äger rum den 30 och 31 maj. Programmet innehåller musikframträdanden av bland annat Johanna Knutsson och Värnhems Rosor samt workshops inom lerskulptur och kollage. På söndagen avslutas festivalen med en gemensam picknick i den hundraåriga trädgården.

– Genom att bjuda in till en vårfestival i trädgården vill vi påminna Kirsebergsborna om att ta tillbaka en plats som har glömts bort, säger Li Lindblom, aktiv i Backa Kåken.

Föreningens långsiktiga mål är att köpa och förvalta det gamla fängelset för att skapa en mötesplats för kultur och lokala verksamheter.

Festivalen har fri entré och finansieras genom stöd från Postkodlotteriets stiftelse och deras grannskapsinitiativ.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

19 gånger nämns ordet kompetensbrist i Svenskt Näringslivs nya rapport om hur olika yrken skulle drabbas av arbetstidsförkortning. Brist nämns 43 gånger och investera dyker upp två gånger, men bara i sammanhang om ny teknik. Det menar LO Skånes ordförande Mats Löfström. 

– Inte en enda gång nämner man utbildning eller satsningar. Det är en väldigt negativ rapport. Man menar att allt är dåligt, men det finns inga idéer om vad man behöver göra, säger han.

Enligt Svenskt Näringslivs uträkning skulle 67 104 personer behöva anställas inom vård, omsorg och sociala tjänster om arbetstiden i landet enligt lag skulle ligga på 35 timmar, med bibehållen lön. Men det skulle inte leda till att fler arbetslösa får jobb, menar dem.

För att täcka bortfallet i arbetstid skulle alltså arbetsgivare behöva rekrytera 8,1 procent fler, enligt rapporten. Vilket betyder att 400 000 skulle behöva anställas.

– Problemet är att de arbetslösas kvalifikationer till stor del inte matchar vad arbetsmarknaden efterfrågan. Arbetstidsförkortning skulle dessutom försämra företagens lönsamhet och göra det dyrare att anställa, säger Petter Danielsson, nationalekonom för Svenskt Näringsliv.

Petter Danielsson, nationalekonom på Svenskt Näringliv. Foto: Stefan Tell

Enligt LO landar rekryteringssiffran betydligt lägre, på 1,5 och 3 procent, skriver Dagens Samhälle.

– Vi håller till viss del med, vi behöver gå ner i arbetstid för att anställa fler, säger Mats Löfström.

– Men alla förstår nog att det inte funkar om vi direkt går ner till 35 timmar i veckan. Det är inte heller något vi aktivt kollat på eller utrett, vissa lokala förbund har det men inte LO i stort.

Enligt honom har man framförallt tittat på hur det ser ut för grannländerna som har lagstiftad 37-timmarsvecka, men LO har inte lagt fram något konkret förslag. Norge och Danmark visar att det går att genomföra, menar Mats Löfström.

– Det är inte en våldsam minskning till 37 timmar i veckan. Vi kan se att det går rent ekonomiskt bättre för våra nordiska länder och deras tillväxt är starkare, säger han.

Särskilt utsatt menar Svenskt Näringsliv att offentlig sektor är, då det redan är svårt att rekrytera arbetskraft som har rätt utbildning och kompetens. LO delar den bilden och menar att de vill att man satsar mer på yrkesutbildningar.

– Man behöver kompetensutbilda människor för att de ska kunna komma in på de yrken som finns. Svenskt Näringsliv bidrar inte till det och inte heller regeringen, säger Mats Löfström.

– Satsa på utbildningar och sluta utvisa tonåringar som redan är utbildade och kan sitt jobb. 

Vård- och omsorgssektorn behöver fler fötter och händer, påpekar han. De som arbetar där är svårt utsatta och har en tuff miljö. LO tycker att det är viktigt att gå ner i arbetstid för att dels inte arbeta ut sig för tidigt och dels ha tid för annat som påverkar livet positivt.

– Det är inte produkter vi hanterar, utan människor. Samhällsvinster är mer än produktion i industrin. Frågan är bredare och större, säger han.

– Rapporten är ett spekulerande. Just nu vill vi bara komma till förhandlingsbordet. Det är en het fråga för oss och vi hoppas att vi hittar vägar framåt där även Svenskt Näringsliv vill sätta sig ner och diskutera frågan med oss.

Petter Danielsson menar att det är optimistiskt att tänka att om du jobbar fem timmar mindre i veckan så är du också sjuk fem timmar mindre.

– Med arbetstidsförkortning får vi på längre sikt färre vårdtimmar, färre undervisningstimmar och Sverige blir ett fattigare land. Vi står redan för utmaningar med en åldrande befolkning och grön omställning. Det kräver egentligen fler arbetstimmar, säger han.

Att kompetenshöjande åtgärder behövs håller han dock med om.

Tänker ni sätta er vid förhandlingsbordet med LO?

– Jag kan bara hänvisa till det svar som Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl tidigare har gett, vilket är att det inte är aktuellt med förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv i denna fråga.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se