Tornevall Networks

Butikskedjan Lager 157 växer så det knakar. Nyligen har en butik öppnat i Malmös shoppingcenter Mobilia och 13 andra butiker har under året slagit upp portarna i landet. Antalet anställda har mer än fördubblats sedan 2020.

Men långt ifrån alla deras butiker har skyddsombud eller fackklubbar. Flera anställda och tidigare anställda har larmat om brister i arbetsmiljön och dålig behandling av chefer.

Bland annat ska en av de ansvariga ha jagat anställda när de varit på toa en minut för länge och skrikit på dem framför kunder, har en tidigare anställd berättat för Arbetet.

Nu stämmer fackförbundet Handels butikskedjan i Arbetsdomstolen efter att ett skyddsombud som larmat om bristerna i arbetsmiljön sparkats när hon lyft problemen. Något Arbetet var först med att rapportera om.

Fackförbundet menar att uppsägningen skedde på grund av hennes roll som skyddsombud och inte för att hon misskötte sina arbetsuppgifter.

Skyddsombudet arbetade i den nyöppnade butiken i Malmö, på Mobilia. Hon fick direkt mycket att stå i. Bristerna i arbetsmiljön var stora. Stress, hotfulla situationer och chefer som behandlar de anställda illa präglade arbetsdagarna för anställda vid företaget. Något skyddsombudet valde att lyfta i sin fackliga roll.

– På Lager 157 är det inte varorna som är förbrukningsvaran, det är personalen, säger det tidigare skyddsombudet till tidningen Arbetet.

Hon hann vara provanställd i fem månader innan chefen avbröt anställningen.

Handels kräver att företaget ska betala sammanlagt 700 000 i skadestånd till skyddsombudet, då man som förtroendevald har ett särskilt skydd mot uppsägning. Dessutom kräver dem att skyddsombudet ska få lön för tiden från det att hon blev uppsagt till dess att domstolen tagit upp målet.

Lager 157 grundades av Stefan Palm som är ensam ägare till företaget. De gjorde i fjol en vinst på 379 miljoner kronor. I Sverige finns 95 butiker och man har planer på att öppna cirka 25 till under 2026.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Bakgrunden är den debatt som uppstått efter uppgifter om att Edwan uttryckt stöd för Hamas på sociala medier. Kommunledningen har tidigare signalerat att man velat avbryta hennes tvååriga stipendium, med hänvisning till att inläggen strider mot kommunens värdegrund, skriver SVT.

Förslaget om att avbryta samarbetet har mött mycket kritik. Kritikerna menar att det hotar principen om yttrandefrihet och fristadssystemets trovärdighet. Andra röster har ställt sig bakom kommunen och menat att offentliga medel inte ska finansiera personer som stöttar terrorism.

Nämnden motiverar nu bordläggningen med att ärendet är komplext och kräver ytterligare analys. Man betonar att en mer omfattande beredning behövs för att säkerställa rättssäkerheten och hitta en långsiktig lösning. Frågan ska tas upp på nytt så snart underlaget anses tillräckligt underbyggt.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Under söndagskvällen avgörs Liberalernas framtid. På partiets landsmöte ska det avgöras om det fortfarande finns förtroende för partiledaren Simona Mohamsson.

Hennes beslut att ingå avtal där Sverigedemokraterna släpps in i regeringsunderlaget har väckt starka reaktioner. Flera ledande företrädare har lämnat partiet.

I Landskrona, där Liberalerna har styrt i 20 år, är oppositionen inte förvånad över vändningen. I stället känner man igen utvecklingen från den egna kommunen.

– Jag känner igen det väl från det lokala. Här har det sett ut så länge, säger Jonas Esbjörnsson, ordförande för Socialdemokraterna i Landskrona.

Redan 2006 tog Liberalerna över makten med stöd av Sverigedemokraternas mandat. Sedan dess har partiet haft en dominerande ställning i staden.

– De gick framåt i det senaste valet, säger han.

Jonas Esbjörnsson tror inte att Liberalernas kris kommer att ge Socialdemokraterna någon draghjälp i att bryta dominansen på lokal nivå. Landskronaborna har ofta röstat på Liberalerna i kommunvalet, men på Moderaterna i riksdagsvalet.

– Det är Torkild man röstar på här, säger han.

Han syftar på Torkild Strandberg, Liberalernas starke man i kommunen. I valet 2022 fick han fyra av tio personröster. Kommunen saknar också tydliga alternativ för missnöjda liberala väljare, som till exempel Centerpartiet.

– Det finns inget annat starkt socialliberalt parti som kan fånga upp, säger han.

I andra skånska kommuner tror han att Liberalernas kris kan få större genomslag.

– Ofta röstar man mer lika i riksdagsvalet och kommunvalet. Där kan det få större effekt, säger han.

Om det blir ett maktskifte i Landskrona menar han att det snarare avgörs av hur kommunen har skötts. Där finns ett växande missnöje.

– Valet i Landskrona avgörs av frågor som vård, omsorg och arbetslöshet, säger han.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Ett par händer kramar en plastpåse samtidigt som någon andas tungt. I nästa klipp ser vi en närbild på ett ansikte. Det tillhör Christy, en kille i övre tonåren som nervöst biter på sitt halsband samtidigt som han fortsätter att krama påsen och nervöst vaggar fram och tillbaka med huvudet. En röst ljuder genom huset.

– Var är min bror?

– Var?

Rösten tillhör Shane, äldre bror till Christy. Han har kommit för att hämta brodern som blivit utslängd från sitt fosterhem. Nu ska Christy bo hos sin halvbror, som han knappt känner, innan de kan hitta ett nytt fosterhem. 

Finstämt drama 

Vi förstår redan i inledningsscenen att det inte kommer att bli lätt för Christy. Han har ett våldsamt förflutet och är traumatiserad efter att tidigt ha blivit föräldralös. Men i det arbetarklassområde i irländska Cork där brodern bor börjar Christy snart känna sig hemma. Han skaffar vänner bland den brokiga skara ungdomar som bor i området och det visar sig att den unge killen har efterfrågade talanger. Christy är nämligen duktig på att klippa hår och han får ett extrajobb på den lokala frisörsalongen. 

Men i området lurar också faror. Framför allt i form av  Christys kusiner som försöker locka över sjuttonåringen till ett liv med droger och kriminalitet. Och hur bra är det egentligen att Christy rotar sig om han ändå ska skickas vidare till ett annat fosterhem snart? 

Den irländske regissören Brendan Cantys debutfilm är en finstämd skildring av en ung kille som försöker få ordning på sitt liv. Miljöerna i arbetarklassområdet är väl fångade. Karaktärerna känns levande och äkta. De är alla människor från arbetarklassen som kämpar för att få vardagen att gå ihop, trots små resurser. 

Levande och äkta

Danny Power är ett fynd i rollen som Christy. Den unge skådespelaren lyckas förmedla värme, vilsenhet och en inneboende ilska. Allt på samma gång. Men det är inte bara Power som sticker ut. Skådespelarinsatserna är generellt på mycket hög nivå. Karaktärerna känns levande och äkta. Skådespelarinsatserna i kombination med det välskrivna manuset gör “Christy” till ett mycket starkt och sevärt arbetarklassdrama. 

Med “Christy” sällar sig Brendan Canty till namn som Andrea Arnold, Ken Loach, och Stephen Frears. Regissörer från de brittiska öarna som gjort sig kända för starka arbetarklassskildringar. Inget dåligt sällskap för en långfilmsdebuterade musikvideoregissör. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

• Palestinsk filmfestival

Nordisk Palestinsk filmfestival vill öka medvetenheten om Palestinas historia och kultur, och främja kulturellt utbyte mellan nordiska samhällen och palestinier världen över. Dagarna bjuder utöver filmer på inslag av poesi och musik. Öppningsdagen avslutas med Palestinsk folkmusik och mingel.

Tid: fredag 20 mars till lördag 21 mars Plats: Filmer visas på både ABF Malmö och Panora biograf

’Holidays in Palestine’ av Maxime Lindon är en av filmerna som visas under den Nordisk Palestinska filmfestivalen under helgen. Foto: Skärmbild från filmen

• Dansa in våren i Skånes gröna hjärta

I snart 30 år har Tummel spelat musik med starka influenser från klezmer (östeuropeisk, judisk musik) och musik från Balkan. De skriver och framför till största delen sina egna låtar, och tar också in influenser från många andra håll. Och bjuder alltid på energiska scenshower.

Tid: fredag 20 mars, 19.00 till 22.00Plats: Glimåkra folkets park, Östra Göinge

Musikgruppen Tummel. Foto: Carl Moberg

• Kasino på Plan B

Han är slitna jeans, cowboyhattar och det fulaste i den finaste romantiken. Johannes Runemark, alias Kasino, är låtskrivaren och gitarristen från Göteborg som skriver om brustna hjärtan. Med elektroniska trummor och akustiska gitarrer skapar han ett drömskt men samtidigt omedelbart musiklandskap 

Tid: fredag 20 mars 20.00 till 23.00Plats: Plan B, Malmö

Artisten Kasino spelar på Plan B under helgen. Foto: Luger

• Skånsk vispunk

Den skånske vispunkaren Rick Titrö uppträder ensam med elgitarr och munspel. Hans berättande texter på rå skånska är ofta samhällskritiska, ibland humoristiska och underfundiga. Han driver också nätfanzinet Facklor och Högafflar.

Tid: 21 mars 2026, 13.00 till 14.00Plats: Mötesplatsen Mittpunkten, Höör

• Naturexplosion i keramik och brons

Konstnären Anna R Kinman intar Klippans konsthall med sina skulpturer. Hon arbetar för både offentliga och privata miljöer och inspireras av naturens listiga linjer, former och färger. Utställningen pågår från 21 mars till 2 maj 2026.

Tid: vernissage lördag 21 mars 13.00 till 15.00Plats: Klippans Konsthall

Konstnären Anna R Kinman ställer ut på Klippans konsthall. Foto: Anna R Kinman

• Oboyorkestern hyllar Peps

Första av tre konserter under våren i Vallby Kulturhus. Oboyorkestern bjuder på konsert med hög standard. Peps Perssons låtskatt tolkas svängigt, bluesigt och underhållande. Med Micke Elofsson från Peps Blodsband.

Tid: lördag 21 mars 15.00 till 17.00Plats: Vallby Kulturhus, Hammenhög

Peps Persson. Foto: Maja Suslin/TT

• Göteborgssonen på sångbesök

Joel Alme har släppt ett nytt album och kommer till Malmö för att spela några toner ur sin senaste låtskatt. Kvällen bjuder på nytt, klasslöst material från en av Sveriges viktigaste textförfattare.

Tid: lördag 21 mars 20.00 till 00.00Plats: Plan B, Malmö

Joel Alme. Foto: Luger

• Snickra egen holk

Snickra en alldeles egen fågelholk. Varje hushåll som kommer får en byggsats, så långt det räcker. Ta med hammare, hörselskydd och fika. Passa på att gå en runda i Skogsträdgården på folkhögskolan.

Tid: söndag 22 mars 13.00 till 15.00Plats: Holma Folkhögskola, Höör

Snickra din egen fågelholk på Holma folkhögskola. Bilden är en arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanefolkblad.se

Sverige genomför just nu den kraftfullaste förstärkningen av totalförsvaret sedan kalla kriget. Det menar Länsstyrelsen Skåne som tillsammans med försvaret samordnar det skånska civila försvaret.

– Vi syftar då på den allmänna förmågeutvecklingen som pågår i Sverige just nu, som inte bara är riktad åt kommunerna utan flera delar av samhället, säger Kajsa Helmbring, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Skåne.

Tidigare har det förmedlats relativt lite medel till beredskapsarbetet på kommunal nivå. Samtidigt har det funnits höga förväntningar för de att klara exempelvis dricksvattenförsörjning och barnomsorg, både under fred och krig, enligt Kajsa Helmbring.

– Kommuner har helt enkelt inte haft ekonomiska medel till att satsa på detta tidigare. Men nu möjliggörs detta.

Sveriges kommuner får totalt 1,5 miljarder kronor till beredskapsarbetet. Medlen kommer från MCF, tidigare MSB. Bland annat går 490 miljoner till ett antal kommuner med särskild betydelse för försvaret. Vilka de är kan inte Kajsa Helmbring berätta. 

– Det är sekretess hur många eller vilka kommuner som är med i den kretsen av särskild betydelse. På sikt väntas dock flera kommuner få den investeringen, säger hon.

Kajsa Helmbring. Foto: Länsstyrelsen Skåne

Något kommunerna satsar de investerade pengarna på är så kallade trygghetspunkter som varit en framgångsfaktor i krigsdrabbade Ukraina, menar Kajsa Helmbring. De är inte regelrätta skyddsrum, men en plats man som privatperson kan besöka för att ladda mobil, få något varmt att äta och vila.

– Alla kommuner ska se till att det finns ett antal platser där man kan få reservkraft och vatten. Det är en grundläggande service som mycket av investeringarna kommer att gå till, säger hon.

I januari 2027 väntas en ny lagstiftning att träda i kraft som sätter ännu mer press på kommunerna. Den handlar om kommuner och regioners grundläggande beredskap och ansvar inför kris och krig.

Bland annat blir det då krav på att alla kommuner ska kunna upprätthålla de viktigaste funktionerna i kris och krig under två veckor, helt utan stöd utifrån. Som exempelvis dricksvattenförsörjning, avloppshantering och livsmedelsförsörjning.

– Det är en jättestor utmaning för samhället och kommunerna.

Ett försvars- och beredskapsarbete är viktigt för att bland annat visa främmande makter att det inte är värt att attackera Sverige, menar Kajsa Helmbring.

– Ett begrepp vi använder inom beredskapen är ”Man ska vara beredd, inte rädd”. Vi önskar så klart att krig inte ska drabba oss, men det är naivt att inte förbereda sig för det.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Totalförsvaret

Totalförsvaret är det civila försvaret, samhället, myndigheter och privatpersoner samt företag och civilorganisationer samt det militära försvaret.

Dessa pengar fördelas:

649 miljoner kan fördelas genom kommunöverenskommelsen.400 miljoner delas mellan kommunerna.490 miljoner går till ett antal kommuner med särskild betydelse för försvaret.

Stormningen av Kapitolium, Putins krigsförklaring mot Ukraina och Irakkriget. Det är alla händelser som tar plats i dokumentärfilmsregissören Raoul Pecks nya film ”Orwell: 2+2=5”. Som titeln antyder så är det här en film om den berömde författaren George Orwell och skapandet av hans mest berömda verk ”1984”. Men det är lika mycket en film om motstånd.

Syftet med filmen är att koppla ihop ovan nämnda och andra händelser med Orwells författarskap och hans motstånd mot manipulation och propaganda från politiker. Det är ett kul grepp, som åtminstone delvis lyckas. 

Skrämmande aktuell

I filmen får vi med Orwells egna ord, skickligt återberättade av skådespelaren Damian Lewis, höra om författarens syn på frihet, makt och sanning. Filmskaparna lyckas på ett skickligt sätt väva samman Orwells brev om arbetet med ”1984” med hans tankar om politik. Scener från de olika filmatiseringar som gjorts av “1984” klipps in och påminner oss om att mycket av det som skildras i romanen och filmen redan hänt eller är på väg att hända. 

Filmens budskap är ofta väldigt träffande. Som när citatet ”Vissa djur är mer jämlika än andra” (från ”Djurfarmen”) följs av bilder på parader för kommunistiska ledare. Eller när slagordet ”Frihet är slaveri” (från 1984) följs av bilder på förtryckta folkgrupper över hela världen.

Orwells ord om att totalitarismen kan segra var som helst känns skrämmande aktuellt. Det gäller förstås inte minst Trumps USA som filmen refererar till vid upprepade tillfällen. Men filmen är också en personlig berättelse. I dokumentären får vi veta mer om Orwells kamp mot tuberkulosen (som till slut tog hans liv), han kärlek till adoptivsonen och sorgen över fruns död i cancer. 

Effektfull lektion 

På det stora hela är ”Orwell: 2+2=5” en mycket sevärd dokumentär om motstånd mot förtryck och propaganda. Det blir dock lite för långt och lite för rörigt, vilket drar ner betyget en aning. Men med det sagt så är ”Orwell: 2+2=5” trots allt en effektfull lektion i hur man gör motstånd mot auktoriteter och en påminnelse om att Orwells ord är lika aktuella i dag som 1948, när den berömda romanen skrevs. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Höganäs är en av landets främsta kommuner när det gäller att förebygga självmord. I Suicide Zeros senaste kommunbarometer hamnar de på fjärdeplats.

En viktig förklaring är det nära samarbetet mellan budget- och skuldrådgivning och socialpsykiatri. Kommunen arbetar aktivt för att tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa kopplad till skuldsättning, som är en känd riskfaktor.

– Vi har utvecklat en metod där vi alltid ställer frågor om psykisk ohälsa. Om en person beskriver oro, ångest eller andra besvär går vi vidare och ställer frågor om suicidtankar, berättar Bodil Nordin, budget- och skuldrådgivare i Höganäs kommun, i ett pressmeddelande. 

Vid behov sätts stöd in snabbt, bland annat genom samtalsstöd och hjälp vidare till vård.

– Den stora vinsten är att vi kan agera direkt och kan vara säkra på att det finns hjälp att få utan dröjsmål, säger Bodil Nordin.

Kommunen erbjuder även krissamtal kopplade till skuldsättning utan behovsprövning.

– Vi erbjuder upp till tio samtal som du kan få utan behovsprövning. Det är lättillgängligt och har fallit väl ut, säger Daniel Ejlertsson, psykiatrisamordnare på kommunen. 

Metoden, som tagits fram lokalt, har spridits till andra kommuner och kombineras med utbildningsinsatser i psykisk hälsa för personal.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Har du tankar på att ta ditt liv? Här kan du få hjälp

Om det är akut och du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner, sök vård på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.

Kontakta en vårdcentral om du har svårt att klara av vardagen.

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101. Alla dagar 06.00-24.00.

Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt. Alla dagar 14.00-21.00.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80. Alla dagar klockan 21.00-06.00.

Jourhavande präst nås via 112. Alla dagar klockan 21.00-06.00.

SPES – Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd 020-181800. Alla kvällar 19-22.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Minds Äldrelinjen 020-22 22 33

Sveriges vatten- och avloppssystem står inför stora renoveringsbehov till följd av åldrande infrastruktur och nya krav på klimatanpassning. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten uppgår den årliga investeringsskulden till cirka 10 miljarder kronor.

I en skriftlig fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) lyfter Stina Larsson fram att dagens finansieringsmodell skapar ekonomiska utmaningar för landets kommuner, inte minst i Skåne.

– VA-frågan är i grunden ett kommunalt ansvar, men de yttre omständigheter vi ser idag gör att staten måste ta ett betydligt större ansvar nationellt, säger Stina Larsson.

Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ska va-system finansieras genom avgifter från användarna. Centerpartiet menar att detta slår hårt mot mindre kommuner där få invånare ska dela på stora investeringskostnader. För att hantera situationen föreslår partiet bland annat statliga lånegarantier och en översyn av lagen så att kommuner kan spara kapital under längre tid än de nuvarande tre åren, så kallad fondering.

– Att tillåta längre fonderingstider skulle märkas direkt i plånboken för invånarna genom att vi slipper de mest kraftiga och plötsliga taxehöjningarna. Med en mer långsiktig planering kan kommunerna hålla en jämnare nivå på avgifterna, menar Larsson.

Behovet av investeringar är stort i Skåne, där flera kommuner genomför kraftiga avgiftshöjningar. I exempelvis Hässleholm och Kristianstad har va-taxan i år höjts med uppemot 16 procent för att täcka kostnader för ledningsnät och nya reningsverk. Enligt Larsson är det inte bara en lokal fråga, då hela den skånska kusten påverkas när vattennivåerna stiger.

– Dagens system planerades i en tid när vi inte hade det tryck från klimatförändringar och extrema väderförhållanden som vi ser idag. Det kan inte längre bara betraktas som en lokal angelägenhet, säger hon.

I sitt svar till Stina Larsson betonar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att kommunerna har huvudansvaret för vattenförsörjningen. Hon hänvisar samtidigt till att regeringen för närvarande bereder förslagen från Va-beredskapsutredningen, som bland annat ser över framtida finansieringsmodeller.

Stina Larsson är dock kritisk till ministerns besked och beskriver det som ett ”ickesvar”.

– Regeringen konstaterar att frågan finns och att man bereder en utredning, men man ger inga faktiska besked. Man tar inte i frågan på riktigt, säger Larsson och varnar för konsekvenserna om ingen ny modell kommer på plats:

– Det som kan hända är att vi vid en olycka eller särskilda omständigheter hamnar i ett krisläge där vi står utan rent vatten. Vi behöver en långsiktig planering för att undvika det.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I slutet av juni arrangeras pridefestivalen i Trelleborgs kommun. Nu ställer sig kommunen tveksamma till att hissa prideflaggan under kommande festival, något Trelleborgs Allehanda var först med att rapportera om.

– Varför skulle vi? För mig handlar det om att vi ska vara neutrala. Kommunens flaggstänger ska ha kommunens egen flagga, svenska flaggan och EU-flaggan, säger Mathias Andersson (SD), kommunstyrelsens ordförande, till Trelleborgs Allehanda.

Sverigedemokraterna får kritik för sitt ställningstagande. Liberalerna i kommunen tycker att ”Trelleborg ska vara en stad för alla”.

– Vi har lagt ett initiativärende i kommunstyrelsen för att se till att det blir av, säger Kristoffer Lindstrii (L), kommunalråd i Trelleborg, till SVT.

Det var senast pridefestival i staden 2017. Då vajade prideflaggorna på kommunens flaggstänger.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se