Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
c2c4fd41a9a6a2beb234a87239dd3ec13ed13163Flera gator och torg stängs av under Malmöfestivalen som tågar in i staden under veckan. Själva festivalen börjar 7 augusti, men redan under måndagen har gator stängts av. Även busslinjer leds om och på vissa sträckor får kollektivtrafiken fler avgångar.
Avstängningar av gator börjar gälla måndag 3 augusti klockan 05 och förblir stängda fram till 18 augusti klockan 05.
Dessa är gatorna och torgen som påverkas:
• Norra Vallgatan, Mälarbron, Älvsborgsbron och Fiskehamnsgatan.
• Posthusplatsen.
• Stortorget och Gustav Adolfs torg stängs av. Detta omfattar även gatorna omkring: Kyrkogatan, Hamngatan och Frans Suellsgatan.
• Adelgatan, Själbodgatan, Kalendegatan och Baltzarsgatan stängs av under själva festivalen 17-02. Det gäller dock ej fordon som är på väg till en fastighet eller som har tillstånd.
• Altonaparken samt Kung Oscars Väg och Östra Slottsparken stängs av.
Även kollektivtrafiken styrs om under festivaldagarna. Under perioden 3-17 augusti leds flera busslinjer i centrala Malmö om. Det gäller framförallt bussar via hållplatserna Anna Lindhs plats, Malmö C, Gustav Adolfs torg och Davidshall. Stadens avstängningar gör även att en del bussar får en ändrad körväg.
Från och med måndagen syns vilka stadsbussar som får fler avgångar i Skånetrafikens app, det visas även där vilka hållplatser som flyttas eller inte trafikeras.
Tågen har även extra körningar under festivaldagarna.
Pågatågen kör extra från Malmö C till Eslöv via Lund.
Natten mot 10, 11 och 16 augusti kör de även extra pågatåg från Malmö till Helsingborg och Trelleborg. Även en ytterligare avgång kör från Malmö Hyllie till Helsingborg via Teckomatorp.
Trafikverket genomför underhållsarbete under 10 och 11 augusti på sträckan Lund-Kävlinge vilket förändrar tågtiderna.
På centralen kontrolleras biljetterna innan resenärerna går ner på perrongen.
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid.
Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån.
Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester.
Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister.
Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar.
– Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel.
Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson
Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna.
– Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon.
Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger.
Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket
– Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier.
– Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden.
Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång.
Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut.
– Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan.
Mannen nickar och håller med:
– Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området.
Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko.
Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson
Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet.
Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte.
Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken.
– Den är inte gjord för det flödet.
I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv.
– Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon.
”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia.
På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne.
Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson
– Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman.
De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare.
Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin.
– Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt.
Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson
Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt.
I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer.
1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av.
– Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien.
Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson
Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt.
– Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt.
Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion.
På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Sakägare
Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet.
En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet.
Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare.
Källa: GHB miljörätt
Berg- och moräntäkt
En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet.
Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen.
Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år.
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
TITLE: Grannarnas motstånd till planerad bergtäkt: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för en till strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen håller på att startas. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Bergtäktsplaner vid Söderåsen möter motstånd: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för en till strid.
Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån.
Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester.
Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister.
Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar.
– Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel.
Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson
Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna.
– Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon.
Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger.
Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket
– Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier.
– Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden.
Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen håller på att startas.
Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut.
– Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan.
Mannen nickar och håller med:
– Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området.
Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko.
Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson
Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet.
Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte.
Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken.
– Den är inte gjord för det flödet.
I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv.
– Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon.
”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia.
På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne.
Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson
– Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman.
De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare.
Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin.
– Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt.
Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson
Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt.
I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer.
1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av.
– Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien.
Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson
Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt.
– Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt.
Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion.
På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Sakägare
Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet.
En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet.
Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare.
Källa: GHB miljörätt
Berg- och moräntäkt
En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet.
Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen.
Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år.
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
TITLE: Grannarnas motstånd till planerad bergtäkt: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för en till strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen håller på att startas. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Bergtäktsplaner vid Söderåsen möter motstånd: ”Fullständigt barockt” DESCRIPTION: Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid. CONTENT: Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån. Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester. Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister. Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar. – Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel. Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna. – Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon. Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger. Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket – Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier. – Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden. Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång. Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut. – Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. Mannen nickar och håller med: – Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området. Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko. Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet. Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte. Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken. – Den är inte gjord för det flödet. I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv. – Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon. ”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia. På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne. Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson – Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman. De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare. Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin. – Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer. 1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av. – Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien. Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt. – Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt. Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion. På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sakägare Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet. Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. Källa: GHB miljörätt Berg- och moräntäkt En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet. Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen. Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
eedc1e266ce5b518bd5315d5a3ca80424942e304
eb07e58efae6b38bcba3d2330299daec0c4d5e78
068431ad6da1885fb214c2befb07263782b21959Malmö stad avråder tills vidare från bad vid Scaniabadet och Sundspromenaden efter att tecken på möjlig algblomning upptäckts.
Vid en tillsyn av Malmös badplatser på måndagen noterades att vattnet var grumligt i Västar hamnen. Vattenprover har nu skickats till laboratorium för analys och svar väntas inom några dagar.
– Därför avråder vi nu från bad vid Scaniabadet och Sundspromenaden tills vidare, säger Lars Johansson, enhetschef på fastighets- och gatukontoret.
Svart flagg har hissats vid badplatserna och Malmö stad följer utvecklingen.
– Om läget förändras kommer vi att uppdatera med ny information, säger Lars Johansson.
Barn och hundar är extra känsliga vid algblomning. Malmö stad uppmanar därför besökare att undvika kontakt med vattnet tills vidare.
– Vi rekommenderar därför hundägare som besöker hundbadet att vara extra observanta på algblomning, säger Lars Johansson.
acbbb504ca35dc264cf5f3c1e9baf2537cc6363459 435 personer besökte Malmö Sommarscen under sommaren, enligt Malmö stad.
Under sommaren har Malmö Sommarscen firat 20 år och tiotusentals Malmöbor har tagit del av de kostnadsfria kulturarrangemangen.
Särskilt populära var evenemangen i Pildammsparken.
– Pildammsparken är en av Malmö Sommarscens mest älskade spelplatser, där vi kan samla många människor kring både stora publikfavoriter och artister som publiken kanske upptäcker för första gången, säger Attila Juhasz, arrangemangschef på kulturförvaltningen i Malmö stad.
Malmö Sommarscen har även lockat besökare till andra platser i staden, såsom Färjeterminalen. Där har flera skräckklassiker visats.
– Vi vill att Sommarscen ska väcka nyfikenhet – inte bara på föreställningarna, utan också på Malmö. När vi tar kulturen till nya platser som Färjeterminalen ger vi publiken möjlighet att uppleva nya delar av Malmö genom konsten, säger Attila Juhasz.
Totalt besökte 59 435 personer något av evenemangen.
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552eFör Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet.
Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe.
– Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren.
För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. Skånes Folkblad har tidigare intervjuat Tina Kronberg Berggren om hennes aktivism för klimatet och kommande fängelsedom.
I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen.
Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat
Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När tidningen pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten.
– Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon.
Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne.
– Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet.
Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande.
– Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon.
Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat
Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon.
– Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister.
Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag.
– Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon.
Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull.
– Det kommer jag att göra.
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När Skånes Folkblad pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. Skånes Folkblad har tidigare intervjuat Tina Kronberg Berggren om hennes aktivism för klimatet och kommande fängelsedom. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När tidningen pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet.
Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe.
– Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren.
För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar.
I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen.
Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat
Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När Skånes Folkblad pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten.
– Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon.
Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne.
– Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet.
Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande.
– Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon.
Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat
Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon.
– Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister.
Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag.
– Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon.
Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull.
– Det kommer jag att göra.
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När Skånes Folkblad pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
TITLE: Hemma från fängelset: ”Jag har inte ångrat mig i en sekund” DESCRIPTION: För Tina Kronberg Berggren är frihet att kunna äta bär och ta ett dopp. Hon är idag den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. Efter att ha spenderat två månader på Ringsjöanstalten fortsätter hon att tänka på frihet och kämpa för klimatet. CONTENT: Efter att ha klippt upp staketet till Malmös flygplats sprang Tina Kronberg Berggren i april 2025 in på landningsbanorna tillsammans med en annan aktivist från Återställ våtmarker. De bar på en stor banderoll med budskapet “Förbjud torvbrytning”. Hon kedjade fast sig vid en stolpe. – Jag har inte ångrat mig i en sekund, det vill jag vara väldigt tydlig med. Sommarens värmebölja har verkligen stärkt känslan av att jag har gjort rätt, säger Tina Kronberg Berggren. För henne är värmeböljan en direkt påminnelse om klimatkrisen och att världen kan vänta sig en klimatkollaps om utsläppen inte minskar. Skånes Folkblad har tidigare intervjuat Tina Kronberg Berggren om hennes aktivism för klimatet och kommande fängelsedom. I mars dömdes hon vid Ystads tingsrätt för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och skadegörelse. Straffet gav henne två månader i fängelse och ett skadestånd på 3 269 kronor, plus 16 353 kronor i rättegångskostnader. Tina Kronberg Berggren ratade samhällstjänsten och nekade fotboja. Att sitta i fängelse blev som en fortsättning på aktionen. Vännerna Juliane, Sandra Inges Ilrot och Mattes som dök upp och dansade utanför anstalten när Tina Kronberg Berggren satt inne. Händelsen stängde ner hela anstalten. ”Vi blev inlåsta i en och en halv timme och visste inte vad som hände,” berättar Tina Kronberg Berggren och skrattar. Foto: Privat Hon är den tredje klimataktivisten som suttit i fängelse i Sverige. När tidningen pratar med henne på telefon har det gått en vecka sedan hon kom hem från Ringsjöanstalten. – Jag börjar bli människa igen. Men det känns lite som att jag fortfarande är kvar där. Jag tänker mycket på sånt som hänt där inne eller som jag uppskattar på utsidan, berättar hon. Huvudet gick på högvarv under de 37 dagar hon spenderade på anstalten. Sociala möten och fängelsejobbet tog upp mesta av tiden. Annars bestod dagarna av promenader med andra intagna, skrivande och yoga. Hon funderade också mycket på vad frihet innebär och berördes av de många möten med de andra kvinnorna som satt inne. – Frihet är att kunna ta ett dopp. Eller att kunna äta bären som jag själv odlar. Eller promenera utan övervakning. Sådana saker som man tar för givet. Hon ser på Kriminalvården ur ett annat perspektiv i dag och beskriver ett maktmissbruk och konstant ifrågasättande. – Det är bisarrt att de har “vård” i namnet. Det fanns ingen tänk kring vård över huvud taget. De hittar minsta lilla tillfälle att sätta dit dig, säger hon. Tina Kronberg Berggren när hon precis släppts från Ringsjöanstalten. Foto: Privat Som intagen kände hon sig privilegierad. De andra kvinnorna har inte på samma sätt valt att vara där, menar hon. – Det är ju orimligt att vi sätts i fängelse. Men det är någonting som också kritiseras från FN och Europakommissionen. Att stater använder sig av rättssystemet mot klimataktivister. Men hon förbereder sig redan inför nästa klimataktion. Snart sticker hon till Grimsås för att protestera mot Neova som bryter odlingstorv på området, trots att Länsstyrelsen gett företaget avslag. – Vi ska dit och stoppa maskinerna. De bedriver en olaglig verksamhet. Aktionen har redan pågått i en vecka och fortsätter ännu en vecka till, säger hon. Snart ska Tina Kronberg Berggren även till sitt första möte med frivården i Malmö. Hon har låg risk, vilket innebär övervakning i två år och ett möte var tredje vecka. Trots det tvekar hon inte på frågan om hon är beredd att sitta i fängelse igen för klimatets skull. – Det kommer jag att göra. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
6f22e80bd42c8ae7b8fa92bb62f2bf2b5783552e
cc1f1bc06473db873913db54c1702e6d996bda89
f9b3df36d13f65d0800676f42663cc24e1abe0d5Kommunal menar att dagens scheman för personal inom LSS i Malmö är ohållbar. Det är en systematisk brist på respekt för privatliv och hälsa, skriver fackförbundet.
Ohållbara arbetstidschema inom LSS, lagen om särskilt stöd, hotar både personalens arbetsmiljö och kvaliteten av de arbete som utförs varje dag, året runt, dygnets alla timmar i Malmö stad.
De senaste åren har personalen inom LSS i Malmö stad fått anpassa sitt arbetstidsschema efter olika schemaplaneringssystem och/eller bemanningssystem. Dessa system hanteras inte av personalen i verksamheterna/ boenden.
I stället sitter det assistenter som är långt ifrån verksamheterna och lägger scheman. Deras kunskap om verksamheterna eller vilka insatser som ska utföras är låg eller obefintlig. Det enda dom vet är att det finns X antal personal som på fyra veckor ska arbeta 19 arbetspass. Dag/ kväll samt varannan helg.
Resurspass är det senaste som man vill och redan har börjat införa i visa verksamheter. Det skapas rutiner kring schemaläggningar som cheferna ska följa, i vissa kommuner kallas de något så fint som ”bemanningsprinciper”. Dessa rutiner ger i sin tur negativ effekt för både personal och brukare där kvalitén och kontinuiteten går förlorad.
Så ser verkligheten ut idag bakom ohållbara schema. Schemana är pressade, ofta jobbar personalen kväll innan ledig helg för att sen gå på på morgonen måndagen efter. Ofta sker sena schemaändringar, ibland med bara någon dags varsel trots att avtalet säger att förändringar måste anmälas senast 14 dagar innan.
När frågan lyfts med arbetsgivaren av Kommunals fackliga företrädare, blir svaret att man hänvisar till en forskningsrapport där flexibilitet är avgörande för hållbara arbetstider. Men för personalens verklighet är det något annat, det är en kontrollfunktion där det inte finns möjlighet att påverka och vara delaktiga längre.
Det handlar om en systematisk brist på respekt för personalens privatliv och hälsa. Det handlar även om att respekten, varken för personalen eller de människor som LSS är tillför, inte är viktigt längre.
Arbetstidslagen och kollektivavtalet finns till för att skydda människor. Om reglerna redan är tydliga är frågan inte vilka regler som behövs utan varför det inte följs.
Men så länge arbetsgivaren ser oss som utbytbara brickor i ett excel-ark i stället för individer med behov av återhämtning – då har vi förlorat kontrollen. Undersökningar har visat gång på gång att inflytande över den egna arbetstiden är en av det viktigaste faktorerna för att personal ska vilja stanna kvar.
Låt personalen vara delaktiga i sin arbetsmiljö och sin schemaläggning. Det skapar trygghet, hållbarhet och engagemang.
Annika Löfstedt, facklig företrädare för Kommunal sektion Malmö vård och omsorg.
eaf3333c885f39721d4e1f9c2eb3bea7a56802f1Från och med 1 augusti erbjuder Region Skåne tre extra IVF-försök till barnlösa par. Men samkönade par och ensamstående föräldrar blir utan.
Par utan barn ges nu möjlighet till fler IVF-behandlingar inom Region Skåne, då man tidigare fått tre offentligt finansierade får man nu möjlighet till ytterligare tre försök.
Detta efter att regeringen gjort en riktad satsning för att öka barnafödandet i landet. Erbjudandet gäller från 1 augusti fram till 31 december 2026.
– Det är ju egentligen en väldigt snäv grupp som nu får denna möjlighet, säger Ystadsbon Emelie Solvestad, till P4 Kristianstad, som tillsammans med sin partner fått sin son Tage via IVF.
Det betyder alltså att par som är i behov av donerade könsceller inte får de ytterligare tre försöken. Enligt Region Skåne beror detta på att det råder brist på donerade spermier och ägg.
Emelie Solvestad betonar dock att det går i en positiv riktning att fler får extra hjälp med fler IVF-försök.
507b22311e18fccee1a83f921be5ba2b6103ae12En varm sommarhelg är åter kommen. Vi håller tummarna för uppehållsväder då många konserter är utomhus. Men en regndans kanske inte heller är helt fel? Helgen bjuder på funk, reggae, skånska toner och spansk het pop. Pick your fighter. Bon week-end!
• Kompromisslöst och drömlikt
Den alternativa popmusiken fyller Pildammsteatern när spanska Paula Cendejas uppträder under fredagen med sitt tyngre och mer kompromisslösa projekt La Cendejas. Där modern pop flätas samman med mörka urbana rytmer.
Tid: Fredag 31 juli, 19.00Plats: Pildammsteatern, Malmö
Paula Cendejas. Foto: A Polobts
• Snövit och Pandan i storskogen
Skånska Panda da Panda, känd för vilda livespelningar, kommer till stan med back up av Malmös Snövit aka SNX och reggaebandet Storskogen.
Tid: Fredag 31 juli, 17.30Plats: Folkets park, Malmö
Panda da Panda uppträder under fredag i Folkets park. Foto: Grant M Purdy
•Stadsfestival i öst
Fartfyllda och fullspäckade dagar pågår i detta nu i Kristianstad där stadsfestivalen är i fulltsving. Mer musik men även ett tivoli, häst och vagn och kaninhoppning. Live-framträdande blir det av bland annat Arvingarna, Dara som vann Eurovision och Greczula.
Tid: Torsdag 30 juli till Lördag 1 augustiPlats: Centrala Kristianstad
Greczula är en av många artister som uppträder på årets stadsfestival i Kristianstad. Foto: Anna Hållams/TT
• Sölvans
Den 1 och 2 augusti förvandlas Sölvesborgsgatan i Malmö till en gata fylld av loppis, designmarknader, livemusik, mat och dryck. Det ryktas även om en efterlängtad hundshow.
Tid: 1 till 2 augusti från cirka klockan 10.00Plats: Sölvesborgsgatan, Malmö
• Jorden runt
I familjeföreställningen Jorden runt har Professor Orlando och Herr L rest långt. De bjuder på en blandning av indiska reptrick, amerikanska sifferkonster, mexikansk tankeläsning, en färgglad djurparad från Afrika samt reseminnen från Frankrike. Föreställningen framförs av Harald Leander och Sven Yngve Oscarsson.
Tid: Lördag 1 augusti 14.00Plats: Sommarlunds dansbana, stadsparken i Lund
Familjeföreställningen Jorden Runt spelas upp i stadsparken i Lund.
• Kävlinge Hill carnival
Med inspiration från Notting Hill Carnival bjuder Kävlinge på sin alldeles egna variant. Med tunga basrytmer från bland annat Jamaica och Storbritannien, som spelas av skivvändarna Home Made Hi-Fi från Mamö och Stockholm Music Army. Gratis inträde och kryddstark mat.
Tid: Lördag 1 augusti 18.00Plats: Old Times Pub, Kävlinge
• På planetfärd till Kongo
Bandet Jupiter & Okwess bjuder på traditionella kongolesiska rytmer blandat med rock, funk och soul. I stället för att följa den klassiska rumban hämtar Jupiter & Okwess inspiration från ett brett spektrum av lokala musiktraditioner.
Tid: Söndag 2 augusti 19.00Plats: PIldammsparken, Malmö
Kongolesiska Jupiter & Okwess spelar i Malmö. Foto: Marcelo Quiñones