Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
b6508f4fe86bbea04e179dda54e4d00f64f89d72SMHI fortsätter att larmen om risk för skogsbrand och bränder i allmänhet i hela Skåne. Samtidigt finns inte beredskap i form av brandflygplan och helikoptrar i Skåne, enligt Myndigheten för civilt försvar.
Redan i tisdags varnade SMHI för skogsbrand i stora delar av Skåne. Under torsdagen och fredagen fortsätter varningarna och kommer att hänga kvar veckan ut.
– Det är mycket stor och lokalt extremt stor risk för bränder i skogsmark. Det gäller i hela västra Skåne men inte närmast kusten, säger Charlotta Eriksson, meteorolog på SMHI, till Sydsvenskan.
Elden kan uppstå både från gnistor från maskiner och blixtnedlslag. Därför bör man tänka på hur man beter sig i naturen och hålla koll på eldningsförbud.
Samtidigt som brandrisken höjs har även Myndigheten för civilt försvar (MCF) höjt beredskapen för flygplan och helikoptrar som kan vattenbomba, enligt P4 Kristianstad.
SMHI utfärdar varningar för brand i Skåne. Foto: SMHI
Helikoptrar i beredskap varierar under året från två till tio stycken. Men under torsdagen finns inga tillgängliga helikoptrar eller flygplan i Skåne, skriver Sydsvenskan. Två befinner sig i Frankrike.
Men just nu är sex lätta helikoptrar utplacerade i Jönköping, Västerås och Dala-Järna samt två flygplan i Nyköping. Depåer med pumpar finns även, och slangar som kan köras ut till bränder.
– Vi är inte i närheten av som det såg ut sommaren 2018, som är referensen, och inte i närheten av hur situationen är i Spanien och Frankrike för tillfället.
– Men vi måste ha beredskap för att hantera skogsbränderna. Just nu så är våra helikoptrar ute och jobbar på två stycken insatser, säger Anders Edstam, till Sydsvenskan.
11ba6f8e31fcd91bec00905031d7f07df5b63c01Dunkers kulturhus lägger ner Spektra Art Club för unga mellan 15 och 15 år. Det handlar om en budgetprioritering, menar verksamhetschefen. Vad som händer med klubbens lokaler är fortsatt oklart.
I drygt sex år har Spektra Art Club erbjudit unga från 15 till 25 år en ateljé, gratis konstmaterial och coachning på Dunkers kulturhus. I början av juli kom beskedet att att klubben stänger ned. Vilket SVT var först med att rapportera om.
– Vi har ökade kostnader för bland annat lokaler, el, säkerhet, personal och andra fasta kostnader, och därför behövde vi göra prioriteringar, säger Fredrik Öjbro, verksamhetschefen för Helsingborgs konsthall och Dunkers scener.
Han menar att det handlar om en budgetprioritering och ett budgetunderskott som måste hämtas hem.
Fredrik Öjbro, verksamhetschef för Helsingborg konsthall och Dunkers scener. Foto: Anders Ebefeldt
– Vi behöver anpassa verksamheten med omkring 3,5 miljoner kronor. Spektra är en del av de prioriteringar vi har behövt göra tillsammans med flera andra förändringar.
Det är ännu inte bestämt vad Dunkers kommer att göra med lokalerna i efterhand, menar Fredrik Öjbro. Men ateljémedarbetarna som ansvarar för båda ateljéerna kommer att under hösten lägga upp ett program om hur dessa ska aktiveras.
– Jag vill också trycka på att det inte handlar om att Spektra inte varit lyckat. Tvärtom. Men vi behöver använda våra resurser på ett sätt som gör att vi kan nå fler unga samtidigt som vi klarar vår budget, säger han.
– Därför avslutas Spektra i sin nuvarande form och vi tittar på andra sätt att arbeta.
Det sista tillfället för drop-in-verksamhet är 8 juli och en officiell avslutningsfest för Spektra Art Club är planerad 18 oktober. Det är även den allra sista dagen för konstklubben.
198a24ad7c8dde0fa3667bc252f2227ce28be924Musikteaterskolan i Bjärnum stänger ned sin verksamhet. Anledningen är bristen på pengar. Men starka reaktioner har väckts efter beslutet. Bland annat kräver KD en statlig utredning kring Folkbildningsrådets agerande.
Efter en lång tids osäkerhet står det nu klart att höstterminen på Musikteaterskolan i Bjärnum inte blir av. Skolan kan inte längre fortsätta med sin verksamhet.
Anledningen är att det saknas pengar, vilket Norra Skånes tidning var först med att rapportera om. Skolan skulle behövt samlat in nära fyra miljoner kronor för att höstens klass skulle kunna börja sin utbildning.
Under sina 40 år har skolan bland annat skolat artister som Shirley Clamp och Miriam Bryant.
– Kultursverige kommer att bli fattigare. Sedan kanske de sökande tar sig framåt genom andra banor, men det var många drömmar som gick i kras, säger Jörgen Strid, ordförande för stiftelsen som driver skolan, till Kb/NSk.
Det var ekonomiskt stöd från Hässleholms kommun som under förra terminen gjorde det möjligt för skolan att drivas vidare, något som inte var en självklarhet när Skånes Folkblad i fjol skrev om skolan.
Efter att Markaryds folkhögskola förra året gick i konkurs, efter 75 år, blev Eslövs folkhögskola istället huvudman till Musikteaterskolan. Det är nu det uteblivna stödet till Eslövs Folkhögskola som gör att de inte längre kan stå kvar som huvudman för Musikteaterskolan.
Efter 40 år lägger Musikteaterskolan i Bjärnum ner. Foto: Henrik Montgomery/TT
Efter att skolan sökt finansiering på annat håll utan att lyckats måste verksamheten avvecklas. Trots det höga söktrycket.
– Alla vill att vi ska finnas men ingen vill betala för det. Jag fortsätter hävda att det inte är ett regionalt problem, utan ett statligt. Vi förser hela landet med artister. Det är bara sorgligt faktiskt, säger Jörgen Strid.
Efter beskedet har det stormat kring nedläggningen. Bland annat då Folkbildningsrådet ska ha hanterat jämförbara avvecklingar av folkhögskolor på helt olika sätt, skriver Kb/NSk.
Man menar att de 345 årsplatser som försvann i och med att Markaryds folkhögskola gick i konkurs skulle kunna överföras till Eslövs Folkhögskola.
Men det blev ett tvärnej.
Istället beslutade rådet att platserna skulle fördelas på samtliga 152 folkhögskolor i landet, vilket inte är tillräckligt för att fortsätta driva kurserna i Eslöv.
När Kista Folkhögskola lades ned var det dock inte längre omöjligt att flytta deltagarveckorna. Något som upprör de ansvariga på Musikteaterskolan.
Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet. Foto: Folkbildningsrådet
– Men vi har fördelat pengarna utifrån det som kansliet och styrelsen sett som den bästa lösningen vid det aktuella tillfället. Vi försökte göra något som var så effektivt och bra som möjligt, säger Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet.
Nu har även Kristdemokraterna gett sig in i debatten. De kräver att regeringen granskar Folkbildningsrådets agerande i en statlig utredning.
– Det vi nu ser väcker allvarliga frågor om saklighet, konsekvens och likabehandling, säger Martin Hallander (KD), toppkandidat till riksdagen för Skåne läns norra och östra valkrets, i ett pressmeddelande.
96ce1aa4a495958b58f961af02dcc617a7302178Tidigare under veckan inträffade en arbetsplatsolycka i Kävlinge då en man i 50-årsåldern dog när han klämdes under en hjullastare. Polisen utreder nu en misstänkt arbetsplatsolycka.
Under måndag eftermiddag larmades Räddningstjänsten till en gård utanför Dösejbro i Kävlinge kommun.
En man ska ha klämts fast mellan en marken och skopan på en hjullastare, rapporterar SVT Skåne. Så fort Räddningstjänsten fått loss mannen fördes han till sjukhus med ambulans.
Även polis larmades till platsen.
Vid 21-tiden meddelade polisen på sin hemsida att mannen, som är i 50-årsåldern, avlidit av skadorna. Han ska ha varit på gården för att utföra någon form av arbete. Därav utreds nu dödsfallet som en misstänkt arbetsplatsolycka.
– Nu ska vi hålla förhör med vittnen och med personer som arbetar på gården för att se vad som orsakat olyckan, säger Filip Annas, polisens presstalesperson i region Syd, till svt.
5b8902e38a59afc89d8a2159e612e87df3c832e1Han är genusvetaren som börjat odla för att ta makten över maten och bli självförsörjande på tomatkross. På sitt instagramkonto blandar Daniel Blennow politik och odling och avhandlar allt från lägre matpriser till vattenbristen – som han inte tycker ska skyllas på Lommas poolägare. – Vi måste hitta strukturella lösningar på strukturella problem, säger han.
I kvarteret Bonden i Malmö blåser det friskt mellan husväggarna. Omringad av gator med namn som Oxelgatan, Kastanjegatan och Hortensiagatan bor Daniel Blennow med sin familj.
I villaträdgården blommar luktärtorna, gråärtorna torkar i sina skidor och äppelmustarmaskinen står redo för kommande äppelskörd.
– Det är en ny investering. Nu tar vi tillvara alla äpplen. Jag gillar ju inte mos, men must är gott, säger Daniel Blennow.
Familjen Blennow är en av tio familjer som är med i Botildenborgs beredskapspolitiska projekt Hemodlarna som vill omvandla villaträdgårdar till grönsaksland för ökad beredskap. Skånes Folkblad har tidigare skrivit om familjen Lindqvist/Hart som är med i samma projekt.
En av de första hemläxorna i projektet var att titta på Tina Qvarfordts dokumentär Kriget om fröerna. Filmen väckte ett behov hos familjen, att lära sig mer om matproduktion och jordbruksfrågor.
Tomaten ’Herodes’ nästan klar för skörd. Foto: Nea Magoo Eriksson
Men redan innan de gick med i odlingsprojektet fanns en målsättning om att bli helt självförsörjande på tomatkross. En tomatplanta av sorten Moneymaker ger ungefär tre till fem kilo tomater, enligt Daniel Blennows uträkning. Vilket betyder att 30 plantor borde räcka för att producera drygt 100 kilo.
De sista burkarna kok-konserverade tomater åt familjen upp i juni.
I takt med att odlingen växer, har även hans instagramkonto Urbana bondeklassen vuxit fram. Där talar han friskt om odling och politik – kontots två grundpelare. På bara några månader har han fått över två tusen följare.
– För ett tag sedan kollade jag lite statistik och då var 25 procent av mina följare från Stockholm, Göteborg och Malmö. Det betyder alltså att 75 procent inte kommer därifrån, säger han och lyfter på den egensnickrade grinden in till köksträdgården.
– Jag hoppas att det är en indikation på att jag når ut brett och även till folk som bor på landet.
Han betonar att han har mycket kvar att lära och inte är någon expert. Familjen har en trädgård på cirka 700 kvadratmeter och än så länge används bara en liten bit av ytan.
Daniel Blennow och Linn Borneskog med en nyplockad bukett från trädgården. Foto: Nea Magoo Eriksson
I ena delen finns köksträdgården med sina 29 tomatplantor, basilikabuskar, kål- och salladsväxter. Andra delen rymmer sambon Linn Borneskogs perenna odling och en liten damm där nyfallna äpplen flyter runt.
– Men desto mer jag lär mig om jordbrukspolitik, desto mer obegripligt tycker jag det är att högern lyckats äga jordbruksfrågan så hårt som de gör, säger han.
Han menar att högerpolitiken slagit sönder det svenska jordbruket och berättar att enligt statistik från Jordbruksverket har svenska jordbruksföretag från 1990 fram till i dag minskat med 43 procent.
– Samtidigt producerar vi inte mindre. Det innebär att de stora har blivit större och mindre företag slagits ut.
En tatuering på Daniel Blennows vad som läser ”Gå hem och slappna av” framför Linn Borneskogs blomplanteringar. Foto: Nea Magoo Eriksson
Han önskar se en skarpare jordbrukspolitik från vänstern. Där frågor som ekonomi, jordbrukets beroende av fossila bränslen och en realistisk omställning av jordbruket drivs hårdare.
– Om det är viktigt för klimatet att jordbruket ställer om måste det också finnas ett system som möjliggör det. Så att det inte hamnar på varje enskild jordbrukare, säger han och fortsätter:
– Det är inte många som hade gått med på att tjäna 50% lägre lön för klimatets skull som en del bönder skulle behöva göra för att ställa om. Man måste ju sätta mat på bordet.
När myndigheterna går ut med larm om vattenbrist planterar Daniel Blennow tomaterna djupare. Han tycker inte att vatten ska slösas på, men menar att vattendebatten framför allt borde handla om ledningsnät och underfinansiering av VA-system, istället för vattenförbud och att ta kortare duschar.
Första skörden gråärter som ligger och torkar. Foto: Nea Magoo Eriksson
Ledningsnät för dricksvatten samt spill- och dagvatten skulle, enligt Svenskt Vattens investeringsrapport, behöva en investering på 560 miljoner till 2040. Det motsvarar 31 miljarder per år. Just nu investeras 21 miljarder per år.
– Jag vill inte ens basha på poolägare i Lomma. Jag tror inte att vi strategiskt vinner denna fråga om vi bara försöker driva individuella lösningar, säger han.
– Vi måste sluta skälla på varandra och hitta strukturella lösningar på strukturella problem.
Familjen Blennow klarade av fjolårets mål med bravur. 100 kilo tomater och ett år senare har ribban höjts, nu innefattar även målet att producera 5 kilo torkade gråärtor.
– Det kändes fett att klara 100 kilo tomater och vara självförsörjande på tomatkross. Jag tror att vi ligger okej till jämfört med förra året, men det är svårt att avgöra eftersom jag har en hel del andra sorter i år, säger Daniel Blennow.
c6734f5851da9f3cba8a4da9449e98c7757d6f90Två rapporter från 2026 visar att många hbtqi-personer utsätts för diskriminering och att deras upplevda trygghet fortfarande är lägre än befolkninge i stort. Utvecklingen ger skäl till oro, menar RFSL.
RFSL:s trygghetsrapport från april visar att hbtqi-personer känner sig mindre trygga än befolkningen i stort och Folkhälsomyndighetens nya rapport om hbt-personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) visar att många utsatts för sexuellt våld.
– Jag är oroad. Siffrorna visar tydligt att hbtqi-personer känner sig mer otrygga än svenskar i allmänhet. Samtidigt utsätter högerextrema våra RFSL-avdelningar lokalt, och hbtqi-fientliga krafter vinner mark globalt, säger Felix König, generalsekreterare RFSL, i ett pressmeddelande.
– Det är allvarligt och ett politiskt misslyckande. Men det går att vända utvecklingen; nu måste regeringen och rättsväsendet agera.
Folkhälsomyndighetens undersökning bygger på enkäter där drygt 16 000 personer medverkat. Av de var cirka 1 000 homosexuella, bisexuella eller transpersoner.
– Rapporten är tänkt att ge en ögonblicksbild av hur de hbt-personer som svarat upplever och erfar sin SRHR, och det ger oss en fingervisning om hur läget är i stort, säger Kalle Röcklinger, utredare på myndigheten, till TT.
Rapporten indikerar att många har erfarenhet av sexuellt våld, både digitalt och fysiskt, men fysiska sexuella trakasserier var desto mer förekommande.
Enligt enkäten har mellan 18 och 40 procent av hbt-personer upplevt diskriminering och kränkande bemötande de tre senaste månaderna.
– Att frågan är ställd om de senaste tre månaderna indikerar att det är ganska vanligt förekommande och att det är någonting som är väldigt aktuellt, säger Kalle Röcklinger till TT.
Men rapporten visar också att många är nöjda med hälsan och sexlivet.
– Vi ska inte enbart måla en mörk bild av hbt-personers sexuella hälsa. De allra flesta har en god allmän hälsa, och hälften är nöjda med sitt sexliv. Man rapporterar också att relationerna är jämlika.
364b80fd9fd8d4e7dcbd98969f340bda36c13e22Mellan Sibbhult och Glimåkra planeras en 54 hektar stor solcellspark. Nu kan fynden av groddjur och salamandrar, som upptäcktes av kommunens samhällsbyggnadschef och en tidigare kommunekolog, påverka projektet.
Företaget Novar planerar att bygga en 54 hektar stor solcellspark i Östra Göinge, på mark som arrenderas av Glimåkra-Hjärsås församling.
Renewable Sweden, som företräder projektet, menar att de inte själva observerat groddjur eller salamandrar i området, men har fått bekräftat att kommunen observerat arter på platsen, vilket Kristianstadsbladet var först med att rapportera om.
Elin Lindblom, samhällsbyggnadschef i Östra Göinge kommun, och en kommunekolog var under försommaren och undersökte området där man planerar att bygga den stora solcellsparken. Vid ett tillfälle noterades salamandrar och vid ett annat grodor.
Upptäckt av djur kan påverka planerad solcellspark i Östra Göinge. Foto: Henrik Montgomery/TT
I en mejlväxling mellan henne och Novar bekräftar hon detta:
”Jag och före detta kommunekolog i Osby kommun och Östra Göinge kommun var ute på platsbesök tillsammans med boende den 3 juni. Vid detta tillfälle noterade vi flertalet mindre salamandrar i en vattenhölja”, skriver Elin Lindblom.
Enligt Renewable Sweden är området blött och fungerar som ett båtnadsområde för Linnebäcken. De kommer att utreda frågor om hydrologi och biologiska värden i den fortsatta miljöbedömningen och menar att det inte nödvändigtvis betyder att den planerade verksamheten kommer att innebära en stor miljöpåverkan.
De nya fynden kan dock komma att påverka det planerade bygget av solcellsparken, skriver Kristianstadsbladet.
97c557140eb207d24af7cb3f653475a9665b1d02Helgens regn har inte hållit i sig länge. Under tisdagen är det risk för skogsbrand i nästan hela Skåne, larmar SMHI.
Under söndagen och måndagen rådde lugnt läge till följd av skurarna under helgen, men det är ett kort uppehåll. Nu råder extra stor skogsbrandrisk under tisdagen i stora delar av Skåne, meddelar SMHI.
Det handlar framförallt om hur torr marken är och vindstyrkan. Blåser det mycket finns risken att branden lättare sprider sig.
”Var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus,” skriver SMHI.
Larmet gäller hela nordöstra Skåne och andra delar av Sverige.
bacebe8dbfe049e0219ac065b4e7dd3eef4eb8eaCenterpartiets ungdomsförbund vill införa vårdval för barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. De menar att fler aktörer skulle korta köerna och öka tillgängligheten, även i mindre orter.
Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar, men barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne hänger inte med.
Idag får bara omkring 60 procent av barnen ett första besök inom 30 dagar. Resten får vänta, trots att vårdgarantin är tydlig. Samtidigt är långa väntetider det vanligaste klagomålet i vården, enligt Region Skånes egna uppgifter. När över 80 procent dessutom får vänta för länge på behandling är det uppenbart: systemet fungerar inte.
Bakom siffrorna finns verkliga liv. Barn som inte klarar skolan, som isolerar sig hemma eller som halkar efter både socialt och kunskapsmässigt. För dem kan månader i kö få livslånga konsekvenser.
Problemet handlar inte bara om resurser, utan om hur vården är organiserad. Idag finns i praktiken bara en aktör: Region Skåne. Är du inte nöjd finns inget annat alternativ. Det innebär också att konkurrensen om personal är låg, vilket gör det svårare att förbättra arbetsvillkor och behålla kompetens.
Samtidigt ser vi konsekvenserna. Antalet barn som söker planerad vård utomlands, ofta i Danmark, har mer än fördubblats från cirka 600 år 2021 till omkring 1400 i år.
Region Skåne får ändå betala notan och ofta blir den högre än om vården hade utförts i Sverige. Det innebär att miljoner skattekronor lämnar Skåne istället för att investeras i den egna vården. Så kan vi inte fortsätta ha det.
Det här är också en klassfråga. Familjer med resurser kan lättare navigera systemet, söka privat hjälp eller driva på för snabbare vård. Barn i mer utsatta situationer riskerar istället att fastna i köerna, trots att de ofta har större behov. Det är inte jämlikt.
Fler aktörer skulle kunna bidra med kapacitet, korta köerna och skapa bättre tillgänglighet – inte minst i mindre orter där tillgången idag är sämre. Det skulle också möjliggöra specialisering, där olika verksamheter kan fokusera på exempelvis ADHD, autism eller depression. Framför allt skulle det ge familjer något de saknar idag: valfrihet.
Kritiker menar att vårdval riskerar att skapa ojämlikhet. Men dagens system är redan ojämlikt. Den största orättvisan är att inte få hjälp i tid.
Vi kan inte fortsätta som nu. Barns psykiska hälsa kan inte vänta.
Inför vårdval i BUP i Skåne.
Centerpartiets ungdomsförbund Skåne distriktsstyrelse.
037a05d698c64db4e5667c4e8c32c35cd1eecacfHan ser sig inte som någon våtmarks-aktivist, men Gustaf Perssons anlagda våtmark bidrar till biologisk mångfalden och renar vatten. För det tilldelades han 2026 vattenvårdspris av Skivarpsåns och Dybäcksåns vattendragsförbund.
Förutom att den är hem till flera nya fågelarter och grodor bidrar Gustaf Perssons anlagda våtmark, på gården i Ekarp utanför Slimminge, även till att området får renare vatten.
– Den agerar som ett slags filter för ämnen som kväve och fosfor. Det motverkar övergödning och gör att vattnet som rinner vidare ut i havet och åar håller sig mycket renare, berättar han.
Eftersom marken är belägen uppe på Romeleåsen rinner vattnet naturligt vidare ned mot Skivarpsån och Dybäcksån.
Gustaf Perssons anlagda våtmark. Foto: Privat
Sedan 2022 äger han marken och arrenderar ut stora arealer till bönder som odlar allt från vete, korn och havre. Men just den delen där våtmarken nu är anlagd har alltid varit en naturlig vattensänka, på grund av flödet från bäckravinen på åsen, därför bestämde han sig 2023 att skapa ett vattenhål.
– Det känns som att man har gjort rätt, att sätta av en bit till naturen, säger Gustaf Persson.
Våtmarken kräver inte mycket skötsel. Totalt är grönytan på 1,5 hektar och vattenområdet ligger på 0,8 hektar mark. Underhållet bekostas av Länsstyrelsen och de 6 000 kronorna han fick i prispengar från Skivarpsåns och Dybäcksåns vattendragsförbund har han redan en plan för.
– Det blir nog buskar, kanske hasselnötter, för att locka lite mer fåglar.
Känner du dig som en våtmarks-aktivist nu?
– Nej, det gör jag nog inte, säger Gustaf Persson och skrattar.
Har du planer på att skapa fler vattenhål?
– Nej, jag har inte så mycket mark. Men jag hoppas att andra blir inspirerade och sugna på att göra något liknande.