Tornevall Networks

Totalt kördes över 93 200 tåg i maj månad, vilket är ett nytt rekord för månaden trots omfattande banarbeten och problem med spårspring.

Enligt färsk statistik från Trafikverket nådde 88,7 procent av persontågen sin destination inom fem minuter efter tidtabell. Resultatet är en förbättring jämfört med samma månad de tre föregående åren.

Samtidigt som rekordmånga tåg rullar genomförs 1 800 planerade banarbeten under 2026 för att rusta upp järnvägen.

Punktligheten påverkades negativt av banarbeten och obehöriga i spår, där det sistnämnda försenade cirka 700 tåg. Kortdistanstågen var mest punktliga med 92,6 procent, medan fjärr- och snabbtåg hade lägst punktlighet på 73,7 procent.

– Längre resor innebär större risk för förseningar, bland annat när tågen närmar sig storstäderna och kan hamna bakom långsammare trafik. I maj 2001 kördes 54 000 persontåg – jämfört med över 93 000 i dag. Den täta trafiken gör att ett stopp snabbt påverkar många resenärer, säger Thomas Andersson, avdelningschef på Trafikverket.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Satsningen på den nya utbildningen är att öka förmågan att identifiera och värdera AI-skapat innehåll i vardagen. Den tar cirka 30 minuter att genomföra och har tagits fram i samarbete med forskningsinstitutet RISE.

Innehållet är uppdelat i fyra delar som fokuserar på hur AI påverkar informationsflöden och vilka konsekvenser det får när AI-material uppfattas som trovärdigt. Målgruppen är både den breda allmänheten och verksamheter som skolor och bibliotek.

– I en tid där AI alltmer formar vårt informationsflöde behöver vi stärka kunskapen om hur information skapas och sprids. Med ”Koll på AI” vill vi bidra till att fler blir medvetna i sin medieanvändning, säger Jan-Olof Lind, genereldirektör vid Medimyndigheten.

Martina Wagner är sakkunnig vid myndigheten.

– AI är redan en naturlig del i vår medievardag. Vi behöver alla tänka till om vad det innebär att en allt större mängd av det medieinnehåll vi dagligen möter och tar del av i våra flöden skapas med och sprids av AI, säger hon.

Satsningen har sin grund i ett regeringsuppdrag från 2024 om att stärka nationell medie- och informationskunnighet.

Utbildningen är kostnadsfri och fungerar som ett komplement till befintligt material på plattformen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Den genomsnittliga kötiden i Boplats Syd är drygt tre år. Det kan jämföras med nio år i Stockholm och närmare sju år i Göteborg.

Men trots korta köer bor unga kvar hemma längre i Skåne än i övriga landet. Kvinnor flyttar i genomsnitt hemifrån vid knappt 22 år och män vid nästan 23 år. En anledning är att många unga inte behöver flytta för att börja studera.

Rapporten visar också att 18 av länets 33 kommuner, trots relativt korta köer, bedömer att det finns ett underskott på bostäder för unga.

Ett ytterligare problem är att lediga lägenheter anses vara för dyra. Hyrorna i Stormalmö har ökat med fem procent per år mellan 2023 och 2025, vilket skapar ekonomiska utmaningar för yngre hyresgäster.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Vinden viner över Veberöd och trädtopparna svajar hit och dit. Det är så grönt att det nästan gör ont i ögonen. När Skånes Folkblad är på besök är det ungefär samma väder som dagen efter första maj. Då var det sol och blå himmel. Emil Nordh, montör och klubbordförande för IF Metall Sydvästra Skåne, var ute i trädgården och klippte gräset med sonen Lilleman.

Men ljudet den dagen kom inte från vinden. Utan från de flertalet Apache-helikoptrar som svävade ovanför dem. Influgna för att medverka i Försvarsmaktens stora Natoövning Aurora 26, som under drygt två veckor samlade 18 000 internationella soldater på olika platser i Sverige.

– Det smattrade så mycket och ruskade till i hela skogen. De är helikoptrar, men jag skulle nog kalla dem för dödsänglar, säger Emil Nordh.

Han har en förståelse för att det uppstår oro hos människor efter Rysslands invasion av Ukraina. Huruvida en ökad militär närvaro och upprustning bidrar till en tryggare värld är han desto mer osäker på.

– Följer man med i skräckpropagandan och upprustningshetsen tycker man väl att det är tryggt med massa militärer överallt, säger han och likställer det med en ökad närvaro av poliser:

– Blir man verkligen tryggare ju fler de är?

Emil Nordh. Foto: Nea Magoo Eriksson

Ett stenkast från familjens hus ligger Revingehed, ett av Sveriges största militära övningsfält. Där håller det skånska regementet P7 till, som varit värd för övningen. Apache-helikoptrarna flög nära den dagen. Enligt Emil Nordh var de nästan i höjd med trädkronorna.

– Vi hade hörselkåpor på oss eftersom vi höll på att klippa gräset. Men vi hörde dem ändå och vi blev ganska paffa. Även om vi visste att de fanns i området. 

Det är inte själva övningen i sig som han reagerar på. Utan det faktum att Sveriges medborgare inte fått vara med och rösta om att gå med i Nato eller besluta om DCA-avtalet som följde Nato-inträdet, berättar han.

DCA-avtalet är ett bilateralt avtal med USA som ger den amerikanska militären tillgång till 17 utvalda militärbaser i Sverige. Varav en är P7.

– Det känns som att den svenska demokratin bara blir smalare och smalare, säger han.

– Folk fattar inte att jänkarna kan ta över en mil bort härifrån, när de vill. Det finns inga begränsningar. De kan skicka kärnvapen och bestycka P7 och Revingehed när de vill. DCA-avtalet är för jävligt.

Emil Nordh och Lilleman. Foto: Nea Magoo Eriksson

I Sveriges avtal med USA finns det inget juridiskt bindande förbud mot att USA placerar kärnvapen på svensk mark. Till skillnad från Norge och Danmarks avtal. Ordet kärnvapen nämns inte en enda gång i det 37-sidiga DCA-avtalet.

Utanför familjens tomt löper en tågräls. Några turister cyklar förbi på dressin och vinkar samtidigt som Emil Nordh öppnar grinden mot rälsen med Lilleman i famnen. 

En lummig syrenbeklädd skogsväg leder till grannarna Tommy Petersson och Irene Engström. De har mycket att säga om allt som händer i närområdet, berättar han.

I över 40 år har de bott på sin gård i Veberöd. De tycker sig se förändringar och en ökad militär närvaro både sen landet gick med i Nato och DCA. Tidigare betade exempelvis tusentals kossor på fältet, men det spända omvärldsläget ökade militärens behov av ett pansarövningsfält och försvaret utökade sin mark.

Grannarna Tommy Pettersson och Irene Engström. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Det var nog den största besättningen kossor i Sverige. Tusentals fick slaktas, säger Irene Engström.

 Hon tycker att det mest obehagliga är att det är så normaliserat med upprustning i dag.

– Kanske är det ett nödvändigt ont, men jag saknar en riktig debatt. Militären har alltid företräde på något vis.

Tommy Petersson oroas över att naturen kommer att påverkas av den ökade militära närvaron. Irene Engström håller med: 

– Vi pratar aldrig om den mark som förstörts under krig. All biologisk mångfald som påverkas, och djuren.

Irene Engström betonar att det finns stora grupper som är emot upprustningen. Samtidigt som stödet för Nato ökat har även organisationer som Svenska Freds vuxit. På fem år har deras medlemmar mer än dubblerats från 6 000 till 20 000.

Marcus Nilsson, kommunikationschef för södra skånska regementet P7, menar tvärtom att försvarets närvaro bidrar till den biologiska mångfalden i området. När deras fordon river upp sand och jord skapar det en unik miljö.

– Vi smäller inte saker, spränger inte eller bombar. Vi låter inte gamla grejer ligga kvar i naturen som man gör i ett krig, säger han. 

– Och naturen får vara ifred så länge vi inte övar. Revingehed är ett fantastiskt naturområde och odlingsbar mark mår bättre i närheten av vårt fält eftersom det finns många insekter och pollinerare.

Marcus Nilsson, kommunikationschef på P7 Revingehed. Foto: Johan Nilsson/TT

Sedan förra sommaren betar det 150 kossor på fältet. Istället för att ha en stor arrendator av försvarsmaktens mark, finns nu istället flera stycken, enligt Marcus Nilsson.

Han understryker att inte mycket har förändrats kring Revingehed senaste åren. Förutom parkeringsförbud på fältet och den mer än fördubblingen av antalet soldater på plats. Han menar också att Försvarsmakten väldigt sällan möter kritik när de är ute och träffar närboende.

– Skåne är generellt väldigt försvarsvänligt och vi möter nog minst kritik här än någon annanstans i Sverige. Vi är ju dessutom en av Lunds kommuns största arbetsplatser.

Han lägger till att småbutiker i området också gynnas och att pizzerian i Harlösa förmodligen inte funnit där vore det inte för försvaret. 

Efter ett intensivt arbete med Aurora 26 är han äntligen ledig. Över telefonlinjen hörs barn ropa i bakgrunden. Han beskriver övningen som speciell för Sverige då det är första gången landet är värd för en övning efter Natointrädet.

Övningen har varit momentbaserad och försvaret har testat olika nya tekniker med attackhelikoptrar och ukrainska drönare. 

– Hela syftet med helikoptrarna är att de ska vara så farliga som möjligt, framförallt mot andra stridsfordon. 

Han beskriver Sveriges så kallade instrumenterade övningar som ett gigantiskt laserdome. Unik i sitt slag. Alla fordon har sensorer och alla vapen har lasrar som kan följas upp med gps.

– Systemet är väldigt avancerat och väldigt få andra länder har det. Därför är många intresserade av att komma hit och öva med oss.

Han menar att det är viktigt att ha bättre soldater, fordon och taktik med tanke på att Sverige är ett litet land med en liten armé.

– Ett mänskligt liv hos oss är ju oerhört värdefullt. Det är det inte i Ryssland. Vi vill hela tiden att våra soldater ska bli bättre än ryssarna.

Krig och fred på Emil Nordh. Foto: Nea Magoo Eriksson

Tillbaka i Veberöd betonar Emil Nordh att han inte är någon pacifist, men ska Sverige ha ett försvar ska det vara för folket och inte styras av utländska intressen. Fokus menar han istället borde ligga på att verka för fred, nedrustning, bistånd och internationell solidaritet. 

– Det är kanske omodernt i dagens samhälle. Men jag tror fortfarande på det. Det går inte att lösa världens problem genom att bomba alla man inte tycker om.

Han lyfter på stängslet som omgärdar grannarnas getter. På fingrarna har han tatuerat krig och fred i versaler.

– Jag hade en kort period där jag funderade på att ta en militärtjänst. Det var ingen speciellt seriös tanke. Jag ville mest ut i världen. Men morsan bröt ihop. Då tatuerade jag mig, berättar han. 

– Inte lika populärt att ta värvning med de tatueringarna.

Emil Nordhs son heter egentligen något annat, men kallas ofta för Lilleman.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Enligt Naturskyddsföreningen bryter den ökade användningen av fossilda drivmedel en lång trend av minskat fossilberoende och gör svenska hushåll mer sårbara för stigande oljepriser.

– Sverige var på rätt väg för att minska sitt oljeberoende. Nu har regeringen vänt utvecklingen och gjort oss mer beroende av fossila drivmedel precis när världen gått in i en ny period av stigande oljepriser. Det gör svenska hushåll och företag mer sårbara samtidigt som klimatomställningen bromsas, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Mellan åren 2015 och 2022 minskade drivmedelsanvändningen stadigt med totalt 24 procent. Efter 2022 vände utvecklingen och användningen ökade med 13 terawattimmar under mandatperiodens första tre år. Naturskyddsföreningen pekar på sänkt reduktionsplikt, sänkta drivmedelsskatter och en inbromsad elektrifiering som främsta orsaker till trendbrottet.

Organisationen betonar att även Socialdemokraterna och Centerpartiet stödjer sänkta priser på fossila bränslen.

– Nästan alla partier vill idag sänka priset på fossila drivmedel. Men då måste de också svara på hur Sverige ska kunna minska sitt oljeberoende. Man kan inte samtidigt säga att man vill göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen och bedriva en politik som ökar användningen av dem, säger Beatrice Rindevall.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Vems fel är egentligen den höga arbetslösheten i Sverige? Frågar man Tidöregeringen beror det på invandringen och att människor är latoxar som släpar benen efter sig.

I boken Den onödiga arbetslösheten försöker nationalekonomen Jakob Segerlind reda ut varför arbetslösheten i Sverige är så hög. Till sin hjälp väljer han att kontrastera Sverige mot hur man gjort i USA senaste decennierna.

Den svenska synen på arbetslöshet är förlegad och konservativ, menar han. USA är kanske inte det landet man brukar vilja blicka mot när det kommer till politik. Men i det här fallet gör de kanske något rätt. För det finns vissa ”sanningar” som svenska nationalekonomer kanske behöver göra upp med.

Inflationsinferno

En av dem är att man måste ha en viss andel arbetslösa för att hålla nere inflationen. Om utbudet på arbete är för stort skulle man dra igång ett vansinnig inflationsinferno. Hög arbetslöshet är priset man får betala för låg inflation, menar man ofta. Den bilden har utmanats av nationalekonomer i USA. Dels efter finanskrisen på 90-talet, men också efter den ekonomiska kraschen 2008 fick de bevis på att dessa teorier inte stämmer.

Även i Sverige finns nyttiga lärdomar att dra. Efter finanskrisen 2008 låg arbetslösheten i Norr- och Västerbotten på runt tio procent. Experter slog fast att det hade att göra med att arbetskraften var dåligt utbildad eller felmatchad efter företagens behov.

Runt 2017 tog de stora investeringarna fart i norra Sverige. Efterfrågan på svenska råvaror ökade och något hände. Människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden kom i arbete. När efterfrågan på arbete gick upp sjönk arbetslösheten. Man kunde alltså att få människor i arbete utan att kalla dem lata eller påstå att de inte gjorde tillräckligt för att bli anställningsbara.

Idag har Norrbotten lägst arbetslöshet i Sverige, Västerbotten har den fjärde lägsta. Båda regioner ligger runt fyra procent och den låga arbetslösheten där har inte vevat igång någon vanvettig lönespiral.

Skånska arbetslösheten

Detta för oss osökt in på läget i Skåne. Här ligger arbetslösheten runt nio procent. Även om förutsättningarna inte ser likadana ut här som i norr finns det fortfarande sätt att få människor i arbete genom statliga investeringar.

Exempelvis satsningar på bostadsbyggande. I stora delar av länet råder bostadsbrist. Järnvägsnätet är i stort behov av utbyggnad och underhåll. Vatten- och avloppsnäten är i behov av enorma investeringar. Vården går med enorma underskott.

Det finns saker att göra. Vår nuvarande regering har inte varit så intresserade av det. Högern avskyr statliga investeringar som stimulerar arbetsmarknaden. En hög arbetslöshet skjuter över mer makt till arbetsgivarna som kan driva på för att hålla nere lönerna.

Köpt högerns världsbild

Men Segerlind höjer också ett varningens finger för de statliga investeringarna. Riksbanken skulle kunna få för sig att höja räntan alldeles för tidigt för att dämpa risken för inflation. Segerlind menar att Riksbanken måste våga ha is i magen. Dessutom krävs ett större samspel mellan myndigheter, politiker och experter utanför Riksbanken.

Han menar också att Riksbanksfullmäktige i Riksdagen måste få ett större inflytande att ge direktiv åt Riksbanken och att granska den.

Jakob Segerlind tillför nytt och fräscht syre i den svenska debatten om arbetslöshet. Han bevisar att det kanske är dags att göra upp med gamla käpphästar. Allt för länge har man köpt högerns världsbild om att man måste ha en viss mängd arbetslöshet för att hålla nere inflationen.

Det är tacksamt och enkelt att istället skylla på invandrare eller att kalla folk för lata.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Vems fel är egentligen den höga arbetslösheten i Sverige? Frågar man Tidöregeringen beror det på invandringen och att människor är latoxar som släpar benen efter sig.

I boken Den onödiga arbetslösheten försöker nationalekonomen Jakob Segerlind reda ut varför arbetslösheten i Sverige är så hög. Till sin hjälp väljer han att kontrastera Sverige mot hur man gjort i USA senaste decennierna.

Den svenska synen på arbetslöshet är förlegad och konservativ, menar han. USA är kanske inte det landet man brukar vilja blicka mot när det kommer till politik. Men i det här fallet gör de kanske något rätt. För det finns vissa ”sanningar” som svenska nationalekonomer kanske behöver göra upp med.

En av dem är att man måste ha en viss andel arbetslösa för att hålla nere inflationen. Om utbudet på arbete är för stort skulle man dra igång ett vansinnig inflationsinferno. Hög arbetslöshet är priset man får betala för låg inflation, menar man ofta. Den bilden har utmanats av nationalekonomer i USA. Dels efter finanskrisen på 90-talet, men också efter den ekonomiska kraschen 2008 fick de bevis på att dessa teorier inte stämmer.

Även i Sverige finns nyttiga lärdomar att dra. Efter finanskrisen 2008 låg arbetslösheten i Norr- och Västerbotten på runt tio procent. Experter slog fast att det hade att göra med att arbetskraften var dåligt utbildad eller felmatchad efter företagens behov.

Runt 2017 tog de stora investeringarna fart i norra Sverige. Efterfrågan på svenska råvaror ökade och något hände. Människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden kom i arbete. När efterfrågan på arbete gick upp sjönk arbetslösheten. Man kunde alltså att få människor i arbete utan att kalla dem lata eller påstå att de inte gjorde tillräckligt för att bli anställningsbara.

Idag har Norrbotten lägst arbetslöshet i Sverige, Västerbotten har den fjärde lägsta. Båda regioner ligger runt fyra procent och den låga arbetslösheten där har inte vevat igång någon vanvettig lönespiral.

Detta för oss osökt in på läget i Skåne. Här ligger arbetslösheten runt nio procent. Även om förutsättningarna inte ser likadana ut här som i norr finns det fortfarande sätt att få människor i arbete genom statliga investeringar.

Exempelvis satsningar på bostadsbyggande. I stora delar av länet råder bostadsbrist. Järnvägsnätet är i stort behov av utbyggnad och underhåll. Vatten- och avloppsnäten är i behov av enorma investeringar. Vården går med enorma underskott.

Det finns saker att göra. Vår nuvarande regering har inte varit så intresserade av det. Högern avskyr statliga investeringar som stimulerar arbetsmarknaden. En hög arbetslöshet skjuter över mer makt till arbetsgivarna som kan driva på för att hålla nere lönerna.

Men Segerlind höjer också ett varningens finger för de statliga investeringarna. Riksbanken skulle kunna få för sig att höja räntan alldeles för tidigt för att dämpa risken för inflation. Segerlind menar att Riksbanken måste våga ha is i magen. Dessutom krävs ett större samspel mellan myndigheter, politiker och experter utanför Riksbanken.

Han menar också att Riksbanksfullmäktige i Riksdagen måste få ett större inflytande att ge direktiv åt Riksbanken och att granska den.

Jakob Segerlind tillför nytt och fräscht syre i den svenska debatten om arbetslöshet. Han bevisar att det kanske är dags att göra upp med gamla käpphästar. Allt för länge har man köpt högerns världsbild om att man måste ha en viss mängd arbetslöshet för att hålla nere inflationen.

Men det är tacksamt att istället skylla på invandrare eller att kalla folk för lata.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Skatteverkets nya lägesbild visar att mellan två och tre procent av befolkningen bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

Myndigheten uppskattar att minst 65 000 personer är folkbokförda trots att de borde ha avregistrerats som utflyttade.

För att motverka brottslighet föreslår Skatteverket nu ökad användning av biometri, såsom ansiktsbilder och fingeravtryck.

Myndigheten vill även se ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter gällande personers rätt att vistas och arbeta i landet. Rapporten visar även att cirka 110 000 till 185 000 personer beräknas leva i Sverige utan person- eller samordningsnummer, det senare är något som tilldelas personer som inte varaktigt bor i Sverige.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Regeringens utredning om en likvärdig förskola föreslår att både barngruppernas storlek och personaltätheten ska regleras. Förslaget välkomnas av Kommunal.

– Nu finns det ett skarpt förslag och det finns inget att vänta på längre. Inget mera snack, nu krävs verkstad från Sveriges politiker. Det förtjänar både barnen och personalen i förskolan, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.

För stora barngrupper och för få anställda i förskolan har länge varit en stridsfråga för fackförbundet. Enligt Kommunal drabbas både barnen och personalen av bristande resurser. 

– Förskolan är grunden för det livslånga lärandet. För att kunna fullfölja det uppdrag som förskolan har behövs förändringar, både när det gäller personal och ekonomiska resurser, säger Kim Lundeborg, för i Kommunal Malmö.

Redan i dag finns rekommendationer från Skolverket om hur stora barngrupperna bör vara. Trots det är det många kommuner som inte lever upp till riktlinjerna.

I Malmö är sju av tio barngrupper större än Skolverkets rekommendation.

– Det ser olika ut på olika förskolor. På vissa förskolor har det funnits åtta anställda på 60 barn, säger Kim Lundeborg.

Enligt Kommunal får den låga bemanningen konsekvenser för både arbetsmiljön och kvaliteten i verksamheten.

– Hur mycket man än vill ge känner man ändå att man inte har gett hundra procent. Man går hela tiden med känslan av att inte räcka till, säger Linda Culum, för i Kommunal Malmö.

Samtidigt menar förbundet att storleken på barngrupperna inte ger hela bilden.

– Det ser väldigt annorlunda ut på olika platser i Malmö, säger Kim Lundeborg.

Förbundet anser därför att personaltätheten är ett viktigare mått och vill se tydliga krav på antalet anställda per barn. Det är också något som föreslås i utredningen.

– Kommunals vilja är inte bara att minska barngruppernas storlek, utan också att öka antalet anställda per barn. Man måste arbeta från båda håll, säger Kim Lundeborg.

Linda Culum från Kommunal menar att barnskötare ofta upplever att de inte räcker till. Foto: Hiram Li

För att förändringen ska bli verklighet krävs enligt Kommunal att utvecklingen vänder.

– De senaste åren har kraven ökat, men resurserna har inte följt med. Tvärtom har resurserna minskat. Läroplanen har förändrats, uppdraget har blivit större och ansvaret har ökat, säger Kim Lundeborg.

Om inga åtgärder vidtas riskerar det i slutändan att gå ut över barnen, varnar förbundet.

– I slutändan innebär det att barnen inte får den utbildning och den verksamhet som de har rätt till, säger Kim Lundeborg.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Totalt uppnådde 70,7 procent av eleverna i årskurs 6 betygskriterierna i samtliga ämnen, vilket är den högsta siffran sedan 2022. Vollsjöskolans sjätteklassare står för den största förbättringen med en ökning på 31 procentenheter. Även i årskurs 9 stiger resultaten och gymnasiebehörigheten har ökat från 69,2 till 74,5 procent inför sommarens lovskola.

– Det här är ett resultat av hårt arbete från all skolpersonal och vi är såklart glada över att se effekt att våra långsiktiga satsningar. Samtidigt är vi inte nöjda. Varje elev som lämnar grundskolan utan full behörighet är en elev för mycket, säger Tina Bjerström Alsnäs, verksamhetschef för grundskola i Sjöbo kommun.

Trots förbättringarna betonar ledningen att arbetet fortsätter då niornas nivå ännu inte når upp till riksgenomsnittet.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se