Tornevall Networks

Under två dagar sattes tredjeårselever från sex gymnasieskolor på prov i både teoretiska kunskaper och praktiska moment som lödning, elkoppling och energioptimering.

Tävlingen syftar till att lyfta ett yrke där efterfrågan är hög och framtiden ser ljus ut. 

Ett av momenten var lödning där deltagarna kapar rör och lödar ihop dem. Poängsättningen handlar om både hur mycket spill det blir, hur mycket sot (ska helst vara helt rent) och hur täta fogarna är. Glömmer man skyddsglasögon när man lödar blir det poängavdrag.

– Det här är ett yrke med enorm efterfrågan, även om det fortfarande är något av en doldis. I takt med klimatförändringarna ser vi ett stadigt växande behov av både kyl- och värmeanläggningar på allt från sjukhus och äldreboenden till privata bostäder, säger Katarina Hollosy Boo, kommunikatör Byggnads Skåne. 

Linus Holm som vann skol SM i kyl- och värmepumpsteknik. Foto:

Trots en attraktiv ingångslön på cirka 40 000 kronor och en god arbetsmiljö, är yrket fortfarande relativt okänt för många.

– Utbildningen är en inriktning inom VVS-programmet som leder direkt till jobb, helt utan krav på lärlingstid. Det är ett tekniskt och skonsamt arbete utan de tunga lyft eller förslitningsskador som annars är vanliga inom byggbranschen, säger Katarina Hollosy Boo.

Ett av momenten var lödning där deltagarna kapar rör och lödar ihop dem.

Årets individuella vinnare blev Linus Holm från Polhemsskolan i Gävle, tätt följd av Oliver från värdskolan i Malmö. Titeln som bästa skola gick till Jämtlands Gymnasium i Östersund. Branschorganisationen SKVP betonar att samtliga deltagare visat på en hög nivå som bådar gott för branschens framtid.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I mars uppgick den genomsnittliga rörliga räntan till 2,62 procent hos de åtta största bolånebankerna. Skillnaden mellan banken med högst respektive lägst ränta var 0,26 procentenheter, vilket för ett lån på två miljoner kronor innebär en merkostnad på drygt 5 000 kronor per år.

– Skillnaderna mellan bankerna kan få stor betydelse i plånboken. Det är därför ett bra skäl till att jämföra villkor, kontakta banken och fråga om du verkligen har den bästa räntan du kan få, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Allt fler hushåll väljer nu att binda sina lån som en följd av osäkerheten i omvärlden. Andelen kunder med bunden ränta ökade från 17,5 procent i februari till 33 procent i mars.

Moa Langemark poängterar att snitträntorna är ett bättre riktmärke än listräntorna vid förhandling. 

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I onsdagens Skånes Folkblad kunde vi läsa att Region Skåne ska starta en utredning om att omvandla Skånetrafikens verksamhet till ett aktiebolag. 

I Skånetrafikens trafikförsörjningsprogram har vi kunnat läsa om mål som närhet, nåbarhet, inkludering och resurseffektivitet.

Biljettpriserna för kollektivtrafiken i Skåne och övriga Sverige subventioneras just för att kollektivtrafiken skall inkludera alla. Den ska fungera ute på landsbygden. Den ska erbjuda funktionshindrade att åka kollektivt. Hela regionens invånare skall känna sig välkomna att resa även på tider utanför rusningstid när en buss eller ett tåg inte går med vinst. 

Det här är mål som även ett regionalt ägt Skånetrafiken fortsatt skulle kunna ha. Men nu i form av ytterligare ett bolag som ska tjäna pengar på trafiken. Och då är risken stor att buss och tåglinjer dras in. Att avgångar som tar vårdpersonal till sitt arbete på tidiga morgnar och nätter inte avgår på grund av att dom inte går med vinst. 

Vi på Pågatågen får i dagarna besked om vem som ska bli vår nästa arbetsgivare. Budgivningen om vem som ska lägga lägst bud är i full gång. Lägsta anbud vinner och förlorarna i en anbudsprocess är alltid personalen och i slutändan resenärerna. 

Vi på Seko klubb Pågatåg ser att bolagiseringar och vinster i välfärden går tvärtemot vad medborgarna i regionen vill ha, och anser att en utredning är bortkastade pengar och ett demokratiskt misslyckande. Vi behöver ingen utredning för att förstå vad som gått fel med den skånska kollektivtrafiken, och lösningen är aldrig bolagisering. En bolagisering är enligt oss en kort ljus tid för konsulter och lobbyister, tätt följt av någon form av skandal, försämring av verksamhet, dyrare produkt, personalnedskärning och sjukskrivningar. 

Vårt förslag är att rikta om utredningen för att utreda det sammanlagda värdet på en fungerande kollektivtrafik om den skulle utförts i regional regi. Både samhällsvärdet och det ekonomiska värdet. 

Styrelsen på Seko Klubb Pågatåg 

I ett nytt skattepolitiskt program föreslår Tjänstemännens centralorganisation, TCO, att skatten på arbete sänks till förmån för högre skatt på kapital, konsumtion och miljöutsläpp.

TCO:s 12 medlemsförbund betonar att det totala skatteuttaget behöver öka för att möta utmaningar inom försvar och demografi. Enligt förslaget bör den statliga inkomstskatten sänkas samtidigt som kapitalbeskattningen görs mer enhetlig. Organisationen förordar breda skattebaser framför höga skattesatser.

TCO-ordföranden Therese Svanström uppmanar nu partierna inför höstens val att ta initiativ till en bred skatteöversyn.

–  Skattesystemets utformning är en central del av förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att skattesystemet utformas så att det ger goda förutsättningar för jobb och tillväxt är nyckeln till att långsiktigt säkra välfärdens finansiering, säger Therese Svanström.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

En kö har bildats utanför beställningsluckan på Helsingburgers restaurang i Mellersta hamnen. Inne i lokalen ligger doften av frityrolja och stekos tung.

Det är lunch och tempot är högt. Ett kvitto rivs av, ett nytt skrivs ut. Burgare vänds på stekbordet, bröd delas och fritösen går i omgångar.

Här arbetade Hossein Mohammadi i närmare fem år. Han hade ofta ansvar för både öppning, lunchservering och stängning av restaurangen. Vissa dagar fick han även rycka in på systerrestaurangen i Limhamn, vilket innebar arbets­dagar på upp till 14 timmar.

– Jag fick aldrig någon övertidsersättning när jag var tvungen att jobba längre, säger han.

Det fanns heller ingen möjlighet att sjukskriva sig eller ta semester. Under sina fem år på restaurangen var han ledig totalt tre dagar. Trots detta betalades ingen semester­ersättning ut.

– Ägaren sa att jag åt på restaurangen och att det motsvarade kostnaden för min semester, berättar han.

Tidningen har tagit del av hans lönespecifikationer. Där saknas semesterersättning helt. I stället har arbetsgivaren angett att två semesterdagar tagits ut. Exakt samma uppgifter återkommer varje månad, oavsett år.

– Han skickade sällan lönespecifikationer, och när han gjorde det använde han samma som tidigare. Jag har aldrig haft någon semester, förklarar han.

Trots de dåliga villkoren fortsatte Hossein Mohammadi att arbeta på restaurangen. Enligt honom berodde det på att det var svårt att hitta andra jobb. Han upplevde att det var bättre att acceptera situationen än att stå utan inkomst.

– Ägaren sa att vi var en familj och att vi skulle stötta varandra.

Relationen försämrades dock. Under hösten 2025 började ägaren själv arbeta på restaurangen. Han hanterade maten på ett sätt som ledde till klagomål från kunder.

– Han hade inte handskar och arbetade väldigt smutsigt, säger Hossein Mohammadi.

När han tog upp det blev ägaren arg.

– Det var nära att han skulle börja slåss, men det finns kameror i restaurangen så det hände aldrig.

Några veckor senare fick Hossein Mohammadi sparken. Ägaren hade sålt gatuköket i Mellersta hamnen och ansåg att han inte behövdes på de andra restaurangerna. Någon uppsägningstid blev det inte fråga om.

När han senare ringde för att fråga om han kunde få sin innestående semesterersättning utbetald fick han nej.

– Han sa att jag kan göra vad jag vill, men att han aldrig kommer att ge mig några pengar, berättar han.

Enligt Hossein Mohammadi har ägaren satt i system att anställa människor i utsatta situationer. På så vis kan löner hållas nere och arbetsrättsliga regler kringgås utan att någon protesterar. 

– Jag var en av dem som hade det bäst. Det fanns många som hade det mycket värre. Han hittar människor som är beroende av honom och utnyttjar dem, säger han.

Hossein Mohammadi fick sluta jobba utan uppsägningstid. Foto: Hiram Li

Han är inte ensam om att vittna om dåliga arbetsförhållanden på Helsingburger. Flera tidigare kollegor har liknande erfarenheter. De beskriver långa arbetsdagar, utan möjlighet till ledighet, och en ägare som inte betalar ut övertid eller semesterersättning.

Många uppger att de, liksom Hossein Mohammadi, fått sparken utan förvarning. Två av dem berättar att ägaren därefter vägrat lämna ut intyg som bekräftar uppsägningen.

– Jag behövde det för att få A-kassa, men han sa att jag var tvungen att ge honom 2 000 kronor för att jag skulle få det, berättar Fazel Khuda, en av dem som arbetat på restaurangen.

Flera tidigare anställda vittnar också om att lönerna varit mycket låga. En av dem är Ali. Han sitter i en bilverkstad i Malmö med en kopp te i handen. Av rädsla för repressalier vill han vara anonym. Tiden på Helsingburger minns han väl.

– Det var inte alls ett bra jobb, berättar han.

Restaurangen Helsingburger på Limhamn. Foto. Hiram Li

När han arbetade på restaurangen var han asylsökande och hoppades få uppehållstillstånd genom arbete och skatteinbetalningar. För detta krävdes att han arbetade minst ett år med en månadslön på över 13 600 kronor. Senare höjdes kravet av Migrationsverket till cirka 28 000 kronor.

Ägaren gick med på en lön på 15 000 kronor efter skatt. Men varje månad tvingades Ali ta ut flera tusen kronor i kontanter och lämna tillbaka till ägaren. Kvar blev under 10 000 kronor i månaden. För detta arbetade han tio timmar om dagen, sex dagar i veckan, något som motsvarar en timlön på cirka 40 kronor netto. Uppgifterna styrks av underlag som Skånes Folkblad tagit del av. Av dem framgår att han varje månad tagit ut 5 000 kronor.

– Jag hade inte mycket val. Jag behövde verkligen det jobbet, säger han.

Eftersom han, till skillnad från Hossein Mohammadi, arbetade på olika restauranger i Skåne blev dagarna mycket långa. Med pendling kunde han vissa dagar vara hemifrån i över 14 timmar. Inte heller han tilläts att vara sjuk. 

– Jag skadade ryggen när jag lyfte några tunga lådor på jobbet. Dagen efter var jag tvungen att komma ändå. Jag kunde knappt gå, berättar han.

Till slut fick Ali nog och sade upp sig. Förhållandena var för dåliga.

I samband med detta kontaktade han ägaren och frågade om semesterersättning. Han hade inte heller fått någon ledighet och hoppades att ersättning skulle betalas ut i efterhand. Svaret blev ett blankt nej.

– Ägaren sa att det egentligen var jag som var skyldig honom pengar.

Ali tar fram sin telefon och visar ett sms i sin telefon. Där skriver ägaren att någon semesterersättning inte är aktuell eftersom han redan betalat skatt och försäkringar som överstiger vad semestern skulle motsvara.

– Han är ingen bra person. Han har blivit rik genom att utnyttja människor, säger Ali.

Utöver de vittnesmål som tidningen tagit del av finns en stämning mot restaurangkedjan i Helsingborgs tingsrätt. Även den gäller obetald semesterersättning och övertidsersättning.

Ägaren tillbakavisar i en skriftlig kommentar uppgifterna om låga löner och orimliga arbetsförhållanden. När det gäller uppsägningstider uppger arbetsgivaren att det inte förekommit uppsägningar med kortare varsel än en månad.

– Vi har en väldigt god och familjär relation med personalen och tycker att det är beklagligt att någon tidigare anställd i efterhand är missnöjd. Vår målsättning är att anställda som arbetar eller har arbetat hos oss ska uppleva tiden här som en god erfarenhet, skriver kedjans ägare.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

En tävlingen, som syftar till att minska vattenförbrukningen och öka medvetenheten om vatten som resurs, har pågått sedan årsskiftet i Sjöbo.

– Vi vill vara med och minska vattenförbrukningen i hela kommunen. Det handlar både om konkreta åtgärder och om att skapa förståelse för hur viktigt vatten är som resurs, säger Sjöbohems vd Morgan Johnsson.

Mellan januari och april 2026 har vattenanvändningen i kommunens verksamheter minskat med 16 procent jämfört med samma period i fjol. I Sjöbohems bostadsfastigheter är minskningen 3 procent.

Tävlingen pågår till den 10 juni, då vinnare kommer att utses.

Topp fem hyresfastigheter

Vångavägen 10A–F, Vollsjö

Linvägen 4A–L, Sjöbo

Anton Nils väg 8–12A–B, Blentarp

Vångavägen 8A–F, Vollsjö

Grönegatan 5A–D, Lövestad

Topp fem verksamheter

Rosenlund i Lövestad

Storkskolan och Tallbacken

Björkbackens särskilda boende

Lillgårdens förskola i Sjöbo

Sjöbo simhall

Det tar bara några minuter för Bolatta Silis-Høegh att täcka den meterhöga canvasen i färg. Hon gör stora drag med penslarna samtidigt som musik pumpar i bakgrunden. Båda händerna används för att sätta igång vänster och höger hjärnhalva. Hon rör sig snabbt över målarduken.

– Det är förmodligen enda gången då min självmedvetenhet försvinner helt, säger hon om sin kreativa process.

Precis som hon är fysisk när hon målar föds också idéer kroppsligt för den grönländsk-lettiska konstnären, som när hon skapade målningar i en serie om den så kallade spiralskandalen.

2022 uppdagades det hur den danska staten på 60- och 70-talet tvingat grönländska kvinnor och flickor att sätta in spiraler som preventivmedel. De var så unga som 12 år, och det skedde både med och utan deras vetskap. I Sverige finns liknande exempel på tvångssterilisering.

När Bolatta Silis-Høeghs först hörde om det kändes det i livmodern och magen för henne.

– Jag saknade många perspektiv i den danska mediebevakningen. Det var ingen som gick ut och sade till kvinnorna ”vad ledsen jag är för det du har upplevt, för barnlösheten och dina barnbarn som du inte fick”. Jag var chockad och frustrerad, säger hon.

– Samtidigt hade jag inte orden för det jag kände. Men jag skapade konst utifrån känslorna. Det hjälper mig att göra en koppling till hjärnan och bättre förstå vad jag känner.

Serien om musslor är en hyllning till den kvinnliga cykeln. Själv arbetar Bolatta Silis-Høegh cykliskt, säsongsbaserat och bäst klockan tio på dagen. Foto: Nea Magoo Eriksson

Hon kallar det för en slags treenighet. Kroppen, konsten och hjärnan.

Att vara konstnär har inte alltid varit en självklarhet, trots att både föräldrarna och hennes bror arbetar med konst. Länge ville hon inte ha något med det att göra. Föga anade hon att det skulle vara läraren Mr. Harris på andra sidan jordklotet som får henne att ändra sig.

– Han var så positiv och uppmuntrande. Plötsligt blev målandet det mest naturliga för mig. Som att sova. En värld av färger öppnade sig.

Det var då, som 16-åring på ett utbytesår i Nya Zeeland, polletten trillade ned. Nu har hon arbetat som konstnär i över 20 år. Hennes fokusområde är brett. Hon rör vid teman som kollektiva trauman, postkolonialt arv, exploatering av grönländsk natur och kvinnohistoria. 

I början av juni visar hon sin hittills största utställning på Rønnebæksholm Kunsthal, i Næstved. Bara någon dag efter vår intervju ska hon resa till Riga för att ställa ut och tala inför det Nordiska ministerrådet som firar 35 år.

Med rötter från Kalaallit Nunaat, Grönlands inhemska namn, och Lettland är Bolatta Silis-Høegh en passande gäst.

– Jag vill tala om att man för att vara modig också måste frigöra sig och om hur man kan skapa ny historia. Hur vi kan skapa ett mer självständigt Kalaallit Nunaat, som tar ansvar och som säger högt vad vi själva vill ha och önskar.

Hon betonar att ett så stort land med en så liten befolkning som Kalaallit Nunaat aldrig kan stå helt ensamma, men att det är viktigt att skydda och bejaka sin egen röst. 

Genom gardinerna i Bolatta Silis-Høeghs studio på Vesterbro kan en gråspräcklig Köpenhamnshimmel skymtas. Inte ett knyst från den livliga trafiken når in. Trots att det bara finns ett enda fönster är studion ljus. Det blänker från det vitmålade trägolvet, fullt av färgfläckar. 

Hon kastar upp ett tunt skynke i luften. Den meterlånga textilen landar mjukt.

Verket Nunamiut – fra jorden som hon ska ställa ut på Rønnebæksholm i juni. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Innan jag flyttade in hit trodde jag att jag skulle måla små tavlor, för att studion är mycket mindre än min förra. Men det har blivit tvärtom. Här har jag skapat några av mina allra största verk, och detta är ett, säger hon och syftar på den blålila textilen på golvet.

Verket heter Nunamiut – fra jorden och ska ställas ut på Rønnebæksholm. Det ska spänna över 100 meter.

– Ibland har jag känt för att krypa in i mina målningar. Och textilen är så fysisk och flerdimensionell, den tillåter det. Verket handlar om att vara mer rymlig och ha plats för alla. 

– Det är motgiftet. Mot våld och blod. Trump skulle behöva lindas in i hela textilverket.

Som konstnär från Kalaallit Nunaat har det varit lätt att bli satt i en box, menar Bolatta Silis-Høegh. I dag är hon bättre på att sätta gränser och inte tacka ja till allt.

– När institutioner tidigare bjöd in var det ofta i en kontext där verken ska handla om antingen landets historia, konsthistoria eller min identitet som grönlänning. Det kändes ofta som att man tyckte att konst från Kalaallit Nunaat inte var smart nog liksom, den blev inte prioriterad.

Genom sina verk har Bolatta Silis-Høegh lärt sig att känna igen de trauman man ärver och att kunna spegla sig i andra människors och även samhällets trauman. Hon menar att det inte är så enkelt som att genom en bild kunna läka sår, men det kan vara en del av en process.

– Första steget är att se sina sår, andra steget att göra sig fri. Men istället för att bara fokusera på allt det smärtsamma vi ärver från våra förfäder, måste vi också komma ihåg att vi ärver motståndskraft, kärlek och vi ärver skratt.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

En ny prognos visar att Köpenhamns kommun väntas nå 765 000 invånare år 2060, vilket är en nedjustering jämfört med tidigare år. Under 2025 ökade befolkningen med 4 550 personer, vilket är cirka 3 000 färre än året innan. Det kan jämföras med att Malmös befolkning ökade med 2280 personer under samma period, efter att i flera år ha ökat med runt 5000 personer.

Utvecklingen förklaras främst av att färre unga flyttar till staden. Trots att hälften av de unga på Själland vill bo i Köpenhamn hindras många av kostnaderna. Priserna på ägarlägenheter i staden har nästan tredubblats sedan 2010.

Överborgmästare Sisse Marie Welling uttrycker i ett pressmeddelande oro över utvecklingen.

– Det krävs numera en mycket hög lön för att bo i Köpenhamn, och det oroar mig verkligen när de unga inte har råd att flytta till staden längre. Vi måste bygga nya och fler bostäder. Annars slutar det med att Köpenhamn blir ett ghetto för rika. Det gäller alla bostadstyper, och vi måste bygga fler tillfälliga studentbostäder så att fler unga kan flytta till staden, säger överborgmästare Sisse Marie Welling (Socialistisk Folkeparti).

För att möta framtidens behov beräknas 70 000 nya bostäder behöva byggas till 2060.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Fakta:

Köpenhamns kommun (Københavns Kommune)

Danmarks folkrikaste kommun, men den täcker endast en liten del av stadens totala sammanhängande yta.

Geografi: Omfattar stadskärnan (Indre By), Vesterbro, Österbro, Nörrebro, Amager Vest/Öst, Valby, Vanlöse, Brönshöj-Husum och Bispebjerg.

Styre: Här styr överborgmästaren och sju tekniska borgmästare (magistraten).

Befolkning: Cirka 660 000 invånare (2024).

Staden Köpenhamn (Hovedstadsområdet)

Hela det sammanhängande stadsområdet Köpenhamn sträcker sig långt utanför kommunens gränser.

Geografi: Inkluderar Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun och stora delar av angränsande kommuner som Gentofte, Gladsaxe, Hvidovre och Tårnby.

Befolkning: Cirka 1,37 miljoner invånare.

Om marknadshyror införs kan hyran på din lägenhet höjas med 78 procent. Det visar Hyresgästföreningen i en ny rapport. Prishöjningen väntas, föga överraskande kanske, bli som högst i Stockholm.

För den som är nyfiken på att ta reda på hur sin hyra skulle påverkas har Hyresgästföreningen gjort en egen kalkylator.

Idag är Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet positivt inställda till marknadshyror. Eller, vissa vill inte riktigt kalla det för marknadshyror. Exempelvis Moderaterna kallar det för ”trygghetshyror”. På vilket sätt hyrorna skulle bli tryggare av det här vet nog ingen.

Sverigedemokraterna har sagt att man inte vill införa marknadshyror. Men det där kan de nog tänka sig att förhandla bort i utbyte mot något från de borgerliga partierna. Gissningsvis är det ingen jätteviktig fråga för dem.

Sätta hyra utan motpart

Så. Hur funkar marknadshyror?

Det är ett mycket fiffigt system där hyresvärden tillåts sätta hyran själv, utan att förhandla med Hyresgästföreningen.

Detta i sin tur innebär alltså att den med störst plånbok kommer gå först i kön.

Folkligt motstånd

Men det som nästan är konstigast med allt det här är att förslaget om marknadshyror har oerhört lågt stöd bland befolkningen.

69 procent av svenskarna är emot förslaget. Ynka 7 procent är för, visar en opinionsundersökning gjord av Indikator Opinion på uppdrag av Hyresgästföreningen. Vad som är ännu märkligare är att en klar majoritet av de egna borgerliga väljarna är emot det. Bland M-röstare ligger motståndet på över 60 procent.

Det här är alltså ett förslag som är ungefär lika illa omtyckt som vinster i välfärden. Då undrar man ju följaktligen varför politiker vill fortsätta driva på för såna här saker?

Marknadshyror i Finland

Centerpartiet hävdar att marknadshyror i nybyggda lägenheter skulle stimulera bostadsbyggandet i Sverige.

Men vi kan nog främst härleda det till privata intressen. De täta banden mellan näringslivshögern och politiken vet vi redan om.

I Finland har man infört marknadshyror. Och där har bostadsbidragen till människor skjutit i höjden. När Hyresgästföreningen tittade på hur mycket bostadsbidrag Finland betalar ut jämfört med Sverige är det nästan tre gånger så mycket.

Borgerliga definitionen av frihet

Idén med marknadshyror är alltså att staten ska hjälpa till att driva upp hyrorna och ge människor mer bostadsbidrag så att fastighetsbolagen kan tjäna mer pengar. Mer av våra skattemedel ska alltså blöda ut till aktieägares fickor.

Det här är den borgeliga definitionen av frihet.

Om deras idéer blir bra i praktiken för det stora flertalet människor är sekundärt. Friheten för kapitalet att härja fritt kommer alltid vara viktigare, oavsett om det gäller billiga bostäder, bra vård eller en rättvis skolgång. Vinsterna kommer alltid vara viktigare.

27 000 protesterar

Just nu pågår namninsamling mot förslaget om marknadshyror. I skrivande stund är den uppe i över 27 000 underskrifter.

Och det är inte så konstigt.

Sveriges erfarenheter av att tillåta välfärdskapitalister plocka ut våra skattepengar är dåliga. Precis som med välfärdsbolagen intåg på i Sverige kan det bli svårt att stoppa tillbaka anden i flaskan när den väl är ute. Om marknadshyror införs kan det bli samma visa igen.

Svenska folket har förstått detta. Men högerpolitikerna vill ändå avreglera allt i sin väg. Oavsett om det tjänar människor eller ej.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Ramslöken har under våren färgat de skånska skogarna gröna. För många är det ett självklart val att göra pesto på de smakrika bladen, och visst är det gott. Men för den som vill testa något nytt är jangajji på ramslök ett spännande alternativ. Här möts syra och sötma i en rätt där ramslöken fortfarande står i centrum.

Ramslök på koreanskt vis

Ingredienser

2–3 knippen ramslök

2 dl soja

2 dl risvinäger

2 dl vatten

1–1,5 dl socker

2–3 vitlöksklyftor (valfritt)

chili efter smak (valfritt)

Så gör du

Rensa ramslöken och skölj den varsamt. Låt den rinna av och packa den tätt i en ren glasburk.

Koka upp soja, vinäger, vatten och socker. Rör tills sockret löst sig helt. Vill du bygga mer djup kan du lägga i skivad vitlök och lite chili i lagen.

Häll den heta lagen över ramslöken så att allt täcks. Låt svalna i rumstemperatur och ställ sedan i kyl.

Efter ett dygn börjar smakerna sätta sig, men bäst blir den efter några dagar när ramslöken mjuknat och tagit upp lagen fullt ut.

Servera som ett syrligt, smakrikt tillbehör till risrätter, grillat kött eller enkla vegetariska rätter.