Tornevall Networks

Enligt rapporten skulle marknadshyrorna leda till kraftiga hyreshöjningar och minskad ekonomisk marginal för hushållen. Till exempel skulle en ensamstående förskollärare i snitt få omkring 2 200 kronor mindre kvar att leva på varje månad.

Enligt undersökningen skulle hyrorna i de undersökta städerna stiga med i genomsnitt 25 procent. I vissa områden väntas betydligt större ökningar, där till exempel Vasastan i Stockholm skulle få en möjlig uppgång på 78 procent.

De undersökta städerna i rapporten är Helsingborg, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala, Luleå och Örebro.

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder är kritisk till förslagen om marknadshyra.

– Marknadshyresdebatten fastnar lätt i procentsatser och teorier om hur marknaden ska lösa bostadsfrågan. Men här ser vi vad det faktiskt handlar om: tusentals kronor mindre i plånboken varje månad. Det är pengar man skulle kunna lägga på mat, barnens aktiviteter eller en fritidsaktivitet för en själv, säger Marie Linder.

Rapportens beräkningar utgår från den ekonomiska marginal som återstår efter att hyra, grundläggande levnadsomkostnader och sparande dragits av från nettolönen. Till exempel skulle det innebära att en förskollärare i snitt skulle få kvar mellan 5 700 och 7 000 kronor per månad till övriga utgifter om marknadshyror infördes.

– Flera partier vill genomföra olika former av marknadshyror. I ett läge där många hushåll redan pressas av höga matpriser, höga bränslepriser, räntor och andra kostnader är marknadshyra helt fel väg att gå. Det skulle lägga ännu en kostnadschock på 40–80 procent i ökade hyror på vissa ställen, för människor som redan kämpar med att få ekonomin att gå ihop. Det är därför vi säger nej till marknadshyra. Det borde alla politiska partier som inte vill göra det extremt dyrt att bo borde skrota sina marknadshyresförslag också göra, säger Marie Linder. 

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Förändringen innebär bland annat att svenskar som jobbar i Danmark kan få dansk a-kassa i upp till sex månader vid uppsägning, skriver News Øresund.

Enligt förslaget krävs att personen har arbetat oavbrutet i 22 veckor för att få rätt till ersättningen. Utöver a-kassan berörs även familjeförmåner, som föreslås bli mer individbaserade och knutna till det land där föräldern är socialförsäkrad. De nya reglerna ska även gälla långvariga vårdbehov.

Sverige röstade för förslaget medan bland andra Danmark motsatte sig ändringarna. Frågan har diskuterats sedan 2016 och nu väntar en omröstning i EU-parlamentet. 

Om förslaget antas dröjer det minst två år innan reglerna börjar gälla i den nationella lagstiftningen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Ett trettiotal diplom hängde på väggen i klinikens lokaler. Wilhelmina Klem, som då för fyra år sedan gick på gymnasiet, såg fram emot att ta fillers i läpparna för första gången. Andra bekanta hade dessutom fått behandling på samma ställe och det kändes säkert.

– Salongen var jättefin, hon hade ju massa diplom och var så trevlig, säger Wilhelmina Klem. 

Kvinnan på kliniken som skulle spruta in fillers i hennes läppar gav henne en kräm på läpparna mot smärtan. Hon fick också en vibrerande leksak i händerna för att tänka på något annat.

– Det kändes proffsigt, säger hon.

Några timmar efter injiceringen började läpparna att pulsera och svullna mer och mer. När de blivit tre gånger så stora som hennes normala läppar facetime:ade hon sin kompis mamma som jobbade på en annan salong, i panik.

Wilhelmina Klem. Foto: Privat

– Jag trodde läpparna skulle spricka. De var nästan blåa, det var skitläskigt. Hon sade att så ska det inte se ut och blev rädd för min skull. Hennes klinik sade att jag måste göra något åt det, annars kan vävnaden i läpparna dö och jag kan förlora läpparna, säger hon.

– Då åkte vi direkt till akuten. Jag blir hellre av med min lilltå än mina läppar.

På akuten fick hon allergitabletter. Exakt vad det var som fick Wilhelmina Klem att reagera som hon gjorde kunde inte fastställas. Samtidigt försvann kvinnan som utförde fillersbehandlingen på henne upp i rök. 

– Första meddelandet jag skickade svarade hon på och sade att det var normalt att de svullnade och att jag skulle ta det lugnt. Men sedan när jag fortsatte skriva och blev mer stressad och orolig slutade hon att svara. 

Det pulserade i Wilhelmina Klems läppar efter behandlingen. Hon var rädd att de skulle spricka. Foto: Privat

Fyra gånger sedan 2022 har Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) fått in tips om att verksamhetschefen på skönhetskliniken utför estetiska injektionsbehandlingar trots att hon saknar legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska.

Efter en inspektion bedömer nu Ivo att verksamheten utgör en påtaglig fara för patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet. Myndigheten menar att de saknar grundläggande förutsättningar för att fortsätta sin verksamhet och därför förbjuds skönhetskliniken, vilket P4 Kristianstad var först med att rapportera om. 

Förbudet bygger framförallt på att personer som inte har korrekt utbildning utfört injektionsbehandlingar. Men patienter har också getts läkemedel vid estetiska injektionsbehandlingar som inte är ordinerade av läkare och verksamheten har brister i både sin läkemedelshantering och hygien.

Wilhelmina Klem har inte utfört någon behandling sedan dess, även om hon skulle vilja.

– Jag vill ju, men har inte gjort det. Det känns fortfarande läskigt, och väldigt dyrt. 

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

På väg ut från sammanträdet i utbildningsutskottet konfronterades Niels Paarup-Petersen av Jörgen Grubb i korridoren. SD-ledamoten ska ha ställt sig mycket nära honom och sagt att han skulle ”passa sig jävligt noga”.

– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är ett otroligt olämpligt beteende, säger Niels Paarup-Petersen till Skånes Folkblad.

Flera personer på plats bekräftar enligt Expressen hans bild av situationen.

– Han var mycket aggressiv. Flera kom fram till mig efteråt och sa att de var beredda att hoppa in, säger Niels Paarup-Petersen.

Bakgrunden till bråket var en diskussion i utskottet där kvittningsfrågan i riksdagen kom upp. I ett anförande ska Paarup-Petersen ha kritiserat Sverigedemokraterna och sagt att det inte går att lita på partiet, något han står fast vid.

– De går inte att lita på, de ljög oss rakt upp i ansiktet, säger han.

Patrick Reslow (SD), som också var på plats, avvisar uppgifterna och menar i stället att Centerpartiets företrädare agerade konfrontativt.

– Centerpartiets företrädare framförde anklagelser mot Sverigedemokraterna under utskottssammanträdet, och efter mötet var det snarare deras ledamot som konfronterade vår företrädare på ett sätt som upplevdes som hotfullt, säger han, enligt Expressen.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Pojken planerade enligt uppgifter en knivattack mot personer med utländsk bakgrund på en offentlig plats. Innan polisen slog till ska pojken själv ha avbrutit planerna, skriver Sydsvenskan. 

Efter polisinsatsen placerades pojken på barn-och ungdomspsykiatrins akutavdelning. För personal inom psykiatrin har pojken uppgivit att han aldrig kommer att ändra uppfattning.

Polisens tillslag mot pojkens hem skedde den 20 mars sedan det framkommit att han radikaliserats i nazistiska nätforum. Enligt socialtjänsten har pojken blivit uppmanad av andra att utföra dådet. 

Förvaltningsrätten i Malmö har nu beslutat att pojken ska vårdas på ett låst ungdomshem.

Sedan dess har pojken har berättat att hans syn på människor har förändrats och att han inte längre har tankar på att begå några våldsdåd. Han vill inte vara inlåst men önskar vård.

Socialtjänsten delar inte uppfattning att han kan ha ändrat sig på så kort tid. Socialtjänsten bedömer att han fortfarande utgör en allvarlig fara för både sig själv och omgivningen. 

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Efter en komplex precisionsmanöver har det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen nu sänkts ned och kopplats samman med tunnelportalen i Rødbyhavn. 

Det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen på plats vid den danska portalen. Foto: Sund & Bælt

Arbetet med nedsänkningen hade pågått sedan måndagskvällen då det specialbyggda fartyget IVY lämnade hamnen vid tunnelfabriken med en last av av betong och stål. Totalt väger elementet 73 500 ton och det är det första av totalt 89 betongelement som tillsammans ska bilda den 18 kilometer långa tunneln för bilar och tåg mellan Danmark och Tyskland.

Elementet har sänkts ner till 40 meters djup och fixerats med hjälp av en hydraulisk arm. Korrekt placering har säkerställts genom lasermätning.

Det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen sänks på plats vid den danska tunnelportalen. Foto: Sund & Bælt

– Vi är både glada och lättade. Vår teknik, vår utrustning och våra entreprenörer har klarat ett avgörande prov och gjort något som ingen tidigare har gjort. Det är en mycket stor dag för projektet, för Danmark och Tyskland och för Europa”, säger Mikkel Hemmingsen, vd för Sund & Bælt Holding till News Øresund.

Nästa steg är att säkra det nedsänkta elementet med grus och makadam innan nästa del sänks ner. Hela tunneln väntas stå klar för trafik 2031.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen är nu framgångsrikt nersänkt i havet. 

Efter en komplex precisionsmanöver har det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen nu sänkts ned och kopplats samman med tunnelportalen i Rødbyhavn. 

Det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen på plats vid den danska portalen. Foto: Sund & Bælt

Arbetet med nedsänkningen hade pågått sedan måndagskvällen då det specialbyggda fartyget IVY lämnade hamnen vid tunnelfabriken med en last av av betong och stål. Totalt väger elementet 73 500 ton och det är det första av totalt 89 betongelement som tillsammans ska bilda den 18 kilometer långa tunneln för bilar och tåg mellan Danmark och Tyskland.

Elementet har sänkts ner till 40 meters djup och fixerats med hjälp av en hydraulisk arm. Korrekt placering har säkerställts genom lasermätning.

Det första tunnelelementet till Fehmarn Bält-förbindelsen sänks på plats vid den danska tunnelportalen. Foto: Sund & Bælt

– Vi är både glada och lättade. Vår teknik, vår utrustning och våra entreprenörer har klarat ett avgörande prov och gjort något som ingen tidigare har gjort. Det är en mycket stor dag för projektet, för Danmark och Tyskland och för Europa”, säger Mikkel Hemmingsen, vd för Sund & Bælt Holding till News Øresund.

Nästa steg är att säkra det nedsänkta elementet med grus och makadam innan nästa del sänks ner. Hela tunneln väntas stå klar för trafik 2031.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Saltstigen

Raynor (Gillian Anderson) och hennes make Moth (Jason Isaacs) blir vräkta från farmen de bor på och förlorar alla sina tillgångar efter att ha blivit lurade att spendera pengar i ett misslyckat affärsprojekt.

Deras enda inkomst är 40 pund i veckan i socialbidrag. Men paret har inte bara pengaproblem. Moth har också blivit diagnostiserad med den obotliga sjukdomen CBD, som påverkar såväl rörelser som minnet. 

Det är en fröjd att se Gillian Anderson och Jason Isaacs samspel som de äkta makarna Raynor och Moth. Foto: TriArt Film

Ger sig ut på vandring

Trots dessa svårigheter bestämmer sig paret för att ge sig ut på en hundra mil lång vandring längs den engelska kusten. Det blir ett sätt för dem att leva billigt och ger dem tid att tänka ut vad de ska göra härnäst.  

“Saltstigen” är baserad på Raynor Winns bok med samma namn och utgår från Raynor och Moths riktiga historia. En del av sanningshalten i historien har dock blivit ifrågasatt. Enligt en granskning som tidningen The Observer gjorde så ska paret ha förlorat sitt hem efter att Raynor stulit pengar från sin arbetsgivare. I granskningen ifrågasätts också om Moth verkligen lider av den obotliga sjukdomen.

Ovanlig kombination

Oavsett sanningshalten i historien är “Saltstigen” en i mångt och mycket engagerande film. Det är klart att man störs lite av det faktum att historien kanske inte stämmer till fullo, men det finns ändå mycket att gilla med filmen. Det är vackert filmat och den engelska naturen visas upp från sin bästa sida. Dessutom är det en fröjd att se Gillian Anderson och Jason Isaacs samspel som de äkta makarna Raynor och Moth. En annan förtjänst med filmen är hur den på ett öppet och osminkat sätt beskriver fattigdom. 

“Saltstigen” är på det hela taget ett finstämt drama om vandring och fattigdom. En ovanlig kombination som fungerar förvånansvärt bra. Filmen når dock aldrig de där riktiga höjderna som skulle krävas för ett högre betyg.

Jon Andersson

Samtidigt som utsikterna i byggbranschen fortfarande inte ser ljusa ut, till följd av lågkonjunktur och höjda räntor, föreslår bygg- och anläggningsföretaget Peab ge sina aktieägare en utdelning på 930 miljoner kronor.

Utdelningen motsvarar 70 procent av resultatet och blir procentuellt nästan dubbelt så mycket som fjolåret. Vilket betyder att företaget når långt över deras utdelningsmål på 50 procent.

Detta trots att bolaget minskar sin vinst med 36 procent.

– Utdelningen är en fråga för Peabs styrelse att föreslå och för årsstämman att besluta om, säger Peabs IR-chef Juha Hartomaa och fortsätter:

– Förslaget motiveras utifrån Peabkoncernens resultat för 2025, finansiella ställning och framtida kapitalbehov.

Juha Hartomaa, IR-chef på Peab. Foto: Samuel Unéus

Jonas Sjöberg, ordförande Byggnads Skåne, ser Peabs agerande som en trend som redan pågått ett tag bland de större bolagen. Att man forsätter omsätta stora belopp men samtidigt minskar egenanställd personal.

– Vi vet att många byggföretag anlitar underleverantörer i större omfattning. Något som påverkar situationen för kollektivet i byggbranschen. Backar vi 30 år var det självklart att ha egen personal och en plan för att försörja sina egna behov, säger han.

– Vem vill bli byggnadsarbetare om företaget har färre egna anställda och tar in mer underleverantörer?

Han tycker inte att Peabs förslag varken går ihop eller låter vettigt. Företaget skulle göra större skillnad om de satsade långsiktigt och anställde mer egen personal, då återinvesterar man också i samhället, menar Jonas Sjöberg.

– Tidigare investerade man mer i sin personal än vad man gör i dag. Nu finns det ett större slit- och slängsynsätt kring personal och underleverantörer, säger han.

Peab menar att de anställer medarbetare i den takt de får nya bygg- och anläggningsuppdrag.

– Vi, liksom andra bolag i branschen, behöver ständigt anpassa organisationen till rådande marknadsläge och våra resurser efter de behov som föreligger, säger Juha Hartomaa.

Hoppet om att branschen skulle se en vändning under 2026 försvann snabbt när Donald Trump började släppa bomber över Iran, menar Jonas Sjöberg.

– Det skapar en turbulens på marknaden. 2026 blir kanske inte det nystartsåret alla hoppades på. Det finns ett litet hopp kvar, men just nu ser vi en svag uppgång.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Ur Peabs årsredovisning

Resultat efter skatt: cirka 1,33 miljarder kr (–36 %)

Föreslagen utdelning: 3,30 kr per aktie=930 miljoner kr totalt

Utdelnings andel av vinsten: 70 %

Aktieåterköp: 415 miljoner kr

Antal anställda: 12 962

Förändring personal under 2025: –421 personer (–3,1 %)

Personalomsättning: 19 %

Könsfördelning: 16 % kvinnor / 84 % män

The Chronology of Water

Lidia växer upp i en minst sagt dysfunktionell familj. Hon utnyttjas sexuellt av sin far och mamman är alkoholist. Storasystern är den enda trygga punkten i tillvaron, men hon lämnar familjen som tonåring. I simningen hittar Lidia sin enda tillflykt från övergreppen.

Det är också tack vare den som hon lyckas bryta sig loss från faderns grepp genom att få ett stipendium till ett college i Texas. Men väl där rämnar fasaden. Lidia börjar missbruka alkohol och droger och har ett utsvävande sexliv. Att hon lider av sviterna av pappans övergrepp är uppenbart. Men Lidia är också en duktig skribent. Kan skrivandet bli hennes räddning?

Stilmässig fullträff

“The Chronology of Water” är baserad på författaren Lidia Yuknavitchs memoarer med samma namn, och det märks tydligt att filmen bygger på en litterär förlaga. Det är med hjälp av Lidias texter som vi i filmpubliken släpps in i hennes själsliv med rader som “Hurmånga kilometer tar det att simma till ett jag” eller “Mitt sovrum rymmer all väta och mörker i min kropp. Det luktar svett och klor.” Texterna skapar tillsammans med bilderna en tydlig kontrast mellan fängelset i hemmet och fristaden i simhallen. 

Faderns övergrepp hägrar som en mörk skugga över allt Lidia gör i sitt liv. Det gäller inte minst hennes skrivande. Men det är också övergreppen och den tuffa uppväxten som leder in henne på en mörk väg fylld av alkohol, droger och sexuella utsvävningar. Det ärsom att Lidia lever i ett konstant mörker.

“The Chronology of Water” är också en stilmässig fullträff. Inte minst gillar jag filmens innovativa berättarsätt. Ett genomgående grepp är att börja en ny scen innan den gamla är slut. På så sätt korsklipper filmskaparna mellan två olika tidsperioder som hör ihop medvarandra. Det är både snyggt och effektfullt. Klippen är ofta snabba och historien är fylld av fragmentariska tillbakablickar och effektfulla övertoningar. Det är som att Lidias tankar spelas upp framför oss direkt på filmduken. Något som gör berättelsen ännu starkare.

I simningen hittar Lidia sin enda tillflykt från övergreppen. Foto: Draken Film

Eget uttryck

Skådespelarinsatserna håller genomgående väldigt hög klass. Imogen Poots är mycket bra i huvudrollen som Lidia. Hon lyckas gestalta den unga kvinnans  smärta på ett imponerande sätt. Michael Epp gör också bra ifrån sig som Lindas obehaglige far ochJim Belushi gör en kul biroll som författaren Ken Kesey.

Det gör “The Chronology of Water” till ett välspelat och engagerande drama som övertygar både känslomässigt och stilmässigt. Bakom kameran står den amerikanska skådespelaren Kristen Stewart, som gör sin första film som regissör. Det är en mycket stark debutfilm. Stewart lyckas redan i debuten skapa ett helt eget uttryck. Något det för många tar ett helt liv att lyckas med. Det är minst sagt imponerande.

Jon Andersson