Tornevall Networks

Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot en gurkodling i Landskrona efter en inspektion tidigare i juni. Myndigheten har upptäckt flera brister i arbetsmiljön och kräver nu att företaget vidtar åtgärder omedelbart.

Vid inspektionen framkom att anställda hanterade frätande kemikalier och olika syror utan tillgång till tillräcklig skyddsutrustning. Enligt Arbetsmiljöverket fanns endast en gammal galonjacka att tillgå på arbetsplatsen.

Myndigheten konstaterade också att information om första hjälpen endast fanns på svenska, trots att flera anställda enbart talar rumänska. Dessutom saknades viktig första hjälpen-utrustning, såsom plåster, tryckförband och ögonspolningsvätska. Den utrustning som faktiskt fanns på plats hade passerat utgångsdatumet.

Arbetsmiljöverket bedömer att bristerna innebär allvarliga risker för både ohälsa och olycksfall. Företaget har nu fram till den 8 september på sig att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med problemen. Om bristerna inte åtgärdas kan myndigheten besluta om föreläggande eller förbud.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

En kvinna i 20-årsåldern åtalas för en serie sexuella övergrepp mot en pojke på ett HVB-hem i Skåne, det rapporterar SVT Skåne. Kvinnan var anställd på boendet och misstänks ha utnyttjat sin ställning för att förgripa sig på barnet vid ett stort antal tillfällen under 2023.

Enligt åtalet var offret under 15 år när händelserna inträffade. Flera av de misstänkta våldtäkterna ska ha skett i anslutning till hemmet där kvinnan hade ett särskilt yrkesansvar för pojken, vilket åklagaren ser som en försvårande omständighet.

Kvinnan häktades under våren och nekar till brott.

Skånes Folkblad har tidigare rapporterat om två fall i Landskrona där brister inom hemtjänsten uppdagats i samband med att personer avlidit.

Nu har staden har gjort ytterligare två lex Sarah-anmälningar kopplade till den kommunala hemtjänsten. I båda fallen rör det sig om personer som varit inlagda på sjukhus och avlidit kort efter hemkomsten.

– Något har hänt så att behovet av stöd inte har omsatts i ett biståndsbeslut. Det är oerhört tragiskt när sådant händer, säger Annette Lindberg Mohlin (L), ordförande i omsorgsnämnden.

I det ena fallet ville personen inte flytta till ett korttidsboende och skickades i stället hem efter sjukhusvistelsen. Av information från sjukhuset framgick att det fanns ett omfattande behov av stöd och en stor risk för fall, eftersom personen inte kunde förflytta sig på egen hand.

Trots det planerades inga insatser nattetid. Hemtjänsten besökte personen strax före klockan 21 på kvällen efter hemkomsten. Klockan nio på morgonen därpå hittades personen på golvet och uppgav att hen hade legat där hela natten. Några timmar senare avled personen.

I lex Sarah-anmälan konstateras att biståndshandläggaren borde ha säkerställt hemtjänstinsatser även under natten med tanke på det omfattande omvårdnadsbehovet.

I det andra fallet rör det sig om en person som hade vanföreställningar och svårt att röra sig. Efter sjukhusvistelsen meddelade både rehabpersonal och områdessjuksköterska att det inte var lämpligt att personen var ensam i hemmet. I stället bedömde de att det behövdes tillsyn nattetid eller en plats på korttidsboende.

Trots detta sattes inga sådana insatser in. I stället planerade biståndshandläggaren ett möte med anhöriga sex dagar senare.

Under dagarna efter hemkomsten föll personen upprepade gånger och ambulans tillkallades vid två tillfällen. Personen fick dock återvända hem efter båda händelserna.

Efter fallen kunde personen inte längre förflytta sig själv och avled fem dagar efter hemkomsten.

Av lex Sarah-anmälan framgår att biståndshandläggaren saknar förklaring till varför ingen tillsyn nattetid sates in. Det konstateras också att ett hembesök borde ha genomförts för att bedöma situationen.

– Här har något gått fel. Det fanns information om att det behövdes stöd, säger Annette Lindberg Mohlin.

Hon medger att det har funnits organisatoriska brister inom stadens hemtjänst.

– Jag kan säga att det finns strukturella problem som vi nu börjar se tydligare.

– Det har funnits en tystnadskultur och nu vänder vi på varenda sten. Varje gång vi får in en avvikelse tar vi ytterligare ett steg för att förbättra verksamheten.

Enligt Annette Lindberg Mohlin har flera åtgärder redan implementerats. Bland annat har det införts nya rutiner för hur biståndsbedömningar ska genomföras.

– Är man biståndshandläggare måste man åka ut till kunden och själv se hur situationen ser ut. Det räcker inte att ringa.

Trots de brister som uppdagats menar Annette Lindberg Mohlin att äldreomsorgen i Landskrona är trygg.

– Jag är övertygad om att man kan känna sig trygg med att få den vård och omsorg man har rätt till.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Under en presskonferens på måndagen meddelade kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), att partiet vill göra en stor satsning på barn och ungas idrottande.

– Vi har sett att idrotten blivit dyrare och allt mer ojämlik. Det finns föräldrar som vittnar om att de betalar 50 000 kronor årligen för läger, cuper och träningar, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

För att göra det möjligt för fler att idrotta vill Socialdemokraterna avsätta 50 miljoner kronor till ungdomsidrotten under nästa mandatperiod.

Satsningen ska inledas med att en ny kommission tillsätts. Tillsammans med forskare och föreningslivet ska den ta fram förslag på hur fler barn och unga kan få möjlighet att delta i föreningsidrotten.

– Vi vill att det ska bli så träffsäkert som möjligt. Syftet med pengarna är att de ska hamna ute i föreningarna. Jag ser framför mig att vi behöver stärka stödet till föreningarna, säger hon.

En annan möjlig insats är enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh att stärka skolidrottsföreningarna, något hon menar kan ge flera positiva effekter.

– Ungdomarna får själva fatta beslut och organisera sig. De lär sig hur föreningsverksamhet och demokrati fungerar. Jag är helt övertygad om att satsningar på föreningslivet, skolan och idrotten har ett stort allmänintresse, säger hon.

Satsningen på idrotten planeras att genomföras om Socialdemokraterna får fortsatt förtroende att styra Malmö efter valet.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Under en presskonferens på måndagen meddelade kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), att partiet vill göra en stor satsning på barn och ungas idrottande.

– Vi har sett att idrotten blivit dyrare och allt mer ojämlik. Det finns föräldrar som vittnar om att de betalar 50 000 kronor årligen för läger, cuper och träningar, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

För att göra det möjligt för fler att idrotta vill Socialdemokraterna avsätta 50 miljoner kronor till ungdomsidrotten under nästa mandatperiod.

Satsningen ska inledas med att en ny kommission tillsätts. Tillsammans med forskare och föreningslivet ska den ta fram förslag på hur fler barn och unga kan få möjlighet att delta i idrott.

– Vi vill att det ska bli så träffsäkert som möjligt. Syftet med pengarna är att de ska hamna ute i föreningarna. Jag ser framför mig att vi behöver stärka stödet till föreningarna, säger hon.

En annan möjlig insats är enligt Katrin Stjernfeldt Jammeh att stärka skolidrottsföreningarna, något hon menar kan ge flera positiva effekter.

– Ungdomarna får själva fatta beslut och organisera sig. De lär sig hur föreningsverksamhet och demokrati fungerar. Jag är helt övertygad om att satsningar på föreningslivet, skolan och idrotten har ett stort allmänintresse, säger hon.

Satsningen ska genomföras om Socialdemokraterna får fortsatt förtroende att styra Malmö efter valet.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

11 procent av skåningarna anser att järnvägen fungerar mycket dåligt, medan fem procent tycker att den fungerar mycket bra. Det visar en undersökning från Demoskop, genomförd på uppdrag av Transportföretagen.

– För ett län med stora pendlingsströmmar och starka kopplingar till den danska marknaden är en väl fungerande järnväg en viktig förutsättning för både arbetsmarknaden och näringslivet, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, i ett pressmeddelande.

Totalt uppger 49 procent att järnvägen fungerar ganska eller mycket dåligt. Samtidigt anser 48 procent att den fungerar ganska eller mycket bra.

– Att skåningarna är så delade i sin syn på järnvägen visar att det finns ett behov av fortsatta satsningar på kapacitet, punktlighet och robusthet, säger Tina Thorsell.

Så anser Skånes invånare att järnvägen fungerar

Mycket bra: 5 procent

Ganska bra: 43 procent

Ganska dåligt: 38 procent

Mycket dåligt: 11 procent

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Totalt kördes över 93 200 tåg i maj månad, vilket är ett nytt rekord för månaden trots omfattande banarbeten och problem med spårspring.

Enligt färsk statistik från Trafikverket nådde 88,7 procent av persontågen sin destination inom fem minuter efter tidtabell. Resultatet är en förbättring jämfört med samma månad de tre föregående åren.

Samtidigt som rekordmånga tåg rullar genomförs 1 800 planerade banarbeten under 2026 för att rusta upp järnvägen.

Punktligheten påverkades negativt av banarbeten och obehöriga i spår, där det sistnämnda försenade cirka 700 tåg. Kortdistanstågen var mest punktliga med 92,6 procent, medan fjärr- och snabbtåg hade lägst punktlighet på 73,7 procent.

– Längre resor innebär större risk för förseningar, bland annat när tågen närmar sig storstäderna och kan hamna bakom långsammare trafik. I maj 2001 kördes 54 000 persontåg – jämfört med över 93 000 i dag. Den täta trafiken gör att ett stopp snabbt påverkar många resenärer, säger Thomas Andersson, avdelningschef på Trafikverket.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Satsningen på den nya utbildningen är att öka förmågan att identifiera och värdera AI-skapat innehåll i vardagen. Den tar cirka 30 minuter att genomföra och har tagits fram i samarbete med forskningsinstitutet RISE.

Innehållet är uppdelat i fyra delar som fokuserar på hur AI påverkar informationsflöden och vilka konsekvenser det får när AI-material uppfattas som trovärdigt. Målgruppen är både den breda allmänheten och verksamheter som skolor och bibliotek.

– I en tid där AI alltmer formar vårt informationsflöde behöver vi stärka kunskapen om hur information skapas och sprids. Med ”Koll på AI” vill vi bidra till att fler blir medvetna i sin medieanvändning, säger Jan-Olof Lind, genereldirektör vid Medimyndigheten.

Martina Wagner är sakkunnig vid myndigheten.

– AI är redan en naturlig del i vår medievardag. Vi behöver alla tänka till om vad det innebär att en allt större mängd av det medieinnehåll vi dagligen möter och tar del av i våra flöden skapas med och sprids av AI, säger hon.

Satsningen har sin grund i ett regeringsuppdrag från 2024 om att stärka nationell medie- och informationskunnighet.

Utbildningen är kostnadsfri och fungerar som ett komplement till befintligt material på plattformen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Den genomsnittliga kötiden i Boplats Syd är drygt tre år. Det kan jämföras med nio år i Stockholm och närmare sju år i Göteborg.

Men trots korta köer bor unga kvar hemma längre i Skåne än i övriga landet. Kvinnor flyttar i genomsnitt hemifrån vid knappt 22 år och män vid nästan 23 år. En anledning är att många unga inte behöver flytta för att börja studera.

Rapporten visar också att 18 av länets 33 kommuner, trots relativt korta köer, bedömer att det finns ett underskott på bostäder för unga.

Ett ytterligare problem är att lediga lägenheter anses vara för dyra. Hyrorna i Stormalmö har ökat med fem procent per år mellan 2023 och 2025, vilket skapar ekonomiska utmaningar för yngre hyresgäster.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Vinden viner över Veberöd och trädtopparna svajar hit och dit. Det är så grönt att det nästan gör ont i ögonen. När Skånes Folkblad är på besök är det ungefär samma väder som dagen efter första maj. Då var det sol och blå himmel. Emil Nordh, montör och klubbordförande för IF Metall Sydvästra Skåne, var ute i trädgården och klippte gräset med sonen Lilleman.

Men ljudet den dagen kom inte från vinden. Utan från de flertalet Apache-helikoptrar som svävade ovanför dem. Influgna för att medverka i Försvarsmaktens stora Natoövning Aurora 26, som under drygt två veckor samlade 18 000 internationella soldater på olika platser i Sverige.

– Det smattrade så mycket och ruskade till i hela skogen. De är helikoptrar, men jag skulle nog kalla dem för dödsänglar, säger Emil Nordh.

Han har en förståelse för att det uppstår oro hos människor efter Rysslands invasion av Ukraina. Huruvida en ökad militär närvaro och upprustning bidrar till en tryggare värld är han desto mer osäker på.

– Följer man med i skräckpropagandan och upprustningshetsen tycker man väl att det är tryggt med massa militärer överallt, säger han och likställer det med en ökad närvaro av poliser:

– Blir man verkligen tryggare ju fler de är?

Emil Nordh. Foto: Nea Magoo Eriksson

Ett stenkast från familjens hus ligger Revingehed, ett av Sveriges största militära övningsfält. Där håller det skånska regementet P7 till, som varit värd för övningen. Apache-helikoptrarna flög nära den dagen. Enligt Emil Nordh var de nästan i höjd med trädkronorna.

– Vi hade hörselkåpor på oss eftersom vi höll på att klippa gräset. Men vi hörde dem ändå och vi blev ganska paffa. Även om vi visste att de fanns i området. 

Det är inte själva övningen i sig som han reagerar på. Utan det faktum att Sveriges medborgare inte fått vara med och rösta om att gå med i Nato eller besluta om DCA-avtalet som följde Nato-inträdet, berättar han.

DCA-avtalet är ett bilateralt avtal med USA som ger den amerikanska militären tillgång till 17 utvalda militärbaser i Sverige. Varav en är P7.

– Det känns som att den svenska demokratin bara blir smalare och smalare, säger han.

– Folk fattar inte att jänkarna kan ta över en mil bort härifrån, när de vill. Det finns inga begränsningar. De kan skicka kärnvapen och bestycka P7 och Revingehed när de vill. DCA-avtalet är för jävligt.

Emil Nordh och Lilleman. Foto: Nea Magoo Eriksson

I Sveriges avtal med USA finns det inget juridiskt bindande förbud mot att USA placerar kärnvapen på svensk mark. Till skillnad från Norge och Danmarks avtal. Ordet kärnvapen nämns inte en enda gång i det 37-sidiga DCA-avtalet.

Utanför familjens tomt löper en tågräls. Några turister cyklar förbi på dressin och vinkar samtidigt som Emil Nordh öppnar grinden mot rälsen med Lilleman i famnen. 

En lummig syrenbeklädd skogsväg leder till grannarna Tommy Petersson och Irene Engström. De har mycket att säga om allt som händer i närområdet, berättar han.

I över 40 år har de bott på sin gård i Veberöd. De tycker sig se förändringar och en ökad militär närvaro både sen landet gick med i Nato och DCA. Tidigare betade exempelvis tusentals kossor på fältet, men det spända omvärldsläget ökade militärens behov av ett pansarövningsfält och försvaret utökade sin mark.

Grannarna Tommy Pettersson och Irene Engström. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Det var nog den största besättningen kossor i Sverige. Tusentals fick slaktas, säger Irene Engström.

 Hon tycker att det mest obehagliga är att det är så normaliserat med upprustning i dag.

– Kanske är det ett nödvändigt ont, men jag saknar en riktig debatt. Militären har alltid företräde på något vis.

Tommy Petersson oroas över att naturen kommer att påverkas av den ökade militära närvaron. Irene Engström håller med: 

– Vi pratar aldrig om den mark som förstörts under krig. All biologisk mångfald som påverkas, och djuren.

Irene Engström betonar att det finns stora grupper som är emot upprustningen. Samtidigt som stödet för Nato ökat har även organisationer som Svenska Freds vuxit. På fem år har deras medlemmar mer än dubblerats från 6 000 till 20 000.

Marcus Nilsson, kommunikationschef för södra skånska regementet P7, menar tvärtom att försvarets närvaro bidrar till den biologiska mångfalden i området. När deras fordon river upp sand och jord skapar det en unik miljö.

– Vi smäller inte saker, spränger inte eller bombar. Vi låter inte gamla grejer ligga kvar i naturen som man gör i ett krig, säger han. 

– Och naturen får vara ifred så länge vi inte övar. Revingehed är ett fantastiskt naturområde och odlingsbar mark mår bättre i närheten av vårt fält eftersom det finns många insekter och pollinerare.

Marcus Nilsson, kommunikationschef på P7 Revingehed. Foto: Johan Nilsson/TT

Sedan förra sommaren betar det 150 kossor på fältet. Istället för att ha en stor arrendator av försvarsmaktens mark, finns nu istället flera stycken, enligt Marcus Nilsson.

Han understryker att inte mycket har förändrats kring Revingehed senaste åren. Förutom parkeringsförbud på fältet och den mer än fördubblingen av antalet soldater på plats. Han menar också att Försvarsmakten väldigt sällan möter kritik när de är ute och träffar närboende.

– Skåne är generellt väldigt försvarsvänligt och vi möter nog minst kritik här än någon annanstans i Sverige. Vi är ju dessutom en av Lunds kommuns största arbetsplatser.

Han lägger till att småbutiker i området också gynnas och att pizzerian i Harlösa förmodligen inte funnit där vore det inte för försvaret. 

Efter ett intensivt arbete med Aurora 26 är han äntligen ledig. Över telefonlinjen hörs barn ropa i bakgrunden. Han beskriver övningen som speciell för Sverige då det är första gången landet är värd för en övning efter Natointrädet.

Övningen har varit momentbaserad och försvaret har testat olika nya tekniker med attackhelikoptrar och ukrainska drönare. 

– Hela syftet med helikoptrarna är att de ska vara så farliga som möjligt, framförallt mot andra stridsfordon. 

Han beskriver Sveriges så kallade instrumenterade övningar som ett gigantiskt laserdome. Unik i sitt slag. Alla fordon har sensorer och alla vapen har lasrar som kan följas upp med gps.

– Systemet är väldigt avancerat och väldigt få andra länder har det. Därför är många intresserade av att komma hit och öva med oss.

Han menar att det är viktigt att ha bättre soldater, fordon och taktik med tanke på att Sverige är ett litet land med en liten armé.

– Ett mänskligt liv hos oss är ju oerhört värdefullt. Det är det inte i Ryssland. Vi vill hela tiden att våra soldater ska bli bättre än ryssarna.

Krig och fred på Emil Nordh. Foto: Nea Magoo Eriksson

Tillbaka i Veberöd betonar Emil Nordh att han inte är någon pacifist, men ska Sverige ha ett försvar ska det vara för folket och inte styras av utländska intressen. Fokus menar han istället borde ligga på att verka för fred, nedrustning, bistånd och internationell solidaritet. 

– Det är kanske omodernt i dagens samhälle. Men jag tror fortfarande på det. Det går inte att lösa världens problem genom att bomba alla man inte tycker om.

Han lyfter på stängslet som omgärdar grannarnas getter. På fingrarna har han tatuerat krig och fred i versaler.

– Jag hade en kort period där jag funderade på att ta en militärtjänst. Det var ingen speciellt seriös tanke. Jag ville mest ut i världen. Men morsan bröt ihop. Då tatuerade jag mig, berättar han. 

– Inte lika populärt att ta värvning med de tatueringarna.

Emil Nordhs son heter egentligen något annat, men kallas ofta för Lilleman.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se