Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården

DESCRIPTION:
Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.

CONTENT:
Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.

Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.

Minutstyrning ett stort problem

Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.

Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.

Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.

Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.

Kommunal ska förhandla i 100 kommuner

Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken.

Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:

– Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.

Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.

Handlar om ekonomi

Men hur hamnade vi här?

För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.

Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.

Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).

Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.

Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.

Ovärdigt ett välfärdsland

Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.

Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.

Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.

Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.

TITLE:
Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården

DESCRIPTION:
Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.

CONTENT:
Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.

Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.

Minutstyrning ett stort problem

Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.

Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.

Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.

Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.

Kommunal ska förhandla i 100 kommuner

Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om.

Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:

– Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.

Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.

Handlar om ekonomi

Men hur hamnade vi här?

För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.

Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.

Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).

Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.

Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.

Ovärdigt ett välfärdsland

Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.

Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.

Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.

Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Versions

1. 2026-06-08 07:44:00

   Discovered: 2026-06-08 12:29:01 Hash: 55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
   Title:

   Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården
   Description:

   Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
   Content

   Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
   
   Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
   
   Minutstyrning ett stort problem
   
   Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
   
   Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
   
   Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
   
   Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
   
   Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
   
   Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om.
   
   Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
   
   – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
   
   Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
   
   Handlar om ekonomi
   
   Men hur hamnade vi här?
   
   För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
   
   Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
   
   Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
   
   Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
   
   Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
   
   Ovärdigt ett välfärdsland
   
   Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
   
   Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
   
   Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
   
   Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
   
   Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
2. 2026-06-08 07:44:00

   Discovered: 2026-06-08 05:46:21 Hash: 431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
   Title:

   Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården
   Description:

   Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
   Content

   Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
   
   Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
   
   Minutstyrning ett stort problem
   
   Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
   
   Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
   
   Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
   
   Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
   
   Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
   
   Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken.
   
   Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
   
   – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
   
   Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
   
   Handlar om ekonomi
   
   Men hur hamnade vi här?
   
   För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
   
   Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
   
   Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
   
   Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
   
   Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
   
   Ovärdigt ett välfärdsland
   
   Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
   
   Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
   
   Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
   
   Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.

Changes

TITLE:
Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården

DESCRIPTION:
Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.

CONTENT:
Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.

Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.

Minutstyrning ett stort problem

Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.

Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.

Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.

Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.

Kommunal ska förhandla i 100 kommuner

Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken.

Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:

– Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.

Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.

Handlar om ekonomi

Men hur hamnade vi här?

För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.

Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.

Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).

Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.

Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.

Ovärdigt ett välfärdsland

Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.

Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.

Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.

Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.

TITLE:
Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården

DESCRIPTION:
Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.

CONTENT:
Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.

Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.

Minutstyrning ett stort problem

Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.

Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.

Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.

Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.

Kommunal ska förhandla i 100 kommuner

Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om.

Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:

– Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.

Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.

Handlar om ekonomi

Men hur hamnade vi här?

För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.

Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.

Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).

Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.

Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.

Ovärdigt ett välfärdsland

Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.

Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.

Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.

Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Versions

1. 2026-06-08 07:44:00

   Discovered: 2026-06-08 12:29:01 Hash: 55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
   Title:

   Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården
   Description:

   Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
   Content

   Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
   
   Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
   
   Minutstyrning ett stort problem
   
   Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
   
   Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
   
   Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
   
   Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
   
   Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
   
   Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om.
   
   Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
   
   – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
   
   Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
   
   Handlar om ekonomi
   
   Men hur hamnade vi här?
   
   För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
   
   Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
   
   Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
   
   Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
   
   Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
   
   Ovärdigt ett välfärdsland
   
   Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
   
   Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
   
   Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
   
   Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
   
   Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
2. 2026-06-08 07:44:00

   Discovered: 2026-06-08 05:46:21 Hash: 431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
   Title:

   Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården
   Description:

   Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
   Content

   Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
   
   Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
   
   Minutstyrning ett stort problem
   
   Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
   
   Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
   
   Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
   
   Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
   
   Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
   
   Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken.
   
   Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
   
   – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
   
   Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
   
   Handlar om ekonomi
   
   Men hur hamnade vi här?
   
   För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
   
   Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
   
   Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
   
   Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
   
   Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
   
   Ovärdigt ett välfärdsland
   
   Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
   
   Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
   
   Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
   
   Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.

Changes

TITLE:
Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”

DESCRIPTION:
Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.

CONTENT:
På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 

– Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.

– Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.

I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.

– De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.

Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT

Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.

Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.

– Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.

Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.

Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat

– Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 

När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 

– Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.

Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 

Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun

– Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  

Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.

– Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från 

I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.

– Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 

I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 

– Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 

Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 

– Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.

Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 

– Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 

– Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 

Så ser minutstyrningen ut i Skåne

Ängelholm: Minutstyrning.

Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.

Höör: Minutstyrning.

Skurup: Minutstyrning

Höganäs: Minutstyrning

Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.

Hörby: Minutstyrning. 

Osby: Minutstyrning.

Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.

Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 

Örkelljunga: Minutstyrning.

Malmö: Minutstyrning.

Burlöv: Minutstyrning. 

Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 

Åstorp: Minutstyrning

Bjuv: Minutstyrning

Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 

Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.

Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.

Bromölla: Minutstyrning.

Hässleholm: Minutstyrning.

Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 

Perstorp: Minutstyrning.

Ystad: Minutstyrning.

Helsingborg: Minutstyrning.

Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 

Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.

Svalöv: Minutstyrning.

Lomma: Minutstyrning.

Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 

Staffanstorp: Privat regi. 

Källa: Kommunal, november 2025.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

TITLE:
Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”

DESCRIPTION:
Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.

CONTENT:
På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 

– Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.

– Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.

I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.

– De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.

Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT

Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.

Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.

– Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.

Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.

Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat

– Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 

När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 

– Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.

Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 

Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun

– Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  

Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.

– Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss.  

I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.

– Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 

I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 

– Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 

Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 

– Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.

Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 

– Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 

– Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 

Så ser minutstyrningen ut i Skåne

Ängelholm: Minutstyrning.

Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.

Höör: Minutstyrning.

Skurup: Minutstyrning

Höganäs: Minutstyrning

Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.

Hörby: Minutstyrning. 

Osby: Minutstyrning.

Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.

Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 

Örkelljunga: Minutstyrning.

Malmö: Minutstyrning.

Burlöv: Minutstyrning. 

Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 

Åstorp: Minutstyrning

Bjuv: Minutstyrning

Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 

Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.

Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.

Bromölla: Minutstyrning.

Hässleholm: Minutstyrning.

Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 

Perstorp: Minutstyrning.

Ystad: Minutstyrning.

Helsingborg: Minutstyrning.

Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 

Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.

Svalöv: Minutstyrning.

Lomma: Minutstyrning.

Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 

Staffanstorp: Privat regi. 

Källa: Kommunal, november 2025.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Versions

1. 2026-06-08 07:12:00

   Discovered: 2026-06-08 11:04:23 Hash: 0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56
   Title:

   Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”
   Description:

   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.
   Content

   På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 
   
   – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.
   
   – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.
   
   I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.
   
   – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.
   
   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT
   
   Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.
   
   Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.
   
   – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.
   
   Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.
   
   Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat
   
   – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 
   
   När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 
   
   – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.
   
   Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 
   
   Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun
   
   – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  
   
   Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.
   
   – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss.  
   
   I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.
   
   – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 
   
   I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 
   
   – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 
   
   Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 
   
   – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.
   
   Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 
   
   – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 
   
   – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 
   
   Så ser minutstyrningen ut i Skåne
   
   Ängelholm: Minutstyrning.
   
   Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.
   
   Höör: Minutstyrning.
   
   Skurup: Minutstyrning
   
   Höganäs: Minutstyrning
   
   Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.
   
   Hörby: Minutstyrning. 
   
   Osby: Minutstyrning.
   
   Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.
   
   Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 
   
   Örkelljunga: Minutstyrning.
   
   Malmö: Minutstyrning.
   
   Burlöv: Minutstyrning. 
   
   Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 
   
   Åstorp: Minutstyrning
   
   Bjuv: Minutstyrning
   
   Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 
   
   Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.
   
   Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.
   
   Bromölla: Minutstyrning.
   
   Hässleholm: Minutstyrning.
   
   Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 
   
   Perstorp: Minutstyrning.
   
   Ystad: Minutstyrning.
   
   Helsingborg: Minutstyrning.
   
   Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 
   
   Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.
   
   Svalöv: Minutstyrning.
   
   Lomma: Minutstyrning.
   
   Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 
   
   Staffanstorp: Privat regi. 
   
   Källa: Kommunal, november 2025.
   
   Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
2. 2026-06-08 07:12:00

   Discovered: 2026-06-08 05:15:24 Hash: 16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646d
   Title:

   Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”
   Description:

   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.
   Content

   På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 
   
   – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.
   
   – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.
   
   I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.
   
   – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.
   
   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT
   
   Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.
   
   Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.
   
   – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.
   
   Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.
   
   Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat
   
   – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 
   
   När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 
   
   – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.
   
   Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 
   
   Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun
   
   – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  
   
   Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.
   
   – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från 
   
   I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.
   
   – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 
   
   I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 
   
   – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 
   
   Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 
   
   – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.
   
   Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 
   
   – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 
   
   – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 
   
   Så ser minutstyrningen ut i Skåne
   
   Ängelholm: Minutstyrning.
   
   Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.
   
   Höör: Minutstyrning.
   
   Skurup: Minutstyrning
   
   Höganäs: Minutstyrning
   
   Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.
   
   Hörby: Minutstyrning. 
   
   Osby: Minutstyrning.
   
   Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.
   
   Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 
   
   Örkelljunga: Minutstyrning.
   
   Malmö: Minutstyrning.
   
   Burlöv: Minutstyrning. 
   
   Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 
   
   Åstorp: Minutstyrning
   
   Bjuv: Minutstyrning
   
   Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 
   
   Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.
   
   Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.
   
   Bromölla: Minutstyrning.
   
   Hässleholm: Minutstyrning.
   
   Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 
   
   Perstorp: Minutstyrning.
   
   Ystad: Minutstyrning.
   
   Helsingborg: Minutstyrning.
   
   Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 
   
   Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.
   
   Svalöv: Minutstyrning.
   
   Lomma: Minutstyrning.
   
   Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 
   
   Staffanstorp: Privat regi. 
   
   Källa: Kommunal, november 2025.
   
   Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Changes

TITLE:
Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”

DESCRIPTION:
Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.

CONTENT:
På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 

– Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.

– Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.

I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.

– De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.

Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT

Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.

Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.

– Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.

Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.

Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat

– Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 

När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 

– Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.

Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 

Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun

– Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  

Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.

– Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från 

I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.

– Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 

I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 

– Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 

Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 

– Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.

Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 

– Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 

– Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 

Så ser minutstyrningen ut i Skåne

Ängelholm: Minutstyrning.

Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.

Höör: Minutstyrning.

Skurup: Minutstyrning

Höganäs: Minutstyrning

Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.

Hörby: Minutstyrning. 

Osby: Minutstyrning.

Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.

Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 

Örkelljunga: Minutstyrning.

Malmö: Minutstyrning.

Burlöv: Minutstyrning. 

Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 

Åstorp: Minutstyrning

Bjuv: Minutstyrning

Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 

Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.

Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.

Bromölla: Minutstyrning.

Hässleholm: Minutstyrning.

Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 

Perstorp: Minutstyrning.

Ystad: Minutstyrning.

Helsingborg: Minutstyrning.

Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 

Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.

Svalöv: Minutstyrning.

Lomma: Minutstyrning.

Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 

Staffanstorp: Privat regi. 

Källa: Kommunal, november 2025.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

TITLE:
Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”

DESCRIPTION:
Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.

CONTENT:
På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 

– Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.

– Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.

I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.

– De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.

Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT

Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.

Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.

– Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.

Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.

Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat

– Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 

När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 

– Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.

Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 

Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun

– Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  

Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.

– Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss.  

I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.

– Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 

I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 

– Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 

Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 

– Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.

Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 

– Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 

– Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 

Så ser minutstyrningen ut i Skåne

Ängelholm: Minutstyrning.

Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.

Höör: Minutstyrning.

Skurup: Minutstyrning

Höganäs: Minutstyrning

Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.

Hörby: Minutstyrning. 

Osby: Minutstyrning.

Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.

Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 

Örkelljunga: Minutstyrning.

Malmö: Minutstyrning.

Burlöv: Minutstyrning. 

Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 

Åstorp: Minutstyrning

Bjuv: Minutstyrning

Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 

Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.

Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.

Bromölla: Minutstyrning.

Hässleholm: Minutstyrning.

Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 

Perstorp: Minutstyrning.

Ystad: Minutstyrning.

Helsingborg: Minutstyrning.

Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 

Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.

Svalöv: Minutstyrning.

Lomma: Minutstyrning.

Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 

Staffanstorp: Privat regi. 

Källa: Kommunal, november 2025.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Versions

1. 2026-06-08 07:12:00

   Discovered: 2026-06-08 11:04:23 Hash: 0fa82691d86a7270262541c034150d9f836c3f56
   Title:

   Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”
   Description:

   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.
   Content

   På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 
   
   – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.
   
   – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.
   
   I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.
   
   – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.
   
   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT
   
   Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.
   
   Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.
   
   – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.
   
   Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.
   
   Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat
   
   – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 
   
   När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 
   
   – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.
   
   Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 
   
   Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun
   
   – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  
   
   Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.
   
   – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss.  
   
   I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.
   
   – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 
   
   I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 
   
   – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 
   
   Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 
   
   – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.
   
   Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 
   
   – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 
   
   – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 
   
   Så ser minutstyrningen ut i Skåne
   
   Ängelholm: Minutstyrning.
   
   Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.
   
   Höör: Minutstyrning.
   
   Skurup: Minutstyrning
   
   Höganäs: Minutstyrning
   
   Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.
   
   Hörby: Minutstyrning. 
   
   Osby: Minutstyrning.
   
   Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.
   
   Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 
   
   Örkelljunga: Minutstyrning.
   
   Malmö: Minutstyrning.
   
   Burlöv: Minutstyrning. 
   
   Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 
   
   Åstorp: Minutstyrning
   
   Bjuv: Minutstyrning
   
   Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 
   
   Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.
   
   Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.
   
   Bromölla: Minutstyrning.
   
   Hässleholm: Minutstyrning.
   
   Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 
   
   Perstorp: Minutstyrning.
   
   Ystad: Minutstyrning.
   
   Helsingborg: Minutstyrning.
   
   Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 
   
   Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.
   
   Svalöv: Minutstyrning.
   
   Lomma: Minutstyrning.
   
   Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 
   
   Staffanstorp: Privat regi. 
   
   Källa: Kommunal, november 2025.
   
   Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
2. 2026-06-08 07:12:00

   Discovered: 2026-06-08 05:15:24 Hash: 16c6ced1e43119a7d72de9ab13712550c1b0646d
   Title:

   Minutstyrningen i Skåne: ”Vi ska lösa problem tillsammans”
   Description:

   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. I Skåne har man skickat ut en förfrågan till 16 kommuner. Vissa har kommit längre än andra. I Trelleborg testar de på ett nytt arbetssätt och i Höör har man hoppat över ett led i hierarkin för att komma till botten med tidspressen.
   Content

   På tre minuter ska du logga in, ta av dig ytterkläderna, ge mediciner och sätta på stödstrumpor på brukaren. Sedan ska du klä på dig igen och kvickt ge dig av till nästa besök. Så kan en del av en arbetsdag se ut för personal inom hemtjänsten i Skåne. 
   
   – Det finns aldrig någon luft i schemat och det är ändå människor vi går hem till och hjälper. Skulle de hända något utöver det vanliga finns aldrig någon extra tid, säger Jeanette Wennberg, ombudsman på Kommunal Skåne.
   
   – Ur ett säkerhetsperspektiv är det förfärligt. Både för den som arbetar och personen som får hjälp.
   
   I över 100 av Sveriges kommuner har nu lokala förhandlingar inletts av fackförbundet Kommunal. Det är en nationell aktion för att fasa ut minutstyrningen inom äldreomsorgen. I Skåne rör det sig om 16 kommuner.
   
   – De kommuner vi inte har skickat ut en förfrågan till har vi redan en aktiv dialog med.
   
   Fackförbundet Kommunal har inlett lokala förhandlingar om minutstyrning i hela landet. Foto: Oscar Olsson/TT
   
   Minutstyrning innebär att den anställde har strikta tidsgränser för hur lång tid saker och ting får ta. En dusch kanske ska ta 15 minuter och en måltid 10.
   
   Enligt Kommunal finns det ingen kommun i Skåne som inte arbetar inom en tajt tidspress. De menar även att arbetsgivare börjat att kalla minutstyrning för andra saker, som brukarstyrt till exempel, vilket rör till det. Men i Trelleborg har man börjat experimentera med ett nytt arbetssätt.
   
   – Det är inte fullt sjösatt än, men i längden ska det finnas ett mindre antal personal för varje kund. Så det kommer att finnas arbetslag som tar hand om ett visst antal kunder, berättar Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg.
   
   Sedan lägger arbetslagen själva upp hur de vill arbeta under dagen och hur lång tid varje brukare behöver, berättar hon. I dagsläget kan en brukare träffa upp till 30 anställda på en vecka, det mindre arbetslaget gör att brukare inte behöver träffa lika många personal.
   
   Petra Nyheim Persson, ombudsman Kommunal Trelleborg. Foto: Privat
   
   – Vi har en ny chef sedan ett och ett halvt år tillbaka som läst på och vill göra hemvården mer attraktiv. Speciellt nu när en privat aktör är på väg in. Man ska vilja välja kommunen, säger hon. 
   
   När verksamhetschefen Alexandra Knöös började arbeta i Trelleborg slogs hon av den höga sjukfrånvaron och det låga betyg som hemtjänsten i staden hade. Hon började fråga sig vad det är som gör personalen sjuk och vad hon som chef kunde göra. 
   
   – Många orkar inte arbeta heltid och den centrala planering som vi då arbetade med fungerade helt enkelt inte.
   
   Makten över schemaläggningen låg långt ifrån brukarna och medarbetarna. Många kände att de inte kunde påverka sin arbetsdag och inte blev lyssnade på, menar Alexandra Knöös. Under hösten möttes all hemtjänstpersonal och kommunen bjöd in till workshops där medarbetare utbildades i lagen om fast omsorgskontakt. 
   
   Alexandra Knöös, verksamhetschef vård och omsorg i Trelleborg. Foto: Trelleborgs kommun
   
   – Vi pratade om minutstyrning och upplevelser av jobbet. Det blev tydligt att så vi önskar arbeta är så man tidigare arbetat. Det handlar alltså om back to basics.  
   
   Kommunen har inspirerats mycket av Mörbylånga kommun. Där arbetar man sedan en tid tillbaka helt utan minutstyrning och låter personalen lägga upp sina scheman.
   
   – Vi inkluderade direkt kommunal i arbetet, det är viktigt att vi har fackliga företrädare med oss. Det här handlar om att gå från 
   
   I kommunen har några arbetslag tjuvstartat med det nya upplägget. Personalen mår bättre och brukarna är mer nöjda, menar Kommunals Petra Nyheim Persson.
   
   – Det är en lång omställningsperiod där alla måste vara med. 
   
   I Höör inledde Kommunal sina första förhandlingar för ett par veckor sedan. Ombudsmannen Marita Lidström är överraskad. Förhandlingarna har gått förvånansvärt bra. 
   
   – Verksamhetscheferna har själva bett om fler förhandlingstillfällen, berättar hon. 
   
   Medverkande vid bordet har kommunens hr-chef varit tillsammans med verksamhetschefer, en medarbetare från hemtjänsten och förhandlar från Kommunal. Istället för att gå till enhetscheferna i kommunens vård och omsorg har man gått direkt till verksamhetscheferna. Något Marita Lidström tror var helt rätt. 
   
   – Verksamhetscheferna har inte varit medvetna om situationen och vill att vi ska komma fram till en lösning.
   
   Hon tror inte att beslutet att hoppa över enhetscheferna är så populärt. Men facket är tacksamma för det. 
   
   – Vi har själva suttit i möten med enhetschefer som nekat att det är minutstyrt, och bara kallar det brukarstyrt. De har inte velat kännas vid det, säger hon. 
   
   – Men det kommer ta sin tid. Att lösa detta under endast ett möte funkar inte. Det får ta sin tid och vi ska lösa problemen tillsammans. 
   
   Så ser minutstyrningen ut i Skåne
   
   Ängelholm: Minutstyrning.
   
   Simrishamn: Har minutstyrning men önskar jobba med brukarnära och flexibelt.
   
   Höör: Minutstyrning.
   
   Skurup: Minutstyrning
   
   Höganäs: Minutstyrning
   
   Tomelilla: Har minutstyrning men mer flexibelt.
   
   Hörby: Minutstyrning. 
   
   Osby: Minutstyrning.
   
   Lund: Minutstyrning. Ansvariga politiker menar dock att det inte finns.
   
   Kristianstad: Upplevelsen om hurvuvida man är minutstyrd skiljer sig mellan grupper och indvider. 
   
   Örkelljunga: Minutstyrning.
   
   Malmö: Minutstyrning.
   
   Burlöv: Minutstyrning. 
   
   Båstad: Minutstyrning, men inte enligt arbetsgivare. De hävdar att det är så kallade ramtider. 
   
   Åstorp: Minutstyrning
   
   Bjuv: Minutstyrning
   
   Trelleborg: Minutstyrning men det håller på att ändras. 
   
   Sjöbo: Minutstyrning – håller även på att införas på demensboenden och särskilda boenden.
   
   Kävlinge och Landskrona: Minutstyrning.
   
   Bromölla: Minutstyrning.
   
   Hässleholm: Minutstyrning.
   
   Vellinge: Privat hemtjänst. Svårt att veta exakt hur det ser ut. 
   
   Perstorp: Minutstyrning.
   
   Ystad: Minutstyrning.
   
   Helsingborg: Minutstyrning.
   
   Klippan: Minutstyrning, men det upplevs inte som ett arbetsmiljöproblem. Medarbetare säger ifrån om mer tid behövs för uppgifterna. 
   
   Östra Göinge: Minutstyrning, men det kallas för tillitsbaserat. Men minuterna står kvar i schemat.Svedala: Minutstyrning.
   
   Svalöv: Minutstyrning.
   
   Lomma: Minutstyrning.
   
   Eslöv: Har inte minutstyrning, menar man. Men insatserna är minutstyrda. 
   
   Staffanstorp: Privat regi. 
   
   Källa: Kommunal, november 2025.
   
   Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se