Tornevall Networks

Vi på Ortopeden läste idag en artikel där vår ledningschef uttalade sig om att det varit dålig arbetsmoral bland våra kollegor.

Vi är upprörda över att inte ha en ansvarsfull och fungerande ledning som faktiskt bryr sig om sina medarbetare, där chefsbyten blivit en återkommande trend bland enhetschefer.

Under sjukperioder vinter/vår har många behövt arbeta dubbelt eller ta extra arbetspass på grund av den höga arbetsbelastning som denna vinter orsakat. Är detta dålig arbetsmoral? När många arbetar hårt och sedan själva blir sjukskrivna? Eller när vi undersköterskor och sjuksköterskor går på knäna till följd av alla dessa överbeläggningar som ledningen beslutat om – överbeläggningar som, för kännedom, inte skulle finnas i det nya bygget?

Vi vill också tydliggöra att våra överbeläggningar inom ortopedverksamheten ofta placeras i utrymmen som benämns som “rum” men som inte är adekvata för vård. Dessa utrymmen saknar ofta rätt förutsättningar för säker och värdig patientvård och innebär dessutom en potentiell brandrisk. Detta är en allvarlig fråga som påverkar både arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Detta leder till att personal går hem helt slutkörda, utan ork att ens ta en dusch eller umgås med sina barn.

Vi vill också understryka att detta inte enbart handlar om vår arbetsmiljö – det handlar om patientsäkerhet. När personal arbetar dubbelpass utan tillräcklig återhämtning ökar risken för misstag. När vårdtyngden är så hög som den är idag får varje patient mindre tid än vad de har rätt till.

Vi ställer oss därför frågan: hur definierar ledningen “god arbetsmoral”? Är det att ständigt ställa upp, arbeta trots utmattning och sjukdom, och samtidigt acceptera en ohållbar arbetssituation?

Utöver detta förväntas vi bedriva förbättringsarbete där färre ska vårda fler. Samtidigt är vårdtyngden högre än på många andra enheter, och vi ser en utveckling där en allt äldre befolkning vårdas längre i hemmet innan de kommer till oss – vilket ytterligare ökar komplexiteten i vården.

För att citera Jenny Winnerstrand: “det är mycket ny personal”. Då uppmanar vi Jenny att ta en ordentlig överblick över ortopedverksamheten och börja ifrågasätta sina egna beslut och sitt ledarskap – varför väljer så många erfarna medarbetare att sluta?

Många av oss känner oss osedda, ohörda och djupt svikna av denna ledning. 

undersköterskor och sjuksköterskorortopediavdelningar i Malmö

Enligt nya siffror från Jobbindex föll antalet annonser med drygt tre procent jämfört med förra året, vilket främst förklaras av en svag utveckling i storstäderna och inom handeln.

I mars publicerades 123 278 jobbannonser, en nedgång som bryter den positiva trenden från februari. Omvärldsläget och kriget i Iran pekas ut som bidragande orsaker till osäkerheten på arbetsmarknaden. Särskilt hårt drabbade är Skåne, Stockholm och Västra Götaland.

Inom yrkeskategorierna är tappet störst inom handel, ekonomi och teknik. Samtidigt visar byggbranschen en oväntad styrka med en ökning på 22,6 procent, vilket beskrivs som en ljusglimt.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I helgen uppmärksammades 40-årsdagen av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl. På SVT har dokumentären ”Tjernobyl – dagarna som skakade Sverige” släppts.

Det som hände i Ukraina 1986 är inte kanonreklam för kärnkraft. Och visst bör det tilläggas att den reaktor som exploderade hanterades extremt oaktsamt den där natten för 40 år sedan. Men det vittnar ändå om de extrema faror och risker som faktiskt finns med kärnkraft.

Katastrofen i Tjernobyl fick fasansfulla konsekvenser för civilbefolkningen i Belarus och Ukraina. I Svetlana Aleksijevitjs bok ”Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden” från 1997 skildras en bråkdel av alla människor som fick leva med konsekvenserna. Akuta strålskador, missbildningar, cancer.

Det radioaktiva moln som spydde ut rök i flera dagar efter explosionen spreds över stora delar av Östeuropa hela vägen till Sverige. I delar av vårt land är det fortsatt problem med förhöjda halter av cesium som en direkt konsekvens av olyckan.

Förvaring i 100 000 år

Ändå är det som att alla faror som finns i samband med kärnkraft sopas under mattan. Lyssnar man på politiker idag hörs inga sådana farhågor över huvud taget. Visst, sannolikheten för att ett nytt Tjernobyl skulle kunna inträffa är låg. Men så sa man om Tjernobyl, Harrisburg och Fukushima också.

Och det bränsle som används i kärnkraftverk förväntas vara radioaktivt i 100 000 år. Det är avfall som ska hanteras och förvaras på svensk mark. Debatten om det lyser också med sin frånvaro.

Nya faror med kärnkraftverk har fått nytt liv i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Ryssland ockuperar Zaporizjzja

Flera gånger har Ryssland på olika sätt attackerat Tjernobyl. Bland annat har ryska drönare träffat det hölje som idag omsluter reaktorn och förhindrar den från att radioaktivitet sprids för vinden.

Europas största kärnkraftspark ligger i ukrainska Zaporizjzja. Det har använts av ryssarna som en slags sköld i kriget. Man ockuperade kärnkraftverket 2022 och har sedan dess haft kontroll över det. Ukraina kan liksom inte öppna eld mot ett kärnkraftverk.

Så mycket fokus som vi haft de senaste åren på Sveriges försvar kan man ju tänka att det vore en idé att snegla mot hur Ryssland agerar i Ukraina och lyfta in det i debatten. Men icke.

Nu kan vi tvingas ha en massa brummande kärnkraftverk intill våra husknutar eller i grannbyn för att det skulle vinnas en valrörelse som präglades av höga elpriser för fyra år sedan.

Skånska kommuner vill ha

Det spelar ingen roll att kärnkraftverk hålls som gisslan i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Volodymyr Zelenskyj har kallat det Rysslands agerande för ”kärnkraftsterror”.

Ny kärnkraft ska vara på plats i Sverige ändå. Flera skånska kommuner har hörsammat regeringens önskan om att sondera terrängen för nya reaktorer. Svalöv, Hörby och Kävlinge har alla gett klartecken. De vill stå värd för svenska reaktorer.

Inte heller spelar det någon roll att Sveriges energisystem blivit mer stabilt idag när vi gått över till mer vindkraft. Enligt en ny rapport från Energiforsk som publicerades i somras framgår det att vårt elsystem är mer stabilt idag när vi fört in mer vindkraft i systemet. Dessutom vet vi att elen från ny kärnkraft förväntas bli nästan dubbelt så dyr som el från förnybara källor.

Världen kom billigt undan

Argumenten för att bygga nya kärnkraftsreaktorer på svensk och skånsk mark finns inte.

Världen kom trots allt billigt undan under de där kritiska dagarna och veckorna för 40 år sedan. Det kunde gått mycket värre om härdsmältan nått grundvattnet och förgiftat dricksvattnet och jordbruket.

Svetlana Aleksijevitj skriver i förordet till sin bok att hon trodde att hon skrev om det förflutna, det som varit. Hon menar att människan borde lämnat atomåldern bakom sig efter kärnvapenbombningarna i Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget. Efter Tjernobyl kan man tycka att vi definitivt borde gjort det.

Mjukis och vänsterflummare

Men Aleksijevitj skrev inte bara om det förflutna. Det visade sig att hon också skrev om framtiden. Atomåldern fortsätter. Den lever och frodas. Inte minst här i Sverige.

Det spelar ingen roll att allting talar emot att bygga ny kärnkraft. Kulturkriget mot vindkraft och förnybar energi fortsätter.

Här är man en mjukis och vänsterflummare om man lyfter farorna med kärnkraft.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Oron i världen och Trumps tullar har påverkat den svenska exporten till USA. Totalt gick den ned med nästan nio procent under 2025.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet av tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar i en skriftlig kommentar.

Samtidigt är det stor skillnad mellan de svenska regionerna. Exporten till USA från Kronoberg och Västernorrland sjönk med 35 respektive 20 procent. Båda regionerna har dock en förhållandevis liten handel med USA.

Men även i storstadsregionerna Västra Götaland och Stockholm, som har betydligt större handel med landet, sjönk exporten kraftigt. Båda tappade över en tiondel av sin export till USA.

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

För Skånes del var dock minskningen mer blygsam. Exporten har gått ned med knappt en procent till knappa 155 miljarder kronor. Detta förklaras av hur den skånska exportmarknaden ser ut. Regionen har en bred marknad inom flera olika styrkeområden som förpackning, kemisk industri, life science och verkstadsindustri.

– Det gör regionen mindre sårbar när en enskild bransch eller marknad tappar fart.

Alexandra Stråberg varnar ändå för att USA:s andel kan komma att minska om landet fortsätter med en mer protektionistisk politik, samtidigt som kronan förblir stark.

– Läget måste tas på allvar. Allt mer talar för att tullpolitiken är här för att stanna, och att dollarn kan försvagas igen om oron i Mellanöstern dämpas, vilket riskerar att leda till svagare efterfrågan från USA.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Enligt ett pressmeddelande har kommunen och Fredrik Löfqvist gemensamt kommit överens om att avsluta hans uppdrag som kommundirektör .

– Vi behöver växla upp arbetet med viktiga övergripande och strategiska framtidsfrågor. Nu ser vi framåt och önskar Fredrik Löfqvist lycka till i hans fortsatta karriär, säger kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M).

En tillförordnad kommundirektör kommer att tillsättas medan kommunen genomför rekryteringen av en ny ordinarie direktör.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Övningen Aurora 26 har officiellt dragit igång. Militärkonvojer upp till 8 kilometer kan skymtas på vägarna i södra Sverige och på Gotland. Skjutfält, som P7 i Revingehed, blir totalförbjudna för allmänheten att beträda under militärövningen.

– Man ska absolut inte vara orolig. Vi är här för att det är fred i Sverige. Tittar man på Ukraina finns en annan oro kopplat till militären, säger Marcus Nilsson, kommunikationschef på P7 Revingehed till P4 Kristianstad.

Marcus Nilsson, kommunikationschef på P7 Revingehed. Foto: Johan Nilsson/TT

Förutom att det kommer att synas en hel del militärfordon på vägarna kan man även bevittna militärens närvaro i luften och på havet under kommande veckor.

Flygvapnet kommer framförallt att röra sig över södra Sverige, med fokus över Östersjön. Bland annat kommer skåningar att skymta så kallade Apachehelikoptrarna, även kallade attackhelikoptrar.

– De flyger två och två eller flera, och kommer att synas och sticka ut på ett annat sätt än vi är vana vid, säger Marcus Nilsson.

Övningsområdet till havs är främst södra Östersjön och delar av kusten runt Malmö och i Öresund.

Totalt medverkar 16 000 soldater, sjömän och officerare i Aurora 26. Övningen handlar om att testa de nationella försvarsplanerna, för en större konflikt som drabbar Nato eller Europa, berättar Marcus Nilsson. Vilket sker för första gången sedan Sverige gått med i försvarsalliansen.

– Nu gör vi det på riktigt, säger han.

Svenska Freds Skåne menar att sådana satsningar som Aurora 26 riskerar att öka spänningarna snarare än att minska dem.

– Säkerheten i vår region kan inte byggas genom ökad militär närvaro, utan genom diplomati, samarbete och nedrustning, säger Elvira Johansson, ordförande Svenska Freds Skåne.

Elvira Johansson, ordförande Svenska Freds Skåne. Foto: Svenska Freds

Enligt henne är militärövningen är ett tydligt exempel på den utveckling vi ser just nu, där militär upprustning och ökat fokus på militära lösningar dominerar säkerhetspolitiken. 

– Att Natos ökade närvaro möts med ytterligare militarisering bidrar till en negativ spiral, säger hon. 

– Vi borde träffas för att bygga fred, inte krig. 

En ökad medvetenhet hos civilbefolkningen kommer att krävas i och med militärens närvaro på vägarna, enligt Marcus Nilsson. Man får inte störa eller avbryta en konvoj och måste man köra om ett militärt fordon ska man se till att inte råka köra in i konvojernas led, då det är förbjudet. 

– Det gäller att visa lite hänsyn, säger han.

Aurora 26 pågår fram till 13 maj.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Totalt satsas 1 171 miljarder kronor för att bättra på infrastruktur i hela Sverige. Beslutet innebär att arbetet med Södra stambanan i Skåne kan tidigareläggas.

Satsningen syftar till att korta restiderna för pendlare och stärka godstrafiken. Utöver utbyggnaden till fyra spår mellan Hässleholm och Lund ska byggstarten för fler plattformsspår vid Malmö C tidigareläggas. Det ska också utredas om framtida överskott från Öresundsbron kan finansiera ytterligare regionala infrastrukturprojekt.

Planen innebär även en förstärkning av underhållet för både väg och järnväg. Den regionala länsplanen för Skåne fastställs till knappt 7,5 miljarder kronor, vilket är en höjning med 22 procent jämfört med föregående period.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Sedan konflikten i Mellanöstern bröt ut i februari har kostnaderna för det svenska lantbruket ökat med 1,8 miljarder kronor. Lönsamheten är på en rekordlåg nivå och för växtodlare innebär dagens priser en förlust på 2 000 kronor per hektar vete. Situationen är särskilt allvarlig i södra Sverige där bristen på vatten försvårar läget ytterligare.

– Det är ett mycket allvarligt läge där kostnaderna skenar och där bonden i praktiken betalar för att producera maten. Tillsammans med låga grundvattennivåer i södra Sverige skapar det en akut kris för svenska lantbruket. Det här är inte vilken verksamhet som helst. Andra aktörer kan ställa in avgångar eller arbeta hemifrån, men vi kan inte ställa in skörden, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

LRF kräver ett akut kompensationspaket från staten samt en förlängd återbetalning av dieselskatten. Enligt organisationen riskerar uteblivna åtgärder att leda till minskad inhemsk matproduktion och ett ökat beroende av import.

– Om politiken inte agerar nu riskerar vi minskad svensk matproduktion, ökat importberoende och i förlängningen högre matpriser. Det är ett vägval och det är bråttom, säger Palle Borgström.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Sverige har byggt ett av världens mest digitaliserade samhällen. Men det nyligen rapporterade angreppsförsöket mot ett värmeverk i Västsverige visar att svaret på den avgörande frågan fortfarande saknas: vem leder landet när flera system slås ut samtidigt?

Det är ingen hypotetisk situation. Sverige utsätts redan för cyberangrepp, sabotageförsök och digital påverkan från proryska aktörer och andra fientliga miljöer. Försöket stoppades – men händelsen blottlade ett större problem: när flera samhällsviktiga funktioner drabbas samtidigt saknas fortfarande en tydlig operativ ledning.

Cyberangrepp mot energi, betalningar, transporter, vattenförsörjning eller vård stannar inte i det digitala. De kan snabbt få fysiska konsekvenser. Värmen försvinner, logistiken störs, vården försenas och människors vardag påverkas direkt.

Det senaste året har flera incidenter visat hur sårbart samhället är. Intrånget mot Svenska kraftnät, där en ryskkopplad grupp kom över stora mängder data, är ett exempel. Överbelastningsattacker mot myndigheter i samband med Sveriges Nato-ansökan är ett annat. Oavsett avsändare är mönstret tydligt: funktioner som håller samhället igång testas och pressas.

Sverige beskriver sig gärna som ett digitalt föregångsland. Men teknisk mognad är inte detsamma som krisledningsförmåga. Den verkliga prövningen kommer när flera samhällsviktiga system drabbas samtidigt och prioriteringar måste göras under tidspress.

Regeringen har stärkt cybersäkerheten – men ledningsfrågan återstår. Om journalsystem ligger nere samtidigt som betalningar störs och vattenförsörjningen hotas måste någon kunna avgöra vad som återställs först, vilka resurser som ska flyttas och vilken information som omedelbart ska nå allmänheten.

I dag är det oklart vem som har mandat att fatta sådana samlade beslut i realtid. Det svenska systemet bygger på sektorsansvar: varje myndighet ansvarar för sitt område. Det fungerar i vardagen. Men vid samtidiga angrepp över flera sektorer uppstår ett farligt vakuum. Ingen har ett tydligt ansvar för helheten. Ett cyberangrepp prövar inte bara systemen – utan också ledarskapet.

När ansvar är oklart går tid förlorad. I en cyberkris kan minuter avgöra om en störning begränsas eller växer till en nationell samhällsstörning. Just osäkerhet och fördröjning är vad en angripare vill skapa.

Problemet förstärks av hybridangrepp, där intrång kombineras med desinformation. Motsägelsefulla besked och oklar ansvarsfördelning blir då en del av angriparens strategi. När staten framstår som senfärdig minskar förtroendet.

Andra länder har dragit slutsatser av detta. Finland kan snabbt samla centrala aktörer under statsrådets ledning. Storbritannien använder den nationella krisledningen COBR. Estland har byggt upp tydlig central samordning efter tidigare cyberangrepp. Där finns någon som leder när krisen kommer.

Medlemskapet i Nato innebär nya krav på svensk beredskap – inte bara militärt, utan också civilt. Förmågan att snabbt leda insatser när samhällsviktiga system angrips är en del av alliansens gemensamma motståndskraft. Sverige behöver samma tydlighet.

Regeringen bör nu inrätta en nationell cyberkrisledning under Statsrådsberedningen, med mandat att samordna statens samlade respons vid omfattande cyberangrepp mot flera sektorer samtidigt.

Det behövs inte fler myndigheter. Det behövs tydligare befogenheter. Cyberförsvaret avgörs inte bara av teknik och brandväggar. Det avgörs av vem som kan fatta beslut när flera samhällsviktiga system drabbas samtidigt. Ledarskap kan inte improviseras när krisen redan är här.

Henrik Forsslundlärare och skribent

Det danska möbelföretaget Jysk, vars svenska huvudkontor ligger i Arlöv, gick med lägre vinst 2025 än året dessförinnan, trots att omsättningen ökade.

Att resultaten inte ökade i samma tak som omsättningen beror på att man valde att hålla nere priserna trots ökade kostnader, menar kommunikationsansvarige Sandra Martinsson.

Förslaget om utdelningen till Jysks aktieägare hamnade på 236 miljoner kronor. 87 miljoner mer än själva vinsten och något som leder till en minskad soliditet, alltså företagets långsiktiga betalningsförmåga, som nu ligger på 49 procent. Jysk menar dock att det tvärtom visar att de fortsatt har en stark finansiell ställning.

– Styrelsen slår fast att utdelningen inte kommer att påverka vår förmåga att fullgöra våra förpliktelser på kort eller lång sikt, eller påverka genomförandet av våra planerade investeringar.

Hur kommer ni att kunna betala ut såpass mycket över vinstbeloppet?

– JYSK har under lång tid varit lönsamt och har därför en omfattande buffert i form av balanserade vinster. En del av dessa tidigare sparade vinster används nu för utdelning. Det är helt enligt aktiebolagslagen och en normal ordning i ekonomiskt starka bolag, säger Sandra Martinsson.

Företaget är inte börsnoterat och ägs av koncernen Lars Larsen Group. Pengarna som delas ut kommer alltså att gå tillbaka till ägaren.

Vd för företaget Johan Sjödin, menar att det viktigaste är att ge kunderna ett bra erbjudande och under fjolåret var priserna inget som tummades på.

– För att kunna hålla priserna nere valde vi att absorbera kostnadsökningar, till exempel valutafluktuationer, istället för att föra dem vidare till kund, säger han.

På vilket sätt gynnar den ökade omsättningen era medarbetare?

– Vi var över 100 fler medarbetare vid utgången av räkenskapsåret 2024 och 2025 än när vi gick in i det. Vi betalade också ut över 39 miljoner kronor i bonus till våra medarbetare i butikerna, vilket var cirka 8 miljoner kronor mer än räkenskapsåret innan, säger Johan Sjödin.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se