Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
4cae7214eeb519801cb4ceefe42ca413de2c4f9dHöga politiker gör sanningen till en kamp om intressen.
Inlägget Makthavare som hånar pressen gör oss unga osäkra dök först upp på Dagens Arena.
Under valrörelsen skruvade flera toppolitiker upp tonen mot journalister. Sanningen blev föremål för en kamp mellan olika intressen. Den nya regeringen måste sätta en annan ton, skriver Trond Scholtens Pennanen,
Valrörelsen blev en kamp om vem som får bestämma vad som är sant. Flera toppolitiker skruvade upp tonen mot journalister, och för unga som just nu lär sig skilja granskning från propaganda blir budskapet förvirrande. Den nya regeringen måste sätta en annan ton, men journalistiken behöver också möta den generation som växer upp mitt i misstron.
I skolan lär vi oss att granska källor, jämföra uppgifter och förstå att nyhetsjournalistik följer regler som skiljer den från propaganda. Det är en bra undervisning. Problemet är att den krockar med det vi ser utanför klassrummet.
I SVT:s dokumentär Drevet säger Jimmie Åkesson att journalister använder sin plattform för att ljuga inför val. Redan 2024 kallade han journalister för ”klägg”. Ebba Busch anklagade i våras en SVT-reporter för att ställa politiskt färgade frågor. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin lade ut hela sin intervju med SVT på Youtube innan dokumentären ens hade sänts, och kritiserade kanalen på X.
Var för sig ser det ut som enskilda gräl. Tillsammans bildar det ett mönster, där makthavare når sin publik genom egna kanaler och inte längre behöver journalisten. Det räcker att få publiken att tvivla på henne.
För många i min generation kommer nyheterna från sociala medier. Där står en ministers inlägg bredvid en granskning och ett klipp från ett partis egen kanal, och allt ser ungefär likadant ut. När de mäktigaste i landet säger att journalisterna ljuger, blir den unga läsaren inte mer kritisk. Den blir osäker, och den som inte vet vem man kan lita på slutar ofta att lita på någon alls.
Bohlin menar att det måste gå att kritisera journalistik utan att det beskrivs som ett hot mot medierna. Det har han rätt i, så länge kritiken gäller en konkret publicering och framförs öppet. Men valrörelsen har präglats av svepande omdömen om hela redaktioner, inte av saklig kritik mot enskilda artiklar.
Unga har mest att förlora. Vi har ingen presstjänst, inga egna kanaler med hundratusentals följare och ofta ingen makt. Vi är beroende av att någon granskar dem som fattar besluten om vår skola och vår framtid. Och förtroende som går förlorat under uppväxten följer ofta med in i vuxenlivet, när fakta behövs som mest.
En makthavare som bara vill bli granskad på egna villkor vill egentligen inte bli granskad alls.
Den nya regeringens statsråd bör bemöta kritik mot enskilda publiceringar med sakliga repliker, inte med kampanjer mot hela redaktioner. Public service bör ha en långsiktig finansiering som ingen regering kan använda som påtryckningsmedel. Och skolan behöver avsatt tid för undervisning i medie- och informationskunnighet.
Journalistiken har också ett ansvar. Förklara för unga hur en granskning går till, och vad som skiljer en hel intervju från ett klipp som lagts ut för att ta udden av den. Den som förstår hur journalistik görs är svår att övertyga om att den ljuger.
Jag vill växa upp i ett land där den som granskar makten inte behöver försvara sin rätt att göra det.
Trond Scholtens Pennanen, 12-årig barnrättsaktivist
Inlägget Makthavare som hånar pressen gör oss unga osäkra dök först upp på Dagens Arena.
01427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdcForskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023.
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen.
I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien.
– Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.
Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och ”folket” var föremål för positiva känslouttryck.
Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av.
– Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund.
Jon Andersson
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a40
01427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdc
TITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och “folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och ”folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
01427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdc
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a40
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a40Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023.
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen.
I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien.
– Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.
Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och “folket” var föremål för positiva känslouttryck.
Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av.
– Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund.
Jon Andersson
Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a40
01427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdc
TITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och “folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation DESCRIPTION: Forskare har analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I en studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sociala medieinlägg från Sannfinländarna inför finska valet 2023. Resultatet visar att känslor spelade en viktig roll för kommunikationen. I studien har forskarna analyserat 524 inlägg från sex personer i Sannfinländarnas partiledning på de sociala medieplattformarna X, Facebook, Instagram och TikTok. Inlägg som gjordes de tre sista veckorna inför det finska riksdagsvalet 2023. Det är två forskare från finska universitet som ligger bakom studien. – Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelning mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger rapportförfattarna Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande. Anpassade budskap Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken i inläggen bestod av negativa känslouttryck som ilska, förakt, rädsla och osäkerhet. Men mer positiva känslor som hopp, stolthet och glädje var också något som återkom. Ilska och förakt riktades främst mot dem som uppfattades som eliter. Det handlade till exempel om medierna och den dåvarande finska regeringen. Invandrare, muslimer och könsminoriteter möttes däremot av känslor av rädsla och osäkerhet. Det egna partiet, dess anhängare och ”folket” var föremål för positiva känslouttryck. Det visade sig också att budskapen var olika beroende på vilken social mediekanal man använde sig av. – Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund. Jon Andersson Inlägget Känslor viktigt verktyg i högerpopulistisk kommunikation dök först upp på Dagens Arena.
01427852e97f43b0dd4fba2c2580ec75ae8f5bdc
94dce5b5aee5512cf74ff3feb99f17819a5d8a40
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar.
Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv.
”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier.
Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande.
Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike.
Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump.
Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”.
Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna.
Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla.
Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina.
Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada.
David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel.
Underrättelserna hotade?
På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet.
USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta.
Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA.
Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset.
Ändå blir det hela tiden lite värre.
Jesper Bengtsson
Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump dansar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar.
Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv.
”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier.
Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande.
Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike.
Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump.
Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”.
Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna.
Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla.
Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina.
Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada.
David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel.
Underrättelserna hotade?
På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet.
USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta.
Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA.
Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset.
Ändå blir det hela tiden lite värre.
Jesper Bengtsson
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump dansar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina.
Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar.
Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv.
”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier.
Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande.
Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike.
Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump.
Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”.
Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna.
Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla.
Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina.
Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada.
David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel.
Underrättelserna hotade?
På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet.
USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta.
Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA.
Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset.
Ändå blir det hela tiden lite värre.
Jesper Bengtsson
Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump dansar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump dansar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’nyet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned de bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Canada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Trump spelar åter efter Putins pipa DESCRIPTION: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Dieselavtalet öppnar för betydligt värre saker för Ukraina. Under söndagen meddelade Donald Trump att Ryssland och Ukraina kommit överens om en vapenvila mot sina respektive energianläggningar. Ukrainas president verkar inte ha vetat något om saken, och bara timmar senare attackerade Ryssland flera ukrainska kraftverk i Kyjiv och Charkiv. ”Ukraina har föreslagit många steg för att deeskalera. Putin har haft ett enda svar – ’njet’”, skrev Zelenskyj i sociala medier. Om det inte vore så brutalt allvarligt vore Trumps utspel nästan underhållande. Ordmassor utan substans Gång på gång sedan han tillträdde för snart två år sedan har den amerikanske presidenten spelat efter Rysslands pipa. Han har mer eller mindre rakt av köpt Putins bild av krigets bakgrund och förlopp och han har ifrågasatt sanktionerna mot Ryssland, ivrig att låta amerikanska kapitalister göra affärer med oligarkerna och statsapparaten i Putins rike. Då och då har han hotat Ryssland med nya sanktioner, men det har varit ordmassor utan substans. Inte helt ovanligt för just Donald Trump. Det senaste exemplet på att han står närmare Putin än någon tidigare president i USA är förra veckans ”dieseldeal”. Inför det amerikanska mellanårsvalet om tre veckor, där republikanerna ligger illa till, vill Trump få ned bränslepriserna genom att öppna för import av rysk diesel. Dealen gjordes upp genom ett telefonsamtal mellan Trump och Putin. Samtidigt beslutade det amerikanska finansdepartementet om ett undantag från sanktionerna. Mer pengar till Putin Beslutet är obehagligt på så många nivåer att det knappt går att nämna dem alla. Det ger Ryssland möjlighet att tjäna pengar. Dels från USA, men också för att de länder som inte haft sanktioner mot landet nu får ett kvitto på att de haft rätt hela tiden. Det blir svårare för EU och USA att hävda att sanktionerna ska bestå efter detta. Ryssland kommer få mer pengar till sitt invasionskrig mot Ukraina. Dessutom är det osäkert om priserna verkligen kommer sjunka som en effekt av avtalet. 2,25 miljoner fat diesel kan låta mycket men sett till USA hela konsumtion är det försvinnande lite. Tidningen The Atlantics skribent David Frum konstaterar att det motsvarar 16 timmars dieselkonsumtion i USA, 10 timmars produktion i USA:s egen oljeindustri och 14 dagars import av den diesel man kan köpa från Kanada. David Frum menar att det i själva verket är helt andra frågor som står på spel. Underrättelserna hotade? På senare tid har Ukraina framgångsrikt slagit ut delar av den ryska oljeindustrin, i ett försök att försvaga Putin i kriget. För en månad sedan bedömde Ukraina att man slagit ut 43 procent av landets raffinaderiverksamhet. USA har sedan länge slutat stötta Ukraina ekonomiskt, men har fortsatt bistå med information och underrättelser, vilket varit extremt viktigt för Ukrainas möjligheter att försvara sig. Genom dealen om diesel får USA ett egenintresse i att stoppa även detta. Och det är mot den bakgrunden man ska se Trumps utspel om vapenvila. Det är utmärkt om en sådan kan träda i kraft, men skälet tycks just nu vara att säkra dieselleveranserna till USA. Vid det här laget borde världen har vant sig vid alla märkligheter från Vita huset. Ändå blir det hela tiden lite värre. Jesper Bengtsson Inlägget Trump spelar åter efter Putins pipa dök först upp på Dagens Arena.
2047f2f0a2cdf1a0de87701d688640c1540b3630
032b24b56856d11e56f41ed8841f642763fc7be5
31a9943ad6063be8ad02f00899b57590cf921cf5
82bbc9c84ce09dc564802a7a5cd3014302b2c728Ett år efter a-kassereformen får arbetslösa mindre pengar och täckningsgraden har sjunkit.
Inlägget A-kassan är en skandal dök först upp på Dagens Arena.
Ett år efter a-kassereformen får arbetslösa mindre pengar och täckningsgraden har sjunkit. Facken kan inte heller längre skydda sina medlemmar mot nedtrappningen. En ny regering bör återupprätta a-kassan, skriver German Bender.
”Det kan vi inte gå med på.” Så sa Jimmie Åkesson till Dagens Nyheter i slutet av augusti 2022 om en sänkt a-kassa. Om Moderaterna ville skära i försäkringen skulle SD gå i opposition. När partiet i oktober samma år röstade fram Ulf Kristersson sa Åkesson i riksdagen att ”vi är överens om att behålla a-kassan på nuvarande nivå”.
Du kan aldrig gissa vad som hände sedan.
SD röstade för Tidöregeringens sänkning av arbetslöshetsersättningen från 80 till 70 procent redan efter 100 dagar och till 65 procent efter 200. För den som tjänar under drygt 31 000 kronor kommer sänkningen 100 dagar tidigare än förut.
Folksams bedömning av effekten var ovanligt tydlig: ”Sammanfattningsvis kan konstateras att den nya a-kassan kommer att omfatta fler och ge högre ersättning för personer med högre arbetsinkomster och med en kortare eller ingen medlemstid i en a-kassa. Merparten av de försäkrade kan emellertid förväntas få en sammanlagd ersättning som är lägre än vad den gamla a-kassan skulle ge.”
Nu har det gått ett år sedan förändringarna trädde i kraft.
Fackförbundet Handels har räknat på en arbetare som tjänade 30 000 kronor i månaden före skatt. Första månaden som arbetslös får hen ut 15 800 kronor efter skatt, 65 procent av den tidigare nettoinkomsten. Karensdagar och högre skatt på ersättningen äter upp en stor del av de utlovade 80 procenten. Efter 200 dagar återstår 59 procent. ”A-kassan är så låg att jag inte kan äta ordentligt längre”, skriver en arbetslös medlem i Handels enkät.
Högre upp i lönetrappan är försäkringen också urholkad. Taket ligger på 34 000 kronor i månaden. En privatanställd tjänsteman med medianlön, knappt 47 000 kronor, får från dag 201 ut 22 100 kronor före skatt. Det är mindre än hälften av lönen. I början av 1990-talet gav a-kassan en motsvarande tjänsteman 80 procent av lönen, enligt Unionen.
Den som tjänar över taket har länge kunnat skydda sig med en inkomstförsäkring via facket. Unionens försäkring gav till exempel 80 procent av lönen upp till 60 000 kronor. Med den nya lagen urholkas det skyddet. Om a-kassan och inkomstförsäkringen tillsammans betalar ut mer än 70 procent av lönen efter dag 100 dras mellanskillnaden av från a-kasseersättningen.
Tidöpartierna har varit tydliga med att nedtrappningen inte ska kunna neutraliseras av en privat försäkring.
Facken har därför tvingats skriva om sina villkor så att även inkomstförsäkringen trappas ned. Flera fackförbund har använt försäkringen som ett av argumenten när de värvar medlemmar och därför finns det nu en oro för hur försämringen kan påverka värvningen.
Jag anar att Tidöpartierna inte är lika bekymrade över fackens medlemsvärvning.
Inkomstförsäkringen är ett privat avtal som medlemmarna betalar med sina egna fackavgifter. Det är märkligt att borgerliga partier som säger sig värna avtalsfriheten kan försvara att staten bestämmer vad en sådan kompletterande försäkring får ge.
De positiva effekterna då?
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) motiverade nedtrappningen med att det gamla systemet ”passiviserat människor”. Britz presenterade dock inte några belägg för det nedsättande uttalandet, såsom forskning eller en självupplevd passivitet av att ha gått på a-kassa.
Akademikernas a-kassa har jämfört sina medlemmar före och efter reformen och ser ingen skillnad i hur snabbt de får nytt arbete. Men även om det skulle påskynda processen är det inte självklart positivt. LO och Unionen varnar för att en låg a-kassa pressar arbetslösa att ta första bästa jobb, även när det inte motsvarar deras kompetens. Att matchningen kan försämras av en låg a-kassa har stöd i tidigare forskning.
Värst drabbas kanske de som aldrig kommer in i försäkringen.
Andelen öppet arbetslösa som får ersättning från a-kassan har legat under hälften i 15 år, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ett uttalat mål från Tidöpartierna var att fler skulle omfattas. Men under den nya a-kassans första kvartal omfattades bara 38 procent av de nyinskrivna arbetslösa, visar inspektionens uppföljning. Det är lägre än samma kvartal året innan.
Den som trots allt kvalificerar sig kan dessutom få en kortare ersättningsperiod än med de gamla reglerna. I år har 30 procent av dem som beviljats ersättning i LO-förbundens a-kassor fått färre än 300 dagar, mot 16 procent i tjänstemännens kassor, visar tidningen Arbetets genomgång. För en deltidsanställd städare räcker det att lönen några månader om året hamnar under 11 000 kronor för att ersättningsperioden ska krympa.
Inför årets riksdagsval granskade vi på Arena Idé partiernas ställningstaganden om a-kassan. De rödgröna partierna röstade nej till nedtrappningen, men Centern ville göra den ännu brantare och dessutom sänka taket.
Nu försöker de fyra partierna bygga ett nytt regeringsalternativ och a-kassan borde stå högt på agendan. Alla fyra partiernas väljare förlorar nämligen på dagens system.
Arbetare i LO-yrken får oftare korta perioder eller står helt utanför. Tjänstemän och akademiker har förlorat en trygghet de själva betalat för.
Socialdemokraterna skrev redan i sin budgetmotion för 2026 att fackens inkomstförsäkringar inte ska påverkas negativt. För Centerpartiet borde den principen vara lätt att ställa sig bakom. Den handlar om rätten att teckna ett privat försäkringsavtal, och ett lägre tak i a-kassan (som Centern föreslagit) gör detta ännu viktigare.
Ett första steg är att ändra samordningsregeln så att inkomstförsäkringen åter får fylla upp till 80 procent av lönen. Det kostar staten ingenting i direkta utgifter, eftersom medlemmarna betalar premierna. Vidare bör nedtrappningen bort och alla som kvalificerar sig få 300 dagar. Taket bör höjas kraftigt och räknas upp i takt med lönerna.
En ofta förbisedd effekt av försämrade trygghetsförsäkringar är en minskad efterfrågan i ekonomin. Fackförbundet Unionen varnade redan i maj för att den urholkade a-kassan får hushållen att spara och fördröjer återhämtningen.
Det finns alltså goda skäl för både höger- och vänsterpartierna i en ny regering att återupprätta en anständig a-kassa. Om inte annat av egenintresset att värna sina egna väljare och sätta ljuset på Sverigedemokraternas svek.
German Bender är utredningschef på Arena Idé
Inlägget A-kassan är en skandal dök först upp på Dagens Arena.
1fa25ceec37fa362258b7050f450a1ec4c26473dStort ansvar vilar på C och V för att bilda regering.
Inlägget Ansvaret som följer med ett nej dök först upp på Dagens Arena.
Före valet ber partierna om väljarnas förtroende att förändra Sverige. Efter valet måste de visa hur förändringen ska bli möjlig. Både Centerpartiet och Vänsterpartiet måste ta ansvar för att en ny regering ska kunna bildas, skriver Ulrika Eriksson.
I den pågående regeringsbildningen blir uppgiften tydlig. Magdalena Andersson försöker samla stöd för en regering. Centerpartiet säger nej till att sitta i regering med Vänsterpartiet, samtidigt som Vänsterpartiet kräver att självt ingå i den regering det ska stödja. Båda vill se ett regeringsskifte, men deras villkor gör det svårt att genomföra det tillsammans.
För väljaren som röstat för ett regeringsskifte uppstår därför en rimlig fråga: Den som säger nej till en regeringslösning, vilket genomförbart alternativ erbjuder den väljaren?
Partier måste få ha gränser. Den som röstat på Centerpartiet har inte röstat på Vänsterpartiets politik, och omvänt. Väljarna måste kunna lita på att deras företrädare tar sina vallöften på allvar. En kompromiss blir inte bra enbart för att den gör det möjligt att utse ministrar.
Men när ett partis mandat behövs för att en regering ska kunna tillträda får partiets nej konsekvenser för fler än de egna väljarna. Därför behöver partiet förklara både vad det vill förhindra och hur det vill komma vidare. Att hoppas att motparten till slut ger efter är knappast ett tillräckligt alternativ.
Centerpartiet behöver visa hur en regering utan Vänsterpartiet ska få det stöd som krävs. Vänsterpartiet behöver förklara hur kravet på regeringsmedverkan ska kunna förenas med ett underlag där Centerpartiet också behövs. Båda behöver ge besked om vad de själva kan acceptera, inte enbart om vad den andra parten måste ändra.
Här behöver sakpolitiken bli tydligare. Vilka konkreta beslut är partierna oense om? Vad måste en överenskommelse innehålla för att de ska kunna stå bakom den? Sådana besked ger väljarna möjlighet att bedöma vad som står på spel och var en kompromiss kan finnas.
Att lova ett regeringsskifte innebär att man efter valet behöver arbeta för att göra det möjligt, även när mandatfördelningen kräver ett samarbete som man helst hade sluppit. Inget parti har fått mandat att ensamt bestämma villkoren för alla andra.
Samma ansvar gäller Magdalena Andersson. Den som vill samla partier bakom sig måste erbjuda dem verkligt inflytande och en politik som de kan försvara inför sina väljare. Det går inte att begära kompromisser av andra utan att själv vara beredd att göra dem.
Regeringsbildningen får ta tid. En överenskommelse ska hålla för budgetar, reformer och svåra beslut under flera år. Att en färdig lösning ännu inte har presenterats betyder inte att samtalen står stilla. Väljarna behöver inte få insyn i varje förhandling, men de behöver begripliga besked om vilka lösningar partierna arbetar för.
Det politiska ansvaret slutar inte när ett parti har motiverat sitt nej. Nästa uppgift är att visa hur en annan lösning skulle kunna fungera och vad partiet självt är berett att bidra med.
Väljarna kan inte kräva att partierna blir överens om allt. Men de kan kräva att den som stänger en dörr också visar vilken annan dörr som går att öppna.
Ulrika Eriksson, frilansskribent
Inlägget Ansvaret som följer med ett nej dök först upp på Dagens Arena.
6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.
– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.
– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.
– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.
Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest.
Olle Bergvall
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3
6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0
1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3
1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.
– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.
– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.
– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.
Olle Bergvall
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3
6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0
1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3