Tornevall Networks

Jag hade hoppats att LO skulle stå på de arbetandes sida när människor utvisas trots att de arbetar på villkor som LO själva varit med och förhandlat fram, skriver Juan Fonseca i en replik till LO.

Tack till Mattias Schulstad och Johan Enfeldt för repliken.

Men jag har svårt att se att den egentligen bemöter det som var kärnan i min krönika.

LO argumenterar för behovsprövning av arbetskraftsinvandringen. Det är en legitim ståndpunkt. Men min krönika handlade inte om huruvida Sverige ska ha fri arbetskraftsinvandring eller inte.

Den handlade om människor som redan finns här.

Människor som arbetar, betalar skatt, följer kollektivavtal och försörjer sig själva men som ändå riskerar att utvisas därför att deras lön inte når upp till ett politiskt fastställt lönekrav.

Varför ska staten underkänna parternas löner?

LO skriver att arbetskraftsinvandring är en migrationspolitisk fråga och att kollektivavtal därför inte kan vara avgörande. Men då uppstår en annan fråga: Varför ska staten underkänna löner som arbetsmarknadens parter själva har förhandlat fram?

Om en lön är tillräckligt hög för att vara avtalsenlig och laglig på svensk arbetsmarknad, varför ska samma lön plötsligt vara otillräcklig för att personen ska få stanna i Sverige?

Det är just där jag menar att staten sätter sig över den svenska modellen.

LO skriver också att ett ökat utbud av arbetskraft pressar lönerna. Det är ett argument som kan diskuteras när det gäller framtida arbetskraftsinvandring. Men återigen handlar min text om personer som redan arbetar här.

Vilken lönedumpning motverkas genom att utvisa en undersköterska, en kock eller en restauranganställd som redan har ett arbete, redan betalar skatt och redan omfattas av svenska kollektivavtal?

Ska människor som bidrar utvisas?

Jag har under många år företrätt människor som gjort precis det samhället har uppmanat dem att göra: arbetat, integrerats och byggt sina liv här. Nu möter de ett budskap som är svårt att förstå: att deras arbete duger så länge det utförs, men inte är tillräckligt värdefullt för att ge dem rätt att stanna.

Det är den verkligheten jag beskrev i min krönika.

Frågan är därför inte bara hur arbetskraftsinvandringen ska regleras.

Frågan är också om Sverige ska fortsätta vara ett land där arbete, egen försörjning och etablering väger tungt – eller om människor som redan bidrar till vårt samhälle ska kunna utvisas därför att politiken har bestämt att deras yrke eller lön inte längre anses önskvärda.

Jag hade hoppats att LO, som historiskt försvarat arbetare oavsett födelseland, skulle stå på de arbetandes sida när människor utvisas trots att de arbetar på villkor som LO själva varit med och förhandlat fram.

Det är en fråga som förtjänar ett tydligare svar än det som gavs i repliken.

 

Juan Fonseca

Inlägget Slutreplik: Det handlar om människor som redan finns här dök först upp på Dagens Arena.