Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
9cffd1eae3bf436c6822bed57c652935a51a75ffJag har svårt att släppa tonläget i den här valrörelsen.
Inlägget Hur långt får det gå? dök först upp på Dagens Arena.
Valet är över. Men jag har svårt att släppa tonläget i den här valrörelsen.
Det började redan tidigt. Aftonbladets chefredaktör kallades ”Quisling”. Sedan kallades även Magdalena Andersson det. Med andra ord: landsförrädare.
Och under valrörelsens sista vecka blev tonen ännu hårdare.
Jimmie Åkesson pratade om barn på ett sätt som fick många att reagera. Om vilka resurser barn tar. Om vilka barn som hör hemma i svenska skolan.
Sedan kom uttalandet om svenska muslimer. Att det är anmärkningsvärt att muslimer kan avgöra det svenska valet.
Amanda Lind sa ifrån. Det var bra.
Men jag saknade samma tydliga reaktion från övriga partiledare.
För det här är inte bara ord. Tonen politiker använder sätter spår.
Muslimer, såsom judar, kristna, buddhister och ateister är en del av det svenska samhället. Att använda människors religion eller bakgrund för att skapa en bild av att de är ett problem är inte acceptabelt.
Och det är inte konstigt att människor reagerar när den demokratiska rätten att rösta beskrivs som något anmärkningsvärt.
Vi har religionsfrihet i Sverige. Det spelar ingen roll om man håller med om en religiös tro eller inte. Religionsfriheten ska respekteras.
Alla människor som bor i Sverige och har rätt att rösta ska kunna använda sin demokratiska rätt utan att tillhörigheten till samhället ifrågasätts.
Samma sak gäller politiska motståndare.
Vi kan tycka helt olika. Vi kan vara hårda i debatten. Vi kan kritisera varandras beslut, politik och idéer.
Men det finns gränser.
Att kalla någon för ”landsförrädare” ska inte vara acceptabelt.
Och när ett kommunalråd hotas. När en kampanjarbetare blir misshandlad. Då måste vi stanna upp och fråga oss vart det här är på väg.
Det går inte att låtsas som att orden inte spelar någon roll. För det gör de.
Politiker sätter en ton.
Den tonen hörs inte bara i partiledardebatter eller i riksdagens talarstol. Den hörs på arbetsplatser. I skolor. På sociala medier. Runt middagsbordet.
Och när gränserna flyttas lite i taget händer något.
Först reagerar vi. Sedan kommer nästa uttalande. Och nästa.
Till slut är det som tidigare hade varit otänkbart en del av det politiska samtalet.
Det är därför politiker måste säga ifrån när någon går över gränsen.
Även när det är någon från den egna sidan.
Man behöver inte försvara sin politiska motståndare. Man behöver inte ändra sin politik. Man behöver inte ens hålla med varandra om särskilt mycket.
Men vissa saker måste vara större än partipolitiken.
Vi måste kunna prata om skolfrågor utan att antyda att vissa barn inte hör hemma i den svenska skolan.
Vi måste kunna prata om olika samhällsfrågor utan att ställa svenska medborgare mot varandra.
Vi måste kunna tycka olika utan att kalla varandra landsförrädare.
Och vi måste kunna engagera oss politiskt utan att bli hotade eller misshandlade.
Det borde vara självklart. Det borde inte behöva sägas. Men det måste det.
Demokrati handlar inte bara om att få rösta och säga vad man tycker.
Det handlar också om att människor måste kunna delta i demokratin utan att bli hotade för vilka de är, vad de tror på eller vilket parti de engagerar sig i.
Valet är över. Affischerna ska ner och kampanjerna är slut.
Men orden finns kvar. Och tonen vi använder mot varandra sätter spår.
Därför måste vi våga säga ifrån när gränser passeras. För det finns en gräns för hur vi pratar gentemot varandra och om andra människor.
Och den gränsen måste vi vara rädda om och visa tydlig ömsesidig respekt för varandra.
Sara Benabdellah
Inlägget Hur långt får det gå? dök först upp på Dagens Arena.
9cffd1eae3bf436c6822bed57c652935a51a75ff
7e9dcb0e192ebf387449c4f5b57d1503108e826d
TITLE: Hur långt får det gå? DESCRIPTION: Jag har svårt att släppa tonläget i den här valrörelsen. Inlägget Hur långt får det gå? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Valet är över. Men jag har svårt att släppa tonläget i den här valrörelsen. Det började redan tidigt. Aftonbladets chefredaktör kallades ”Quisling”. Sedan kallades även Magdalena Andersson det. Med andra ord: landsförrädare. Och under valrörelsens sista vecka blev tonen ännu hårdare. Jimmie Åkesson pratade om barn på ett sätt som fick många att reagera. Om vilka resurser barn tar. Om vilka barn som hör hemma i svenska skolan. Sedan kom uttalandet om svenska muslimer. Att det är anmärkningsvärt att muslimer kan avgöra det svenska valet. Amanda Lind sa ifrån. Det var bra. Men jag saknade samma tydliga reaktion från övriga partiledare. För det här är inte bara ord. Tonen politiker använder sätter spår. Vi har religionsfrihet i Sverige Muslimer, såsom judar, kristna, buddhister och ateister är en del av det svenska samhället. Att använda människors religion eller bakgrund för att skapa en bild av att de är ett problem är inte acceptabelt. Och det är inte konstigt att människor reagerar när den demokratiska rätten att rösta beskrivs som något anmärkningsvärt. Vi har religionsfrihet i Sverige. Det spelar ingen roll om man håller med om en religiös tro eller inte. Religionsfriheten ska respekteras. Alla människor som bor i Sverige och har rätt att rösta ska kunna använda sin demokratiska rätt utan att tillhörigheten till samhället ifrågasätts. Samma sak gäller politiska motståndare. Vi kan tycka helt olika. Vi kan vara hårda i debatten. Vi kan kritisera varandras beslut, politik och idéer. Men det finns gränser. Att kalla någon för ”landsförrädare” ska inte vara acceptabelt. Och när ett kommunalråd hotas. När en kampanjarbetare blir misshandlad. Då måste vi stanna upp och fråga oss vart det här är på väg. Det tidigare otänkbara Det går inte att låtsas som att orden inte spelar någon roll. För det gör de. Politiker sätter en ton. Den tonen hörs inte bara i partiledardebatter eller i riksdagens talarstol. Den hörs på arbetsplatser. I skolor. På sociala medier. Runt middagsbordet. Och när gränserna flyttas lite i taget händer något. Först reagerar vi. Sedan kommer nästa uttalande. Och nästa. Till slut är det som tidigare hade varit otänkbart en del av det politiska samtalet. Det är därför politiker måste säga ifrån när någon går över gränsen. Även när det är någon från den egna sidan. Man behöver inte försvara sin politiska motståndare. Man behöver inte ändra sin politik. Man behöver inte ens hålla med varandra om särskilt mycket. Men vissa saker måste vara större än partipolitiken. Vi måste kunna prata om skolfrågor utan att antyda att vissa barn inte hör hemma i den svenska skolan. Vi måste kunna prata om olika samhällsfrågor utan att ställa svenska medborgare mot varandra. Vi måste kunna tycka olika utan att kalla varandra landsförrädare. Och vi måste kunna engagera oss politiskt utan att bli hotade eller misshandlade. Måste våga säga ifrån Det borde vara självklart. Det borde inte behöva sägas. Men det måste det. Demokrati handlar inte bara om att få rösta och säga vad man tycker. Det handlar också om att människor måste kunna delta i demokratin utan att bli hotade för vilka de är, vad de tror på eller vilket parti de engagerar sig i. Valet är över. Affischerna ska ner och kampanjerna är slut. Men orden finns kvar. Och tonen vi använder mot varandra sätter spår. Därför måste vi våga säga ifrån när gränser passeras. För det finns en gräns för hur vi pratar gentemot varandra och om andra människor. Och den gränsen måste vi vara rädda om och visa tydlig ömsesidig respekt för varandra. Sara Benabdellah Inlägget Hur långt får det gå? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hur långt får det gå? DESCRIPTION: Jag har svårt att släppa tonläget i den här valrörelsen. Inlägget Hur långt får det gå? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Valet är över. Men jag har svårt att släppa tonläget i den här valrörelsen. Det började redan tidigt. Aftonbladets chefredaktör kallades ”Quisling”. Sedan kallades även Magdalena Andersson det. Med andra ord: landsförrädare. Och under valrörelsens sista vecka blev tonen ännu hårdare. Jimmie Åkesson pratade om barn på ett sätt som fick många att reagera. Om vilka resurser barn tar. Om vilka barn som hör hemma i svenska skolan. Sedan kom uttalandet om svenska muslimer. Att det är anmärkningsvärt att muslimer kan avgöra det svenska valet. Amanda Lind sa ifrån. Det var bra. Men jag saknade samma tydliga reaktion från övriga partiledare. För det här är inte bara ord. Tonen politiker använder sätter spår. Vi har religionsfrihet i Sverige Muslimer, liksom judar, kristna, buddhister och ateister är en del av det svenska samhället. Att använda människors religion eller bakgrund för att skapa en bild av att de är ett problem är inte acceptabelt. Och det är inte konstigt att människor reagerar när den demokratiska rätten att rösta beskrivs som något anmärkningsvärt. Vi har religionsfrihet i Sverige. Det spelar ingen roll om man håller med om en religiös tro eller inte. Religionsfriheten ska respekteras. Alla människor som bor i Sverige och har rätt att rösta ska kunna använda sin demokratiska rätt utan att tillhörigheten till samhället ifrågasätts. Samma sak gäller politiska motståndare. Vi kan tycka helt olika. Vi kan vara hårda i debatten. Vi kan kritisera varandras beslut, politik och idéer. Men det finns gränser. Att kalla någon för ”landsförrädare” ska inte vara acceptabelt. Och när ett kommunalråd hotas. När en kampanjarbetare blir misshandlad. Då måste vi stanna upp och fråga oss vart det här är på väg. Det tidigare otänkbara Det går inte att låtsas som att orden inte spelar någon roll. För det gör de. Politiker sätter en ton. Den tonen hörs inte bara i partiledardebatter eller i riksdagens talarstol. Den hörs på arbetsplatser. I skolor. På sociala medier. Runt middagsbordet. Och när gränserna flyttas lite i taget händer något. Först reagerar vi. Sedan kommer nästa uttalande. Och nästa. Till slut är det som tidigare hade varit otänkbart en del av det politiska samtalet. Det är därför politiker måste säga ifrån när någon går över gränsen. Även när det är någon från den egna sidan. Man behöver inte försvara sin politiska motståndare. Man behöver inte ändra sin politik. Man behöver inte ens hålla med varandra om särskilt mycket. Men vissa saker måste vara större än partipolitiken. Vi måste kunna prata om skolfrågor utan att antyda att vissa barn inte hör hemma i den svenska skolan. Vi måste kunna prata om olika samhällsfrågor utan att ställa svenska medborgare mot varandra. Vi måste kunna tycka olika utan att kalla varandra landsförrädare. Och vi måste kunna engagera oss politiskt utan att bli hotade eller misshandlade. Måste våga säga ifrån Det borde vara självklart. Det borde inte behöva sägas. Men det måste det. Demokrati handlar inte bara om att få rösta och säga vad man tycker. Det handlar också om att människor måste kunna delta i demokratin utan att bli hotade för vilka de är, vad de tror på eller vilket parti de engagerar sig i. Valet är över. Affischerna ska ner och kampanjerna är slut. Men orden finns kvar. Och tonen vi använder mot varandra sätter spår. Därför måste vi våga säga ifrån när gränser passeras. För det finns en gräns för hur vi pratar gentemot varandra och om andra människor. Och den gränsen måste vi vara rädda om och visa tydlig ömsesidig respekt för varandra. Sara Benabdellah Inlägget Hur långt får det gå? dök först upp på Dagens Arena.
7e9dcb0e192ebf387449c4f5b57d1503108e826d
9cffd1eae3bf436c6822bed57c652935a51a75ff
52dc6de539af6b50a6be513ffcdc79596882c32e”Politiken ska inte lägga sig i hyressättningen.”
Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
De rödgröna partierna ser ut att kunna bilda majoritetsstyre i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan är nu om Vänsterpartiets vallöfte om att frysa hyran i de kommunala bostadsbolagen kan bli verklighet.
Det preliminära valresultatet pekar mot rödgrön seger i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Malmö samlar S, MP och V cirka 55 procent av rösterna, i Stockholm och Göteborg drygt 51 procent.
Nu återstår att se hur förhandlingarna mellan partierna går och vilken konstellation det blir. Ett av Vänsterpartiets stora vallöften var att om man får vara med och styra i de tre storstäderna kommer man att ta kampen för att frysa hyrorna i de kommunala bostadsbolagen. ”Totalt rör det sig om ungefär 370 000 hyresgäster som kommer kunna andas ut tack vare Vänsterpartiets politik”, skrev partiet på Aftonbladet Debatt.
Hyrorna har höjts med i genomsnitt nästan 20 procent i landet sedan 2022 och flera rapporter pekar på att den ekonomiska situationen har blivit tuffare för många hyresgäster. Huruvida Vänsterpartiet kommer att driva sitt krav nu vill man inte kommentera vare sig i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Och Socialdemokraterna vill inte uppge till Dagens Arena hur man ser på kravet, med hänsyn till förhandlingarna.
Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för de kommunala bostadsbolagen i landet, är dock mycket kritiska mot förslaget. Man vill inte att politiken lägger sig i förhandlingssystemet mellan parterna på hyresmarknaden. Det skulle skada förtroendet för den svenska hyresmodellen, menar organisationen.
– Om politiken ena året fryser hyrorna, öppnar man också dörren för att politiken nästa gång ska bestämma något annat om hyresnivåerna. Det är en principiellt viktig gränsdragning, säger Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta till Dagens Arena.
Hon påpekar också att frysta hyror nu riskerar att försämra boendekvaliteten eftersom kostnader för bolagen, som för räntor, energi, vatten och avfall, fortsätter att öka. Och om intäkterna fryses måste man dra in på underhåll, renoveringar och investeringar för framtiden.
– I förlängningen handlar det alltså om hyresrättens kvalitet och attraktivitet. Vi vill ha välskötta bostäder och bostadsområden och företag som har ekonomiska förutsättningar att ta ansvar långsiktigt över hela vårt land, säger Catherine Holgersson.
Från Hyresgästföreningens sida är man också skeptisk mot Vänsterpartiets krav. Precis som Sveriges Allmännytta framhäver man att politiken inte ska lägga sig i hyressättningen. Att det är en fråga för parterna.
– Vi har ingenting emot om man i förhandling kommer fram till att frysa hyran. Det har funnits sådana överenskommelser tidigare. Partierna ska se till att det finns en bostadsjämlikhet oavsett upplåtelseform. Med mer balanserade skattevillkor minskar ju behovet av höga hyreshöjningar. Hyressättningen sköter vi parter, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, till Dagens Arena.
Marie Linder lyfter flera saker hon menar inte fungerar i dag och som politiken borde ägna sig åt att åtgärda. En ojämn skattefördelning mellan det ägda och hyrda boendet, ett skiljemannasystem som överutnyttjas av fastighetsägarna, att det ägda boendet subventioneras för rot- och ränteavdrag medan hyresgästerna står utan samt att bostadsbidraget och bostadstillägget har urholkats.
– Det är viktigt att vi får till en aktiv bostadspolitik. Jag vill verkligen trycka på det. Jag delar Vänsterpartiets bild om hyresgästernas ekonomiska situation. Vi har haft fyra år av bostadspolitik riktat mot det ägda boendet. Under kostnadskrisen gick staten in med ökade rotavdrag och energistöd för det ägda boendet, hyresgästerna fick noll. Jag har mött många människor när jag varit ute och knackat dörr som pratar om sina boendekostnader och hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop, så vi behöver en bostadspolitik som ger stöd åt hyresgästerna, säger Marie Linder.
Finns det en risk att hyresgäster ser det som ett svek från Hyresgästföreningen när ni säger nej till frysta hyror?
– Det är otroligt viktigt att vi hyresgäster kan vara med och påverka hyreskostnaderna och det kan vi endast genom förhandlingar. Politiken ska skapa förutsättningar för att det inte ska bli höga hyreshöjningar. Om bolagen i en förhandling säger att de vill frysa hyran, då är vi inte emot det. Men politiken måste då se till att det är finansierat så att det inte blir ännu högre hyreshöjningar längre fram, säger Marie Linder.
Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
100adef0948716669f4b5ef6d39edb26b0edc39b
52dc6de539af6b50a6be513ffcdc79596882c32e
TITLE: Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror DESCRIPTION: ”Politiken ska inte lägga sig i hyressättningen.” Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: De rödgröna partierna ser ut att kunna bilda majoritetsstyre i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan är nu om Vänsterpartiets vallöfte om att frysa hyran i de kommunala bostadsbolagen kan bli verklighet. Det preliminära valresultatet pekar mot rödgrön seger i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Malmö samlar S, MP och V cirka 55 procent av rösterna, i Stockholm och Göteborg drygt 51 procent. Nu återstår att se hur förhandlingarna mellan partierna går och vilken konstellation det blir. Ett av Vänsterpartiets stora vallöften var att om man får vara med och styra i de tre storstäderna kommer man att ta kampen för att frysa hyrorna i de kommunala bostadsbolagen. ”Totalt rör det sig om ungefär 370 000 hyresgäster som kommer kunna andas ut tack vare Vänsterpartiets politik”, skrev partiet på Aftonbladet Debatt. Hyrorna har höjts med i genomsnitt nästan 20 procent i landet sedan 2022 och flera rapporter pekar på att den ekonomiska situationen har blivit tuffare för många hyresgäster. Huruvida Vänsterpartiet kommer att driva sitt krav nu vill man inte kommentera vare sig i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Och Socialdemokraterna vill inte uppge till Dagens Arena hur man ser på kravet, med hänsyn till förhandlingarna. Riskerar bostadskvaliteten Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för de kommunala bostadsbolagen i landet, är dock mycket kritiska mot förslaget. Man vill inte att politiken lägger sig i förhandlingssystemet mellan parterna på hyresmarknaden. Det skulle skada förtroendet för den svenska hyresmodellen, menar organisationen. – Om politiken ena året fryser hyrorna, öppnar man också dörren för att politiken nästa gång ska bestämma något annat om hyresnivåerna. Det är en principiellt viktig gränsdragning, säger Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta till Dagens Arena. Hon påpekar också att frysta hyror nu riskerar att försämra boendekvaliteten eftersom kostnader för bolagen, som för räntor, energi, vatten och avfall fortsätter att öka. Och om intäkterna fryses måste man dra in på underhåll, renoveringar och investeringar för framtiden. – I förlängningen handlar det alltså om hyresrättens kvalitet och attraktivitet. Vi vill ha välskötta bostäder och bostadsområden och företag som har ekonomiska förutsättningar att ta ansvar långsiktigt över hela vårt land, säger Catherine Holgersson. Från Hyresgästföreningens sida är man också skeptisk mot Vänsterpartiets krav. Precis som Sveriges Allmännytta framhäver man att politiken inte ska lägga sig i hyressättningen. Att det är en fråga för parterna. – Vi har ingenting emot om man i förhandling kommer fram till att frysa hyran. Det har funnits sådana överenskommelser tidigare. Partierna ska se till att det finns en bostadsjämlikhet oavsett upplåtelseform. Med mer balanserade skattevillkor minskar ju behovet av höga hyreshöjningar. Hyressättningen sköter vi parter, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, till Dagens Arena. Måste finansieras Marie Linder lyfter flera saker hon menar inte fungerar i dag och som politiken borde ägna sig åt att åtgärda. En ojämn skattefördelning mellan det ägda och hyrda boendet, ett skiljemannasystem som överutnyttjas av fastighetsägarna, att det ägda boendet subventioneras för rot- och ränteavdrag medan hyresgästerna står utan samt att bostadsbidraget och bostadstillägget har urholkats. – Det är viktigt att vi får till en aktiv bostadspolitik. Jag vill verkligen trycka på det. Jag delar Vänsterpartiets bild om hyresgästernas ekonomiska situation. Vi har haft fyra år av bostadspolitik riktat mot det ägda boendet. Under kostnadskrisen gick staten in med ökade rotavdrag och energistöd för det ägda boendet, hyresgästerna fick noll. Jag har mött många människor när jag varit ute och knackat dörr som pratar om sina boendekostnader och hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop, så vi behöver en bostadspolitik som ger stöd åt hyresgästerna, säger Marie Linder. Finns det en risk att hyresgäster ser det som ett svek från Hyresgästföreningen när ni säger nej till frysta hyror? – Det är otroligt viktigt att vi hyresgäster kan vara med och påverka hyreskostnaderna och det kan vi endast genom förhandlingar. Politiken ska skapa förutsättningar för att det inte ska bli höga hyreshöjningar. Om bolagen i en förhandling säger att de vill frysa hyran, då är vi inte emot det. Men politiken måste då se till att det är finansierat så att det inte blir ännu högre hyreshöjningar längre fram, säger Marie Linder. Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror DESCRIPTION: ”Politiken ska inte lägga sig i hyressättningen.” Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: De rödgröna partierna ser ut att kunna bilda majoritetsstyre i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan är nu om Vänsterpartiets vallöfte om att frysa hyran i de kommunala bostadsbolagen kan bli verklighet. Det preliminära valresultatet pekar mot rödgrön seger i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Malmö samlar S, MP och V cirka 55 procent av rösterna, i Stockholm och Göteborg drygt 51 procent. Nu återstår att se hur förhandlingarna mellan partierna går och vilken konstellation det blir. Ett av Vänsterpartiets stora vallöften var att om man får vara med och styra i de tre storstäderna kommer man att ta kampen för att frysa hyrorna i de kommunala bostadsbolagen. ”Totalt rör det sig om ungefär 370 000 hyresgäster som kommer kunna andas ut tack vare Vänsterpartiets politik”, skrev partiet på Aftonbladet Debatt. Hyrorna har höjts med i genomsnitt nästan 20 procent i landet sedan 2022 och flera rapporter pekar på att den ekonomiska situationen har blivit tuffare för många hyresgäster. Huruvida Vänsterpartiet kommer att driva sitt krav nu vill man inte kommentera vare sig i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Och Socialdemokraterna vill inte uppge till Dagens Arena hur man ser på kravet, med hänsyn till förhandlingarna. Riskerar bostadskvaliteten Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för de kommunala bostadsbolagen i landet, är dock mycket kritiska mot förslaget. Man vill inte att politiken lägger sig i förhandlingssystemet mellan parterna på hyresmarknaden. Det skulle skada förtroendet för den svenska hyresmodellen, menar organisationen. – Om politiken ena året fryser hyrorna, öppnar man också dörren för att politiken nästa gång ska bestämma något annat om hyresnivåerna. Det är en principiellt viktig gränsdragning, säger Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta till Dagens Arena. Hon påpekar också att frysta hyror nu riskerar att försämra boendekvaliteten eftersom kostnader för bolagen, som för räntor, energi, vatten och avfall, fortsätter att öka. Och om intäkterna fryses måste man dra in på underhåll, renoveringar och investeringar för framtiden. – I förlängningen handlar det alltså om hyresrättens kvalitet och attraktivitet. Vi vill ha välskötta bostäder och bostadsområden och företag som har ekonomiska förutsättningar att ta ansvar långsiktigt över hela vårt land, säger Catherine Holgersson. Från Hyresgästföreningens sida är man också skeptisk mot Vänsterpartiets krav. Precis som Sveriges Allmännytta framhäver man att politiken inte ska lägga sig i hyressättningen. Att det är en fråga för parterna. – Vi har ingenting emot om man i förhandling kommer fram till att frysa hyran. Det har funnits sådana överenskommelser tidigare. Partierna ska se till att det finns en bostadsjämlikhet oavsett upplåtelseform. Med mer balanserade skattevillkor minskar ju behovet av höga hyreshöjningar. Hyressättningen sköter vi parter, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, till Dagens Arena. Måste finansieras Marie Linder lyfter flera saker hon menar inte fungerar i dag och som politiken borde ägna sig åt att åtgärda. En ojämn skattefördelning mellan det ägda och hyrda boendet, ett skiljemannasystem som överutnyttjas av fastighetsägarna, att det ägda boendet subventioneras för rot- och ränteavdrag medan hyresgästerna står utan samt att bostadsbidraget och bostadstillägget har urholkats. – Det är viktigt att vi får till en aktiv bostadspolitik. Jag vill verkligen trycka på det. Jag delar Vänsterpartiets bild om hyresgästernas ekonomiska situation. Vi har haft fyra år av bostadspolitik riktat mot det ägda boendet. Under kostnadskrisen gick staten in med ökade rotavdrag och energistöd för det ägda boendet, hyresgästerna fick noll. Jag har mött många människor när jag varit ute och knackat dörr som pratar om sina boendekostnader och hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop, så vi behöver en bostadspolitik som ger stöd åt hyresgästerna, säger Marie Linder. Finns det en risk att hyresgäster ser det som ett svek från Hyresgästföreningen när ni säger nej till frysta hyror? – Det är otroligt viktigt att vi hyresgäster kan vara med och påverka hyreskostnaderna och det kan vi endast genom förhandlingar. Politiken ska skapa förutsättningar för att det inte ska bli höga hyreshöjningar. Om bolagen i en förhandling säger att de vill frysa hyran, då är vi inte emot det. Men politiken måste då se till att det är finansierat så att det inte blir ännu högre hyreshöjningar längre fram, säger Marie Linder. Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
52dc6de539af6b50a6be513ffcdc79596882c32e
100adef0948716669f4b5ef6d39edb26b0edc39b
100adef0948716669f4b5ef6d39edb26b0edc39b”Politiken ska inte lägga sig i hyressättningen.”
Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
De rödgröna partierna ser ut att kunna bilda majoritetsstyre i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan är nu om Vänsterpartiets vallöfte om att frysa hyran i de kommunala bostadsbolagen kan bli verklighet.
Det preliminära valresultatet pekar mot rödgrön seger i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Malmö samlar S, MP och V cirka 55 procent av rösterna, i Stockholm och Göteborg drygt 51 procent.
Nu återstår att se hur förhandlingarna mellan partierna går och vilken konstellation det blir. Ett av Vänsterpartiets stora vallöften var att om man får vara med och styra i de tre storstäderna kommer man att ta kampen för att frysa hyrorna i de kommunala bostadsbolagen. ”Totalt rör det sig om ungefär 370 000 hyresgäster som kommer kunna andas ut tack vare Vänsterpartiets politik”, skrev partiet på Aftonbladet Debatt.
Hyrorna har höjts med i genomsnitt nästan 20 procent i landet sedan 2022 och flera rapporter pekar på att den ekonomiska situationen har blivit tuffare för många hyresgäster. Huruvida Vänsterpartiet kommer att driva sitt krav nu vill man inte kommentera vare sig i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Och Socialdemokraterna vill inte uppge till Dagens Arena hur man ser på kravet, med hänsyn till förhandlingarna.
Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för de kommunala bostadsbolagen i landet, är dock mycket kritiska mot förslaget. Man vill inte att politiken lägger sig i förhandlingssystemet mellan parterna på hyresmarknaden. Det skulle skada förtroendet för den svenska hyresmodellen, menar organisationen.
– Om politiken ena året fryser hyrorna, öppnar man också dörren för att politiken nästa gång ska bestämma något annat om hyresnivåerna. Det är en principiellt viktig gränsdragning, säger Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta till Dagens Arena.
Hon påpekar också att frysta hyror nu riskerar att försämra boendekvaliteten eftersom kostnader för bolagen, som för räntor, energi, vatten och avfall fortsätter att öka. Och om intäkterna fryses måste man dra in på underhåll, renoveringar och investeringar för framtiden.
– I förlängningen handlar det alltså om hyresrättens kvalitet och attraktivitet. Vi vill ha välskötta bostäder och bostadsområden och företag som har ekonomiska förutsättningar att ta ansvar långsiktigt över hela vårt land, säger Catherine Holgersson.
Från Hyresgästföreningens sida är man också skeptisk mot Vänsterpartiets krav. Precis som Sveriges Allmännytta framhäver man att politiken inte ska lägga sig i hyressättningen. Att det är en fråga för parterna.
– Vi har ingenting emot om man i förhandling kommer fram till att frysa hyran. Det har funnits sådana överenskommelser tidigare. Partierna ska se till att det finns en bostadsjämlikhet oavsett upplåtelseform. Med mer balanserade skattevillkor minskar ju behovet av höga hyreshöjningar. Hyressättningen sköter vi parter, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, till Dagens Arena.
Marie Linder lyfter flera saker hon menar inte fungerar i dag och som politiken borde ägna sig åt att åtgärda. En ojämn skattefördelning mellan det ägda och hyrda boendet, ett skiljemannasystem som överutnyttjas av fastighetsägarna, att det ägda boendet subventioneras för rot- och ränteavdrag medan hyresgästerna står utan samt att bostadsbidraget och bostadstillägget har urholkats.
– Det är viktigt att vi får till en aktiv bostadspolitik. Jag vill verkligen trycka på det. Jag delar Vänsterpartiets bild om hyresgästernas ekonomiska situation. Vi har haft fyra år av bostadspolitik riktat mot det ägda boendet. Under kostnadskrisen gick staten in med ökade rotavdrag och energistöd för det ägda boendet, hyresgästerna fick noll. Jag har mött många människor när jag varit ute och knackat dörr som pratar om sina boendekostnader och hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop, så vi behöver en bostadspolitik som ger stöd åt hyresgästerna, säger Marie Linder.
Finns det en risk att hyresgäster ser det som ett svek från Hyresgästföreningen när ni säger nej till frysta hyror?
– Det är otroligt viktigt att vi hyresgäster kan vara med och påverka hyreskostnaderna och det kan vi endast genom förhandlingar. Politiken ska skapa förutsättningar för att det inte ska bli höga hyreshöjningar. Om bolagen i en förhandling säger att de vill frysa hyran, då är vi inte emot det. Men politiken måste då se till att det är finansierat så att det inte blir ännu högre hyreshöjningar längre fram, säger Marie Linder.
Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
100adef0948716669f4b5ef6d39edb26b0edc39b
52dc6de539af6b50a6be513ffcdc79596882c32e
TITLE: Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror DESCRIPTION: ”Politiken ska inte lägga sig i hyressättningen.” Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: De rödgröna partierna ser ut att kunna bilda majoritetsstyre i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan är nu om Vänsterpartiets vallöfte om att frysa hyran i de kommunala bostadsbolagen kan bli verklighet. Det preliminära valresultatet pekar mot rödgrön seger i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Malmö samlar S, MP och V cirka 55 procent av rösterna, i Stockholm och Göteborg drygt 51 procent. Nu återstår att se hur förhandlingarna mellan partierna går och vilken konstellation det blir. Ett av Vänsterpartiets stora vallöften var att om man får vara med och styra i de tre storstäderna kommer man att ta kampen för att frysa hyrorna i de kommunala bostadsbolagen. ”Totalt rör det sig om ungefär 370 000 hyresgäster som kommer kunna andas ut tack vare Vänsterpartiets politik”, skrev partiet på Aftonbladet Debatt. Hyrorna har höjts med i genomsnitt nästan 20 procent i landet sedan 2022 och flera rapporter pekar på att den ekonomiska situationen har blivit tuffare för många hyresgäster. Huruvida Vänsterpartiet kommer att driva sitt krav nu vill man inte kommentera vare sig i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Och Socialdemokraterna vill inte uppge till Dagens Arena hur man ser på kravet, med hänsyn till förhandlingarna. Riskerar bostadskvaliteten Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för de kommunala bostadsbolagen i landet, är dock mycket kritiska mot förslaget. Man vill inte att politiken lägger sig i förhandlingssystemet mellan parterna på hyresmarknaden. Det skulle skada förtroendet för den svenska hyresmodellen, menar organisationen. – Om politiken ena året fryser hyrorna, öppnar man också dörren för att politiken nästa gång ska bestämma något annat om hyresnivåerna. Det är en principiellt viktig gränsdragning, säger Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta till Dagens Arena. Hon påpekar också att frysta hyror nu riskerar att försämra boendekvaliteten eftersom kostnader för bolagen, som för räntor, energi, vatten och avfall fortsätter att öka. Och om intäkterna fryses måste man dra in på underhåll, renoveringar och investeringar för framtiden. – I förlängningen handlar det alltså om hyresrättens kvalitet och attraktivitet. Vi vill ha välskötta bostäder och bostadsområden och företag som har ekonomiska förutsättningar att ta ansvar långsiktigt över hela vårt land, säger Catherine Holgersson. Från Hyresgästföreningens sida är man också skeptisk mot Vänsterpartiets krav. Precis som Sveriges Allmännytta framhäver man att politiken inte ska lägga sig i hyressättningen. Att det är en fråga för parterna. – Vi har ingenting emot om man i förhandling kommer fram till att frysa hyran. Det har funnits sådana överenskommelser tidigare. Partierna ska se till att det finns en bostadsjämlikhet oavsett upplåtelseform. Med mer balanserade skattevillkor minskar ju behovet av höga hyreshöjningar. Hyressättningen sköter vi parter, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, till Dagens Arena. Måste finansieras Marie Linder lyfter flera saker hon menar inte fungerar i dag och som politiken borde ägna sig åt att åtgärda. En ojämn skattefördelning mellan det ägda och hyrda boendet, ett skiljemannasystem som överutnyttjas av fastighetsägarna, att det ägda boendet subventioneras för rot- och ränteavdrag medan hyresgästerna står utan samt att bostadsbidraget och bostadstillägget har urholkats. – Det är viktigt att vi får till en aktiv bostadspolitik. Jag vill verkligen trycka på det. Jag delar Vänsterpartiets bild om hyresgästernas ekonomiska situation. Vi har haft fyra år av bostadspolitik riktat mot det ägda boendet. Under kostnadskrisen gick staten in med ökade rotavdrag och energistöd för det ägda boendet, hyresgästerna fick noll. Jag har mött många människor när jag varit ute och knackat dörr som pratar om sina boendekostnader och hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop, så vi behöver en bostadspolitik som ger stöd åt hyresgästerna, säger Marie Linder. Finns det en risk att hyresgäster ser det som ett svek från Hyresgästföreningen när ni säger nej till frysta hyror? – Det är otroligt viktigt att vi hyresgäster kan vara med och påverka hyreskostnaderna och det kan vi endast genom förhandlingar. Politiken ska skapa förutsättningar för att det inte ska bli höga hyreshöjningar. Om bolagen i en förhandling säger att de vill frysa hyran, då är vi inte emot det. Men politiken måste då se till att det är finansierat så att det inte blir ännu högre hyreshöjningar längre fram, säger Marie Linder. Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror DESCRIPTION: ”Politiken ska inte lägga sig i hyressättningen.” Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: De rödgröna partierna ser ut att kunna bilda majoritetsstyre i Stockholm, Göteborg och Malmö. Frågan är nu om Vänsterpartiets vallöfte om att frysa hyran i de kommunala bostadsbolagen kan bli verklighet. Det preliminära valresultatet pekar mot rödgrön seger i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Malmö samlar S, MP och V cirka 55 procent av rösterna, i Stockholm och Göteborg drygt 51 procent. Nu återstår att se hur förhandlingarna mellan partierna går och vilken konstellation det blir. Ett av Vänsterpartiets stora vallöften var att om man får vara med och styra i de tre storstäderna kommer man att ta kampen för att frysa hyrorna i de kommunala bostadsbolagen. ”Totalt rör det sig om ungefär 370 000 hyresgäster som kommer kunna andas ut tack vare Vänsterpartiets politik”, skrev partiet på Aftonbladet Debatt. Hyrorna har höjts med i genomsnitt nästan 20 procent i landet sedan 2022 och flera rapporter pekar på att den ekonomiska situationen har blivit tuffare för många hyresgäster. Huruvida Vänsterpartiet kommer att driva sitt krav nu vill man inte kommentera vare sig i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Och Socialdemokraterna vill inte uppge till Dagens Arena hur man ser på kravet, med hänsyn till förhandlingarna. Riskerar bostadskvaliteten Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för de kommunala bostadsbolagen i landet, är dock mycket kritiska mot förslaget. Man vill inte att politiken lägger sig i förhandlingssystemet mellan parterna på hyresmarknaden. Det skulle skada förtroendet för den svenska hyresmodellen, menar organisationen. – Om politiken ena året fryser hyrorna, öppnar man också dörren för att politiken nästa gång ska bestämma något annat om hyresnivåerna. Det är en principiellt viktig gränsdragning, säger Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta till Dagens Arena. Hon påpekar också att frysta hyror nu riskerar att försämra boendekvaliteten eftersom kostnader för bolagen, som för räntor, energi, vatten och avfall, fortsätter att öka. Och om intäkterna fryses måste man dra in på underhåll, renoveringar och investeringar för framtiden. – I förlängningen handlar det alltså om hyresrättens kvalitet och attraktivitet. Vi vill ha välskötta bostäder och bostadsområden och företag som har ekonomiska förutsättningar att ta ansvar långsiktigt över hela vårt land, säger Catherine Holgersson. Från Hyresgästföreningens sida är man också skeptisk mot Vänsterpartiets krav. Precis som Sveriges Allmännytta framhäver man att politiken inte ska lägga sig i hyressättningen. Att det är en fråga för parterna. – Vi har ingenting emot om man i förhandling kommer fram till att frysa hyran. Det har funnits sådana överenskommelser tidigare. Partierna ska se till att det finns en bostadsjämlikhet oavsett upplåtelseform. Med mer balanserade skattevillkor minskar ju behovet av höga hyreshöjningar. Hyressättningen sköter vi parter, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, till Dagens Arena. Måste finansieras Marie Linder lyfter flera saker hon menar inte fungerar i dag och som politiken borde ägna sig åt att åtgärda. En ojämn skattefördelning mellan det ägda och hyrda boendet, ett skiljemannasystem som överutnyttjas av fastighetsägarna, att det ägda boendet subventioneras för rot- och ränteavdrag medan hyresgästerna står utan samt att bostadsbidraget och bostadstillägget har urholkats. – Det är viktigt att vi får till en aktiv bostadspolitik. Jag vill verkligen trycka på det. Jag delar Vänsterpartiets bild om hyresgästernas ekonomiska situation. Vi har haft fyra år av bostadspolitik riktat mot det ägda boendet. Under kostnadskrisen gick staten in med ökade rotavdrag och energistöd för det ägda boendet, hyresgästerna fick noll. Jag har mött många människor när jag varit ute och knackat dörr som pratar om sina boendekostnader och hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop, så vi behöver en bostadspolitik som ger stöd åt hyresgästerna, säger Marie Linder. Finns det en risk att hyresgäster ser det som ett svek från Hyresgästföreningen när ni säger nej till frysta hyror? – Det är otroligt viktigt att vi hyresgäster kan vara med och påverka hyreskostnaderna och det kan vi endast genom förhandlingar. Politiken ska skapa förutsättningar för att det inte ska bli höga hyreshöjningar. Om bolagen i en förhandling säger att de vill frysa hyran, då är vi inte emot det. Men politiken måste då se till att det är finansierat så att det inte blir ännu högre hyreshöjningar längre fram, säger Marie Linder. Inlägget Hyresgästföreningen kritiska mot V:s krav på frysta hyror dök först upp på Dagens Arena.
52dc6de539af6b50a6be513ffcdc79596882c32e
100adef0948716669f4b5ef6d39edb26b0edc39b
42e913300038e015c3d646a4467f760cfe15b340Men i den här frågan slåss han mot väderkvarnar.
Inlägget Jimmies ord får mig att må illa dök först upp på Dagens Arena.
Men i den här frågan slåss han mot väderkvarnar.
Hela valrörelsen försökte jag att inte ge Sverigedemokraterna onödigt syre. Det känns ofta som att provokation är deras livsluft. (Ja, vid sidan om rasismen då, förstås.)
Jag ser framför mig att morgonmötet på partikansliet börjar med frågan: Vad kan vi säga, skriva eller affischera som kan få människor att gå i taket?
Min taktik har varit att inte lockas av betet. Bli inte sådär upprörd som de vill att du ska bli. Och framförallt, skriv inte om det.
Men nu är valrörelsen över, så de närmsta fyra åren kanske det inte gör så mycket om man då och då använder sitt offentliga skrivutrymme för att diskutera SD. När Jimmie, som ett sista pr-trick i valrörelsen, åker till Rinkeby för att förtidsrösta, kan jag inte längre låta bli.
”Det här ser ju inte ut som Sverige.” Jimmies ord får mig att må illa. Det vänder sig i magen. Det jag hör honom säga är att jag inte ser ut som Sverige.
I mitt stilla sinne tänkte jag: Åh, kära Jimmie. Tåget har redan gått. Jag är född här. Jag kommer att dö här. Mina barn är födda här. Och det finns inget du kan göra åt saken. Nära tre miljoner människor i Sverige delar vårt öde. De är själva födda utomlands eller har en eller två föräldrar som är det. Det är för sent för dig, Jimmie.
När Jimmie tittar på husen i Rinkeby säger han att han tycker att de är avskräckande. Låt mig påminna om att de som först flyttade in i miljonprogramshusen tyckte att de var fantastiska: badrum, varmvatten, tunnelbanestation, centralvärme och gemensam tvättstuga. Och att husen har den utformning de har, kan man väl knappast lasta dagens Rinkebybor för.
Och jag vet Jimmie: I ett område som Rinkeby finns det massor av problem och utmaningar. Men är trångboddheten den enskildes fel? Kan föräldrarna i Rinkeby stå till svars för att lärartätheten i området är lägre än i mer välbärgade stadsdelar? Bär en, bland 500 000 arbetslösa, ensamt ansvar för sin situation? Knappast.
Det enda som värmer mitt hjärta är att Jimmie, i den här frågan, slåss mot väderkvarnar. Hans kamp är obehaglig men troligen också lönlös. Valresultatet visade att väljarna fått nog av den politik han saluför.
I bakhuvudet går hbtqirörelsens slagord på repeat: We’re here, we’re queer. Get used to it.
Samma sak gäller för mig och Rinkebyborna.
Vi är här. Vi är bruna. Vissa är dessutom troende. Vänj dig vid det.
Silvia Kakembo
Inlägget Jimmies ord får mig att må illa dök först upp på Dagens Arena.
18568c7fcd516e823220e6c187add9d1862858f1Det måste handla om att bygga organisation människor vill vara del av.
Inlägget Vi kan inte kampanja oss till en folkrörelse dök först upp på Dagens Arena.
Det långsiktiga måste handla om något större, om att bygga en organisation som människor själva vill vara en del av, skriver Agna Besilja.
Efter ett val är det lätt att fastna i siffrorna. Hur många samtal ringde vi? Hur många dörrar knackade vi? Hur många människor nådde vi? Det är förstås viktiga frågor. En folkrörelse måste finnas bland människor, och det är först när vi faktiskt möter människor som vi kan bygga relationer och få dem att vilja vara med och förändra samhället.
Jag är ordförande för Araby S-förening i Växjö arbetarkommun. Vi satte upp målet att genomföra 3 200 samtal. Det slutade med över 3 500. I Araby, ett så kallat utsatt område, ökade valdeltagandet med drygt fem procentenheter och Socialdemokraterna gick från 392 till 425 röster. I Dalbo centrum ökade vi från 347 till 368 röster. Vi kan inte säga att våra samtal ensamma skapade det resultatet, men vi kan konstatera att organisering och närvaro spelar roll. Vi stod emot ett helt nytt väljarlandskap på vår sida om politiken. Det är något vi ska vara stolta över.
Men jag tror samtidigt att vi gör oss själva en otjänst om vi efter ett val som detta bara drar slutsatsen att vi behöver göra ännu mer av samma sak. Fler samtal, fler dörrknackningar, fler kampanjveckor. För årets val handlar om någonting större än hur bra vi lyckas mobilisera under några intensiva veckor.
Det handlar om vilken rörelse Socialdemokraterna faktiskt är mellan valen.
Vi hade ett tydligt ”både och” i årets valrörelse. Vi skulle vara handlingskraftiga i frågor om kriminalitet, migration och trygghet, samtidigt som vi skulle driva klassiska socialdemokratiska frågor om arbete, välfärd, jämlikhet och människors ekonomi. Jag tycker att det är rätt. Socialdemokratin måste kunna prata om människors oro och otrygghet och samtidigt om varför samhället blivit mer ojämlikt. Vi ska kunna tala om ordning och reda och samtidigt tala om makt, arbete och fördelning.
Men kanske behöver vi tänka lite annorlunda kring vilka människor det där ”både och” egentligen är till för.
Inför valet lade vi mycket kraft på att hitta de så kallade Magdamoderaterna. Det var en relevant grupp att försöka vinna. Samtidigt såg vi en annan utveckling framför våra ögon. I Araby gick Vänsterpartiet från 118 till 389 röster. I Dalbo centrum från 97 till 343. Det är väldigt stora förändringar.
Jag tror inte att slutsatsen av det ska vara att vi nu ska hitta en ny målgrupp och rikta nästa strategi mot den. Tvärtom. Kanske behöver vi börja tänka mindre i målgrupper och mer i politiska intressen och klass.
För väljaren i ett eftersatt bostadsområde och LO-arbetaren på landsbygden kan ha mycket mer gemensamt än vad vi ibland verkar tro. Den ena kan leva med höga hyror, trångboddhet och en känsla av att samhället inte räcker till. Den andra kan leva med långa avstånd, sämre samhällsservice och oro för att vården eller andra viktiga funktioner försvinner från orten. Men båda kan känna att det blivit svårare att få ekonomin att gå ihop, att välfärden inte längre är lika självklar och att besluten fattas någon annanstans.
Det är egentligen inte särskilt svårt att förstå varför Socialdemokratin historiskt har kunnat samla människor som lever väldigt olika liv. Man behöver inte ha samma vardag för att ha gemensamma intressen.
Det är där jag tror att vårt ”både och” måste finnas framöver. Inte i två olika budskap till två olika väljargrupper, utan i en gemensam berättelse om ett samhälle där alldeles för många människor upplever att de får mindre tillbaka samtidigt som de får mindre möjlighet att påverka.
Men för att kunna bygga den berättelsen måste vi också vara där när människors missnöje och engagemang uppstår. Och där kommer jag tillbaka till organisationen.
Har vi verkligen örat mot marken?
Det är en ganska enkel fråga, men jag tror att vi behöver ställa den på allvar. Vilka samhällsproblem upptäcker vi lokalt innan de blir valfrågor? Vet vi vilka frågor människor faktiskt organiserar sig kring? När människor börjar protestera mot något, är Socialdemokraterna då den naturliga platsen att komma till? Och när någon vill förändra något i sitt område, på sin arbetsplats eller i sin kommun – har vi en organisation som kan fånga upp det engagemanget?
Utvecklingen kring Ljungby lasarett och det nya partiet Vård i Kronoberg tycker jag är intressant just därför. Ett konkret lokalt missnöje kring sjukvården utvecklades till organisering och sedan till ett nytt parti som i skrivande stund fick sex mandat i regionvalet.
Det vore alldeles för enkelt att säga att Socialdemokraterna förlorade på grund av frågan om Ljungby lasarett. Så fungerar inte politik. Men jag tycker att det är ett exempel vi måste våga titta på organisatoriskt. Sjukvård, jämlikhet och tillgång till samhällsservice är frågor som borde ligga väldigt nära Socialdemokratin. Om människor som engagerar sig i en sådan fråga upplever att de inte når fram och därför bygger en ny politisk organisation, då borde vi fråga oss om vår egen organisation är tillräckligt öppen och närvarande.
Det handlar också om våra egna mål. Vi är bra på att sätta mål på våra årsmöten och kongresser. Vi ska bli fler medlemmar. Vi ska utbilda fler. Vi ska ha mer aktivitet. Vi ska vara mer närvarande. Men hur ofta stannar vi upp och frågar om vi faktiskt når de mål vi själva har beslutat om? Och hur ofta frågar vi oss om de mål vi satt upp verkligen mäter det vi säger att vi vill bygga?
För det går att ha många möten utan att vara en stark folkrörelse. Det går att ringa tusentals samtal utan att ha byggt särskilt många långsiktiga relationer. Och det går att ha en fantastisk valrörelse utan att ha blivit en starkare organisation när valdagen är över.
Jag tror därför att vi behöver börja se den lokala organisationen på ett annat sätt. Inte som en apparat som aktiveras när valrörelsen börjar, utan som en del av vår politiska analys. Våra föreningar borde vara de som vet vad människor pratar om innan opinionsmätningarna gör det. De borde vara platser där människor kan komma med ett problem, organisera sig och faktiskt påverka vilken politik Socialdemokraterna driver.
Det betyder inte att allting ska bestämmas lokalt. Ett stort parti behöver en gemensam riktning och en gemensam politisk idé. Men vi måste inse att Sverige ser olika ut. Det som engagerar människor i Araby behöver inte vara samma sak som engagerar människor i Ljungby. Det är inte ett problem som ska lösas genom att hitta det perfekta centrala budskapet. Det är själva poängen med att vara en folkrörelse.
Kanske är det därför vi också behöver sluta tänka att förorten och landsbygden är två olika politiska projekt. De kan vara olika uttryck för samma samhällsförändring. Människor med olika bakgrund, på olika platser och med helt olika vardag kan ändå ha ett gemensamt intresse av ett samhälle där vården fungerar, där man kan leva på sin lön, där barn får en bra start i livet och där man känner att ens röst spelar roll.
Det är en klassallians som Socialdemokratin borde kunna bygga.
Men då måste vi börja tidigare än några veckor före valdagen. Vi måste finnas där när människor börjar organisera sig. Vi måste vara beredda att lyssna även när frågan inte passar perfekt in i vår centrala kommunikationsplan. Och vi måste skapa en organisation där det som händer lokalt faktiskt kan påverka politiken högre upp.
För mig är det en viktigare fråga än hur många samtal vi kan genomföra i nästa valrörelse.
Vi ska fortsätta knacka dörr. Vi ska fortsätta ringa. Vi ska fortsätta mobilisera. Men det långsiktiga arbetet måste handla om något större: att bygga en organisation som människor själva vill vara en del av.
En organisation som har örat mot marken. Som upptäcker samhällsförändringar innan de blir valfrågor. Som kan samla människor kring deras gemensamma intressen, oavsett om de bor i Rinkeby eller i Sölvesborg. Och som ger människor en väg från frustration till organisering och från organisering till politisk förändring.
Jag tror att det är så vi bygger tillbaka Socialdemokratins styrka.
Inte genom att försöka hitta den perfekta målgruppen.
Utan genom att bygga rörelsen igen.
Underifrån.
Agna Beslija, folkrörelseutvecklare på Hyresgästföreningen, fackligt aktiv i Handels och fritidspolitiker för Socialdemokraterna. Ordförande för Araby S-förening,
Inlägget Vi kan inte kampanja oss till en folkrörelse dök först upp på Dagens Arena.
0c66cb201cba61164cc8dbfc30aba9f1a86bac02Det är centralt att stå upp för handelns välståndsbringande effekter.
Inlägget Kinas betydelse för svenska jobb har ökat dramatiskt dök först upp på Dagens Arena.
I merkantilismens tidevarv är det centralt att stå upp för handelns välståndsbringande effekter, skriver Daniel Lind.
Sedan Kina i slutet av 1970-talet tog sina inledande steg mot att handelsmässigt öppna sig för omvärlden har landets industriproduktion stått i centrum för den ekonomiska utvecklingen.
Tempot i Kinas industriella expansion tog ytterligare fart under 90-talet och som ett resultat av WTO-medlemskapet 2001.
Strategin har förfinats över tid. Femårsplanerna har utvecklats i takt med att landets produktivitet har börjat närma sig omvärldens. Stora resurser har satsats på industripolitik. I spåren av bland annat finanskrisen 2008 och begynnande handelskonflikter lanserade kommunistpartiet år 2015 planen Made in China 2025.
Det var en satsning för att minska importberoendet och på fortsatt industriell utveckling utifrån tio utpekade branscher.
Beroendet av utländska företag verksamma i Kina ska därefter minska. Arbetet med att höja den teknologiska nivån och att stärka den internationella konkurrenskraften intensifierades.
De flesta bedömare anser att den här strategin har varit framgångsrik, i meningen att många av kommunistpartiets mål har uppnåtts. I den femtonde femårsplanen, som offentliggjordes i mars i år, tas ytterligare steg.
Målet är att dominera hela produktionsprocesser i traditionella och framväxande branscher. AI ses som den generella teknologi som kommer att höja produktiviteten i alla delar av ekonomin. Behovet av teknologisk självförsörjning betonas ytterligare.
Ett flertal nyckelteknologier som väntar på genombrott prioriteras. Samtidigt som det globala innovativa ledarskapet ska uppnås fullt ut, är målet att fortsätta utveckla de mindre högförädlande delarna av industrin. År 2049 ska landet vara världens industriella supermakt.
Som ett handelsberoende och teknologiskt ledande land har utvecklingen i Kina påverkat Sverige. Men hur – och hur mycket?
I en ny rapport besvarar Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli, och jag själv några frågor som förhoppningsvis kan bidra till en mer välgrundad diskussion om hur Kinas industriella expansion har påverkat Sverige och vad som möjligen kan komma härnäst.
Utgångspunkten för detta är industrin och dess underleverantörsled. Det betyder att fokus inte primärt riktas mot industrin som ett branschaggregat i nationalräkenskaperna, utan på den förädling – de löner och vinster – som krävs i hela produktionsprocessen för att producera en industriprodukt.
Skälet till detta är att globaliseringen och industrins specialisering utmanar vedertagen handelsstatistik.
Orsaken är, för det första, att i den här statistiken adderas värdet på insatshandeln mellan länder varje gång insatsen passerar en nationsgräns.
Om insatsen passerar fler nationsgränser vidgas därmed glappet mellan exportens försäljningsvärde och det nettovärde – den förädling – som krävs för att producera insatsen. Den här dubbelräkningen kan uppfattas som att den globala handelns värdeskapande ökar, när det i realiteten endast handlar om att försäljningsvärdet blåses upp av antalet gränsövergångar.
Den andra orsaken rör det så kallade iPhone-problemet: med vedertagen handelsstatistik tillfaller hela försäljningsvärdet det land där produkten slutproduceras, även om endast en liten del av förädlingen kan härledas dit. Typexemplet är en iPhone. Den slutproduceras i Kina, men endast en mycket liten andel av förädlingen genereras där. Övrig förädling finns inbäddad i den insatsimport till Kina som krävs för att telefonen ska kunna slutproduceras.
Med ett förädlingsvärdeperspektiv riktas alltså fokus på länders bidrag till handelns värdeskapande, inte på var i den globala produktionsprocessen länder befinner sig. Handelsbalansen mellan Kina och USA förändras till exempel drastiskt om förädlingsvärdebaserad statistik används. I samma anda går det till exempel att identifiera förädlingsvärdet i amerikansk industris insatsexport till Sydkorea som, efter ytterligare steg i produktionsprocessen, i slutändan bidrar till Kinas BNP.
Den tredje orsaken är att med vedertagen handelsstatistik beaktas inte de förädlingsvärden som finns inbäddade i de insatser som övriga delar av ekonomin levererar till den exporterande industrin. Med en ökad specialisering av industrins produktionsprocesser innebär detta att en växande del av den handelsrelaterade förädlingen inte beaktas. Detta innebär att tjänstesektorns allt viktigare roll som indirekt exportör, via sina insatsleveranser till industrin, förbises.
Sammantaget innebär detta att ett förädlingsvärdebaserat produktionsprocessperspektiv erbjuder den bästa möjligheten att på ett så realistiskt sätt som möjligt analysera handeln mellan Sverige och Kina – något som organisationer som OECD och WTO länge har argumenterat för.
Utan att gå in på några detaljer vill jag passa på att nämna två slutsatser från rapporten. Den ena handlar om handelsbalansen mellan Sverige och Kina. Under senare år har vi ofta hört att Sverige inte klarar konkurrensen från Kina – och att detta leder till att vi som land importerar mycket mer från Kina än vad vi exporterar till Kina.
Men sedan mitten av 90-talet har den svenska exporten till Kina genererat löner och vinster i Sverige till ett värde som är ungefär 400 miljarder kronor större än vad Kinas export till Sverige har genererat i Kina. Under de 27 åren som vi tittar på är det endast under två som Sverige uppvisar ett underskott.
Den andra slutsatsen är att svensk export till Kina genererade 12 000 arbetstillfällen i Sverige i mitten av 90-talet. Numera uppgår antalet till mer än 80 000. Närmare 60 procent av dessa skapas i andra delar av ekonomin än industrin. Fordonsindustrin är den industribransch som i termer av arbetstillfällen är mest beroende av exporten till Kina.
Vi lever i en tid där merkantilistiska tankar får allt starkare fotfäste. Historiskt har detta bland annat handlat om att världens rikedom är konstant – att ett lands vinst är ett annat lands förlust. Därför handlade politiken om att maximera handelsöverskottet – att exportera så mycket som möjligt och att importera så lite som möjligt.
I dag hör vi liknande tongångar om nollsummespel när ledande politiska företrädare uttrycker att landets underskott gentemot ett annat land måste pressas tillbaka. I spåren av detta hör vi allt starkare propåer om högre tullar och hårdare protektionism, likväl som att inhemsk ekonomi bör gynnas mer med subventioner och statliga stöd. Teknologiskt ledarskap, ökad industriell kapacitet, kontroll över kritiska handelsströmmar och geopolitisk makt är några av de fördelar som lyfts fram.
I det här klimatet är det viktigt att inte glömma bort att handel mellan länder i grunden handlar om ett ömsesidigt utbyte, inte minst för ett litet och öppet land som Sverige. Detta måste självklart kvalificeras på en mängd sätt, men förståelsen för de grundläggande drivkrafterna bakom ett ökat välstånd kan inte längre tas för given.
I centrum för den här globala diskussionen står Kina och dess framväxt som världens fabrik. I detta fall är de problematiska aspekterna av den ”fria” handeln särskilt tydliga och allvarliga, men en förutsättning för att välgrundad diskussion om de här utmaningarna är att den utgår från en uppdaterad förståelse för hur den globala ekonomin fungerar och var i världen som handelns värdeskapande sker.
Vår rapport visar att den fråga vi ställer i hög grad avgör vilket svar vi får om hur handeln mellan Sverige och Kina ser ut och hur den har utvecklats över tid. Med ett statistiskt angreppssätt som numera präglar forskarsamhället och ledande globala institutioner är det svårt att försvara domedagsprofetior om hur Kina har konkurrerat ut Sverige och tagit våra jobb.
Detta säger självklart ingenting om framtiden, men även i detta fall bör vi vara försiktiga med att dra slutsatsen att det med nödvändighet är negativt för svensk ekonomi om det ömsesidiga utbytet med Kina växer snabbare i nordvästlig än i sydostlig riktning.
Daniel Lind
Inlägget Kinas betydelse för svenska jobb har ökat dramatiskt dök först upp på Dagens Arena.
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet.
Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.
– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.
Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader.
– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten.
Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som avskaffandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?
– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.
Så det handlar om att få in de där skrivningarna?
– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.
Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.
– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.
Maria Wetterstrand
Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.
– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.
När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom?
– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.
När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas.
– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.
Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.
– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.
Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.
– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.
Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen.
– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först?
Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.
Jon Andersson
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som avskaffandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regeringen att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis, att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet.
Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.
– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.
Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader.
– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten.
Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?
– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.
Så det handlar om att få in de där skrivningarna?
– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.
Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.
– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.
Maria Wetterstrand
Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.
– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.
När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom?
– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.
När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas.
– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.
Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.
– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.
Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.
– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.
Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen.
– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först?
Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.
Jon Andersson
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som avskaffandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regeringen att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis, att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet.
Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.
– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.
Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader.
– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten.
Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?
– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.
Så det handlar om att få in de där skrivningarna?
– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.
Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.
– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.
Maria Wetterstrand
Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.
– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.
När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom?
– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.
När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas.
– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.
Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.
– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.
Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.
– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.
Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen.
– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först?
Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.
Jon Andersson
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som avskaffandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regeringen att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis, att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet.
Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.
– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.
Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader.
– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten.
Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?
– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.
Så det handlar om att få in de där skrivningarna?
– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.
Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.
– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.
Maria Wetterstrand
Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.
– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.
När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom?
– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.
När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas.
– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.
Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.
– Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.
Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.
– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.
Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen.
– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först?
Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.
Jon Andersson
Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som avskaffandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regeringen att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis, att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” DESCRIPTION: Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till. – Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet. Ta ansvar Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. – Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken? – Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning. Så det handlar om att få in de där skrivningarna? – Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel. Tuffa förhandlingar Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början. – Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen. Maria Wetterstrand Hon berättar att det var tuffa förhandlingar. – Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen. När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? – Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte. V har en bit kvar När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. – Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar. Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner. – Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar. Tror på S, MP och C Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer. – Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C. Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. – Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns. Jon Andersson Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.
d5db32e51064cf69282dbee2f525e732b9e76ae1
f63dc941135f85a0f71af47333b6ead13e835284
de412ab428bb1c75cb6fd1fd80b27fcb80d01038
42daf7794df45c6854f1ea2fd578f13c9c370722
e37a5652fe30eb4af38ecc864431509b8d14199b