Tornevall Networks

En ny FN-rapport beskriver hur palestinska barn gång på gång har gjorts till militära mål – och barndomen till en del av kriget.

Den 16 november 2025 skjuts en fjortonårig pojke av israeliska soldater i Al-Faraa-lägret på Västbanken. Under 45 minuter blir han liggande på marken och förblöder. Runt honom står ett tiotal soldater. De står kvar. En av dem filmar.

Pojken kastar en keps mot dem för att påkalla uppmärksamhet. En av soldaterna sparkar tillbaka den. En annan lägger en sten intill honom, så att det i efterhand ska kunna hävdas att han kastat sten. När pojkens mamma försöker nå fram skjuter soldaterna mot henne, och när pojken är död behåller de kroppen.

Omfattande våld

En ny rapport från FN:s oberoende internationella undersökningskommission dokumenterar en avhumanisering av palestinska barn och en urholkning av deras rättsliga skyddsstatus. Rapporten avser perioden från den 7 oktober 2023 till sista mars 2026. Det handlar enligt kommissionen inte om enstaka incidenter, utan om ett återkommande mönster där barn behandlas som militära måltavlor. Israel har inte svarat på kommissionens frågor.

Rapporten redovisar omfattande våld mot palestinska barn:

I Gaza har minst 20 000 barn dödats och över 44 000 har skadats.

Över 5 000 av de dödade barnen var under fem år gamla, varav drygt 1 000 yngre än ett år. Drygt 400 av dem var nyfödda.

De dödade barnen motsvarar omkring två procent av alla barn i Gaza.

På Västbanken, utanför det egentliga krigsområdet, har över 200 barn dödats av israeliska säkerhetsstyrkor.

Krigets nya doktrin

Det mest avslöjande i rapporten är inte de absoluta talen, utan skiftet i militär doktrin. Kommissionen citerar officiella israeliska uttalanden om att målsättningen skiftat till att orsaka maximal skada på Hamas militära förmåga – något som enligt kommissionen i praktiken gett ett generellt tillstånd att angripa civila miljöer i Gaza.

Rapporten beskriver hur avancerade kvadrokoptrar, ett slags drönare utrustade med högupplösta kameror och prickskyttesystem, har använts för att skjuta barn på nära håll. Dessa styrs av mänskliga operatörer som kan se och identifiera målen innan de skjuter. Det rör sig om hög grad av militär precision där barn i en rad dokumenterade fall träffats av enstaka skott i huvud, hals eller bröst under vardagliga sysslor som att samla ved eller vistas i flyktingläger.

Detta bygger inte på enbart vittnesmål. Kommissionen lät två oberoende rättsläkare granska medicinska rapporter, fotografier, videor, datortomografier och röntgenbilder. I tolv av femton rättsmedicinskt granskade fall bedömdes skadorna vara förenliga med ett enda skott.

En israelisk soldat citeras: allt syns på en skärm, det ”känns som ett spel”.

Språket före skottet

Den militära praktiken står inte ensam. Den bärs upp av en politisk retorik från israeliska beslutsfattare som systematiskt berövar palestinska barn deras status som barn. FN-rapporten citerar flera parlamentsledamöter i Knesset, bland annat vice talman Nissim Vaturi som i januari 2025 slog fast: ”Gaza är fullt av terrorister och varje barn som föds där är en terrorist från födseln.”

Rapporten visar något större än enskilda övergrepp: ett krig där nästa palestinska generation görs till mål.

Brotten mot grundläggande humanitära principer exemplifieras också av de israeliska förvaren och fängelserna. Sedan oktober 2023 har över 1 600 barn frihetsberövats på Västbanken. Många hålls fängslade på obestämd tid utan åtal.

Kommissionen lyfter fram fallet med en 17-årig pojke som dog i Megiddo-fängelset i norra Israel i mars 2025. Den rättsmedicinska analysen visade grav, långvarig undernäring och uttorkning, i kombination med obehandlad skabb och tjocktarmsinflammation. Trots att fängelseläkare känt till hans extrema viktnedgång lämnades han utan adekvat vård. Kommissionen bedömer att fängelseledningen medvetet berövat pojken mat och vård och därigenom orsakat hans död.

Demokratins gräns

Israel beskriver sig fortfarande som Mellanösterns enda demokrati: en rättsstat, en västerländsk allierad. Det är här den större frågan börjar. Vad säger det om ett land när barn inte längre behandlas som barn?

Demokratier definieras inte främst av sina självbilder. De definieras av sina gränser. Och den yttersta moraliska gränsen går vid barnet. Den punkt där även krigets logik ska stanna upp. Där människan ska se något annat än fienden.

Kommissionen uppmanar världens stater att omedelbart stoppa vapenleveranser och annan militär utrustning till Israel. Så länge omvärlden fortsätter att förse landet med vapen är frågan inte längre bara vad Israel gör, utan vad vi väljer att acceptera.

Johan Lindahl

Inlägget När barn blir måltavlor  dök först upp på Dagens Arena.

Vill du titta på film i sommar men vet inte var du ska börja? Dagens Arenas Jon Andersson tipsar om filmerna på SVT Play du inte får missa.

Tár (2022)

Foto: © NBCUniversal

Cate Blanchett gör en magnifik rolltolkning som dirigenten och kompositören Lydia Tár i Todd Fields psykologiska drama. En film som dissekerar myten om det konstnärliga geniet och speglar metoo-fenomenet ur en annan vinkel än vi är vana att se. Ta chansen att se en av de senaste årens bästa filmer när den finns tillgänglig på SVT Play.   

Går att se till söndag den 12 juli. 

Close (2022)

Foto: Njutafilms

Det belgiska dramat “Close” handlar om vänskapen mellan de unga pojkarna Léo (Eden Dambrine) och Rémi (Gustav De Waele). En vänskap som sätts på prov då skolkamraterna ifrågasätter de båda pojkarnas intimitet och nära band. Regissören Lukas Dhont har gjort ett finstämt drama om vänskap, förlust och närhet. Såväl bildspråk som skådespeleri är av yppersta klass. Tillsammans med ovan nämnda Tár, en av de bästa filmerna med svensk biopremiär 2023.  

Går att se till söndag den 12 juli. 

Svart katt, vit katt (1998)

Foto: MK2/NonStop Entertainment

Emir Kusturicas ”Svart katt, vit katt” från 1998 är en minst sagt skruvad men härlig svart komedi. Här får vi uppleva alltifrån gangstrar som citerar Humphrey Bogart till återuppväckta lik och en sjuhelsikes bröllopsfest. Men frågan är om inte musiken är allra bäst. Goran Bregović, Dr. Nele Karajlić och Vojislav Aralicas blandning av traditionell romsk musik med modern rock och folkmusik är fantastisk.

Går att se till 31 mars 2028

Challengers (2024)

Foto: Metro-Goldwyn-Mayer Pictures

Luca Guadagninos “Challengers” är en av de bästa filmerna om sport som kommit på senare år. Filmen lyckas på ett skickligt sätt fånga livet som tennisspelare och skildra vad som krävs för att nå ända till toppen. I filmen får vi följa de två vännerna Art (Mike Faist) och Patrick (Josh O’Connor) som både tävlar om vem som är bäst på tennis och vem som kan vinna samma kvinnas gunst. Zendaya är lysande i rollen som den manipulativa tennistränaren Tashi Duncan. 

Går att se till torsdag den 6 augusti

Flicka och hyacinter (1950) 

Foto: Terrafilm

Det var inte bara Ingmar Bergman som gjorde högklassiga filmer i Sverige på 1950-talet. Den här pärlan av Hasse Ekman kan utan tvekan mäta sig med några av Bergmans bästa. Filmen handlar om den unga barpianisten Dagmar Brink ( Eva Henning ), som i början av filmen hittas död i sin lägenhet. En författare (Ulf Palme) bestämmer sig för att ta reda på hur hennes liv varit och varför hon tagit livet av sig. Filmen är en blandning av ett drama och en detektivhistoria, som blir allt mer spännande ju mer av Dagmars hemliga liv som nystas upp. Användningen av återblickar har hyllats och många har jämfört filmen med Orson Welles “Citizen Kane”. “Flicka och hyacinter” är också känd som en av de tidigaste filmerna som speglade htqi-frågor. Ingmar Bergman var en av filmens beundrare och menade att det var Hasse Ekmans “bästa film alla kategorier”. 

Går att se från fredag 10 juli till söndag 9 augusti 

Jon Andersson

Inlägget Fem bra filmer att se på SVT Play i sommar dök först upp på Dagens Arena.

Vill du titta på film i sommar men vet inte var du ska börja? Dagens Arenas Jon Andersson tipsar om filmerna på SVT Play du inte får missa.

Tár (2022)

Foto: © NBCUniversal

Cate Blanchett gör en magnifik rolltolkning som dirigenten och kompositören Lydia Tár i Todd Fields psykologiska drama. En film som dissekerar myten om det konstnärliga geniet och speglar metoo-fenomenet ur en annan vinkel än vi är vana att se. Ta chansen att se en av de senaste årens bästa filmer när den finns tillgänglig på SVT Play.   

Går att se till söndag den 12 juli. 

Close (2022)

Foto: Njutafilms

Det belgiska dramat “Close” handlar om vänskapen mellan de unga pojkarna Léo (Eden Dambrine) och Rémi (Gustav De Waele). En vänskap som sätts på prov då skolkamraterna ifrågasätter de båda pojkarnas intimitet och nära band. Regissören Lukas Dhont har gjort ett finstämt drama om vänskap, förlust och närhet. Såväl bildspråk som skådespeleri är av yppersta klass. Tillsammans med ovan nämnda Tár, en av de bästa filmerna med svenk biopremiär 2023.  

Går att se till söndag den 12 juli. 

Svart katt, vit katt (1998)

Svart katt, vit katt Bildtext: En munter skröna om ett påkostat bröllop som förvandlas till ett kaotiskt äventyr när släktingar, gangsters och två envisa patriarker trasslar in sig i allt mer vilda förvecklingar. Foto: MK2/NonStop Entertainment

Emir Kusturicas ”Svart katt, vit katt” från 1998 är en minst sagt skruvad men härlig svart komedi. Här får vi uppleva alltifrån gangstrar som citerar Humphrey Bogart till återuppväckta lik och en sjuhelsikes bröllopsfest. Men frågan är om inte musiken är allra bäst. Goran Bregović, Dr. Nele Karajlić och Vojislav Aralicas blandning av traditionell romsk musik med modern rock och folkmusik är fantastisk.

Går att se till 31 mars 2028

Challengers (2024)

Foto: Metro-Goldwyn-Mayer Pictures

Luca Guadagninos “Challengers” är en av de bästa filmerna om sport som kommit på senare år. Filmen lyckas på ett skickligt sätt fånga livet som tennisspelare och skildra vad som krävs för att nå ända till toppen. I filmen får vi följa de två vännerna Art (Mike Faist) och Patrick (Josh O’Connor) som både tävlar om vem som är bäst på tennis och vem som kan vinna samma kvinnas gunst. Zendaya är lysande i rollen som den manipulativa tennistränaren Tashi Duncan. 

Går att se till torsdag den 6 augusti

Flicka och hyacinter (1950) 

Foto: Terrafilm

Det var inte bara Ingmar Bergman som gjorde högklassiga filmer i Sverige på 1950-talet. Den här pärlan av Hasse Ekman kan utan tvekan mäta sig med några av Bergmans bästa. Filmen handlar om den unga barpianisten Dagmar Brink ( Eva Henning ), som i början av filmen hittas död i sin lägenhet. En författare (Ulf Palme) bestämmer sig för att ta reda på hur hennes liv varit och varför hon tagit livet av sig. Filmen är en blandning av ett drama och en detektivhistoria, som blir allt mer spännande ju mer av Dagmars hemliga liv som nystas upp. Användningen av återblickar har hyllats och många har jämfört filmen med Orson Welles “Citizen Kane”. “Flicka och hyacinter” är också känd som en av de tidigaste filmerna som speglade htqi-frågor. Ingmar Bergman var en av filmens beundrare och menade att det var Hasse Ekmans “bästa film alla kategorier”. 

Går att se från fredag 10 juli till söndag 9 augusti 

Jon Andersson

Inlägget Fem bra filmer att se på SVT Play i sommar dök först upp på Dagens Arena.

Semesterojämlikheten ökar, enligt LO. 16 procent av alla arbetare har inte råd att åka på en veckas semester, vilket är en fördubbling sedan 2021. Dagens Arena besökte två Stockholmsförorter med markant skilda levnadsförhållanden för att höra vilka sommarplaner de boende har.

16 procent av arbetarna och 5 procent av tjänstemännen har inte råd med en veckas semester borta från hemmet, där besök hos släktningar är inkluderat. Det visar LO:s semesterrapport för 2026.

Statistiken, som kommer från SCB (2025), visar att det har skett en kraftig ekonomisk försämring för många hushåll bara under de fem senaste åren. 2021 uppgav 7 procent av arbetarna och 1 procent av tjänstemännen att de inte hade råd att ta en veckas ledigt på annan ort.

Allra sämst ställt har arbetarkvinnorna det: nästan var femte i gruppen uppger att de inte har råd med en veckas semester. Det kan jämföras med att 13 procent av arbetarmännen ger samma svar.

DIagram från LO:s semesterrapport 2026.

LO hänvisar i sin rapport till forskning som visar att semester och miljöombyte ger ökad hälsa och välmående, och är ett skydd mot arbetsrelaterad stress och utbrändhet. Men semestern är ingen självklarhet. För att höra hur semesterplaner kan se ut för svenskar i områden med stora skillnader i livsvillkor åkte Dagens Arena till Skärholmen i nordvästra Stockholm och till Djursholm, som tillhör Danderyds kommun, norr om Stockholm.

Danderyd ligger i topp vad gäller hälsa och livslängd i Stockholm: här blir invånarna i snitt 86,3 år gamla och nästan 54 procent är höginkomsttagare.

Skärholmen ligger i andra änden av skalan: stadsdelen har lägst medellivslängd i Stockholm med 81,8 år, och 8 procent är höginkomsttagare. Statistiken kommer från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm och har redovisats i DN.

Det är fullt med liv och rörelse vid Skärholmens torg denna onsdagsförmiddag dagarna innan midsommar. Skollediga ungdomar strömmar genom gallerian, småbarnsföräldrar springer efter sina barn som är i färd att utforska fontänen på torget och pensionärer handlar frukt och grönt hos torghandlarna. På bänkarna runt fontänen sitter vänner och bekanta i solen och pratar glatt. Dagens Arena frågade några skärholmsbor hur deras semesterplaner ser ut i sommar.

Hacer Korucu

Hacel Korcu. Foto: Olle Bergvall.

– Jag har inte så många planer eftersom jag inte har en bra ekonomi. Jag ska resa inom Stockholm, besöka mina kompisar och vi ska ha picknick tillsammans. Jag hoppas att jag ska få ett sommarjobb, just nu är jag arbetslös, säger Hacer Korucu.

Hennes man har ett fast jobb men är anställd utomlands, så han jobbar på distans hemifrån Skärholmen i sommar, berättar Hacer Korucu. Deras två döttrar vill gärna att familjen reser utanför Stockholm i år, men det har de inte råd med, förklarar Hacer Korucu.

– Det har varit så de senaste fem åren, och inte bara för mig. Arbetslösheten ökar bland utrikesfödda kvinnor och det påverkar våra liv, vår livskvalitet och vår hälsa på ett dåligt sätt. Men vi kämpar på hela tiden, det går upp och ner. Skärholmen är ett väldigt fint område och det finns massor av aktiviteter för barn, kvinnor och familj. Jag älskar att träffa människor och kommunicera med andra. Vi försöker hitta roliga alternativ.

Hon berättar att många är kvar i Skärholmen under sommaren.

– De är lediga men har inte ekonomiska möjligheter att resa bort. Jag jobbar som volontär i en förening som arbetar för att stärka utrikes födda kvinnor i samhället. Vi kämpar för att skapa ett bra samhälle och en bra framtid för oss. Vi försöker också hitta alternativ till barnen så att de inte bara sitter hemma nu på sommaren. Digitaliseringen ökar och föräldrarna kan inte hålla koll på dem hela tiden, säger Hacer Korucu.

Celel Tamturk

Celel Tamturk. Foto: Olle Bergvall.

– Nej, jag har inga semesterplaner. Vi brukar åka bort tre-fyra veckor, men inte i år. Jag har lite aktiviteter här hemma, promenerar, tränar, inget mer, säger Celel Tamturk.

Celel Tamturk är arbetssökande. Han är snart 60 år och jobbade som lagerarbetare i nästan 40 år, berättar han. När han fick diskbråck för två år sedan kunde han inte omplaceras så han fick sluta efter en överenskommelse med arbetsgivaren. Sedan dess har det varit svårt att hitta ett nytt jobb, berättar Celel Tamturk. Men det är inte av ekonomiska skäl han stannar hemma i Skärholmen i år.

– Jag har ekonomin, det är inga problem. Men jag vill inte. Jag åkte nästan varje sommar när jag jobbade, men nu spelar det ingen roll. Jag trivs bra här. Jag väntar på min pension sen kan jag resa bort tre, fyra månader, säger Celel Tamturk.

Agnieska Julia Szymańska

Agnieska Julia Szymanska. Foto: Olle Bergvall.

– Om en vecka åker jag med min sambo och vår nioåriga son till Mexiko i sex veckor. Vi har bott där tidigare, min man är därifrån och jag är från Polen, säger Agnieska Julia Szymanska.

De har bott i Sverige i två år nu och det här blir deras första semester sedan de flyttade hit, berättar Agnieska Julia Szymanska. Hon tycker inte att det är för dyrt med semester.

– Priserna går upp lite men jag tror det är samma priser här som på andra ställen. Varför inte åka ut med familjen och göra någonting på stranden. Här i Sverige är det lite för kallt för mig också, säger Agnieska Julia Szymanska.

En dryg vecka senare, en fredagsförmiddag, besöker Dagens Arena Djursholms centrum: stadsdelen med flest höginkomsttagare i Stockholms län. Centrumet består av en huvudgata och ett par mindre torg. Stämningen är småslö, det är ganska tomt på människor och inte mycket ljud hörs. Trots stillheten finns ett flertal klädbutiker som inte tillhör någon kedja, bibliotek, en bokhandel, några restauranger och kafé. Vid 11-snåret håller flera butiker precis på att öppna. Marina Lembke bläddrar bland klädhängarna utanför en av dem.

Marina Lembke

Marina Lembke

– Vi har ett hus i Stockholms yttre skärgård och där är jag från och till, vi har hus här också, så man måste hem och kolla till huset också. Så fram och tillbaka, och sköta odlingarna, och hund och man.

Många i området har dyra semestervanor, säger Marina Lembke:

– Och så har de sommarställen i Båstad och Torekov och allt möjligt

Vad tänker du om de som inte har råd att åka på semester?

– Det är synd, det är tråkigt. Men man behöver inte ha sådana pretentioner, man kan ju åka på camping till exempel, man kan hyra via Airbnb. Man behöver inte alltid ha så dyra vanor, utan man kan ta det enkla. Man kan hälsa på släktingar eller vandra.

Att det skulle finnas hushåll som inte har råd med någon semester alls ställer hon sig tveksam till.

– Det låter konstigt. Jag tror att man kan ta en Waxholmsbåt, det kan inte vara så dyrt att åka ut till en ö och tälta till exempel. Om man vill så kan man. Det är bra att man tänker på att spara till en semesterkassa.

Är det för ojämlikt i Sverige?

– Ja, det hör man ju på tv hela tiden hur fruktansvärt polariserat det är. Men politikerna överdriver det, de vet inte vad de talar om. Vi har en otrolig välfärd, vi har socialbidrag, hyresbidrag och barnbidrag. Jag tror inte på den där fattigdomen. Om man vill så kan man ta enklare jobb.

Kaj och Gunilla Arildsson

Gunilla och Kaj Arildsson.

– Vi ska åka till några bekanta i Västerås nästa vecka, och sedan i mitten av juli ska vi åka på släktgolf i Åhus, säger Kaj.

– Annars blir vi mestadels hemma här, säger Gunilla.

De upplever att de flesta är bortresta under sommaren i Djursholm, det brukar vara tomt i centrum.

– Vintertid åker vi till Spanien och är där halva året och då tycker vi att vi kan vara hemma på sommaren. Sedan är det ju upptaget i Spanien, barn och barnbarn ska vara där. Och så tål vi inte värmen på samma sätt längre, säger Kaj.

Vad tänker du om de som inte har råd att åka på semester?

– Senast igår hörde jag talet från Almedalen. Tala om var bor de nånstans de här som inte har råd? Om du är i Täby centrum eller något annat centrum finns det hur mycket folk som helst som handlar, säger Kaj.

– De finns säkert, men de kanske inte är sådär jättemånga som man läser om att det tydligen är. Jag vet inte, säger Gunilla.

– Jag är skeptisk till de här uttalandena om barnfattigdom. Var finns de här fattiga? Det är det ingen som talar om. Bor de i Jukkasjärvi, eller bor de i Djursholm eller Göteborg eller var bor de? undrar Kaj.

Utanför en butik på centrumgatan sitter Niklas Nyström som inte vill vara med på bild. Han har hälsat på en bekant, och ska ta bussen hem.

– Jag har ett fritidshus i Skåne som jag ska åka till. Det är min enda plan, säger han.

Han tycker att folk generellt borde trappa ned sina förväntningar på semestern:

– Många har stora förväntningar på sin semester, och sedan blir det inte riktigt som man tänkt sig. Jag tror att man ska dämpa sina förväntningar och ta det lite som det kommer. Man ska inte planera för mycket, utan göra en sak som man bestämmer sig för att göra. Läsa en bok under semestern, inte tio, eller vad det nu kan vara.

Vad tänker du om att många uppger att de inte har råd att åka på semester en vecka?

– Det är ju hemskt att man inte har möjligheterna att göra det. Men då får man kanske ha en hemester istället, vara ledig och vara hemma. Ta det lugnt istället och göra saker man inte skulle göra i vanliga fall.

Om man inte har råd med någon semester alls menar Niklas Nyström att det beror på de egna val och prioriteringar man har gjort, snarare än att det är samhällets problem.

– Det tycker jag absolut att det är det egna ansvaret, hur man gör. Många väljer ju att ha ett yrke som kanske inte ger så mycket intäkter och då får man också anpassa matsäcken efter plånboken, så är det ju bara, säger Niklas Nyström.

Olle Bergvall och Elsa Persson

Inlägget Vad ska du göra på semestern? dök först upp på Dagens Arena.

Den 1 juli införs ett nytt lagstadgat aktivitetskrav för personer med försörjningsstöd. Utan massiva resurser till individanpassning riskerar reformen att förvandlas till en administrativ återvändsgränd för Sveriges kommuner, skriver Ankido Khano.

Syftet med det nya aktivitetskravet är i grunden gott: att stärka individens väg till egen försörjning genom tidiga och tydliga insatser. Det handlar om allt från språkträning och jobbsökande till praktik. Men att lagstifta om krav är den enkla delen. Den stora utmaningen ligger i det praktiska genomförandet ute i landets 290 kommuner, som nu bär ansvaret för att omsätta teorin i praktisk handling.

Omfånget på uppdraget är enormt. Enligt färsk statistik (2025) från Socialstyrelsen fick hela 145 500 hushåll i Sverige ekonomiskt bistånd under året, vilket totalt omfattar 251 400 personer. Bakom dessa siffror döljer sig en extremt varierad grupp människor. För vissa handlar det om tillfälligt stöd under en kortare övergångsperiod.

För en mycket stor del av gruppen handlar det dock om sammansatta och långvariga utmaningar kopplade till ohälsa, bristande språkkunskaper, ofullständig utbildning eller generationsöverskridande utanförskap.

Standardiserade program funkar inte

Detta innebär att reformen ställer monumentala krav på individanpassning. Att pressa in tiotusentals individer med helt olika förutsättningar i standardiserade program fungerar helt enkelt inte. Om en person tvingas till språkträning eller jobbsökarkurser utan att parallellt få stöd för underliggande ohälsa eller social problematik, uppnås inga långsiktiga resultat.

Den mest brännande frågan är hur kommunerna ska lyckas skaka fram tillräckligt många relevanta, högkvalitativa och meningsfulla aktiviteter och praktikplatser. Redan i dag vittnar kommunala arbetsmarknadsenheter om svårigheterna med att hitta meningsfulla praktikplatser inom näringslivet och det civila samhället. Om kraven ökar utan att utbudet av riktiga platser matchas, blir följden att kommuner tvingas skapa dolda sysselsättningar bara för att uppfylla lagens bokstav.

Kontroll och pinnstatistik

Förespråkare av reformen lyfter ofta att krav skapar struktur och motverkar passivitet. Det är ett argument värt att ta på allvar; struktur och förväntningar är viktiga verktyg. Men om kraven inte följs av reella resurser för meningsfulla insatser, riskerar fokus att flyttas från individens utveckling till ren och skär kontroll. Handläggare på socialkontoren kommer att tvingas lägga värdefull tid på att administrera, kontrollera och dokumentera närvaro, istället för att bedriva ett fördjupat, mänskligt förändringsarbete.

Vi har inte råd med en reform som i slutändan bara genererar mer pappersarbete och pinnstatistik. För att aktivitetskravet ska leda till verklig samhällsnytta måste staten skjuta till resurser som gör det möjligt för kommunerna att erbjuda genuint individanpassat stöd. Annars riskerar vi att fördjupa utanförskapet för de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden, samtidigt som de kommunala verksamheterna går på knäna under den administrativa bördan.

Ankido Khano, regionchef på Jobcenter in Sweden AB, debattör och sekreterare på Assyriska Kulturcenter i Jönköping.

Inlägget Nya aktivitetskravet riskerar att drunkna i administration dök först upp på Dagens Arena.

Samhället kräver att vi arbetar längre för att få en bra pension, men samtidigt upplever många att man väljs bort av arbetsgivare när man passerat 50. Varför accepterar vi att det ser ut så här? undrar Ulrika Eriksson.

Vi behöver börja prata ärligt om elefanten i rummet.

Samhället kräver att människor arbetar längre än någonsin. Pensionsåldern höjs, arbetslivet förlängs och budskapet är tydligt: vi behöver arbeta fler år.

Samtidigt verkar vi förvånansvärt bekväma med att många upplever sig bli mindre attraktiva på arbetsmarknaden redan när de passerar 50.

Hur går det egentligen ihop?

Ingen arbetsgivare skriver att du är för gammal. Ingen rekryterare säger det under en intervju. Ändå verkar samma känsla återkomma hos allt fler människor när de passerar 50-strecket.

Någonting har förändrats.

Ansökningar skickas, svar uteblir och intervjuerna blir färre. Människor som under årtionden byggt upp erfarenhet, kompetens och yrkeskunnande börjar plötsligt undra om just deras erfarenhet har blivit ett problem.

Och kanske är det just det som borde oroa oss.

För samtidigt som arbetsgivare talar om vikten av erfarenhet, kompetens och självständighet upplever många erfarna kandidater att de har allt svårare att ens få möjlighet att visa vad de kan.

Vi hör ständigt att det råder kompetensbrist. Företag skriker efter erfaren personal. Erfarenhet beskrivs som en bristvara.

Samtidigt vittnar många människor med 20, 30 eller 40 års arbetslivserfarenhet om att de inte ens blir kallade till intervju.

Om båda dessa saker är sanna samtidigt har vi ett problem som är större än enskilda rekryteringar.

Arbetssökande gör sig yngre i sitt CV

Kanske säger det också något om dagens arbetsmarknad att många arbetssökande aktivt försöker göra sig själva yngre på papperet. Personnumret tas bort från vårt CV. Examensår plockas bort. Tidiga anställningar stryks.

Människor som under årtionden byggt upp kunskap och erfarenhet känner sig ibland tvungna att tona ner just det som borde vara deras främsta tillgång.

Det är egentligen ganska märkligt.

I nästan alla andra sammanhang ses erfarenhet som något positivt. Vi vill ha erfarna läkare, erfarna hantverkare, erfarna ekonomer och erfarna chefer. Erfarenhet förknippas med kunskap, omdöme och trygghet.

Men på arbetsmarknaden verkar många uppleva att det finns en osynlig gräns där erfarenhet går från att vara en merit till att bli ett frågetecken.

Vi behöver våga ställa några obekväma frågor.

Om arbetsmarknaden verkligen skriker efter erfarenhet, varför upplever då så många människor att de inte ens kommer till en första intervju?

Om vi vill att människor ska arbeta längre, varför börjar många känna sig osynliga på arbetsmarknaden redan tio eller femton år innan pensionen?

Och om erfarenhet är så värdefull som arbetsgivare säger, varför känner då allt fler att de måste dölja delar av sin erfarenhet för att få en chans att bli sedda?

Vi talar ofta om människors skyldighet att arbeta längre. Betydligt mer sällan talar vi om samhällets ansvar att skapa förutsättningar för att de faktiskt ska kunna göra det.

Vem ska betala för år utan arbete?

Politiker talar gärna om höjd pensionsålder. Arbetsgivare talar gärna om vikten av erfarenhet. Men alldeles för få verkar vilja diskutera vad som händer med människor som hamnar mitt emellan dessa budskap.

För konsekvenserna stannar inte vid uteblivna intervjuer.

För den som står utan arbete år efter år handlar det till slut om ekonomi, trygghet och möjligheten att bygga upp de sista arbetsåren före pensionen. Vem ska bära kostnaden när fullt arbetsföra människor med lång erfarenhet inte längre anses tillräckligt attraktiva på arbetsmarknaden?

Självklart handlar inte varje utebliven intervju om ålder.

Men det är inte heller poängen.

Poängen är att samma upplevelse återkommer hos så många människor att vi inte längre kan avfärda den som enskilda tillfälligheter.

Vi kan inte fortsätta höja pensionsåldern, tala om arbetskraftsbrist och samtidigt blunda för att många människor upplever att deras möjligheter på arbetsmarknaden minskar långt innan arbetslivet egentligen ska vara slut.

För om samhället vill att vi ska arbeta längre, varför känns det då som att arbetsmarknaden vill något annat?

Har vi verkligen råd att låta erfarenhet bli något vi säger oss vilja ha, men i praktiken allt oftare väljer bort?

Ulrika Eriksson, frilansskribent

Inlägget Hur länge tänker vi låtsas att ålder inte spelar någon roll? dök först upp på Dagens Arena.

”Vi publicerar essäer, debatt och analyser hela sommaren.”

Sverige går mot semestertider, kanske blir det sol, bad och häng på uteserveringar? Även Dagens Arenas redaktion tar nu ledigt några veckor, men utgivningen av intressanta essäer, debattartiklar och analyser upphör inte. Under juli skickar vi ut två nyhetsbrev i veckan istället för varje dag. Det blir texter om demokrati, det svenska valet i höst, internationella frågor och mycket annat.

– Tidningen har haft ett mycket bra första halvår, läsningen har gått upp och vi når allt fler med vår journalistik. Under våren har vi också etablerat DA-tv som koncept och fått ett otroligt genomslag i sociala medier. Vi siktar på att bli ännu större i höst, säger Dagens Arenas chefredaktör Jesper Bengtsson.

– I augusti är hela redaktionen på plats igen och vi siktar på att bevaka och skriva om allt kring det svenska valet, tillägger han.

Inlägget Läs Dagens Arena i sommar! dök först upp på Dagens Arena.

Från 1 juli blir det dyrare att vara skyldig Försäkringskassan pengar. Då införs en sanktionsavgift på 25 procent av återbetalningsbeloppet. Men hanteringen av återkrav är redan idag rättsosäker, menar ISF och forskare.

Som Dagens Arena har rapporterat ökar antalet återkrav som Försäkringskassan skickar till Kronofogden. 2025 handlade det om 18 600 återkrav som berörde över 15 000 personer.

När Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) på hösten 2025 publicerade en rapport om Försäkringskassans arbete med återkrav fann de brister i 59 procent av de drygt 200 granskade ärendena. Bristerna fanns i flera olika steg i handläggningen. I nära hälften av fallen fanns rättsliga brister i bedömningen av huruvida en betalning överhuvudtaget varit felaktig.

– Det är det mest grundläggande. Då riskerar Försäkringskassan att kräva tillbaka pengar de inte har rätt till. Den andra stora gruppen fel är återkommande brister i hur Försäkringskassan motiverar att det gjorts en felaktig utbetalning. Det gör det svårt för individen att förstå beslutet och att överklaga, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på ISF.

Eftersom bristerna var genomgående i både enkla och komplexa ärenden, och ärenden med höga och låta återbetalningsbelopp, bedömde ISF att det finns “en genomgående problematik i handläggningen av återkrav”.

Sanktionsavgift och bidragsspärr

Från 1 juli införs en sanktionsavgift motsvarande 25 procent av det belopp som ska återbetalas till Försäkringskassan. Det finns också möjlighet att införa en bidragsspärr, vilket innebär att en person stängs av från socialförsäkringen i mellan 3 månader och 3 år. För att bli spärrad krävs att någon lämnat felaktiga uppgifter medvetet eller agerat med grov vårdslöshet, vilket är högre krav än för sanktionsavgiften.

Sofie Cedstrand, ISF. Bild: Anna Högborg Sigvardsson.

Försäkringskassan räknar med att när reformen med sanktionsavgift om några år har fått full effekt kommer 51 000 – 56 000 ärenden om sanktionsavgift behandlas varje år. Reformen väntas ge upphov till ett behov av 88 nya årsarbetskrafter på Försäkringskassan.

Clara Bergstrand är doktorand i offentlig rätt vid Göteborgs universitet och skriver en avhandling om Försäkringskassans återkrav. Hon har stora farhågor om införandet av sanktionsavgifter. Det grundar sig i att hon ser att hanteringen av återkraven redan är rättsosäker, och att det idag inte görs någon ordentlig prövning av huruvida en individ medvetet orsakat ett fel. Det leder till att enskilda som inte förstått att de gjort fel kan bli skyldiga att återbetala stora summor, menar hon.

– Det är ett komplicerat system med många bestämmelser som den enskilde förväntas ha koll på, säger hon.

Reglerna svåra att förstå

Att införa en sanktionsavgift ovanpå de brister som redan finns i handläggningen av återkrav riskerar att leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för enskilda. Försäkringskassans beslut i olika fall är inte konsekventa eller förutsägbara, och därför räcker inte informationsinsatser riktade till enskilda om hur reglerna fungerar.

– Man utgår i utredningen från att Försäkringskassan har en perfekt handläggning och att kommuniceringen till enskilda fungerar. Men många har svårt att förstå vad och när man ska anmäla, säger Clara Bergstrand.

Clara Bergstrand ifrågasätter också de siffror om felaktiga utbetalningar som används för att motivera reformer mot fusk, som sanktionsavgiften är. Regeringen använder ofta siffran om fusk och bidragsbrott för 10-15 miljarder kronor årligen i skattemedel. Men enligt Clara Bergstrand är siffran dåligt underbyggd, och dessutom gäller den felaktiga utbetalningar – vilket inte nödvändigtvis är detsamma som fusk.

Clara Bergstrand

Enligt Clara Bergstrand är talet om bidragsfusk förenklat, eftersom de problem som leder till felaktiga utbetalningar ser olika ut för olika förmåner.

– Felaktigheten är alltid kopplad till hur en ersättning är konstruerad. När det gäller sjukpenning kan det bli fel i allt från bedömningen av den enskildes arbetsförmåga till beräkningen av SGI:n. Det finns inget allmänt ”bidragsfusk” – personer gör fel i en väldigt specifik bestämmelse. Det är mycket mer komplext än vad man menar i utredningen av sanktionsavgift, säger Clara Bergstrand.

Kan avskräcka från att söka ersättning

ISF tillstyrkte i sitt remissvar införandet av sanktionsavgifter i socialförsäkringen. Samtidigt skriver myndigheten att sanktionsavgifter innebär en risk att personer avskräcks från att söka ersättning från socialförsäkringen, vilket bedöms påverka de mest som redan har en ansträngd ekonomisk situation.

– Om bristerna i Försäkringskassans handläggning kvarstår kommer det inte bara betyda att man felaktigt behöver betala tillbaka återkrav, men också 25 procent avgift ovan på det. Den ekonomiska bördan blir alltmer omfattande för enskilda och då blir det av desto större vikt att besluten håller hög kvalitet, säger Sofie Cedstrand på ISF.

Tv4-nyheterna har rapporterat om en person som varit öppen med sin situation och beviljats sjukpenning från Försäkringskassan. Men i efterhand har myndigheten gjort en ny bedömning och krävt tillbaka en kvarts miljon kronor. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till Tv4 att det inte är ”tillräckligt lätt att göra rätt”, och att det är därför Försäkringskassan har möjlighet att bevilja eftergift. Det innebär att den som fått återkrav slipper betala tillbaka hela eller delar av beloppet.

I dag kan en bedömning av möjlighet till eftergift bland annat ta hänsyn till orsaken till den felaktiga utbetalningen och den enskildes ekonomiska förhållanden. Men enligt Clara Bergstrand är det alldeles för svårt att få eftergift.

– En bärande del i propositionen om sanktionsavgift är att man hänvisar till att man kan bevilja eftergift. Men problemet är att Försäkringskassan bara beviljar eftergift i sju procent av alla återkravsärenden, säger Clara Bergstrand.

ISF ifrågasätter också i sin tidigare nämnda rapport hur eftergift används. Myndigheten skriver att det finns brister i en femtedel av de granskade ärendena vad gäller hur återkravshandläggare tagit ställning till om den sökande varit i ”ond tro”(alltså om den insett eller skäligen borde ha insett att den gjort fel) och i bedömningar om rätt till eftergift. Bristerna leder ofta till negativa konsekvenser för den enskilde, skriver ISF. Myndigheten finner också att Försäkringskassan ofta använder schabloniserade bedömningar, och att besluten ofta är formulerade kortfattat utifrån en mall.

Tar inte hänsyn till individuella fall

– Vi såg att man gjorde bedömningen förenklat och utan att ta hänsyn till helheten i det individuella fallet, säger Sofie Cedstrand på ISF.

”I dag är det få personer som får eftergift, vilket väcker frågan om tillräckligt många får eftergift.” skriver ISF vidare i rapportens avslutande diskussion.

När förslaget om sanktionsavgift röstades igenom i riksdagen röstade bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej. Socialdemokraterna tryckte ja, men med ett särskilt yttrande.

– Det är klart att man måste kunna bedriva ett aktivt arbete mot den organiserade brottsligheten i våra välfärdssystem. Men det vi ser och det vi är lite oroliga för är att regeringens förslag riskerar att träffa någon som har försökt göra rätt, men där det sedan har blivit fel. Och vi vill verkligen inte att oskyldiga personer ska drabbas, utan det är välfärdsbrottsligheten vi vill åt, säger Ida Karkainen (S), gruppledare i socialförsäkringsutskottet.

Clara Bergstrand menar att det narrativ som görs gällande av politiker om reformerna mot fusk kräver tydliga gränsdragningar kring rätt och fel inom olika socialförsäkringsförmåner – men sådana klara gränser finns inte.

– När jag gick in i mitt avhandlingsprojekt tänkte jag att jag skulle göra en guide för hur man ska kunna hantera sjukpenning och återkrav. Om jag efter fem år inte kan dra upp de här linjerna tyder det på att vi har en rättsosäker tillämpning av återkraven.

Inlägget Försäkringskassan inför sanktionsavgift vid återkrav dök först upp på Dagens Arena.

Moderaternas grundkoncept är alltid sänkta skatter och bidrag.

Min första upplevelse av politikerveckan i Almedalen är från 1982. Jag var på Gotland med min familj för att vara med i Tredagars, en årlig orienteringstävling.

Vi bodde i husvagn och såg mest skogarna och naturen, men en kväll åkte vi in för att promenera runt i Visby. När vi kom till Almedalen visade det sig att moderatledaren Gösta Bohman höll tal just då.

Det var innan Politikerveckan utvidgades till dagens megaformat. Ett femtiotal moderater, kanske något fler, hade samlats framför scenen. Ett tiotal kraftigt överförfriskade raggare satt ute på gräset, drack Pripps direkt ur burkarna och skrek okvädningsord mot moderatledaren.

Moderaternas generalrecept

Några raggare sågs inte till när Ulf Kristersson höll sitt tal, men på flera punkter påminde Kristerssons budskap ändå om Bohmans.

Det är som om Moderaterna fastnat i en tidsloop där sänkta skatter och sänkta bidrag alltid är generalreceptet på samhällets problem. På Bohmans tid såväl som nu.

Inför valet lovar partiet sänkt skatt specifikt för barnfamiljer, och ett bidragstak för de som inte arbetar.

All expertis har i och för sig sågat Kristerssons argument runt det där med bidragstak, det är inte så lätt att få massor av pengar i stöd från staten som de påstår.

Men idén att hungriga vargar jagar bättre är och har alltid varit stark i Moderaterna, oberoende av om väljarna, som nu, kanske främst ser bristerna i välfärden som den stora frågan inför valet.

Annars ägnade statsminister Kristersson stora möda åt att måla ut den rödgröna oppositionen som ett hot. Jag har skrivit det efter de andra Tidöledarnas tal också. Strategin är uppenbarligen synkroniserad.

Problemet för Kristersson och de andra är att väljarna inte gillar Tidöpolitiken bättre för att de hotar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det är mycket som blivit sämre i samhället under Tidöregeringen, alldeles oavsett om skjutningarna blivit färre under en given månad eller två.

Det ser människor.

Är väljarna verkligen så rädda?

Men hotbilden återkommer gång på gång, och vi lär få höra den upprepas ända fram till den 13 september.

Kristersson raljerade med att Magdalena Andersson är medvetet vag om vilken regering hon föredrar vid en valseger. Han frågade om någon tror att Vänstern kommer släppa fram en S regering utan att de också får inflytande.

Återigen: det bygger på att väljarna är lika livrädda för ett sådant inflytande som Kristersson och hans partikamrater, och opinionsundersökningarna tyder ju på att väljarna snarare ser Sverigedemokraterna som det stora hotet.

Men, sade Kristersson, V kommer få inflytande, och i ett lite ansträngt försök att skämta:

”Dörrmattornas tid är förbi i svensk politik!”

Verkligen? frågar sig den samvetsgranne.

Är det inte just dörrmatta Kristerssons eget parti varit åt Sverigedemokraterna under de senaste fyra åren?

Jesper Bengtsson

Inlägget Kristersson missbedömer väljarnas rädsla dök först upp på Dagens Arena.

En lagändring från 2022 gör att fler hamnar hos Kronofogden, eftersom Försäkringskassan ska driva in skulder snabbare. Nya siffror som Dagens Arena tagit fram visar att återkraven, efter en viss nedgång under 2024, ökar. Nu föreslår en ny utredning att ännu fler ska betala tillbaka – utan att skälen prövas till vem som orsakat en felaktig utbetalning.

Sedan 2022 ska återkrav till Försäkringskassan betalas tillbaka snabbare, och myndigheten ska inom två månader skicka obetalda skulder till Kronofogden. Det här ledde till en mångdubbling av skuldsatta personer som hamnade hos Kronofogden under det första året med nya regler. 2023 skickades knappt 15 500 återkrav till Kronofogden från Försäkringskassan.

2024 minskade antalet något, till drygt 14 300, men 2025 ökade återkraven till 18 600. Det visar nya siffror från Kronofogden som Dagens Arena begärt ut. Återkraven för 2025 berörde 15 500 personer, vilket betyder att en hel del personer fått fler än ett återkrav. Återkraven gäller framför allt obetalda skulder till Försäkringskassan medan ett fåtal berör Pensionsmyndigheten.

Bostadsbidrag dominerar

Den absoluta merparten av återkrav som skickas till Kronofogden, nästan 10 000 för 2025, gäller bostadsbidrag. Därefter kommer aktivitetsstöd ( drygt 1 800), underhållsstöd (knappt 1 400) och sjukpenning (drygt 1 100).

Till och med början av juni 2026 hade drygt 8 000 återkrav skickats till Kronofogden, vilket tyder på en nivå i linje med 2025.

Davor Vuleta, Kronofogden.

– Man kan säga att lagstiftarens intention var att skulderna skulle drivas in snabbare, så på det sättet fungerar lagen. Det som kanske inte var meningen, men som har skett, är att betydligt fler hamnar hos Kronofogden och många för första gången. Det kan ställa till det för människor i det långa loppet som gör att de till exempel inte kan låna pengar eller teckna abonnemang, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Hur mycket pengar som faktiskt drivs in av de återkrav som går till Kronofogden från socialförsäkringen vet man inte än, eftersom återbetalningstiden är satt till fem år. Men det är tydligt att betydligt fler som nu hamnar hos Kronofogden inte har några tidigare skulder hos myndigheten:

– Före lagändringen var det ungefär 3 procent av dem som hamnade hos Kronofogden som var där för första gången. Men efter lagändringen var det mellan 15 och 17 procent som hamnade hos Kronofogden för första gången, säger Davor Vuleta.

Perspektivskifte

Förra veckan överlämnades en utredning till regeringen som kan leda till ännu fler återkrav. Huvudförslaget är att så kallad strikt betalningsskyldighet införs för alla socialförsäkringsförmåner. I dag gäller det bara bostadsbidrag och underhållsstöd. Det innebär att utgångspunkten är att alla felaktiga utbetalningar ska återbetalas, oavsett vad som är orsaken eller vem som har orsakat att det blivit fel.

Enligt utredaren Petrus Tired innebär förslaget en förenkling då samma regler om återkrav föreslås gäller alla förmåner.

– Lagförslaget innebär ett perspektivskifte, där man ska betala tillbaka det som har blivit felaktigt utbetalt. Man tolererar inte felaktiga utbetalningar, men det ska finnas en balans som gör att personer inte drabbas på ett orimligt sätt.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kommenterade utredningens förslag i ett pressmeddelande med bland annat orden att det ska vara ”lätt att göra rätt”. Men enligt Petrus Tired har utredningen inte haft som uppdrag att se över om reglerna kan bli enklare för de som ansöker om ersättning inom enskilda förmåner. Regler som Tired beskriver som “ofta snåriga”.

– Lätt att göra rätt handlar bara om vad man behöver kunna förstå när man ska göra rätt, och vilka uppgifter man ska lämna. Vår utredning ska göra det mer begripligt. Om man har fått återkrav på flera förmåner blir det obegripligt för den enskilde: varför ska jag betala tillbaka på den förmånen och inte denna? säger Petrus Tired.

Inte enklare

Clara Bergstrand, doktorand i offentlig rätt, som skriver en avhandling om Försäkringskassans återkrav,  säger att enskilda personer som får ersättning från Försäkringskassan inte alls kommer att få det enklare.

– Man ändrar inte i reglerna utan det är fortfarande lika svårt att förstå regelverket för till exempel sjukpenning för den enskilde, säger hon.

Effektiviteten i förslagen ligger helt på Försäkringskassans sida, enligt henne.

Clara Bergstrand

– Man förenklar för myndigheten, som ska slippa göra långa bedömningar. Det man gör i idag är en bedömning av om Försäkringskassan orsakat felet och om den som fått betalningen varit i god tro – då behöver man inte betala tillbaka. Den bedömningen försvinner nu.

Utredaren bedömer själv att utredningens förslag kommer att leda till fler återkrav. Det ska i sin tur balanseras upp av möjligheten till eftergift, det vill säga att slippa betala hela eller delar av återkrävt belopp.

– Det handlar om att tydliggöra vad som talar för en eftergift. En faktor är ekonomisk förmåga att betala tillbaka, den andra är om det är myndighetens handläggning som på ett väsentligt sätt bidragit till felet och det tredje är om man skäligen kunnat förstå att man gjort fel, givet individuella faktorer. Syftet är att det ska bli mer förutsägbart, säger Petrus Tired.

Rättsliga brister

Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) fann ien rapport från 2025 rättsliga brister i 59 procent av alla granskade ärenden om återkrav hos Försäkringskassan. När det gäller prövning av eftergift och om någon varit i ond tro (det vill säga om en person insett eller skäligen borde ha insett att den lämnat fel uppgifter) brister Försäkringskassans handläggning, enligt rapporten.

– Vi såg att man gjorde bedömningen förenklat och utan att ta hänsyn till helheten i det individuella fallet, säger Sofie Cedstrand på ISF.

Petrus Tired menar att eftersom färre fall kommer att bedömas för eftergift med hans förslag, kommer det kunna göras en noggrannare prövning i varje enskilt fall.

– Vårt förslag innebär att om någon aktivt har lämnat fel uppgifter eller inte meddelat ändrade förhållanden ska det kunna vara ett hinder för eftergiftsprövning. Det gör att det blir färre situationer där det är möjligt att pröva frågan om eftergift men när man väl gör det kan man ha god kvalitet i den prövningen, säger Petrus Tired.

Angående Petrus Tireds då pågående utredning om återkrav skrev ISF (2025) att det inte är säkert att en strikt återbetalningsskyldighet bör införas för alla förmåner, bara för att regelverket är komplicerat:

”Det kan många gånger vara helt rimligt att det är svårt för Försäkringskassan att visa att den enskilde har orsakat felet. I enlighet med regelverket finns ju då möjligheten att pröva om det finns återbetalningsskyldighet på grund av ond tro.”

Om en strikt återbetalningsskyldighet införs är det viktigt att eftergiftsfunktionen fungerar väl, konstaterar ISF.

Dagens Arena har sökt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje

Elsa Persson

Inlägget DA granskar: Återkrav till Försäkringskassan ökar dök först upp på Dagens Arena.