Tornevall Networks

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som avskaffandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: ”Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10–15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vår ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva det 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet ”Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S-, MP- och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regeringen att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis, att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild”

DESCRIPTION:
Stefan Löfven och Maria Wetterstrand om hur man förhandlar fram ett regeringsunderlag

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Hur kommer en framtida regering att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå, för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Stefan Löfven om regeringsförhandlingar: “Gäller att ha en gemensam målbild” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Nästa regering måste bryta Tidös norm

DESCRIPTION:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati. 

Demokratier faller sällan över en natt. Oftare försvagas de steg för steg genom beslut som gör det svårare att granska makten, organisera sig och delta i samhällslivet. På internationella dagen för demokrati finns skäl att rikta blicken mot Sverige, Tidöavtalet och arvet efter Ulf Kristerssons regering.

Sverige hör fortfarande till världens mest demokratiska länder. Men flera oberoende bedömningar visar att utvecklingen går åt fel håll. Än får vi invänta resultatet av mandatperioden som gått. V-Dem-institutet i Göteborg konstaterar minskad respekt för politisk opposition och sämre möjligheter för civilsamhället att verka fritt. Det mellanstatliga IDEA visar att delaktigheten sjunker. När människor av ekonomiska skäl avstår från att organisera sig fackligt försvagas både löntagarnas ställning och demokratin.

Krympande demokratiskt utrymme

Tidöpartiernas politik har presenterats med ord som effektivitet, transparens och trygghet. Men den samlade effekten är svår att bortse från: det demokratiska utrymmet har krympt. Föreningsfriheten har pressats tillbaka, civilsamhällets handlingsutrymme har minskat och granskande krafter har ifrågasatts eller fått sämre förutsättningar.

Effekten av varje enskild förändring kan beskrivas som begränsad. Men tillsammans tecknar de ett tydligt mönster. Det är inte den högljudda nedmonteringen som är farligast, utan den stegvisa försvagningen av de institutioner och rörelser som gör demokratin levande mellan valen: folkbildningen, fackföreningsrörelsen, civilsamhället, fria medier, akademi och självständiga myndigheter.

Det handlar om mer än en slump. I land efter land ser vi hur krafter som ogillar granskning först riktar in sig på just dessa delar av samhället. Fria universitet, journalister, opolitiska tjänstemän och självständiga organisationer hindrar maktutövning utan ansvar. Därför blir de ofta tidiga måltavlor när demokratin monteras ned.

Inte bara om löner och villkor

Tidöpartierna har drivit igenom eller öppnat för förslag som syftat till att försvaga arbetarrörelsens finansiering och bildning, bryta kopplingen mellan skyddsombud och facklig organisering, begränsa fackets internationella demokratiarbete och minska oppositionens möjligheter att verka. Även grundlagsförändringar som i framtiden kan användas mot oönskade organisationer måste bedömas med den internationella utvecklingen i minnet.

Allt detta påverkar fackliga organisationers möjlighet att verka fritt. Och när facket försvagas, försvagas också en av demokratins viktigaste motkrafter mot ojämlikhet, rädsla och maktkoncentration. Facklig organisering handlar inte bara om löner och villkor. Den handlar också om människors möjlighet att påverka sina liv, sin arbetsplats och samhället. När många går samman blir de svårare att köra över.

Full sysselsättning, bra pensioner, en trygg arbetslöshetsersättning och avskaffad karensdag är politik som stärker människors frihet och minskar den känslomässiga polarisering som antidemokratiska krafter livnär sig på. Att stärka jämlika livsvillkor är därför en avgörande demokratifråga.

Tystnad inget alternativ

Demokratin kan inte tas för given. I USA ser vi hur sådant som nyligen uppfattades som otänkbart snabbt kan bli verklighet. Liknande mönster finns i flera europeiska länder. Sverige är inte immunt. Därför krävs politiskt ansvar av vår tillträdande regering genom reformer som förstärker demokratins skyddsnät.

För alla prodemokratiska krafter är tystnad inget alternativ. Ett Sverige byggt på tillit, respekt, jämlikhet och allas lika rätt kräver medvetna politiska beslut. Det kräver att vi står upp mot politik som splittrar och särbehandlar. Det kräver också att fler engagerar sig i facket, i föreningslivet och i samhällsdebatten.

På internationella dagen för demokrati är vår uppmaning enkel: låt inte Tidöavtalet ha satt normen för det nya Sverige. Försvara demokratin i ord, stärk den i handling. Som en del av föreningssverige är LO redo att bidra till det arbetet.

Louise Olsson, LOs förste vice ordförande.

Maria Nyberg, enhetschef LOs enhet för internationella frågor.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Nästa regering måste bryta Tidös norm

DESCRIPTION:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati. 

Demokratier faller sällan över en natt. Oftare försvagas de steg för steg genom beslut som gör det svårare att granska makten, organisera sig och delta i samhällslivet. På internationella dagen för demokrati finns skäl att rikta blicken mot Sverige, Tidöavtalet och arvet efter Ulf Kristerssons regering.

Sverige hör fortfarande till världens mest demokratiska länder. Men flera oberoende bedömningar visar att utvecklingen går åt fel håll. Än får vi invänta resultatet av mandatperioden som gått. V-Dem-institutet i Göteborg konstaterar minskad respekt för politisk opposition och sämre möjligheter för civilsamhället att verka fritt. Det mellanstatliga IDEA visar att delaktigheten sjunker. När människor av ekonomiska skäl avstår från att organisera sig fackligt försvagas både löntagarnas ställning och demokratin.

Krympande demokratiskt utrymme

Tidöpartiernas politik har presenterats med ord som effektivitet, transparens och trygghet. Men den samlade effekten är svår att bortse från: det demokratiska utrymmet har krympt. Föreningsfriheten har pressats tillbaka, civilsamhällets handlingsutrymme har minskat och granskande krafter har ifrågasatts eller fått sämre förutsättningar.

Effekten av varje enskild förändring kan beskrivas som begränsad. Men tillsammans tecknar de ett tydligt mönster. Det är inte den högljudda nedmonteringen som är farligast, utan den stegvisa försvagningen av de institutioner och rörelser som gör demokratin levande mellan valen: folkbildningen, fackföreningsrörelsen, civilsamhället, fria medier, akademi och självständiga myndigheter.

Det handlar om mer än en slump. I land efter land ser vi hur krafter som ogillar granskning först riktar in sig på just dessa delar av samhället. Fria universitet, journalister, opolitiska tjänstemän och självständiga organisationer hindrar maktutövning utan ansvar. Därför blir de ofta tidiga måltavlor när demokratin monteras ned.

Inte bara om löner och villkor

Tidöpartierna har drivit igenom eller öppnat för förslag som syftat till att försvaga arbetarrörelsens finansiering och bildning, bryta kopplingen mellan skyddsombud och facklig organisering, begränsa fackets internationella demokratiarbete och minska oppositionens möjligheter att verka. Även grundlagsförändringar som i framtiden kan användas mot oönskade organisationer måste bedömas med den internationella utvecklingen i minnet.

Allt detta påverkar fackliga organisationers möjlighet att verka fritt. Och när facket försvagas, försvagas också en av demokratins viktigaste motkrafter mot ojämlikhet, rädsla och maktkoncentration. Facklig organisering handlar inte bara om löner och villkor. Den handlar också om människors möjlighet att påverka sina liv, sin arbetsplats och samhället. När många går samman blir de svårare att köra över.

Full sysselsättning, bra pensioner, en trygg arbetslöshetsersättning och avskaffad karensdag är politik som stärker människors frihet och minskar den känslomässiga polarisering som antidemokratiska krafter livnär sig på. Att stärka jämlika livsvillkor är därför en avgörande demokratifråga.

Tystnad inget alternativ

Demokratin kan inte tas för given. I USA ser vi hur sådant som nyligen uppfattades som otänkbart snabbt kan bli verklighet. Liknande mönster finns i flera europeiska länder. Sverige är inte immunt. Därför krävs politiskt ansvar av vår tillträdande regering genom reformer som förstärker demokratins skyddsnät.

För alla prodemokratiska krafter är tystnad inget alternativ. Ett Sverige byggt på tillit, respekt, jämlikhet och allas lika rätt kräver medvetna politiska beslut. Det kräver att vi står upp mot politik som splittrar och särbehandlar. Det kräver också att fler engagerar sig i facket, i föreningslivet och i samhällsdebatten.

På internationella dagen för demokrati är vår uppmaning enkel: låt inte Tidöavtalet ha satt normen för det nya Sverige. Försvara demokratin i ord, stärk den i handling. Som en del av Föreningssverige är LO redo att bidra till det arbetet.

Louise Olsson, LOs förste vice ordförande.

Maria Nyberg, enhetschef LOs enhet för internationella frågor.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Nästa regering måste bryta Tidös norm

DESCRIPTION:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati. 

Demokratier faller sällan över en natt. Oftare försvagas de steg för steg genom beslut som gör det svårare att granska makten, organisera sig och delta i samhällslivet. På internationella dagen för demokrati finns skäl att rikta blicken mot Sverige, Tidöavtalet och arvet efter Ulf Kristerssons regering.

Sverige hör fortfarande till världens mest demokratiska länder. Men flera oberoende bedömningar visar att utvecklingen går åt fel håll. Än får vi invänta resultatet av mandatperioden som gått. V-Dem-institutet i Göteborg konstaterar minskad respekt för politisk opposition och sämre möjligheter för civilsamhället att verka fritt. Det mellanstatliga IDEA visar att delaktigheten sjunker. När människor av ekonomiska skäl avstår från att organisera sig fackligt försvagas både löntagarnas ställning och demokratin.

Krympande demokratiskt utrymme

Tidöpartiernas politik har presenterats med ord som effektivitet, transparens och trygghet. Men den samlade effekten är svår att bortse från: det demokratiska utrymmet har krympt. Föreningsfriheten har pressats tillbaka, civilsamhällets handlingsutrymme har minskat och granskande krafter har ifrågasatts eller fått sämre förutsättningar.

Effekten av varje enskild förändring kan beskrivas som begränsad. Men tillsammans tecknar de ett tydligt mönster. Det är inte den högljudda nedmonteringen som är farligast, utan den stegvisa försvagningen av de institutioner och rörelser som gör demokratin levande mellan valen: folkbildningen, fackföreningsrörelsen, civilsamhället, fria medier, akademi och självständiga myndigheter.

Det handlar om mer än en slump. I land efter land ser vi hur krafter som ogillar granskning först riktar in sig på just dessa delar av samhället. Fria universitet, journalister, opolitiska tjänstemän och självständiga organisationer hindrar maktutövning utan ansvar. Därför blir de ofta tidiga måltavlor när demokratin monteras ned.

Inte bara om löner och villkor

Tidöpartierna har drivit igenom eller öppnat för förslag som syftat till att försvaga arbetarrörelsens finansiering och bildning, bryta kopplingen mellan skyddsombud och facklig organisering, begränsa fackets internationella demokratiarbete och minska oppositionens möjligheter att verka. Även grundlagsförändringar som i framtiden kan användas mot oönskade organisationer måste bedömas med den internationella utvecklingen i minnet.

Allt detta påverkar fackliga organisationers möjlighet att verka fritt. Och när facket försvagas, försvagas också en av demokratins viktigaste motkrafter mot ojämlikhet, rädsla och maktkoncentration. Facklig organisering handlar inte bara om löner och villkor. Den handlar också om människors möjlighet att påverka sina liv, sin arbetsplats och samhället. När många går samman blir de svårare att köra över.

Full sysselsättning, bra pensioner, en trygg arbetslöshetsersättning och avskaffad karensdag är politik som stärker människors frihet och minskar den känslomässiga polarisering som antidemokratiska krafter livnär sig på. Att stärka jämlika livsvillkor är därför en avgörande demokratifråga.

Tystnad inget alternativ

Demokratin kan inte tas för given. I USA ser vi hur sådant som nyligen uppfattades som otänkbart snabbt kan bli verklighet. Liknande mönster finns i flera europeiska länder. Sverige är inte immunt. Därför krävs politiskt ansvar av vår tillträdande regering genom reformer som förstärker demokratins skyddsnät.

För alla prodemokratiska krafter är tystnad inget alternativ. Ett Sverige byggt på tillit, respekt, jämlikhet och allas lika rätt kräver medvetna politiska beslut. Det kräver att vi står upp mot politik som splittrar och särbehandlar. Det kräver också att fler engagerar sig i facket, i föreningslivet och i samhällsdebatten.

På internationella dagen för demokrati är vår uppmaning enkel: låt inte Tidöavtalet ha satt normen för det nya Sverige. Försvara demokratin i ord, stärk den i handling. Som en del av föreningssverige är LO redo att bidra till det arbetet.

Louise Olsson, LOs förste vice ordförande.

Maria Nyberg, enhetschef LOs enhet för internationella frågor.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Nästa regering måste bryta Tidös norm

DESCRIPTION:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Tillträdande regering måste stärka svensk demokrati. 

Demokratier faller sällan över en natt. Oftare försvagas de steg för steg genom beslut som gör det svårare att granska makten, organisera sig och delta i samhällslivet. På internationella dagen för demokrati finns skäl att rikta blicken mot Sverige, Tidöavtalet och arvet efter Ulf Kristerssons regering.

Sverige hör fortfarande till världens mest demokratiska länder. Men flera oberoende bedömningar visar att utvecklingen går åt fel håll. Än får vi invänta resultatet av mandatperioden som gått. V-Dem-institutet i Göteborg konstaterar minskad respekt för politisk opposition och sämre möjligheter för civilsamhället att verka fritt. Det mellanstatliga IDEA visar att delaktigheten sjunker. När människor av ekonomiska skäl avstår från att organisera sig fackligt försvagas både löntagarnas ställning och demokratin.

Krympande demokratiskt utrymme

Tidöpartiernas politik har presenterats med ord som effektivitet, transparens och trygghet. Men den samlade effekten är svår att bortse från: det demokratiska utrymmet har krympt. Föreningsfriheten har pressats tillbaka, civilsamhällets handlingsutrymme har minskat och granskande krafter har ifrågasatts eller fått sämre förutsättningar.

Effekten av varje enskild förändring kan beskrivas som begränsad. Men tillsammans tecknar de ett tydligt mönster. Det är inte den högljudda nedmonteringen som är farligast, utan den stegvisa försvagningen av de institutioner och rörelser som gör demokratin levande mellan valen: folkbildningen, fackföreningsrörelsen, civilsamhället, fria medier, akademi och självständiga myndigheter.

Det handlar om mer än en slump. I land efter land ser vi hur krafter som ogillar granskning först riktar in sig på just dessa delar av samhället. Fria universitet, journalister, opolitiska tjänstemän och självständiga organisationer hindrar maktutövning utan ansvar. Därför blir de ofta tidiga måltavlor när demokratin monteras ned.

Inte bara om löner och villkor

Tidöpartierna har drivit igenom eller öppnat för förslag som syftat till att försvaga arbetarrörelsens finansiering och bildning, bryta kopplingen mellan skyddsombud och facklig organisering, begränsa fackets internationella demokratiarbete och minska oppositionens möjligheter att verka. Även grundlagsförändringar som i framtiden kan användas mot oönskade organisationer måste bedömas med den internationella utvecklingen i minnet.

Allt detta påverkar fackliga organisationers möjlighet att verka fritt. Och när facket försvagas, försvagas också en av demokratins viktigaste motkrafter mot ojämlikhet, rädsla och maktkoncentration. Facklig organisering handlar inte bara om löner och villkor. Den handlar också om människors möjlighet att påverka sina liv, sin arbetsplats och samhället. När många går samman blir de svårare att köra över.

Full sysselsättning, bra pensioner, en trygg arbetslöshetsersättning och avskaffad karensdag är politik som stärker människors frihet och minskar den känslomässiga polarisering som antidemokratiska krafter livnär sig på. Att stärka jämlika livsvillkor är därför en avgörande demokratifråga.

Tystnad inget alternativ

Demokratin kan inte tas för given. I USA ser vi hur sådant som nyligen uppfattades som otänkbart snabbt kan bli verklighet. Liknande mönster finns i flera europeiska länder. Sverige är inte immunt. Därför krävs politiskt ansvar av vår tillträdande regering genom reformer som förstärker demokratins skyddsnät.

För alla prodemokratiska krafter är tystnad inget alternativ. Ett Sverige byggt på tillit, respekt, jämlikhet och allas lika rätt kräver medvetna politiska beslut. Det kräver att vi står upp mot politik som splittrar och särbehandlar. Det kräver också att fler engagerar sig i facket, i föreningslivet och i samhällsdebatten.

På internationella dagen för demokrati är vår uppmaning enkel: låt inte Tidöavtalet ha satt normen för det nya Sverige. Försvara demokratin i ord, stärk den i handling. Som en del av Föreningssverige är LO redo att bidra till det arbetet.

Louise Olsson, LOs förste vice ordförande.

Maria Nyberg, enhetschef LOs enhet för internationella frågor.

Inlägget Nästa regering måste bryta Tidös norm dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet har tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna: Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet har tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna: Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet har tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna: Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet har tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna: Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet har tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna: Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr i.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i styret i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
SD tappar stort i egna fästen

DESCRIPTION:
Partiet tappar mandat i över hälften av de kommuner de styr.

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Partiet tappat mandat i över hälften av de kommuner de deltar i. Det visar en kartläggning som Dagens Arena gjort.

Under den föregående mandatperioden deltog SD i styret i 34 kommuner och två regioner. Valresultatet visar att de tappar mandat i 21 av dessa kommuner och i båda regionerna; Gävleborg och Blekinge. Särskilt stor har förlusten blivit i flera av SD:s starkaste fästen som Bjuv, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad och Örkelljunga. 

Att SD backar där partiet är med och styr vittnar om missnöje med den förda politiken. I exempelvis Olofström i Blekinge har SD tappat drygt 6 procentenheter i regionvalet. Något som kan ses som ett underkännande av partiets sjukvårdspolitik.

Troligt maktskifte

I flera av de kommuner där SD har deltagit i styret ser det nu ut att bli maktskiften, som i Bjurholm, Filipstad, Karlshamn, Motala, Tidaholm och Älvsbyn. I några av dessa kommuner, krävs dock att både V och C kan ingå i styret tillsammans med S och MP. Det är en stötesten på riksnivå, men på kommunal nivå är toleransen för sådana konstellationer betydligt större. Det återstår samtidigt att se vad som händer. I många fall väntar svåra förhandlingar och det är möjligt att nya och oväntade konstellationer uppstår. I andra kommuner ser maktskiftet mer okomplicerat ut, som i Älvsbyn där S och V tillsammans har återfått egen majoritet.

SD har ofta styrt i kommuner och regioner genom att samverka med M och KD och ibland med lokala partier. Liberalerna har för det mesta stått utanför. I ett antal kommuner krävs nu att L aktivt ingår med SD för att en majoritet ska kunna säkras, bland annat i Ale, Kristianstad och Sigtuna. Här är utgången oklar, men en trolig utveckling är att L:s nya inställning till SD-samarbete på riksnivå också får genomslag lokalt och att L under den kommande mandatperioden kommer att ingå i flera lokala styren med SD, M och KD.

Kan M överge SD?

I en del av de kommuner där SD styrt och nu tappat mandat räcker valresultatet till att framöver behålla de nuvarande konstellationerna (ofta SD-M-KD). Samtidigt är det möjligt att M väljer mittenlösningar och att samverka med S i stället. Redan under den föregående mandatperioden var det vanligare att M sökte blocköverskridande lösningar än att samverka med SD. Särskilt intressant vore det förstås om M i några kommuner överger SD för att istället styra med S och eventuellt fler partier. Det skulle kunna leda till frostigare relationer mellan M och SD.

I både Gävleborg och Blekinge, de två regioner där SD har varit med och styrt, ser det ut att kunna bli maktskiften. I Gävleborg har S, V, MP och C en majoritet och i Blekinge har S, V och C majoritet. I båda fallen förutsätter maktskiftet att C är beredda att samarbeta med V. En annan möjlighet är någon form av mittstyre, där S och M utgör kärnan tillsammans med andra mittenpartier. Precis som i kommunerna skulle detta kunna försämra relationen mellan M och SD och upplevas som ett svek från SD:s sida. I Gävleborg är dock relationen mellan S och M frostig efter att M tillsammans med SD, KD och ett lokalt sjukvårdsparti drivit igenom en bolagisering av alla hälsocentraler.

(Uppgifter om vilka som styrt kommuner och regioner är hämtad från boken ”Hejdå Tidö – bokslut över en regering”, Wingborg/Gustavsson, 2026. Valstatistiken bygger på SVT:s sajt Val2026. Samtliga siffror är ännu preliminära och kan komma att justeras.)

Mats Wingborg

Inlägget SD tappar stort i egna fästen dök först upp på Dagens Arena.