Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
2caab23d6fb335a7e08a0831e07523ceb042c86cRisken är att vi byter ett beroende mot ett annat.
Inlägget Europa jagar gas och bygger nya beroenden dök först upp på Dagens Arena.
Europa vill säkra sin energi. Men risken är att vi byter ett beroende mot ett annat, längre bort och svårare att kontrollera.
Efter Rysslands invasion av Ukraina förändrades Europas energipolitik snabbt. Rysk gas skulle bort och nya leverantörer skulle in. Målet var trygghet, stabilitet och mindre sårbarhet. Men mitt i den snabba omställningen har en viktig fråga hamnat i skymundan. Blir vi verkligen mindre beroende, eller bara beroende av något nytt, längre bort och mer svårt att styra?
Samtidigt har omvärlden blivit allt mer osäker. Kriget mellan USA, Israel och Iran skakar energimarknaderna, pressar upp priserna och visar samma sårbarhet.
När priser och leveranser ändras av konflikter vi inte styr över blir det tydligt att energi inte bara handlar om ekonomi. Det handlar också om säkerhet och politik.
Nu planeras och byggs stora nya gasprojekt i flera afrikanska länder. Gas ska transporteras genom långa ledningar, passera flera länder och sedan vidare till Europa. Det beskrivs som en lösning på energibehov och som ett sätt att skapa stabilitet.
Men det finns viktigare problem som ofta hamnar i skymundan.
Ju längre bort energin kommer ifrån, desto fler risker byggs in i systemet. Det handlar inte bara om pris. Det handlar om politiska beslut, konflikter och länder som Europa inte kan påverka direkt. När leveranser måste passera många gränser blir systemet mer känsligt. En störning i ett land kan påverka många andra.
Det som ofta kallas riskspridning kan i själva verket bli ett mer komplicerat beroende. Fler avtal ska skrivas, fler intressen ska vägas, och fler delar kan störas. Beroendet minskar inte, det blir bara mer svårt att se och styra.
I många av de länder där gasen tas upp eller passerar är energibrist fortfarande ett stort problem. Många människor saknar stabil tillgång till el. Samtidigt byggs stora system som i första hand är gjorda för export. Det riskerar att medföra att den lokala utvecklingen inte får den energi som behövs för att växa.
Samtidigt handlar diskussionen i Europa fortfarande mest om var gasen ska komma ifrån. Mindre om hur beroendet kan minska. Det talas om trygg energiförsörjning, men mindre om hur mycket energi som faktiskt används, och hur mycket som skulle kunna sparas genom effektivisering och förändrade vanor.
Men gasledningar och annan infrastruktur byggs inte för kort tid.
De ska användas i decennier. När de väl finns på plats skapas ett tryck att fortsätta använda dem. På så sätt riskerar dagens beslut att låsa fast både Europa och producentländer i ett fossilberoende långt in i framtiden.
Norge är redan en viktig leverantör av gas till Europa, med etablerade system och kortare transportvägar. Ändå riktas mycket fokus mot nya och längre leveranskedjor. Det visar en tydlig tendens: problemet ska lösas genom att byta plats på beroendet, inte genom att minska det.
Det finns andra vägar. Europa kan satsa mer på förnybar energi, minska sin egen energianvändning och samtidigt stödja andra länder i att bygga upp lokal energiförsörjning. Det skulle kunna ge mer stabilitet på riktigt, både här och där gasen produceras.
Men det kräver mer än snabba beslut. Det kräver en tydlig riktning och politiskt mod. Att våga se bortom kortsiktiga lösningar och istället tänka långsiktigt.
Europa står därför inför ett val. Antingen fortsätter man att bygga nya beroenden i nya geografier. Eller så tar man ansvar för att minska dem.
Just nu verkar valet landa på det första.
Det är inte en lösning. Det är en upprepning av samma misstag, bara på längre avstånd.
Sara Benabdellah
Inlägget Europa jagar gas och bygger nya beroenden dök först upp på Dagens Arena.
228bd09dd0b1a993e8a84254e391637f0105c399Lägre lön vid fackligt arbete, karensavdraget kan bli valfråga, kortare arbetsvecka testas.
Inlägget 5 fackliga nyheter från veckan som gått dök först upp på Dagens Arena.
Lärare riskerar lägre lön vid fackligt arbete, karensavdraget kan bli en valfråga och kortare arbetsvecka testas i äldreomsorgen. Här är fem fackliga nyheter från veckan som gått.
Lärare i friskolor kan gå miste om tusentals kronor i månaden när de engagerar sig fackligt. Det visar ett avslöjande under Sveriges Lärares stora politikerdebatt på Nalen, Stockholm.
Bakgrunden är reglerna för statsbidraget Lärarlönelyftet, där arbetsgivare inte får ersättning för lärare som undervisar mindre än 75 procent. För lärare med större fackliga uppdrag kan det innebära att lönetillägg kan försvinna helt. Enligt uppgifter kan det handla om flera tusen kronor i månaden och tiotusentals kronor om året.
”Jag som varit facklig jättelänge får lägre lön och lägre pension”, säger Jessica Fryksten.
Fackliga företrädare varnar nu för att utvecklingen riskerar att avskräcka från engagemang.
”Det är allvarligt, risken är att man avstår att engagera sig” säger Nils Legge, som själv förlorar omkring 24 000 kronor om året.
Samtidigt har vissa arbetsgivare, som Academedia, valt att kompensera lärare för bortfallet genom egna medel efter förhandlingar med facket.
Frågan om att slopa karensavdraget seglar upp som en möjlig valfråga. LO och Socialdemokraterna vill avskaffa avdraget helt, men Sverigedemokraterna dröjer med sitt besked.
Partiet uppger att de arbetar med ett eget förslag, riktat mot vissa yrkesgrupper som anses särskilt utsatta, exempelvis inom förskola, vård och omsorg. Samtidigt kan de inte säga när ett sådant förslag presenteras. Frågan fick nytt bränsle i november när Socialdemokraterna lade ett utskottsinitiativ i riksdagen som röstades ner av Tidöpartierna och Centerpartiet. Sverigedemokraterna hade öppnat för att rösta för initiativet, men röstade nej.
”Vi är fyra partier som ska vara överens, och det här har vi inte nått fram med i de förhandlingarna helt enkelt”, säger Jimmie Åkesson.
Karensavdraget innebär i dag att den som blir sjuk förlorar 20 procent av sin sjuklön. Kritiker menar att avdraget slår hårt mot låginkomsttagare. Motståndare till ett slopande varnar samtidigt för ökade kostnader och högre sjukfrånvaro, och frågan väntas bli en tydlig skiljelinje i valrörelsen.
Undersköterskor i Karlstad kan få kortare arbetsveckor genom ett nytt pilotprojekt inom äldreomsorgen. Målet är att skapa ett mer hållbart arbetsliv och få fler att orka stanna kvar i yrket. ”Det är viktigt att vi hittar en modell som gör att man orkar jobba inom äldreomsorgen”, säger Stefan Jonsson (S).
Förslaget innebär att vissa anställda kan arbeta exempelvis ständig kväll eller helg, vilket ofta innebär arbetstid ner mot 30 timmar i veckan. Projektet väntas starta i höst.
Satsningen får stöd av facket, men kritiseras av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som avråder från lokala försök och vill se centrala förhandlingar om arbetstidsförkortning.
Förespråkare menar att kortare arbetstid kan minska sjukskrivningar och personalbrist, medan kritiker varnar för ökade kostnader och svårigheter att bemanna verksamheten.
I slutet av april fattar riksdagen beslut om att ratificera ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen beskriver det som ett viktigt steg för att stärka rätten till en trygg arbetsmiljö.
Konventionen omfattar både fysiskt och psykiskt våld, inklusive trakasserier och hot i arbetslivet. Men i praktiken väntas få konkreta förändringar. Enligt utredaren Anna Middelman krävs inga nya lagar, och konventionen saknar direkta sanktioner.
Däremot kan ratificeringen innebära att Sverige kan kritiseras internationellt om arbetsmarknadens parter anser att arbetsmiljöarbetet brister. Flera förslag om tydligare regler och informationsinsatser har också lyfts, men ännu inte genomförts. Det har även lyfts att man vill utreda att använda ID-nummer istället för personalens namn, då hot och våld mot tjänstepersoner har ökat, särskilt inom vissa områden där man fattar obekväma beslut.
Tidningen Arbetet har lanserat en ny valkompass inför valet 2026, med särskilt fokus på frågor som rör arbetslivet.
Valkompassen låter väljare ta ställning i frågor som pensioner, bidragstak och kortare arbetstid, och visar sedan vilket parti man står närmast. Den ersätter inte väljarens egna ställningstagande, utan är tänkt som ett stöd för väljare som vill orientera sig i politiken.
Bakom valkompassen står TT Nyhetsbyrån tillsammans med statsvetarna Christer Isaksson och Tommy Möller.
Julia Qiu
Inlägget 5 fackliga nyheter från veckan som gått dök först upp på Dagens Arena.
96aedf26a12b7f0a3714ba8881d0e8f057f69d9dVar fjärde svensk har mindre än 500 kronor före lönen kommer.
Inlägget Pank innan löning? Du är inte ensam dök först upp på Dagens Arena.
Var fjärde svensk har mindre än 500 kronor före löning.
Siffror från Länsförsäkringar visar att var fjärde svensk har mindre än 500 kronor på kontot sista dagen före löning.
Var fjärde svensk.
Låt det sjunka in.
Du har budgeterat, lagat matlådor och försökt hålla tillbaka på spenderandet. Ändå blir det inte mycket kvar i slutet av månaden. Men detta kanske inte är så konstigt.
Siffrorna visar nämligen också på en tydlig ökning. På bara ett år har andelen som har mindre än 500 kronor på kontot ökat från var femte svensk till var fjärde. Samtidigt har andelen som har 15 000 kronor eller mer ökat.
Och det verkar inte som att svenskar har så mycket över till sparkontot heller. Finansinspektionens kartläggning från 2025 tyder på att detta är en vardag för många. Ungefär hälften av alla svenskar saknar en sparbuffert på över 10 000 kronor. Hälften av befolkningen är alltså sårbar om något skulle hända.
Det här är en vardag många känner igen. Du tar examen, efter åratal av att ha levt under en studentbudget, och förväntar dig att äntligen ha lite mer ekonomisk frihet. I stället börjar uppförsbacken. Först ska du ta dig in på bostadsmarknaden. Sen ska bostaden fyllas – möbler, saker, dekoration. Ett liv.
Någonstans däremellan ska du också få plats att spara. Men du vill ju också leva. ”Vi tar en resa inom Europa, det blir billigare”, konstaterar man. Och sen ska ju barnen komma.
Även om regeringens vårbudget innehåller förslag på stöd till hushåll är frågan om det verkligen räcker – och vilka det når. Mycket av åtgärderna riktas mot sänkt skatt på drivmedel och elstöd, vilket främst gynnar hushåll som bor i villa och kör bil. Men de som lever med mindre marginaler bor ofta i hyresrätt och äger ingen bil, och får därmed mindre stöd. Regeringen borde fråga sig om stöden verkligen når dit de behövs som mest. Att inflationsjustera barnbidraget eller återinföra gratis tandvård för unga hade kunnat göra bra mycket mer skillnad.
Vi är alla uppvuxna med avsnitten av Lyxfällan på hemkunskapslektionerna. Här fick vi som barn se personer som inte visste vad ränta betydde, eller par som använde sms-lån för att fylla sina budgetar – den som har skulder ska ju skylla sig själv, trots allt.
Men i dag kan det vara svårt att få vardagen att gå ihop, även om du gör allt rätt för dig. En femårig utbildning i bakfickan är inte alltid tillräcklig – en fjärdedel av nyexaminerade akademiker tjänar mindre än studiemedlet fyra månader efter examen. Och då har vi inte ens nämnt de som saknar jobb. Den halva miljonen svenskar som är arbetslösa – hur går vardagen ihop för dessa människor?
Så nej – problemet är inte du.
Du är bara en av fyra.
Julia Qiu
Inlägget Pank innan löning? Du är inte ensam dök först upp på Dagens Arena.
dece62faceccf6fc0674fbe8b60085966131def7Ny rapport om fotbollen är en varningssignal.
Inlägget Jaget före laget dök först upp på Dagens Arena.
Ny rapport om fotbollen är en varningssignal.
Fotbollen är Sveriges mest folkliga sport. Både vad det gäller publikantal och hur många som spelar själva. De allra flesta barn och ungdomar har någon gång prövat på träningar och matcher. Många lägger dagar, veckor, månader och år på en sport de älskar.
Frågar du vilken genomsnittlig tioåring som helst finns fotbollsproffs med på listan över framtida drömjobb.
Samtidigt har just fotbollen blivit allt mer kommersialiserad, och präglad av ett elittänkande som långsiktigt riskerar sportens själ.
I en ny rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF) visar idrottsforskarna Stefan Wagnsson, Johan Högman och Krister Hertting att det blivit allt dyrare för de föräldrar vars barn kommer med i någon av landets många fotbollsakademier. Kostnaden kan uppgå till så mycket som femtio sextio tusen kronor på ett år.
Det säger sig självt att det har inte alla föräldrar råd med.
Akademier är de föreningar som satsar mot elitnivån. De präglas av högre grad av professionalitet, större utslagning och en tydligare nivågruppering. Ofta redan i tidig ålder.
– Om landets idrottsklubbar inte görs medvetna om hur de själva bidrar till kostnadsökningen riskerar idrottsrörelsen till slut att stå med en verksamhet som är avgränsad till enbart vissa grupper, säger idrottsforskaren Johan R Norberg till Dagens Nyheter.
Utredarna har intervjuat 41 föräldrar med barn i akademier. De konstaterar att de flesta är positiva till akademierna och att deras barn kommit med där. Så nöjda att en av föräldrarna beskriver det som en fjäder i hatten för hela familjen. Som att “ha en Ferrari på uppfarten”.
Men rapportförfattarna reser flera varningsflagg.
Den ena handlar om att akademierna premierer jaget före laget.
“I samma anda framträder en miljö där individens utveckling prioriteras framför lagets, ett slags “jaget före laget”-logik.
Detta tar sig uttryck i individuella utvecklingsplaner, återkommande nivåindelningar och en vardag där konkurrensen om platser i både laget och akademin är ständigt närvarande:
”Man är inte så intresserad av varandra som kompisar. Det är mer utbildning. Man är där för att maxa, utvecklas och ganska mycket armbåga sig fram. Inte ta hand om varandra.” (Mamma till pojke, 11 år)”
Rapporten, och DN:s artikel, handlar om akademierna, de som gör uttalade elitsatsningar. Min upplevelse, och jag tror att jag delar den med många tidigare fotbollsföräldrar, är att hela fotbollen allt mer har anpassat sig till samma logik.
Som förälder förväntas man lägga mer pengar än tidigare, även i lag som inte elitsatsar. Men det gör å andra sidan fler än de vill erkänna.
På elitnivå har ju fotbollen allt mer anpassat sig till en marknadslogik. De yttersta topplagen suger upp talanger från den näst högsta nivån, den näst högsta från nivån under och så vidare ned till de lägsta serierna. Samma logik återspeglas på junior- och ungdomsnivåerna, i många fall ända ned till vanliga föreningar med högst ordinära resultat rent sportsligt.
Ofta drivs det på av föräldrar som hoppas att deras barn ska visa sig vara riktigt bra på fotboll och därmed avancera uppåt i näringskedjan, och eftersom tränarna ofta är samma personer som dessa föräldrar finns det ingen som bromsar den trenden. Från tolv-trettonårsåldern börjar selekteringen och nivågrupperingen. Ibland tidigare, ibland lite senare.
En selektering som leder till att många barn slutar för att de inte platsar längre, eller kanske för att de bara är rädda för att inte göra det. Det samma gäller de som spelar för att de tycker att det är väldigt roligt, kanske det roligaste som finns, men som inte vill göra den satsning som krävs efter att de blivit tonåringar.
De akademier som idrottsforskarna granskat är de tydligaste exemplen på detta.
Det betyder inte att elitsatsning alltid är fel. Det måste nog trots allt finnas lag för de som är beredda att satsa allt. Men från vilken ålder? Och är det verkligen rimligt att akademiernas logik och sätt att fungera präglar allt mer av tänkandet i allt större delar av landets största folkrörelse?
De flesta ungdomslag som gör något som liknar en elitsatsning misslyckas ju ändå längs vägen. De kanske i bästa fall lyckas ta fram en eller ett par spelare som landar i division tre eller fyra. Och är den saken verkligen så viktig att det är värt att tappa alla dessa ungdomar som är med för att de tycker att fotboll bara är roligt? Och de som skulle blomma ut sent i sin idrott?
Jesper Bengtsson
Inlägget Jaget före laget dök först upp på Dagens Arena.
5ab760bac87d92124f4cd7f486349cd3f074b526Att inte screena för benskörhet drabbar äldre - och främst kvinnor.
Inlägget Inför screening för benskörhet – för jämställd hälsa dök först upp på Dagens Arena.
Benskörhet leder till försämrad hälsa och avancerad och dyr vård när den inte upptäcks i tid. Ändå finns ingen screening för att upptäcka och behandla sjukdomen i förtid. Kvinnors hälsa behöver prioriteras mer, skriver läkaren Christina Doctare.
Det måste sägas: i Sverige ökar livslängden och vi mår bättre. Samhället har satsat stora resurser på att skapa en ”god och jämlik vård,” portalparagrafen för hälso- och sjukvårdslagen. Kort sagt: vi har en bra och fungerande och tillgänglig vård. Det har skett en enorm utveckling av folkhälsan generellt och även av hälsan på individnivå. Uttrycket ” 70 är det nya 50” stämmer.
För SPF:s fem lokalföreningar i Stockholms innerstad är genomsnittsåldern för medlemmarna 75 – 85 år. Socialt aktiva med många intressen som deltar i för dem meningsfulla verksamheter. Förvisso finns det en hel del hälsoproblem, men som generellt har blivit upptäckta, åtgärdade och behandlade och som möjliggör ett fortsatt gott liv och bra livskvalitet. Men, så finns det något som förbryllar. Som är närmast oförklarligt.
Det är en diagnos där hälsopanoramat ser helt annorlunda ut och livskvaliteten avsevärt försämras. Ett tydligt tecken på att här fungerar inte sjukvården. Det handlar om Osteoporos, benskörhet. Det är en tyst, smygande sjukdom, som inte ger några symptom förrän olyckan är framme och skadan är skedd. Det är när personen har ramlat eller halkat och ådragit sig en eller flera frakturer.
Det räcker alltså med fall från egen höjd, som i sig är i lågintensivt, men med ett skört skelett blir det alltså komplicerade benbrott. Dessa kräver oftast ortopedkirurgiska åtgärder. Det betyder fler vårddygn och risk för komplikationer med infektioner och organpåverkan, inte sällan leder det till desorientering och kognitiv påverkan. Allt detta leder till en försämrad livskvalitet och risk för en för tidig död.
Osteoporos drabbar både kvinnor och män, med fördelningen 80 procent kvinnor och 20 procent män, till en kostnad för samhället på cirka 20 miljarder kronor, enligt Socialstyrelsen. Det är svindlande belopp. Detta trots att det är en sjukdom som enkelt går att upptäcka och behandla och botas! Varför görs inte detta? Det framstår som obegripligt att detta får pågå år ut och år in.
Prognosen och tiden för behandling påverkas också av i vilket stadium som sjukdomen upptäcks. Ju tidigare upptäckt, desto bättre prognos och snabbare behandling. Osteoporos går att behandla innan skelettet blir så skört att det går sönder efter minimalt trauma, det vill säga lågenergitrauma.
Screening som mäter bentäthet är en enkel undersökning som gör att sjukdomen kan upptäckas i tid, behandlas och botas. Det uppstår givetvis kostnader för att organisera denna nya vårdmodell. Men vinsterna är så uppenbara att frågan istället blir: har vi råd att inte agera?
Detta förslag kan jämföras med bröstcancerscreening som har erbjudits kvinnor under flera årtionden. Screening har lett till bättre bot, behandling och en god livskvalitet för drabbade kvinnor. Av någon obegriplig anledning har Socialstyrelsen satt stopp för screening för bröstcancer hos kvinnor vid 74 år ålder. Detta trots att forskning visar att ju äldre kvinnor blir, desto större risk för mer aggressiv bröstcancer. Återigen till höga kostnader för samhället och stort lidande för den enskilda individen. Varför har man slutat vid 74? Som om cancern ”lyfter på hatten och tackar för sig och försvinner” när kvinnor blir 74.
Frågan måste ställas. Handlar denna underlåtenhet om att det är kvinnor och i så fall varför denna brist på jämlikhet? Men 20 procent är män när det gäller osteoporos. Tycker vi att det är rimligt att dåligt omhändertagande och/eller fördomsfullhet skall få dränera våra gemensamma sjukvårdsresurser, genom att kosta massor och inte fungera?
Med mitt förslag om screening för osteoporos skulle vi kunna spara stora belopp. Individen skulle dessutom slippa en oerhörd försämring av livskvaliteten, stort lidande och riskera för för tidig död. Exempelvis är kostnaden för en läkemedelsinfusion som ges en gång per år för Osteoporos enbart 200 kronor per behandling.
Det som pågår är ett ofattbart slöseri: har vi råd att inte agera?
Christina Doctare, läkare och författare och samhällsdebattör.
Inlägget Inför screening för benskörhet – för jämställd hälsa dök först upp på Dagens Arena.
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01Statsvetare: "En fråga som kan gå hem"
Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det kan gå hem, säger statsvetaren Marie Demker.
I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering.
Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter.
Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar.
– Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering?
Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan.
– Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering.
Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna.
Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa.
– Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker.
Men förslaget kan komma att möta motstånd:
– Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering.
Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen.
– Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet.
På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen.
– Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker.
Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt.
Marie Demker Foto: Fotograf Johan Wingborg
Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare:
– De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon.
Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten.
Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget.
Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza.
Elsa Persson
Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01
TITLE: Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet DESCRIPTION: Statsvetare: "En fråga som kan gå hem" Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem, säger statsvetaren Statsvetaren Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering. Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter. Klassisk konflikt inom V Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar. – Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering? Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan. – Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering. Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna. Svar på uteslutningar Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa. – Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker. Men förslaget kan komma att möta motstånd: – Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering. Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen. – Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet. Miljardärskatt På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen. – Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt. Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare: – De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon. Partiskatt och Palestina Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten. Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget. Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza. Elsa Persson Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet DESCRIPTION: Statsvetare: "En fråga som kan gå hem" Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det kan gå hem, säger statsvetaren Marie Demker. I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering. Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter. Klassisk konflikt inom V Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar. – Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering? Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan. – Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering. Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna. Svar på uteslutningar Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa. – Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker. Men förslaget kan komma att möta motstånd: – Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering. Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen. – Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet. Miljardärskatt På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen. – Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt. Marie Demker Foto: Fotograf Johan Wingborg Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare: – De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon. Partiskatt och Palestina Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten. Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget. Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza. Elsa Persson Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68Statsvetare: "En fråga som kan gå hem"
Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem, säger statsvetaren Statsvetaren Marie Demker.
Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem.
I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering.
Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter.
Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar.
– Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering?
Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan.
– Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering.
Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna.
Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa.
– Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker.
Men förslaget kan komma att möta motstånd:
– Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering.
Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen.
– Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet.
På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen.
– Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker.
Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt.
Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare:
– De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon.
Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten.
Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget.
Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza.
Elsa Persson
Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01
TITLE: Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet DESCRIPTION: Statsvetare: "En fråga som kan gå hem" Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem, säger statsvetaren Statsvetaren Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering. Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter. Klassisk konflikt inom V Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar. – Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering? Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan. – Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering. Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna. Svar på uteslutningar Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa. – Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker. Men förslaget kan komma att möta motstånd: – Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering. Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen. – Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet. Miljardärskatt På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen. – Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt. Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare: – De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon. Partiskatt och Palestina Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten. Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget. Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza. Elsa Persson Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet DESCRIPTION: Statsvetare: "En fråga som kan gå hem" Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det kan gå hem, säger statsvetaren Marie Demker. I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering. Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter. Klassisk konflikt inom V Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar. – Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering? Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan. – Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering. Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna. Svar på uteslutningar Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa. – Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker. Men förslaget kan komma att möta motstånd: – Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering. Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen. – Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet. Miljardärskatt På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen. – Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt. Marie Demker Foto: Fotograf Johan Wingborg Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare: – De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon. Partiskatt och Palestina Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten. Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget. Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza. Elsa Persson Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68
b0369c1a0b38fa19adc75257dc8c6b846d6412ffFilmens charm väger upp mycket men inte alla av dess brister.
Inlägget Bra barnskådespelare den stora behållningen i irakisk filmdebut dök först upp på Dagens Arena.
Filmens charm väger upp mycket men inte alla av dess brister. Det tycker Jon Andersson som sett irakiska “Diktatorns tårta”, med svensk premiär i helgen.
Vi befinner oss i Irak på 1990-talet. Det är efter invasionen av Kuwait och landet är hårt drabbat av ekonomiska sanktioner. Nioåriga Lamia bor med sin mormor i en liten by någonstans i de irakiska våtmarkerna. I ett lotteri på skolan blir Lamia utsedd till att baka en tårta till Saddam Husseins födelsedag. En “ära” som tillfaller en elev i klassen varje år. Lamia och hennes mormor är fattiga och varorna till tårtan är både dyra och svår att få tag på. Men läraren ger henne inget val. Om hon inte bakar tårtan kommer hon och hennes familj att straffas.
Lamia och mormodern bestämmer sig därför för att bege sig till storstaden i jakt på råvarorna. Men väl i stan får den lilla flickan veta att mormodern, som är sjuk och arbetslös, har tänkt att adoptera bort flickan. Hon klarar helt enkelt inte av att ta hand om henne längre. Lamia blir förtvivlad och flyr ut på stadens gator för att på egen hand samla ihop ingredienserna till tårtan. Där stöter hon ihop med kompisen Saeed som hjälper henne med uppgiften. Det är anslaget i Cannesprisade “Diktatorns tårta”, med svensk premiär i helgen.
Bakom filmen står debutanten Hasan Hadis. Den amerikansk-irakiske regissörens film har redan fått flera priser, däribland Camera d’Or på Cannesfestivalen som årets debut. Och det finns en hel del att gilla med filmen. Det gäller inte minst Banin Ahmad Nayef som är som klippt och skuren för rollen som Lamia. Hon gör en både komisk och känslomässigt drabbande tolkning av den nioåriga flickan. Kemin med Sajad Mohamad Qasem i rollen som Saeed är mycket bra. Tillsammans bildar de en duo som det är svårt att inte fatta tycke för.
Filmen visar på den enorma personkulten av Saddam Hussein, som rådde i Irak vid den här tiden. Foto: Edge Entertainment
Att filmen utspelar sig i anslutning till den irakiske diktatorns födelsedagsfirande och Gulfkriget är också bra uttänkt. Under sin färd genom staden passerar Lamia och Saeed diverse porträtt eller parader till den irakiske diktatorns ära. Något som visar på den enorma personkulten av Saddam Hussein, som rådde i Irak vid den här tiden. Samtidigt pågår ett lågintensivt krig med sporadiska amerikanska bombningar. Det finns mycket att frukta för Lamia och Saeed. Miljön känns äkta och trovärdig.
Men det finns saker som inte är lika bra. Det gäller inte minst manuset som är minst sagt tunt. Historien om Lamias jakt på ingredienserna till tårtan hade kanske funkat i en barnbok eller i ett barnprogram. Som långfilm blir det inte lika lyckat. Det blir alldeles för långt och segt och redan efter första halvtimmen känns det som att filmen går på tomgång. Miljöerna och skådespeleriet räcker inte riktigt till för att skapa en helgjuten filmupplevelse.
Samtidigt är det värt att poängtera att filmens charm, inte minst tack vare de duktiga barnskådespelarna, väger upp mycket av dess brister. Det gör “Diktatorns tårta” till en bra, men långtifrån fantastisk filmdebut. Hade manuset varit lika bra som skådespelarna hade “Diktatorns tårta” kunnat bli en riktigt bra film. Nu blir det inte mer än en svag trea i betyg.
Jon Andersson
Inlägget Bra barnskådespelare den stora behållningen i irakisk filmdebut dök först upp på Dagens Arena.
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen.
Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner.
Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan.
Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs.
Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn.
Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films
Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på.
En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom.
Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet.
Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Jon Andersson
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons “Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons “Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelare en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far-dotter relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. “Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons “Biodlaren”, med svensk premiär i helgen.
Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner.
Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan.
Marcus Carlssons “Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs.
Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn.
Bina spelare en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films
Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på.
En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far-dotter relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom.
Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet.
“Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Jon Andersson
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons “Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons “Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelare en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far-dotter relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. “Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5