Tornevall Networks

Blir du ledsen om jag dör?

“Blir du ledsen om jag dör?” ställer angelägna frågor om samhället och den våldsspiral som många unga killar hamnar i. Jon Andersson blir starkt berörd av Rojda Sekersöz film. 

“Blir du ledsen om jag dör?” handlar om Nic som jobbar som ungdomsledare för organisationen Hela Malmö. Där kommer han i kontakt med baskettalangen Elijah. Nic har sett flera av de ungdomar han försökt hjälpa falla offer för gängkriminalitet. Han bestämmer sig därför för att han ska försöka rädda Elijah så att han inte går samma öde till mötes. Nic klarar inte av att se fler unga killar dö på grund av det meningslösa våldet. 

Stark film

Men utmaningarna är många. Elijahs mamma är gravt alkoholiserad och flera av hans vänner är involverade i gängkriminalitet. Till slut bestämmer sig Nic för att Elijah ska få bo hos honom, så att han inte hamnar i fel sällskap och kan försöka uppfylla sin dröm om att bli basketproffs. 

Peshang Rad och Rudwan Socdal är mycket bra i de två huvudrollerna. Foto: Ola Kjelbye/ Nordisk Film

Rojda Sekersöz har gjort en mycket stark och berörande film  om social utsatthet och hur lätt det är för unga killar att hamna snett i tillvaron. Peshang Rad gör ett gripande porträtt av Nic. Han lyckas på ett skickligt sätt göra Nic till en mänsklig karaktär fylld av empati men också återhållen smärta. Rudwan Socdal är samtidigt ett fynd i rollen som Elijah. Det finns en charm och självklarhet i hans skådespeleri som gör att man direkt fattar tycke för karaktären han spelar. Tillsammans bildar de ett fint men omaka par.

Om sociala orsaker

Miljöerna i Malmös arbetarkvarter är fint fångade och det finns en stark närvaro i såväl bilderna som det intensiva skådespeleriet. Filmen, som är baserad på Nicolas Lunabbas självbiografiska roman från 2022, ställer viktiga frågor om samhället och den våldsspiral som många unga killar hamnar i.

När dagens debatt verkar handla mer om att sätta barn i fängelse än att försöka komma åt de sociala orsaker som gör att de hamnar i grov kriminalitet är en film som “Blir du ledsen om jag dör?”extra viktig. 

“Blir du ledsen om jag dör? är utan tvekan en av höstens starkaste filmupplevelser så här långt. 

Jon Andersson

Inlägget En film som är viktigare än någonsin dök först upp på Dagens Arena.

Moderaterna vill spara 71 miljarder kronor för att finansiera nya skattesänkningar. Problemet är att de pengar som ska sparas bygger på vaga förhoppningar och tveksamma beräkningar, skriver Johan Sjölander.

Moderaterna har presenterat en lista för hur deras massiva skattesänkningar ska betalas. Det handlar om försämrad a-kassa, fluff och fromma förhoppningar.

Redan i våras slog finansminister Elisabeth Svantesson fast att reformutrymmet för nästa mandatperiod i princip är intecknat, bland annat av försvar och kriminalvård. Samtidigt går M till val på stora skattesänkningar.

Lösningen är 71 miljarder kronor som ska frigöras till nästa mandatperiods slut. Hur detta ska gå till har sedan presenterats i en lista. Det är en fascinerande resa att ta del av den.

Sex miljarder är relativt konkreta: nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken och bland annat försämrad a-kassa. Dåligt för arbetslösa, men fullt möjligt att genomföra. Problemet är bara att SD säger nej. Och det är alltså sex miljarder, av 71. Sedan blir det betydligt fluffigare.

Räknar hem framtida vinster

M räknar med 15 miljarder genom ökad sysselsättning. Fler i arbete stärker förstås statsfinanserna. Men en del av jobben ska komma genom sänkt skatt på arbete. Där uppstår en märklig rundgång: skattesänkningar ska skapa jobb, och de framtida vinsterna av jobben räknas sedan som finansiering av politiken.

Det går såklart att tro på sådana dynamiska effekter, även om det finns stor anledning att vara skeptisk. Men det är oavsett det något helt annat att räkna hem dem i förväg. Det förstod en gång Anders Borg, och i det hade han helt rätt. Men nu är M tillbaka där igen.

Ytterligare tio miljarder ska tas från statlig byråkrati. När Tidöregeringen 2024 sänkte de flesta myndigheters förvaltningsanslag med en procent gav det drygt en miljard. Nu ska närmare tio gånger så mycket fram, samtidigt som bland annat rättsväsendet ska fredas. Vilket såklart ökar trycket på övriga myndigheter.

Och det låter ju kanske bra. Ingen älskar en statlig byråkrat. Men det kommer, om det genomförs, få konsekvenser. Den här typen av besparingar är inte en osthyvel. Det är motorsåg. Och Moderaternas lista är väldigt tom på vad det är som ska sågas bort.

Sedan ska tio miljarder sparas genom färre felaktiga utbetalningar, eller som M säger, bidragsfusk. Det är såklart en bra ambition. Men den ska ställas mot att regeringen fortfarande bedömer att totalt 15–20 miljarder betalas ut felaktigt varje år, vilket är samma storleksordning som uppskattningen för 2021.

Vem ska kontrollera fusket?

Så trots en mandatperiod av nya kontrollåtgärder finns ännu ingen jämförbar mätning som visar att totalsumman faktiskt har minskat. Nu ska hälften bort på fyra år och man ska dessutom hinna sänka skatten för pengarna. Och samtidigt ska M alltså spara enorma pengar på den statliga byråkratin. Men vem ska då utföra dessa kontroller? Ekvationen är en smula mysteriös.

M räknar vidare med 20 miljarder från bättre offentlig upphandling. Även här inget fel på ambitionen. Och på området finns säkert pengar att frigöra. Framförallt ute i kommuner och regioner. Där pratar vi förmodligen ännu mer.

Men kommunernas besparingar hamnar inte i statsbudgeten. Då måste vi ta hem det i statlig upphandling, alltså främst försvar och statligt infrastruktur.

Och om Försvarsmakten kan köpa fler stridsfordon för samma pengar eller Trafikverket rusta mer järnväg är det utmärkt, men då har effektiviseringen blivit mer försvar och infrastruktur, inte ett jobbskatteavdrag. Det blir väldig svårt att se hur man ska kunna finansiera skattesänkningar på detta sätt.

Leder till nedskärningar

Till sist ska en slöserikommission hitta ytterligare tio miljarder. Problemet är bara att utredningen blir klar först 2028. M har alltså redan bestämt hur mycket slöseri den ska hitta innan den har hittat det. Därefter återstår dessutom väldigt kort tid för att fatta besluten och få full budgeteffekt till 2030.

Så ser Moderaternas 71 miljarder ut.

Verkliga men ännu ospecificerade myndighetsnedskärningar med oklara konsekvenser. En försämrad a-kassa som SD säger nej till. Förhoppningar om bättre upphandling och dramatiskt färre felaktiga utbetalningar. Dynamiska effekter som ännu inte har inträffat. Och tio miljarder som en utredning ännu inte har hittat.

Det är inte seriös finansiering av stora permanenta skattesänkningar.

Frågan svenska folket borde ställa sig är därför vad som händer när kalkylen inte håller. Vilka verkliga nedskärningar kastar firma Kristersson och Åkesson fram då?

För när valet står mellan skattesänkningar och välfärd väljer högern alltid det första. Det finns ingen anledning att tro att de kommer göra annorlunda denna gång.

Johan Sjölander, verksamhetschef Tankesmedjan Tiden

Inlägget Vem ska betala för Moderaternas skattesänkningar? dök först upp på Dagens Arena.

Svarta jobb skulle bli vita – blev bankomat för näringslivskriminalitet

Det går på mindre än en dag. Reportern i SVTs Uppdrag granskning fyller i en ansökan om ersättning för ROT-arbete hos Skatteverket, ett arbete som aldrig utförts. Företaget han ansöker för ägs av en kollega. Samma dag har det lagt till en ny SNI-kod och uppger sig numera syssla med renoveringar. Ansökan godkänns direkt, och några dagar senare betalas 10 080 kronor ut till kontot. Skatteverket krävde ingen faktura, ingen bekräftelse från den angivna kunden och inte ens ett kvitto på att arbetet betalats.

Har aldrig levererat

Systemet med ROT- och RUT-avdrag har länge varit kritiserat. Tillsammans kostade de nästan 30 miljarder kronor i skattemedel år 2025. Pengar som hade kunnat gå till över 50 000 undersköterskor blev istället sommarstugekök och flyttstädningar, i huvudsak till höginkomsttagare. ROT- och RUT-avdragen har aldrig levererat det som utlovades vid införandet och ingen granskning har kunnat stärka påståenden om att nya jobb skulle vara självfinansierande eller att svarta jobb skulle bli vita.

Tvärtom visar Uppdrags gransknings program att systemet istället utökat näringslivskriminaliteten. ROT-avdraget har blivit en bankomat där kriminella kan mjölka Skatteverket på våra gemensamma resurser. Metoden är enkel: man ansöker om ersättning för ett arbete som aldrig utförts och litar på att den kund man skrivit upp (ofta äldre personer) aldrig hör av sig till myndigheten. Och det verkar lyckas, ett företag har på kort tid fått ut över 2,7 miljoner kronor.

Ändra ansökningsprocessen

För den som prompt vill behålla systemet – till exempel Niklas Wykman och Gunnar Strömmer, som båda intervjuas i programmet – hoppas jag att man skyndsamt ändrar ansökningsprocessen så att fusket med skattemedel upphör. Själv tycker jag att det här bara är ytterligare ett argument till att avskaffa ROT- och RUT-avdraget så fort som möjligt. Vi har vetat länge att ROT- och RUT-avdrag är en ny bidragslinje för rika. Nu vet vi också att det är en bankomat för näringslivskriminella. Ändå fortsätter Gunnar Strömmer och Niklas Wykman försvara ROT och RUT som en viktig del av vårt välfärdssystem.

Vilgot Österlund

Inlägget Avskaffa ROT- och RUT-avdragen nu dök först upp på Dagens Arena.

”Pratar du med mig?” Foodorabudet reagerar på att överhuvudtaget bli tilltalad av en person på gatan. ”Det är ingen som har pratat med mig på ett år.”

Händelsen utspelar sig när en DN-reporter gör videointervjuer på stan i Södertälje. Hen ställer den enkla frågan: Hur är ditt liv just nu?

När budets story luckras upp förstår man att tillvaron är slitig. Han försörjer sin familj med en knapp lön. Han får inte jobba med det yrke han är utbildad för, och han har absolut inte tid att tänka på lyxigheter som att gå på SFI eller validera sin sjuksköterskeutbildning. Siktet är inställt på överlevnad och på att ta hand om familjen.

Utöver det är det svårt att skaffa svenska vänner eller ens bli hejad på av de främlingar han möter.

Jag som under våren turnerat i Sverige med mitt ideella projekt Integrationsbyrån vet att den här farsan är en av tusentals personer i samma situation. Deppigt är bara förnamnet.

Fjärde viktigaste frågan

Invandrings- och integrationsfrågor är enligt Novus väljarnas fjärde viktigaste fråga. Länge har det tolkats som att man är intresserad av ämnet för att man är emot invandring. Så enkelt är det inte. DN:s korta videointervju visar så väl vad det är med integrationen som inte fungerar. Och om det är något en majoritet av svenska folket är intresserade av så är det just en fungerande integration.

I en annan Novusundersökning man kan läsa att det till och med bland Sverigedemokraternas sympatisörer, som generellt är mest kritiska till invandring, finns en majoritet som är positiv till att de som följer lagen och är självförsörjande ska få stanna i landet. Om partierna inte vore så skraja för SD-sympatisörerna skulle en annan integrationspolitik vara möjlig.

Det är lätt att känna med det intervjuade Foodorabudet, särskilt om man haft en egen farsa som stretat på, på ungefär samma vis. Tänk hur livet hade kunnat te sig om han fått lite respit, kunnat arbeta som sjuksköterska och inte behöva jobba dygnet runt för att få lönen att räcka till det nödvändigaste.

Men du behöver inte tänka som en välvilligt inställd medmänniska, du kan också låta egenintresset styra: hur dumt är det inte att personer jobbar som matbud när de har examen och arbetslivserfarenhet från ett högkvalificerat yrke, där det dessutom råder brist?

Rimligt för etnonationalisten

Jimmie Åkesson försöker låta kaxig när han säger att han vill lägga noll kronor på integration. Detta är rimligt för den hårdnackade etnonationalisten. Men för alla oss andra – inklusive de sverigedemokratiska sympatisörerna – som vill ha ett välfungerande samhälle, är det bara korkat. En så kallad lose-lose för alla inblandade.

Under alltför lång tid har Jimmie och hans åsiktsgelikar tillåtits hålla i integrationspolitikens taktpinne. Hur upplyftande vore det inte med ett parti som lade fram förslag för att ta vara på den kompetens som invandrat till Sverige, som förbättrade SFI-undervisningen så att man snabbt kunde lära sig riktigt bra svenska eller som satsade på att invandrade och svenskar skulle lära känna varandra bättre genom föreningslivet?

I den här valrörelsen har de högerextrema som strategi att svämma över medierna med sådant som egentligen bättre hör hemma i avloppet. Tricket är att inte gå i deras fälla, att inte ge dem sin uppmärksamhet. Jag har gett mig tusan på att det lilla bidrag jag gör till debatten i den här valrörelsen ska handla om framtidsfrågor som på riktigt är viktiga för många människor. En fungerande integration hör definitivt dit.

Silvia Kakembo

Inlägget Foodorafarsan dök först upp på Dagens Arena.

Drönares allt viktigare roll i dagens krigsföring ger anledning till oro. Om drönare skulle ta sig utanför slagfältet blir de svåra att skydda sig emot. Nu behöver vi konkreta svar från staten och industrin om hur dessa vapensystem ska regleras, skriver Jonatan Michaneck.

Drönarnas intåg i krigsföringen står sannolikt för den största revolutionen på decennier. På tv-spels-liknande sätt kan krigsdrönarna styras mot fiendens posteringar och piloten sitter på bekvämt avstånd och behöver inte riskera sitt eget liv när attacken sker.

Samtidigt måste vi ställa frågan: är vi beredda på konsekvenserna av vapnets existens? Vad händer ifall de hamnar i orätta händer? Och hur anpassar vi oss till en verklighet där varje fågel på himlen i verkligheten kan vara ett dödligt vapen?

Drönare skulle, likt personminor, sannolikt vara otillåtna enligt krigets lagar ifall vi ännu befann oss på 70-talet. Krigsdrönare har möjliggjort billiga attacker mot långt mer värdefulla mål, särskilt i kriget i Ukraina där både slagskepp och bombflygplan bakom fiendens linje blivit mål för avancerade drönare. 

Skrämmande utveckling

Ett vapens effektivitet har samtidigt aldrig legat till grund för dess rättfärdigande. Kärnvapen förbjöds snabbt efter deras första användning. Detsamma går att säga om kemiska och biologiska vapen som förbjudits på grund av den överhängande risken för katastrof ifall de missbrukas. Idag har drönarna letat sig in i arsenalerna hos flera länders arméer, och de har använts utbrett i Ukraina, Iran, Gaza och Libanon.

Utvecklingen har gått snabbt och redan för två år sedan testades helt autonoma drönare på slagfältet i Ukraina. I ett test skickades en attackdrönare iväg till ett designerat område där den lokaliserade och eliminerade målen på egen hand, utan mänsklig inblandning. För att förtydliga, mördarrobotarna är här.

Fler skrämmande scenarion går enkelt att finna på internet där drönare förkläds till fåglar och utrustas antingen med kameror eller vapen. I Gaza visade Israel att ens personliga information med hjälp av AI-system innebar att man kunde bli en måltavla som omgående kunde förgöras. 

Länge föreställde vi oss mördarrobotar som en människoliknande Terminator med två händer och två ben. Drönarna har fullkomligt omkullkastat den idén och på ett mer fasansfullt sätt än det gick att föreställa sig är inte robotarna begränsade av terräng. Istället kommer döden flygande i hastigheter uppåt 300 km/tim.

Svårt skydda sig mot attackdrönare

Jag har svårt att föreställa mig ett pålitligt och trovärdigt skydd mot attackdrönare lastade med sprängladdningar. Det är bara en tidsfråga tills drönarna används utanför slagfältet. Kommer vi då någonsin att våga demonstrera, gå på konserter, delta i politiska möten, eller överhuvudtaget vistas utomhus? Det här ifall utomhus innebär att attackdrönare, möjligtvis kamouflerade till duvor, skulle kunna förgöra oss och vårt sällskap i ett ögonblick, med praktiskt taget inget bevismaterial kvar.

Den här debatten förtjänar ett större fokus eftersom jag anser att den handlar om ett nytt massförstörelsevapen som utvecklas och påhejas av privata och offentliga investeringar. Sveriges Daniel Ek, som grundade Spotify, har med sitt drönarfokuserade företag Helsing nyligen tagit in 17 miljarder kronor i en ny investeringsrunda. Ett tecken på den lukrativa marknad som mördarrobotar utgör.

Nu behöver vi konkreta svar från både staten och industrin om hur civila kan skyddas från drönare, och vilket arbete som görs för att reglera de dödliga vapensystemen.

Jonatan Michaneck, fristående debattör

Inlägget Krigsdrönare skulle förbjudas ifall de uppfunnits tidigare dök först upp på Dagens Arena.

I senaste avsnittet av Magasinet analyserar German Bender utfallet av Teslastrejken.

Vad innebär det här för svensk fackföreningsrörelse och för den svenska modellen och kommer det bli svårare att genomföra liknande strejker i framtiden?

Gäst: German Bender, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och författare till en bok om Teslastrejken.

Programledare: Jon Andersson.

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Inlägget Vad betyder utgången av Teslastrejken för den svenska modellen? dök först upp på Dagens Arena.

Utspel efter utspel med löften om mer pengar i plånboken har inte hjälpt. Men att S tappar borde inte överraska någon. 

Oppositionen leder stort, enligt en ny mätning från SVT/Verian. I princip är skillnaden mellan blocken lika stor i dag som den var innan sommaren.

Det motsäger delvis en undersökning från Demoskop förra veckan, som visade att avståndet krympt till 3,7 procent, även om Liberalerna även i den undersökningen såg ut att få lämna riksdagens, varför avståndet i praktiken var lite större även där.

Men Demoskop gör undersökningar som är självrekryterande, och många har tidigare kritiserat just deras metod, och siffror. De kommande mätningarna från andra institut får visa vartåt det blåser.

Hur som helst verkar det ganska klart att väljarna är på väg att vända hela Tidöprojektet ryggen. Utspel efter utspel under våren och sommaren, med allt vidlyftigare löften om mer pengar i plånboken, har inte hjälpt.

Slutsaten? I det här valet verkar värderingar spela större roll än något annat. Även genuint borgerliga väljare ogillar den auktoritära väg Tidölaget valet, och de är direkt emot att släppa in SD i regeringen.

Samtidigt ser Socialdemokraterna ut att tappa stöd. Flera kommentatorer har påpekat att S brukar tappa under de sista veckorna innan ett val. Men så har det inte alltid varit. Fram till valet 1994 var bilden den rakt motsatta. Då sade man att Socialdemokraterna, genom sina många medlemmar och enorma valmaskin brukade vinner röster under själva valspurten. 1994 tappande man dock rejält, även om de rödgröna vann valet med bred majoritet, och sedan dess har det varit regel att valrörelserna varit lite skakiga.

Den här gången kan ingen vara förvånad. Dels för att partiet under lång tid haft ett mycket högt stöd i väljaropinionen, och de flesta har nog tänkt att det varit uppskruvat eftersom det i stort sett bara varit Magdalena Andersson som synts bland oppositionspolitikerna. Dels för att S sedan valet 2022 gjort vägval som talar för att de kommer tappa till de andra rödgröna partierna.

Det är exakt vad som hänt i Danmark, där mycket av inspirationen till de senaste årens omläggning till en stramare migrationspolitik och mer auktoritär kriminalpolitik har hämtats.

Men på samma sätt som i Danmark har detta också inneburit att det samlade stödet för den rödgröna sidan varit mycket stort.

Det är drygt tre veckor kvar till valet och spänningen stiger.

Jesper Bengtsson

PS. Samtidigt som jag skriver detta får jag ett mail med en inbjudan till en presskonferens. Det är Vänsterpartiet som ska presentera sina prioriteringar inför “regeringsförhandlingar i höst”. Jag tänker att det oftast är bra att vinna val innan man börjar förhandla om regeringspolitiken. Men det är kanske bara jag? Å andra sidan kan den sortens utspel säkert leda till ytterligare fokus på att de rödgröna inte är överens. Det verkar vara viktigt för både Vänsterpartiet och Centerpartiet. 

Inlägget Tidöregeringen har helt enkelt misslyckats dök först upp på Dagens Arena.

Låt dig inte luras av Moderaternas förslag om så kallade ”trygghetshyror”. Det är bara tryggt för hyresvärdarnas växande plånböcker. Socialdemokraterna går till val på att öka den statliga styrningen av bostadspolitiken för ökad jämlikhet, skriver Jakob Brage.

Jag har alltid drömt om att bo i Göteborg. Efter alla festivalsomrar i ett soligt Slottsskogen så var jag fast besluten, här skulle jag bo en dag. Så blev det också. Efter min examen 2016 så flyttade jag till västkusten efter att jag blev antagen till ett mastersprogram. De sista veckorna innan flytten spenderade jag på Blocket, Facebook och andra sidor för bostadsförmedling. Med en vecka till terminen startade hörde någon av sig och kunde erbjuda ett rum. Samma vecka så reste jag med en sportbag fylld av kläder, äntligen var jag framme, i mina drömmars stad.

Rummet som låg ganska nära Redbergsplatsen hyrdes ut av en man, några år äldre än jag, med en sådan där härligt släpig göteborgska berättade han att ”Det var en snygg yogatjej som jag lovade rummet till först, men sen sa hon nej och då fick du rummet” De extra pengarna från min månatliga hyra gick till att köpa aktier och fonder. Efter flera år i studentbostad, om än små lägenheter, så var jag van vid att bo själv och bara behöva ta hänsyn till mig själv. Men här var jag utlämnad i en annan persons makt, jag hade en månads uppsägning, tryggheten kändes avlägsen.

Efter några veckor så visade det sig att den härliga göteborgska charmen var utbytt mot passiv aggressivitet, det började med småsaker ”Du använder för mycket tandkräm, det blir stopp i avloppet” eller ”Jakob kom med här. Trasan ska hänga så här” Jag fann det otroligt provocerande och förnedrande att få dagliga lektioner i hur ”han ville ha det” men samtidigt så satt han på all makt, jag tror att han upplevde sig som en god människa, socialarbetare och allt så var han van vid att visa vilsna unga människor hur livet skulle levas.

Det dröjde en månad sedan fick jag reda på att hans bror skulle flytta in, jag hade en månad på mig att flytta ut, som tur var hade jag inlett ett förhållande och kunde flytta in i min dåvarande flickväns källare, jag var fri från hans pendlande humör, från hans löjliga petitesser.

Resa på andrahandsmarknaden

Nu inleddes en annan resa, den om andrahandsmarknaden. Efter en månad i den trygga källaren så flyttade vi till ett andrahandsboende, en fin trea i Majorna med enda nackdelen att jag inte fick folkbokföra mig på adressen, med eftersändning kunde jag få viss post till adressen ändå. Efter sju månader behövde vi flytta igen, paret som vi hyrde av och som ville testa att bo på landet, de hade fått ändrade planer. Denna gång bar flytten av till Stigbergstorget. Det var en mycket vacker lägenhet, gamla trägolv med kakelugn och stilfullt inredd, här kunde vi bo länge, men det var litet för två personer och en katt. Så vi började leta efter något större.

En öppning: att få hyra nedre delen av ett radhus i Kungsladugård, vilken dröm. Med en liten trädgård, katten kunde vara ute. Men intresset var stort, vilket hyresvärden insåg och hyran höjdes med 2000 kronor. Hyran svalde halva min lön.

Det tog inte lång tid innan kläderna började lukta mögel, depressionen var ett faktum, jag mådde väldigt dåligt under denna period, när hyran var betald så räckte lönen knappt till mat. Ibland fick jag köpa mat på kredit, jag var fast med en ockerhyra och svartmögel, livet kändes otroligt tungt.

Det var någonstans, mitt i allt detta, som jag tog beslutet att flytta från Göteborg. Mina drömmars stad stannade vid detta; en dröm, inget annat.

Jag vet att flera delar liknande upplevelser, hur du kan vara helt utlämnad i din desperation efter ett tryggt boende, hur du går med på nästan vad som helst bara för att kunna stänga dörren om dig.

Marknadshyror i förklädnad

Trygghetshyror är marknadshyror i förklädnad, med detta förslag skulle dagens system där hyror förhandlas mellan hyresgäster och fastighetsägare bytas ut mot en modell där hyresvärdarna godtyckligt bestämmer vad de tror är en skälig hyra. Ditt inflytande som hyresgäst minskar och fler riskerar att bli helt utestängda från möjligheterna till en trygg bostad.

Socialdemokraterna vill i stället se till att fler ska få en bostad som du har råd att bo i. Vi går bland annat till val på att:

• Införa ett investeringsstöd riktat till byggande av hyresbostäder med rimliga hyresnivåer.

• Införa ett statligt fastighetsbolag för att bygga och förvärva bostäder i syfte att öka jämlikheten i hela landet.

• Fler unga ska få en bostad. Genom att Boverket får uppdraget att ge riktlinjer till kommuner för möjliggörandet att reservera bostäder för unga.

Under en allt för lång tid har vi låtit marknadskrafter styra bostadsmarknaden, det är inte rimligt att du som student ska avstå din drömutbildning på grund av att det inte finns bostäder som du har råd att bo i, det är inte rimligt att du som hyresgäst ska behöva bo i svartmögel och förväntas vara tacksam för att du har någonstans att bo.

Låt dig inte luras av Moderaternas förslag om så kallade ”trygghetshyror” den enda tryggheten förslaget ger är den om hyresvärdarnas växande plånböcker.

Marknadshyror ska aldrig vara ett alternativ i Sverige. Människors grundläggande trygghet ska inte vara inkomster för hyresvärdar. Sverige kan bättre än så.

Jakob Brage, regionkandidat för Socialdemokraterna i region Jönköpings län

Inlägget Knappast tryggt med Moderaternas trygghetshyror dök först upp på Dagens Arena.

Reaktionerna i Estland visar det ohållbara i regeringens politik.

Under augusti kommer de första svenska fångarna att flyttas till fängelset i Tartu. Sammanlagt ska 600 fängelsedömda svenskar interneras i det statliga estländska fängelset.

Men nu kan det hela stöta på patrull. Om den konservativa oppositionen vinner valet i Estland nästa år har de lovat att riva upp avtalet med Sverige.

Det finns mycket att säga om det där avtalet, och om idén att lägga ut svensk fångvård på entreprenad i andra länder.

Rättsosäkert?

Det första är att det är en dålig idé från början. Svenska brottslingar är Sveriges problem, samtidigt som det är av yttersta vikt att deras straff kan hanteras inom ett rättssäkert och kontrollerbart system.

Inför beslutet att skriva avtal med Estland var det många som varnade för det senare. Kan vi vara säkra på att det är svensk lag som gäller i det estniska fängelset?

Är det verkligen en bra idé att låta andra länder utföra svensk rättsskipning?

Ja, säger moderaten Gunnar Strömmer och de andra Tidöpartierna. Även Socialdemokraterna sade ja, men krävde samtidigt Sverige snabbt bygger ut den egna kriminalvården, så att lösningen i Estland blir tillfällig.

I grunden är problemet förstås att Tidöregeringen, ofta med stöd av S, ökat strafflängderna och arbetat just för att sätta fler i fängelse, även när det inte funnits några belägg för att det är till någon hjälp i brottsbekämpningen. Att skärpa straffen kan förstås vara motiverat, men under Tidö har det blivit en ideologisk princip, kliniskt frikopplad från den praktiska nyttan.

Konsekvensen är att de svenska fängelserna blivit överfulla. Flera intagna har fått dela cell och risken för bråk och våldsamheter har ökat. Fackförbundet Seko har flera gånger kritiserat politiken eftersom det ökar riskerna för deras medlemmar som arbetar på fängelserna.

Och nu hotas alltså hela projektet av den estniska oppositionen.

Det finns flera paradoxer inbyggda i detta.

Det ena är att motståndet i Estland bygger på ungefär samma politiska logik som präglat Tidöpartiernas tid vid makten – den nationalistiska och fördomsfulla. Konservativa politiker i Estland vill inte att Sverige ska exportera kriminella till deras land.

”Ta hand om ert eget skräp”, som Sandra Laur, politiker för kristdemokratiska Ismaa, formulerat saken.

Enligt en opinionsundersökning beställd av Institute for Social studies vid universitet i Tartu anser 54 procent av esterna att avtalet med Sverige bör sägas upp.

Samma reaktioner i Somalia

Fördomarna handlar om att många är rädda för att anhöriga till de dömda kommer resa till Tartu. Som om Estland skulle översvämmas av svenska kriminella.

Reaktionen påminner en del om den debatt som utbröt i Somalia när det blev känt att Tidöregeringen betalat 100 miljoner för att landet ska ta tillbaka personer som utvisats från Sverige och svenska regeringsföreträdare fick det att låta som att det bara var dömda kriminella som skulle utvisas.

Varför ska Somalia ta emot en massa kriminella från Sverige? frågade sig somalierna.

Reaktionerna, både då och nu, visar, på samma sätt som överbeläggningen i de svenska fängelserna, hur ohållbar den svenska politiken är.

Kriminalpolitiken behöver läggas om. Både för att fängelsesystemet ska fungera, och för att kriminaliteten ska minska.

Jesper Bengtsson

Inlägget Kriminalpolitiken behöver läggas om dök först upp på Dagens Arena.

Inför valet i september har Dagens Arena frågat riksdagspartierna hur de ser på pensionerna och vilka frågor på området de tycker är viktiga att jobba med nästa mandatperiod.

Kristdemokraterna

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Tjänstepensionen, som idag omfattar nästan alla anställda, har kommit att bli en allt viktigare del av den totala pensionen. Kompensationsgraden från den allmänna pensionen varierade 2024 från 37 till 113 procent enligt Pensionsmyndigheten, där de med högst inkomst fick lägst kompensation och de med lägst inkomst högst. Genomsnittet var 50 procent. KD anser att pensionerna ska vara så pass höga att man ges en ekonomisk trygghet och att ett yrkesliv belönas av pensionssystemet. Alltför många pensionärer får idag enbart garantipension. Kopplingen mellan ett långt och strävsamt arbetsliv och en rimlig pension måste stärkas. Det är långsiktigt det enda rimliga och uthålliga sättet att stärka pensionärernas villkor.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb

att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning? 

Svar: Sverige har i dag ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart och det vill Kristdemokraterna fortsätt värna. Man tjänar in sin framtida pension under ett långt arbetsliv genom de pensionsavgifter arbetsgivaren betalar in till pensionssystemet. Ett långt och strävsamt arbetsliv ska ge utdelning i den allmänna pensionen. Kristdemokraterna står bakom införandet av en trygghetspension för de som mot slutet av ett långt arbetsliv inte bedöms kunna arbeta under de få år de har kvar till pensionering. För att pensionsnivåerna ska kunna hållas på en stabil nivå infördes en riktålder som Kristdemokraterna står bakom. Riktåldern är kopplad till medellivslängden.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer

hyresutvecklingen?

Svar: Kristdemokraterna vill förbättra bostadstillägget för pensionärer men vill inte låsa oss hur förbättringen tekniskt sett ska utformas.

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Idag är många kvinnor oroliga för att de ska tappa i pension om de skaffar barn. Kristdemokraterna föreslår därför något vi kallar för en mammabonus i pensionssystemet. Ett förslag som innebär att den som föder ett barn ska få en bonus direkt in på pensionskontot. För en typisk tvåbarnsmamma skulle vårt förslag innebära cirka 700 kr i månaden mer i pension. Idag får den som fortfarande arbetar ett fördubblat jobbskatteavdrag från det år man fyller 67, något Kristdemokraterna varit med och infört. För den som är 69 år eller äldre och fortfarande vill, kan och orkar arbeta vill Kristdemokraterna ge ytterligare en skattelättnad, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget.

Miljöpartiet

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Det är inte acceptabelt att den allmänna pensionen har urholkats på det här sättet. Den som har arbetat ett helt yrkesliv ska kunna lita på att få en pension som går att leva på. Miljöpartiet vill därför höja pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent i två steg och använda höjningen till att stärka den allmänna pensionen. Det ska ske utan att de samlade arbetsgivaravgifterna höjs. Samtidigt vill vi höja garantipensionen, med särskilt fokus på dem som har de lägsta pensionerna. 

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning? 

Svar: Riktåldern får inte bli ett krav på att alla ska arbeta lika länge, oavsett yrke och hälsa. Den som började arbeta tidigt och har slitit ut kroppen i ett tungt yrke måste kunna lämna arbetslivet tidigare med en trygg försörjning och utan att straffas med fattigdom som pensionär. Miljöpartiet vill därför prioritera en modell som ger människor med långa och slitsamma arbetsliv möjlighet att gå i pension tidigare på rimliga ekonomiska villkor. Sjukförsäkringen och andra trygghetssystem måste också fungera för den som inte längre kan arbeta. Samtidigt behövs bättre arbetsmiljö och kortare arbetstid för att färre ska slitas ut. 

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Miljöpartiet vill höja bostadstillägget för pensionärer. Men det räcker inte att stödet finns på papperet – det måste också nå de människor som har rätt till det. I dag avstår många från att ansöka därför att reglerna är svåra att förstå, informationen brister och ansökan upplevs som krånglig. Vi vill därför förenkla systemet, minska kraven på att den enskilde själv ska lämna uppgifter och använda myndigheternas befintliga information bättre, så att fler kan få rätt stöd och risken för fel och återkrav minskar. Miljöpartiet står också bakom att frågan om indexering ska utredas, så att bostadstillägget inte fortsätter att halka efter boendekostnaderna.  Äldre ska inte tvingas välja mellan ett tryggt och tillgängligt boende och att ha råd med mat och andra nödvändiga utgifter. 

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Nästa mandatperiod vill Miljöpartiet särskilt höja de lägsta pensionerna och göra pensionssystemet mer jämställt. Kvinnors lägre pensioner är ett resultat av ett ojämställt arbetsliv och måste motverkas både genom högre grundskydd och ett mer jämställt arbetsliv. Vi vill även göra det möjligt för sambor att överföra pensionsrätter mellan sig. Dessutom ska AP-fonderna omfattas av skarpare hållbarhetskrav. 

Moderaterna

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: I Moderaternas Sverige ska det löna sig att arbeta och att ha arbetat. Därför har den moderatledda regeringen sänkt skatten på både arbete och pension under mandatperioden. På så vis kan fler som arbetat ett långt yrkesliv känna att det har lönat sig när pensionen betalas ut. För att stärka seniorers ekonomi ytterligare har vi halverat såväl matmomsen som priset på månadskort i kollektivtrafiken. Vi har även sänkt bensin- och drivmedelsskatten så att det blivit cirka 500 kronor billigare per tank. För att stärka seniorers ekonomi ytterligare vill vi under nästa mandatperiod införa ett nytt jobbat-avdrag som innebär att arbetsrelaterade pensionsinkomster beskattas lägre.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning? 

Svar: Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att säkerställa en god och hållbar arbetsmiljö som möjliggör ett långt och hälsosamt arbetsliv. För de som ändå slits ut efter ett långt arbetsliv och inte kan vara kvar i sin nuvarande yrkesroll vill vi förbättra möjligheterna till omskolning senare i livet. Kanske kan man omplaceras, bil mentor eller helt byta bana. Alla som kan och vill arbeta ska göra det – alla behövs.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Moderaterna vill fortsätta göra det mer lönsamt att ha arbetat, framförallt genom sänkt skatt på pensionen. Det är det snabbaste och mest träffsäkra sättet att förbättra ekonomin för pensionärer med låga inkomster. Inom ramen för pensionsgruppen, där alla riksdagens åtta partier ingår, så har vi kommit överens om att göra en bred översyn av grundskyddet inom pensionssystemet. Där ingår även bostadstillägget.

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att

jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Moderaterna vill fortsätta arbetet med högre tillväxt, fler i arbete och fler som jobbar längre eftersom detta är det viktigaste för högre pensioner. Fler som jobbar i fler år ger högre pensioner och tryggar pensionssystemets finansiella stabilitet för både nuvarande och kommande generationer.

Centerpartiet

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Pensionerna behöver höjas och den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är det viktigt att arbetsmiljön och möjligheten att omskola sig bland annat genom omställningsstudiestödet under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar.

Centerpartiet vill att pensionen ska ge trygghet, frihet och möjligheten att faktiskt leva – inte bara överleva. Utgångspunkten är att dagens äldre både lever längre och är friskare än tidigare generationer, men också att många fortfarande har alltför låga pensioner, särskilt ensamstående kvinnor. Det kräver politiska reformer som både stärker pensionssystemet långsiktigt och ger stöd till dem som har de allra lägsta pensionerna.

En central del i vår politik är att pensionerna ska höjas inom ramen för det ordinarie pensionssystemet. Därför vill vi ersätta dagens inkomstpensionstillägg med en långsiktigt hållbar höjning av de inkomstgrundade pensionerna. Höjd riktålder och införande av gasen i pensionssystemet är också viktiga för höjda pensionsnivåer.  Det måste löna sig att ha arbetat ett helt liv. Samtidigt behöver ett tillräckligt starkt grundskydd säkerställas för dem som av olika skäl haft låga inkomster genom livet, antingen genom befintliga stöd eller tillfälliga, riktade insatser.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning?

Svar: Vi vill att den som slitits ut av ett fysiskt tungt arbete ha ett starkt skydd genom både sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen och goda möjligheter till karriärväxling som exempelvis genom omställningsstudiestödet.

Vi behöver även verka för ett mer positivt synsätt på äldre arbetskraft där åldersdiskriminering inte får stoppa människor som vill arbeta. Att fler arbetar längre innebär högre livsinkomster och därmed också bättre pensioner.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Det råder inga tvivel om att många pensionärer har svårt att få ekonomin att gå ihop efter att hyra och andra räkningar är betalda. Centerpartiet har varit drivande för att få pensionsgruppens utredning med syfte att få ett effektivare och mer träffsäkert grundstöd till stånd där också bostadstillägget är en del. Vi vill också utreda en tydligare lagstiftning där kommunerna får ett större ansvar att säkerställa en rimlig levnadsstandard för pensionärer.  

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Centerpartiet värnar pensionsgruppens arbete för att behålla och vidareutveckla ett långsiktigt fungerande och hållbart pensionssystem. De viktiga avvägningar och samlade effekter som sker vid förändringar menar vi ska hanteras inom ramen för pensionsgruppen där alla partier som nu har mandat i Riksdagen är representerade. 

Den grundläggande principen som Centerpartiet värnar är att pensionssystemet ska finansieras via avgifter och inte med olika tillägg via statskassan. Vi vill att pensionssystemet ska hantera just pensioner och att övriga stödsystem ska täcka upp för den som inte av olika skäl kan arbeta ett helt yrkesliv.

För att fler ska orka arbeta längre krävs både fokus på arbetsmiljö (fysisk och psykisk), men också att se till att det är enkelt att studera och ställa om i livet. Att fokusera på t.ex. en kompetensväxel där fler får möjlighet att studera genom en utbyggnad av omställningsstudiestödet är något som Centerpartiet driver väldigt aktivt.

Liberalerna

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. Istället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Stabila pensioner är en del av kontraktet mellan generationerna. Vi vill samtidigt värna ett långsiktigt och finansiellt stabilt pensionssystem. Liberalerna vill stärka människors egen pension genom att öka premiepensionens andel av den allmänna pensionen och ge människor större möjlighet att påverka sin framtida pension.

Den som tar ansvar för sin ekonomi ska gynnas. Därför vill Liberalerna återinföra det individuella pensionssparandet och göra upp till tusen kronor per månad avdragsgillt.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning?

Svar: Ett längre arbetsliv måste bygga på att människor faktiskt har arbetsförmågan att fortsätta –

den som är utsliten eller sjuk ska kunna lita på våra trygghetssystem. Samtidigt vill vi göra

det lättare att trappa ned arbetstiden inför pensionen och förbättra möjligheterna för dem

som både vill och kan arbeta längre.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Bostadstillägget är viktigt för pensionärer med låg pension och höga boendekostnader, och det är uppenbart problematiskt om stödet inte längre speglar de faktiska kostnaderna för att bo. Vi anser att bostadstillägget bör höjas för att äldre med låga inkomster inte ska tvingas välja mellan boende och andra grundläggande behov.

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Vi vill göra pensionerna både starkare och mer jämställda: öka premiepensionens andel och göra det lättare för makar och föräldrar – även ogifta – att överföra pensionsrätter mellan varandra. Dessutom vill vi bekämpa åldersdiskrimineringen så att den som vill och kan fortsätta arbeta inte sorteras bort från arbetsmarknaden på grund av sin ålder.

Socialdemokraterna

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Vi socialdemokrater går till val på höjda pensioner.  Det handlar om ett pensionspaket för mer pengar i plånboken. Därför vill vi se en bred översyn av pensionssystemet och utreda en jobba-tidigt-bonus för att ekonomiskt premiera de som börjar jobba tidigt i livet. Vi kommer att driva på för ökade inbetalningar till pensionssystemet för att höja pensionerna för alla. Och se över en lagstadgad rätt att gå ner i arbetstid för att orka hela vägen till pensionen. Det handlar om respekt och rättvisa.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning? 

Svar: Vi vill införa en arbetarepension för dem som inte klarar av att arbeta fram till pensionsåldern. Vi vill införa en behovsprövad övergångs- och arbetarpension åren före riktåldern. Den ska kunna sökas före riktåldern i syfte att göra den allmänna pensionen högre den dagen man går i pension.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Vi anser att det är viktigt att bostadstillägget höjs kontiunerligt i takt med hyresutvecklingen så att bostadsstödet till pensionärer med låga pensioner inte urholkas. Bostadstillägget är en del av grundskyddet och utreds just nu. I det arbetet får frågan om någon form av skydd mot höga kostnadsökningar prövas.

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Förutom de frågor och förslag som är nämnda i de tidigare svaren är det också viktigt att se över grundskyddet i den allmänna pensionen. Detta utreds just nu och vi bedömer att det kommer att bli aktuellt med förslag som stärker grundskyddet under nästa mandatperiod.

Vänsterpartiet

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Vänsterpartiet har länge krävt höjda pensioner. Vi drev igenom höjningen av garantipensionen 2022, den störta höjningen av pensionerna i närtid. Nu är det hög tid att höja den inkomstrelaterade pensionen som halkat efter under lång tid. Vi vill höja inbetalningarna till pensionssystemet på ett sätt som ger genomslag för nuvarande pensionärer och pensionssparare direkt. Med vårt förslag skulle pensionen höjas med drygt 2 000 kronor per månad i genomsnitt.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning? 

Svar: Vänsterpartiet drev igenom den åldersfaktor i sjukförsäkringen som gör det lättare att få sjukförsäkring efter ett långt och hårt arbetsliv. Det var viktigt, men inte tillräckligt. Den reformen behöver utökas, men det behövs också ytterligare möjligheter för den som sliter ut sig att gå i pension tidigare. Vi har bland annat föreslagit en möjlighet att ta ut garantipension tidigare, för den som arbetat länge.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Vänsterpartiet har vid flera tillfällen föreslagit höjt bostadstillägg. Vi är öppna för att indexera och stärka bostadstillägget generellt. Ett stort problem idag är att många pensionärer som har rätt till och behov av bostadstillägg inte söker det eftersom det upplevs som krångligt.

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Det finns flera delar av pensionssystemet som behöver ses över. Bland annat behöver pensionerna bli mer jämställda. Vänsterpartiet har föreslagit att pensionsrätterna ska grundas på den bakomliggande inkomsten när man exempelvis är föräldraledig, sjukskriven eller arbetslös. Det skulle minska den negativa effekt som föräldraledighet, sjukdom och arbetslös har på pensionen och framförallt gynna kvinnor.

Sverigedemokraterna

Enligt bland annat Folksam och LO är den inkomstrelaterade allmänna pensionen mycket lägre än vad som utlovades när pensionssystemet sjösattes 1999. I stället för tänkta 60 procent av slutlönen får man i dag ut i genomsnitt 43 procent i allmän pension. Hur ser ert parti på det och vad vill ni göra åt det?

Svar: Nästan alla löntagare har i dag tjänstepension, vilket gör att den totala pensionen blir betydligt högre än den allmänna pensionen ensam. Vi anser att en större andel av den allmänna pensionen bör gå in i premiepensionen (PPM). Vi vill dubbla den andelen. Det är både en frihetsfråga där individen får större möjlighet att påverka sitt eget pensionskapital, samt en fråga om högre förväntad avkastning, eftersom PPM historiskt har gett bättre utfall än inkomstpensionen.

I dag är riktåldern 67 år, men enligt LO är det svårt för många arbetare med ett fysiskt krävande jobb att arbeta upp i den åldern. Hur vill ert parti säkra att de som inte kan jobba till riktåldern har möjlighet till en försörjning?

Svar: Vi anser att det är rimligt att den ordinarie pensionsåldern följer den demografiska utvecklingen och därmed kan behöva höjas framöver. Samtidigt ser vi att vissa yrkesgrupper med särskilt slitande arbeten i praktiken har svårt att arbeta ända fram till den generella pensionsåldern. Därför vill vi stärka trygghetspensionen för dem som har ett långt arbetsliv bakom sig i fysiskt eller psykiskt krävande yrken. Det är ett mer träffsäkert sätt att hantera skillnaderna mellan olika yrkesgrupper än att införa en generellt differentierad pensionsålder.

Enligt en ny rapport från SPF Seniorerna har hyrorna rusat iväg från bostadstillägget de senaste åren. Sedan tillägget justerades 2022 har hyrorna ökat med 17 procent. Andelen ensamboende i hyresrätt, vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg, har enligt rapporten ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Vill ert parti höja bostadstillägget och indexera det så att det följer hyresutvecklingen?

Svar: Ja, bostadstillägget för pensionärer är delvis indexerat mot inflationen, men inte fullt ut. Flera centrala delar i beräkningen av bostadstillägget är knutna till prisbasbeloppet, som räknas om varje år utifrån prisutvecklingen (inflationen). Därför följer vissa gränsvärden och beräkningsparametrar inflationen automatiskt.

Däremot är inte alla nivåer i bostadstillägget automatiskt inflationssäkrade. Om staten vill höja ersättningen mer än vad omräkningen via prisbasbeloppet ger krävs särskilda beslut av riksdag och regering. Det har också gjorts riktade höjningar genom politiska beslut.

Finns det några andra frågor på pensionsområdet ert parti anser är särskilt viktiga att jobba med nästa mandatperiod?

Svar: Att öka det så kallade respektavståndet. Vi har nu infört en gas i pensionssystemet som gör att överskott kommer att delas ut till pensionärerna. Nästa steg borde vara att öka andelen av ens pension som går in i PPM så att den enskilda kan ha en större andel av sitt pensionssparande investerat på börsen, vilket innebär högre avkastning och i förlängningen högre pensioner.

Dagens Arena går igenom några av valfrågorna inför valet. Detta är del 3 om pensionerna. Här kan du läsa del 1 och del 2.

Inlägget Enkät: Så tycker partierna om pensionen dök först upp på Dagens Arena.