Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01Statsvetare: "En fråga som kan gå hem"
Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det kan gå hem, säger statsvetaren Marie Demker.
I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering.
Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter.
Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar.
– Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering?
Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan.
– Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering.
Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna.
Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa.
– Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker.
Men förslaget kan komma att möta motstånd:
– Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering.
Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen.
– Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet.
På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen.
– Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker.
Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke.
– Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt.
Marie Demker Foto: Fotograf Johan Wingborg
Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare:
– De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon.
Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten.
Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget.
Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza.
Elsa Persson
Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01
TITLE: Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet DESCRIPTION: Statsvetare: "En fråga som kan gå hem" Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem, säger statsvetaren Statsvetaren Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering. Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter. Klassisk konflikt inom V Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar. – Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering? Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan. – Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering. Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna. Svar på uteslutningar Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa. – Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker. Men förslaget kan komma att möta motstånd: – Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering. Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen. – Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet. Miljardärskatt På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen. – Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt. Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare: – De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon. Partiskatt och Palestina Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten. Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget. Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza. Elsa Persson Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet DESCRIPTION: Statsvetare: "En fråga som kan gå hem" Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Inför Vänsterpartiets kongress i helgen väntas kravet på ministerposter vålla strid. Partiet föreslår också ändringar för att lättare kunna stänga av partirepresentanter. När det gäller sakfrågor vill partiet bland annat fokusera på införandet av en miljardärskatt. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det kan gå hem, säger statsvetaren Marie Demker. I dag börjar Vänsterpartiets kongress i Örebro. En stridsfråga tycks bli partiets krav på att få ministerposter vid en rödgrön valseger, där Vänsterpartiets stöd krävs för att bilda regering. Flera V-distrikt, som Umeå, Göteborg och Malmö, har motionerat för att riva upp formuleringen i valplattformen som anger att Vänsterpartiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”. Vänsterpartiet i Malmö grundar sin motion på att de är rädda att Vänsterpartiet kommer att få betala för mycket med sakpolitik för att få igenom ministerposter. Klassisk konflikt inom V Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att synen på regeringsbildningen är en av partiets stora externa utmaningar. – Det är en klassisk konflikt inom vänsterpartiet. Det visar på en ideologisk spänning inom partiet mellan en mer radikal och en mer pragmatisk falang. Det är väldigt tidigt än att bedöma hur det påverkar valutgången att ställa ultimatum. Är man beredd gå till nyval om man inte får sitta i regering? Samtidigt tror Marie Demker att många väljare inte bryr sig så mycket om hur partiet ställer sig i frågan om regeringsbildning. Det finns en risk att för mycket fokus hamnar på frågan. – Det gäller för Vänsterpartiet att få undan den här konflikten, och kombinera den med att berätta vad man vill göra om man får sitta i en regering. Under det senaste året har Vänsterpartiet fått mycket uppmärksamhet kring uteslutningsärenden av riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat. Många inom Vänsterpartiet har varit kritiska till uteslutningarna. Svar på uteslutningar Inför kongressen föreslår Vänsterpartiet ändringar i stadgarna som gör det enklare att neka medlemskap och stänga av partirepresentanter. Förslaget innebär att medlemskap i partiet ska kunna nekas av både distriktsstyrelse och partistyrelse, istället för enbart av föreningsstyrelsen som det är idag. Dessutom föreslås partistyrelsens verkställande utskott få ta beslut om tidsbegränsade avstängningar och att förlänga dessa. – Det är ett försök från ledningen att ta ett starkare grepp om medlemsorganisationen, vilket absolut är en effekt av den turbulens som varit, säger Marie Demker. Men förslaget kan komma att möta motstånd: – Det går lite emot partiets DNA kan man säga. Det finns många som vill köra sitt eget race, i olika frågor, och då uppskattas inte en sådan här centralisering. Det här berör en av Vänsterpartiets största utmaningar, enligt Marie Demker: den interna oppositionen. – Partiet har alltid problem med intern opposition. Å ena sidan kan Vänsterpartiet då uppfattas som ett vitalt parti. Men det kan också hindra bilden av att man är regeringsdugligt och vill ta ansvar. Jag jämför ofta med Sverigedemokraterna: bägge kämpar med olika former av rebelliskhet inom sina partier. Bägge har intresse av att andra partier inte ska kunna lägga dem till last att de inte har koll på sina representanter. Just nu verkar det ändå vara förhållandevis lugnt i Vänsterpartiet. Miljardärskatt På onsdagen presenterade Vänsterpartiet sina valbudskap vid en presskonferens. Fokus ska ligga på vardagsnära frågor, där partiet bedömer att de har brett stöd bland väljarna. Det handlar till exempel om levnadskostnader, miljardärskatt, vård utan vinstuttag och att bygga fler bostäder. Partiledaren kommer stå mindre i fokus än i förra valrörelsen. – Alla partier säger när de vill göra något nytt att de vill satsa på sakfrågorna. Men vi vet att svenska väljare röstar ideologiskt. Vänsterpartiet har gjort en resa för att positionera sig på vänster–högerskalan igen efter att ha rört sig mer på Gal–Tan-skalan, säger Marie Demker. Samtidigt tror hon att just miljardärskatten kan vara en positiv sakfråga för Vänsterpartiet – eller i alla fall inget sänke. – Det är något som diskuteras internationellt, även i akademiska kretsar, vilket talar för att det här kan gå hem. Partier är generellt sett ängsliga för att prata om höjda skatter, men miljardärskatt är nog inget sänke på samma sätt. Marie Demker Foto: Fotograf Johan Wingborg Marie Demker säger att Vänsterpartiet troligen har svårt att öka kraftigt i valet. Men det behöver heller inte oroa sig för att tappa många väljare: – De har ju legat ganska stabilt får man säga under en längre tid. De brukar inte vara de bästa spurtarna. Sannolikt hamnar de någonstans där de är idag, säger hon. Partiskatt och Palestina Inför kongressen har Vänsterpartiet också föreslagit en sänkning av partiskatten från motsvarande 45 till 50 procent, vilket enligt partistyrelsen innebär en återgång till den ursprungliga tanken med partiskatten. Den uppmärksammade Palestina-frågan dyker upp i några motioner. Bland annat föreslår Vänsterpartiet Göteborg att partiet ska anta en strategi för att fånga det breda, folkliga engagemang som väckts i och med kriget mot Gaza. Och en motion från Vänsterpartiet i Malmö och Göteborg tycker att partiet ska öppna upp för att andra förslag än en tvåstatslösning som en möjlig långsiktig lösning för Israel och Palestina. Men partistyrelsen yrkar avslag på den första, och vad gäller tvåstatslösningen ser partistyrelsen den som det mest realistiska alternativet i dagsläget. Som svar på flera motioner om utrikespolitik och bistånd föreslår partistyrelsen att bland annat lägga till en skrivning om Ukrainas rätt att försvara sig och att förtydliga att partiet arbetar för att återinföra enprocentsmålet i biståndspolitiken i valplattformen. Sedan tidigare står det att Vänsterpartiet agerat för att stoppa Israels folkmord i Gaza. Elsa Persson Inlägget Miljardärskatt kan bli vinnande fråga för V i valet dök först upp på Dagens Arena.
eebc6b47605a68d9f9574592dbbd4cc29e832f01
d33033b175eeb5d5eb4335b4e28cef2ebbf91f68
b0369c1a0b38fa19adc75257dc8c6b846d6412ffFilmens charm väger upp mycket men inte alla av dess brister.
Inlägget Bra barnskådespelare den stora behållningen i irakisk filmdebut dök först upp på Dagens Arena.
Filmens charm väger upp mycket men inte alla av dess brister. Det tycker Jon Andersson som sett irakiska “Diktatorns tårta”, med svensk premiär i helgen.
Vi befinner oss i Irak på 1990-talet. Det är efter invasionen av Kuwait och landet är hårt drabbat av ekonomiska sanktioner. Nioåriga Lamia bor med sin mormor i en liten by någonstans i de irakiska våtmarkerna. I ett lotteri på skolan blir Lamia utsedd till att baka en tårta till Saddam Husseins födelsedag. En “ära” som tillfaller en elev i klassen varje år. Lamia och hennes mormor är fattiga och varorna till tårtan är både dyra och svår att få tag på. Men läraren ger henne inget val. Om hon inte bakar tårtan kommer hon och hennes familj att straffas.
Lamia och mormodern bestämmer sig därför för att bege sig till storstaden i jakt på råvarorna. Men väl i stan får den lilla flickan veta att mormodern, som är sjuk och arbetslös, har tänkt att adoptera bort flickan. Hon klarar helt enkelt inte av att ta hand om henne längre. Lamia blir förtvivlad och flyr ut på stadens gator för att på egen hand samla ihop ingredienserna till tårtan. Där stöter hon ihop med kompisen Saeed som hjälper henne med uppgiften. Det är anslaget i Cannesprisade “Diktatorns tårta”, med svensk premiär i helgen.
Bakom filmen står debutanten Hasan Hadis. Den amerikansk-irakiske regissörens film har redan fått flera priser, däribland Camera d’Or på Cannesfestivalen som årets debut. Och det finns en hel del att gilla med filmen. Det gäller inte minst Banin Ahmad Nayef som är som klippt och skuren för rollen som Lamia. Hon gör en både komisk och känslomässigt drabbande tolkning av den nioåriga flickan. Kemin med Sajad Mohamad Qasem i rollen som Saeed är mycket bra. Tillsammans bildar de en duo som det är svårt att inte fatta tycke för.
Filmen visar på den enorma personkulten av Saddam Hussein, som rådde i Irak vid den här tiden. Foto: Edge Entertainment
Att filmen utspelar sig i anslutning till den irakiske diktatorns födelsedagsfirande och Gulfkriget är också bra uttänkt. Under sin färd genom staden passerar Lamia och Saeed diverse porträtt eller parader till den irakiske diktatorns ära. Något som visar på den enorma personkulten av Saddam Hussein, som rådde i Irak vid den här tiden. Samtidigt pågår ett lågintensivt krig med sporadiska amerikanska bombningar. Det finns mycket att frukta för Lamia och Saeed. Miljön känns äkta och trovärdig.
Men det finns saker som inte är lika bra. Det gäller inte minst manuset som är minst sagt tunt. Historien om Lamias jakt på ingredienserna till tårtan hade kanske funkat i en barnbok eller i ett barnprogram. Som långfilm blir det inte lika lyckat. Det blir alldeles för långt och segt och redan efter första halvtimmen känns det som att filmen går på tomgång. Miljöerna och skådespeleriet räcker inte riktigt till för att skapa en helgjuten filmupplevelse.
Samtidigt är det värt att poängtera att filmens charm, inte minst tack vare de duktiga barnskådespelarna, väger upp mycket av dess brister. Det gör “Diktatorns tårta” till en bra, men långtifrån fantastisk filmdebut. Hade manuset varit lika bra som skådespelarna hade “Diktatorns tårta” kunnat bli en riktigt bra film. Nu blir det inte mer än en svag trea i betyg.
Jon Andersson
Inlägget Bra barnskådespelare den stora behållningen i irakisk filmdebut dök först upp på Dagens Arena.
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen.
Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner.
Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan.
Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs.
Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn.
Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films
Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på.
En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom.
Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet.
Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande.
Jon Andersson
Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons “Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons “Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelare en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far-dotter relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. “Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Den bästa svenska filmen på bio just nu DESCRIPTION: Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Biodlaren Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Det tycker Jon Andersson som har sett Marcus Carlssons ”Biodlaren”, med svensk premiär i helgen. Olof bor i det lilla värmländska samhället Åmotfors tillsammans med dottern Lise. Lises mamma är död och Olof har problem med att knyta an till dottern, som spenderar mycket tid hemma hos sin farmor och faster. Mamman har tagit livet av sig, något som bidrar till den svåra relationen mellan far och dotter. Olof vill inte prata om mammans död med dottern, vilket gör att en mur byggts upp mellan dem som är nästan omöjlig att riva ner. Vi får också snart veta att allt inte står rätt till med Olofs hälsa. Han börjar hosta allt mer och drabbas av plötslig trötthet. Kanske kan Olofs sjukdom tvinga honom att konfrontera det han trängt undan. Bina spelar viktig roll Marcus Carlssons ”Biodlaren” är ett finstämt drama om sorg, saknad och familjerelationer. Filmen förmedlar detta på ett både återhållet och trovärdigt sätt. Filmskaparna berättar inte för mycket utan låter oss i publiken fylla i luckorna. Jag gillar att vi inte blir skrivna på näsan. Det som inte uttalas är lika viktigt som det som faktiskt sägs. Ett exempel på det är bina som spelar en viktig roll genom hela filmen. De kan ses som en symbol för livets kretslopp. Något som knyter an till såväl mammans död som till Olofs sjukdom. Men bina fyller också en mer jordnära funktion. Olof är själv biodlare och det är endast där vid kuporna omgiven av binas surr som han kan hitta ett lugn. Bina spelar en viktig roll i filmen. Foto: Njuta Films Det är fint filmat och såväl bikuporna som de värmländska skogarna är vackert återgivna. Janne Schaffers fantastiska filmmusik bidrar ytterligare till atmosfären. Det finns en outtalad melankoli genom hela filmen som det nästan går att ta på. Lysande skådespeleri En annan stor förtjänst med filmen är skådespeleriet. Adam Lundgren är lysande i rollen som den ordkarge Olof. En man som har problem med de flesta relationer i sitt liv, oavsett om det handlar om familjemedlemmar eller kärlekspartners. Hedvig Nilsson är också ett riktigt fynd som dottern Lise. De har en fantastisk kemi mellan varandra vilket gör att far–dotter-relationen känns trovärdig. Men frågan är om inte Marika Lindström är allra bäst i rollen som Olofs mamma Christina. Lindström lyckas på ett imponerande sätt skapa en komplex människa av kött och blod, med alla styrkor och svagheter som det innebär. En person som inte tvekar att lägga sig i de flesta delarna i sin sons liv. Men alltid med omtanke bakom. Dialogen är skickligt utmejslad och levereras med perfekt timing av skådespelarna. Något som sker på bred värmländska, vilket ytterligare bidrar till filmens autenticitet. Betyget blir en stark fyra. ”Biodlaren” är utan tvekan den bästa svenska filmen på bio just nu. Den ömsinta skildringen av relationen mellan far och dotter är djupt berörande. Jon Andersson Inlägget Den bästa svenska filmen på bio just nu dök först upp på Dagens Arena.
9a1fcd2066b03032e119083129b8b89024bfb6c9
61c8233833c80703a2858753a60d16595d6e91e5
ceca42ffd2b4e03bfd68c1da4c394555a3db83d6”Otålighet” är ett mönster i hela Ulf Kristersson karriär.
Inlägget Kristerssons krav på snabbhet ökar riskerna dök först upp på Dagens Arena.
”Otålighet” är ett mönster i hela Ulf Kristersson karriär.
Om några månader är det val igen. Då kommer domen över Tidöregeringen och Ulf Kristerssons moderata pastorat. Mot den bakgrunden bör vi läsa Kristersson artikel i Svenska Dagbladet ”En statsministers kanske viktigaste roll”.
Han vill förstås skriva sin egen och Tidöregeringen historia, sätta bilden och dagordningen inför valet.
Ulf Kristersson passar på att nämna några andra statsministrar som ”genom sitt engagemang har pekat ut en riktning för regeringen och därmed präglat Sveriges historiska utveckling”. Kristersson nämner särskilt liberalen Karl Staaffs ”personliga insatser för den allmänna och lika rösträtten i Sverige”.
Kristersson förbigår att hans egna föregångare i Moderaterna (tidigare Högerpartiet och Allmänna valmansförbundet) stretade emot in i det sista. I den kampen blev försvarsfrågan högerns redskap mot liberalerna och inte minst mot Karl Staaff personligen, som utmålades som landsförrädare, bland annat eftersom han motsatte sig bygget av pansarskeppet F-båten. Hans regering föll efter Gustav V:s borggårdstal i början av 1914, med högerns benägna bistånd.
Karl Staaff avled sedan redan året därpå och det blev den liberal-socialdemokratiska koalitionsregeringen som tillträdde 1917 under liberalen Nils Edén ledning, där Hjalmar Branting inledningsvis ingick. Det var den regeringen som drev igenom lika och allmän rösträtt för män och kvinnor. Den lade omedelbart fram en proposition i ärendet. Men förslaget röstades ned i första kammaren där höger hade majoritet och till vilken rösträtten var graderad efter inkomst.
Efter flera försök la högern ned sitt motstånd. En extrainkallad (urtima) riksdag fattade beslutet den 17 december 1918. Då hade rädslan för en revolution fått den maktägande eliten att tänka om.
Hur ska man beskriva Kristerssons artikel i den här delen? Är det historierevisionism eller bara ett sätt att lägga den moderata historien till rätta? Men, glömskan göder enfalden och okunskap föder stolligheter.
Däremot lyfter Ulf Kristersson särskilt fram att Tage Erlander var på semester i Italien när Wennerströmaffären (han var rysk spion) briserade. Kanske ett sätt att göra sig lite rolig över Sveriges längsta statsminister? Erlander satt i 23 år i sträck. Den välvilliga tolkningen är att Kristersson vill illustrera den i och för sig korrekta slutsatsen att statsministerns arbetsbelastning är mycket högre i dag än på Erlanders tid. EU-medlemskapet och medielandskapet kräver många arbetstimmar och resor. Dessutom befinner vi oss i en synnerligen osäker säkerhetspolitisk situation.
I det här sammanhanget vill Kristersson muta in berättelsen om vad han själv bidragit med. Inte minst lyfter hans egen baby ”Det nationella säkerrådet ”(NSR), som han i sin artikel särskilt fördjupar sig i. Fredrik Reinfeldt införde ett kansli på statsrådsberedningen för krishantering efter tsunamin. Till denna har Kristersson adderat mängder av säkerhetskunnig personal, som alltså ligger direkt under honom själv. Verksamheten är stor som ett eget departement. Den byggdes upp.
Och det gick snabbt som tusan.
Den här funktionen fanns tidigare på försvars- och utrikesdepartementet. Men har nu centraliserats till Ulf Kristersson. NSR leds av en nationell säkerhetspolitisk rådgivare. Allt detta har tillkommit, framhåller Kristerssons, ”efter internationell förebild”. Läs: USA. Den amerikanske presidenten har ju en sådan rådgivare.
Men Sverige är inte USA och vi har inte presidenter utan statsministrar.
Upptakten har också varit knackig. Inte minst på grund av att det var just Henrik Landerholm som utsågs till säkerhetspolitisk rådgivare. Kristersson utnämnde sin gamla nära barndomsvän. Men Landerholm visade sig hantera sekretessklassad och hemligstämplad information med stor ovarsamhet. Det fanns hos högsta hönset på NSR betydande säkerhetsbrister och risker.
Kristersson lägger till att han inrättat ”SB inrikes” för inrikespolitiska frågor på Statsrådsberedningen, för att ”undvika att något departement sänker farten på just sin del”. Syftet är att ”säkra stark framdrift i alla de reformer som den här regeringar har enats om att genomföra”. Det ska vara slut på långbänkar där den minister som ”vill minst – och därför är långsammast – bestämmer takten”.
Kristersson poängterar särskilt att regeringen har fått ner tiderna för statliga utredningar. Det är inte längre fråga om stora mastodontutredningar, utan om ”snabbare och mer målinriktade utredningar”. Regeringen har rört sig från ”vad ska göras” till ”hur det ska göras”. Vi talar här om ett mentalt politiskt systemskifte. Den svenska demokratin har byggt på utredningar och undersökningar, på överläggningar och överväganden innan beslut fattas. Nu gäller det omvända, först beslut och sedan överläggningar och överväganden. Det har lett till lagändringar och beslut trots överväldigande invändningar från de som arbetar i berörda verksamheter, jurister och lagrådet.
Särskilt handlar det förstås om kriminal- och migrationspolitiken. Viktiga principer har övergetts. Det har ju varit bråttom. Lagändringar tillämpas i en del fall retroaktivt, vilket bryter mot etablerad juridisk praxis. Vilket inneburit att tonåringar har kunnat skiljas från sina familjer och utvisas. Men Ulf Kristersson menar att det gäller att ”orka vara otålig”.
Denna ”otålighet” är i själva verket ett mönster i hela Ulf Kristersson karriär. Det har alltid snabba beslut och hög fart. Han var en framgångsrik MUF-ordförande i början av 90-talet, som kom in med fart och fläkt och nya kampanjmetoder. Men uppenbarligen fanns ett stort internt missnöje med honom i förbundet och han avsattes och ersattes av Fredrik Reinfeldt.
Han blev senare kommunalråd i Strängnäs och beskrevs av andra borgerliga politiker som ”ideologisk, driven, hetlevrad”, Kristersson pekade redan då med hela handen. Hans liberala alliansbroder konstaterade: ”vi tyckte alla att det gick för fort. Han ville förändra saker. Man ska aldrig springa fortare än att träskorna är kvar på fötterna”.
Därför kallades han ”Turbo” och ”Helvetes fort”.
Och fort gick det, särskilt när det gällde utförsäljningar och privatiseringar. Allt detta ledde till slitningar mellan allianspartierna, och samarbetet bröt sedan sönder. Även i Moderaterna fanns länge ett stort missnöje med Kristerssons tid i Strängnäs politiska liv.
Samma sak kan sägas om perioden som socialborgarråd i Stockholm stad. Kristersson sålde ut kommunala tillgångar långt under marknadsvärdet, något som Regeringsrätten i efterhand dömde ut. Att han själv fick hyra en attraktiv lägenhet av ett av de företag som köpte kommunala fastigheter är kanske en pikant detalj. Liksom att han flög till Kina där hustrun hade konsultuppdrag och åkte taxi, för belopp över hundra tusen, på Stockholms stads bekostnad.
Politiskt är Ulf Kristersson en gåta. Han stod en gång för ”fri invandring” och är nu för ”stängda gränser”. Han har rört sig från principiellt motstånd mot allt Sverigedemokraterna står för till att driva igenom Tidöavtalet där Jimmie Åkesson fick igenom nästan hela sin politiska önskelista. Konstanten i Ulf Kristersson är väl privatiseringar och sänkta skatter alla dagar i veckan. Samt att det ska gå snabbt, helvetes fort.
Detta är Ulf Kristerssons unika bidrag till svensk politik, hans kanske ”viktigaste roll” i svensk politik de senaste decennierna. Det har gått undan. Innan det har kapsejsat.
Håkan A Bengtsson
Inlägget Kristerssons krav på snabbhet ökar riskerna dök först upp på Dagens Arena.
6ec1445903b3b31efa3dde703d440afc51d803afSkyddsrummen förfaller medan hoten rycker närmare vårt samhälle.
Inlägget När krisen kommer är det för sent att förbereda sig dök först upp på Dagens Arena.
Skyddsrummen förfaller medan hoten rycker närmare vårt samhälle.
“Låt den som önskar fred förbereda sig för krig.”
(Igitur qui desiderat pacem, praeparet bellum)
– Publius Flavius Vegetius Renatus (Rom, 300‑400‑talet)
Det är en märklig känsla att prata om skyddsrum, krig och civilförsvar i ett land som i decennier lutat sig tillbaka mot fredens illusion. För många svenskar är tanke på kris eller väpnad konflikt något avlägset, nästan overkligt. Men världen har förändrats. I en instabil omvärld med mycket som talar för att ett storkrig är på gång att starta med många länders involvering och ökade cyberhot väcks frågan: är Sverige verkligen redo om krisen kommer?
Svaret är dessvärre mer oroande än lugnande.
Sverige hade ett av världens mest utbyggda civilförsvar under kalla kriget. Det fanns beredskapslager, organiserade krigsplaner och inte minst skyddsrum. Idag finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär 7 miljoner människor. Det kanske låter imponerande, tills man inser att vi är över 10 miljoner invånare och att långt ifrån alla skyddsrum är i skick att användas.
Många av skyddsrummen byggdes för över 40 år sedan och har aldrig underhållits. Det är förrådsutrymmen, källare eller lokaler som hyresvärdar knappt vet är klassade som skyddsrum.
Det finns en oroande brist på kunskap både hos medborgare och myndigheter. Vart går man om larmet går? Vad ska man ha med sig? Vem ansvarar för vad? Frågorna är många, svaren färre.
Vi måste ta lärdom av det som pågår i dag. Det är en dödsfälla med skyddsrum under byggnader.
I Gaza är det ett mörkertal av människor som har begravts under rasmassor. Kvinnor, män och barn som inte hade en chans att klara sig.
Frågan har börjat tas på allvar. Det talas om “återuppbyggnaden av totalförsvaret”, investeringar i civilsamhällets robusthet och information till allmänheten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps kampanj “Om krisen eller kriget kommer” var ett viktigt första steg, men det räcker inte. Beredskap måste vara mer än en broschyr i brevlådan.
Det handlar inte bara om fysiska skyddsrum. Det handlar om att människor måste rustas mentalt och praktiskt. Vet vi hur vi klarar oss om elen försvinner i flera dygn? Har vi vatten, mat och mediciner hemma? Hur kommunicerar vi när mobilnätet slås ut? Civilberedskap är inte bara en statlig angelägenhet, det är ett samhällsansvar.
Men vi är inte där ännu. Sverige befinner sig i ett mellanläge, vi har vaknat upp men inte klivit ur sängen. Att bygga upp en fungerande beredskap kräver tid, resurser och framför allt politisk vilja. Och här har det brustit. Lång tid av nedrustning kan inte repareras med några snabba satsningar.
Frågan är inte längre om en kris kommer, utan när.
Det kan vara ett krig, en cyberattack, en pandemi eller ett långvarigt elavbrott. När det händer är det redan för sent att börja tänka på beredskap. Vi har fortfarande tid, men den är knapp.
Att rusta Sverige handlar inte bara om skyddsrum och statliga strategier. Det handlar om kunskap, om engagemang och om att varje individ förstår sitt ansvar.
Beredskap börjar inte med myndigheter. Den börjar med insikten att trygghet aldrig är självklar.
Därför är det välkommet att samtliga riksdagspartier nu är överens om en satsning på vårt försvar. För en prioritering av vår gemensamma trygghet är något vi alla behöver vara överens om.
Sara Benabdellah
Inlägget När krisen kommer är det för sent att förbereda sig dök först upp på Dagens Arena.
fc4d15316474674177eae57c1680e4d8b4dc7f97Natokännare Ulla Gudmundsson om försvarsalliansens framtid, med anledning av Trumps senaste utspel.
Inlägget “Nato befinner sig i en djup existentiell kris” dök först upp på Dagens Arena.
Är Donald Trumps hot att gå ur Nato allvarligt menade och vad skulle hända om USA lämnar försvarsalliansen? Ulla Gudmundsson, diplomat, Natokännare och författare till boken “Nato: En allians i tiden” , intervjuas i senaste avsnittet av Magasinet om försvarsalliansens framtid.
Ulla Gudmundsson påpekar att Nato som organisation inte mår särskilt bra just nu.
– Nato är i dag tämligen energilöst och saknar en tydlig färdriktning. Det beror på att Nato är helt beroende av medlemmarnas politiska vilja. Det finns väldigt lite institutioner och regelverk, som stagar upp i svåra lägen. Och när det råder så stor osäkerhet om den mest stabiliserande medlemmens engagemang, då är Nato tämligen paralyserat när det gäller färdriktning framåt.
Har USA rätt att kräva att Natoländerna hjälper dem i Irankriget som Trump nu krävt?
– Eftersom Nato är en politisk organisation så kan USA mycket väl säga till européerna att om ni vill att vi ska vara engagerade i er säkerhet så måste ni ställa upp för oss när vi har problem någonstans i världen. Trump-administrationen är inte den första amerikanska administrationen som har haft den uppfattningen. Jag tror att man ska se europeernas engagemang i Afghanistan som ett uttryck för samma sak. Man ställde upp väldigt mycket därför att USA hade blivit angripet efter 11 september och man ville visa solidaritet med USA. Allt är möjligt om det finns politisk vilja. Men Trump kan inte hävda att Nato-medlemskapet medför en skyldighet för europeerna att göra det, utan det är ett politiskt beslut.
Ulla Gudmundsson Foto: Charlotta Smeds
I centrum av den här krisen står Natos generalsekreterare Mark Rutte. Hur skulle du säga att han har hanterat situationen?
– Han har ju spelat med i Trumps spel, kallat honom för Daddy och smickrat honom och så vidare. Och det är han ju ingalunda ensam om. Det har ju även europeiska ledare gjort. Men han har också alienerat europeerna och det får en generalsekreterare för Nato inte heller göra. Att han smickrar Trump är nog inte det största problemet. Det största problemet är att han har varit rätt så hånfull mot europeerna. Han har till exempel kallat tankarna om ett europeiskt försvar för orealistiska drömmar och han har till 100 procent ställt upp bakom Trump. Det har gjort att han har fjärmat sig från det andra benet. Från det europeiska benet i Nato. Och det är ju ingen vidare diplomati. Men hans jobb är ohyggligt svårt och att han har så svårt är ju ett uttryck för att den här klyftan i alliansen gradvis har fortsatt att vidgas.
Kan Trump ens själv bestämma om han vill dra sig ur Nato eller behöver han kongressens godkännande?
– Sedan 2023 så finns det en lag som innebär att Trump måste ha stöd av två tredjedelar av Senaten eller så måste Kongressen själv stifta en ny lag som tillåter att USA lämnar Nato. Det råder lite olika uppfattningar om hur effektiv den här spärren egentligen är. Han är förmodligen kapabel att trotsa kongressen. Det har han ju redan visat prov på. Och då kanske formellt besluta som president eftersom presidenten har stor makt när det gäller utrikespolitiken. Han kan också besluta att vi lämnar Nato formellt och så förbereder han sig på att ta en juridisk fight med kongressen, säger Ulla Gudmundsson.
Hon fortsätter.
– Sen har han ju redan skadat Nato oerhört mycket genom att skapa den här osäkerheten. Eftersom alliansen bygger på politisk vilja och på tillit. Kan man lita på att alla medlemmar kommer en angripen medlem till hjälp i ett skarpt läge? Det vet man ju inte längre om det gäller beträffande USA efter allt Trump har sagt. Han kan också göra väldigt mycket praktiskt. Han kan dra ner den amerikanska närvaron i Nato-högkvarteret och han skulle också kunna välja att dra tillbaka amerikansk trupp i Europa. Jag tror att det är ungefär 70 000 man nu. Det vore oerhört starka och farliga symboliska signaler som naturligtvis skulle noteras med stor tillfredsställelse i Moskva.
Idag på onsdagen har det kommit uppgifter om att flera europeiska Nato-länder, däribland Sverige, förbereder att ett europeiskt Nato som skulle kunna träda i kraft ifall USA lämnar. Vad tror du om det där?
– Jag är inte förvånad. Det som är intressant, det har ju pågått länge den här diskussionen. Alla är överens om att Europa måste ta ett större ansvar för sitt försvar, också i Nato. Och alla är överens om att den europeiska pelaren i Nato måste bli mycket starkare och tyngre. Men det är tydligt att man fortfarande inte talar om att man ska kasta loss och göra någonting utanför Nato, utan det handlar fortfarande om att stärka den europeiska dimensionen i alliansen. Skulle USA lämna Nato så har ju europeerna en alternativ struktur. Om det skulle formellt bli någonting som fortfarande kallades för Nato eller om det skulle bli något annat står skrivet i stjärnorna än så länge.
Till sist. Om man skulle sammanfatta lite. Hur ser du på framtiden för Nato?
– Osäker skulle jag vilja säga. Det finns väldigt många spärrar som motverkar en upplösning Det ska man komma ihåg. Det finns också många starka krafter även i USA som värnar om Nato och som ser att det ligger i USA:s intresse att bevara alliansen till Europa. Det ska man inte glömma. Det är en allians som kommer att leva vidare under överskådlig tid. Men det är ett starkt försvagat Nato och det råder stor osäkerhet om hur alliansen skulle agera i ett skarpt läge i Europa. Det är en väldigt stor orosfaktor. Nato befinner sig i en djup existentiell kris och det blir mycket intressant att ta tempen på alliansen inför nästa toppmöte. Det blir en mycket viktig kontrollstation.
Ni kan lyssna på hela avsnittet här eller på andra ställen där poddar finns.
Jon Andersson
Inlägget “Nato befinner sig i en djup existentiell kris” dök först upp på Dagens Arena.
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb.
Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten.
Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga.
– Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi.
Förslaget presenterades av partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå.
Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg.
– Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio.
Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras.
– Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas.
Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet.
Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X.
– Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X.
Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.
– Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi.
Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga.
– Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna?, frågar sig Shekarabi.
Julia Qiu
Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga.
Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna?, frågar sig Shekarabi. Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4ae
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
TITLE: S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller så kallade SAO-jobb. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för att ge högstadieelever betalda extrajobb som en första väg in på arbetsmarknaden. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på SAO-jobb föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Inlägget S vill satsa 250 miljoner på SAO-jobb för unga dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet DESCRIPTION: Unga saknar vägar in i arbetsmarknaden – S vill skapa nya jobb. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Arbetslösheten bland unga är fortsatt hög. Nu vill Socialdemokraterna satsa 300 miljoner kronor på nya jobbinsatser riktade mot unga i partiets förslag till vårbudgeten. Den största satsningen gäller stöd till kommuner för att skapa sommarjobb och andra tidsbegränsade jobb för unga. Partiet vill i sin skuggbudget avsätta 250 miljoner kronor för detta. Så kallade SAO-jobb lyfts fram som ett exempel på insatser som kan få stöd. SAO-jobb innebär att elever i årskurs 8 och 9 arbetar några timmar i veckan under ett läsår, i samarbete mellan skola, kommun och lokalt näringsliv. Satsningen omfattade under våren 2026 omkring 500 jobb i sex kommuner. Målet i S:s förslag är att skapa upp mot 30 000 jobb för unga. – Genom SAO-jobb får många sin första kontakt med arbetsmarknaden redan i årskurs 8 eller 9. Vi öppnar dörren för arbetslivet för unga som inte har de naturliga vägarna via föräldrarna, säger Ardalan Shekarabi. Förslaget presenterades av arbetsmarknadspolitisk talesperson Ardalan Shekarabi tillsammans med SSU:s ordförande Moska Hassas och S-studenters ordförande Elfva Barrio. Enligt partiet motsvarar satsningen en fördubbling jämfört med regeringens nivå. Enligt partiet står i dag omkring var fjärde ung i Sverige utan arbete – något de menar är ett tecken på en arbetsmarknad som inte fungerar, särskilt för dem som försöker ta sina första steg. – Den generation som studerar just nu har vuxit upp i en tid där kriserna avlöser varandra: välfärdskris, klimatkris, bostadskris och global pandemi. Och nu möter de en historiskt hög arbetslöshet, säger Elfva Barrio. Pressad vardag för unga Bakom siffrorna finns en vardag som många unga beskriver som allt mer ansträngd. Det handlar om att inte ha råd med bussbiljetten till vänner, att tacka nej till sociala sammanhang eller att förlänga studier i hopp om att arbetsmarknaden ska förbättras. – Man tvingas välja mellan att betala räkningar eller köpa mat, säger Moska Hassas. Socialdemokraterna riktar samtidigt kritik mot regeringen, som de menar inte har gjort tillräckligt för att möta utvecklingen. Enligt partiet sätts arbetsmarknadsinsatser ofta in för sent, samtidigt som antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar är historiskt lågt trots hög arbetslöshet. Regeringen avvisar kritiken. Dagens Arena har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för en kommentar, men hänvisats till hans uttalande på X. – Svårt att ta Socialdemokraternas förslag på allvar när de röstar nej till att göra det billigare att anställa, och presenterar ett flyttstöd som är mindre omfattande än det som just nu håller på att tas fram, skriver arbetsmarknadsminister Johan Britz på X. Fler förslag i budgeten Utöver satsningen på jobb för unga föreslår Socialdemokraterna ett ungdomsflyttstöd på 50 miljoner kronor för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. – Det finns delar av landet som söker arbetskraft, men de unga har inte möjlighet att ta sig dit, säger Shekarabi. Partiet vill också se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningar och traineeprogram för nyexaminerade unga. – Om de juniora jobben försvinner, hur ska vi då fylla de seniora positionerna? Julia Qiu Rättelse: I en tidigare version uppgavs att satsningen gällde SAO-jobb. Pengarna kan även gå till andra typer av jobb för unga. Inlägget S föreslår 300 miljoner mot ungas arbetslöshet dök först upp på Dagens Arena.
6a5b3c761593d833a5dcbbda7418c4d3a339c245
b75290bde5880e289b12467ec6031e565e1875cb
dbf78144681a6cb13e6cffbaa1de37e73489b4ae
a4c9c23c005f01de51812e4b3348405b5e01e586Regeringens hantering av EU:s lönetransparensdirektiv drar skam över Sverige som jämställdhetsland.
Inlägget Vill regeringen öka den ekonomiska ojämställdheten? dök först upp på Dagens Arena.
Regeringens hantering av EU:s lönetransparensdirektiv drar skam över Sverige som jämställdhetsland. I ett läge när löneskillnaderna mellan könen ökar stoppar regeringen det enda lagförslag som synts till på många år. Lönelotsarna kräver att direktivet ska implementeras fullt ut.
Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 500 kronor mindre än män varje månad – trots att de sedan länge är mer välutbildade. Det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter, ett hinder för jämställdheten och kvinnors ekonomiska självständighet, och dessutom samhällsekonomiskt ineffektivt.
De senaste 20 åren har regeringar av olika färg tillsatt utredningar, kommissioner och delegationer för att på stopp på lönediskrimineringen. Många viktiga förslag har tagits fram – men i stort sett alla har blivit liggande. Samtidigt som lönegapet har bestått och de senaste åren till och med ökat.
Det framstår nu som allt tydligare att nuvarande regeringen inte bara är passiv – utan aktivt bromsar utvecklingen mot jämställda löner.
Den 23 maj 2023 röstade Sverige nej till EU:s lönetransparensdirektiv, som syftar till att stärka insynen i lönesättningen och därmed motverka lönediskriminering. Direktivet antogs ändå, tack vare att andra medlemsstater prioriterar ekonomisk jämställdhet.
Därefter har regeringen valt den lägsta möjliga ambitionsnivån i genomförandet. I den lagrådsremiss som presenterades i januari föreslås att arbetsgivare med färre än 25 anställda ska undantas från kravet på skriftliga lönekartläggningar. Det innebär att tusentals kvinnor, i motsats till vad direktivet kräver, riskerar att få mindre insyn i lönesättningen än vad nuvarande diskrimineringslagstiftning kräver. Istället för att stärka arbetet för jämställda löner passar regeringen alltså på att försvaga det.
Den 26 mars meddelade regeringen slutligen att man vill pausa införandet och omförhandla direktivet. Det är ett allvarligt steg bakåt.
Sverige riskerar att gå från föregångsland till bromskloss – inte bara nationellt, utan i hela Europa. Det är oacceptabelt.
Lönelotsarna kräver:
Att regeringen tar fram ett nytt, ambitiöst förslag för hur lönetransparensdirektivet ska genomföras i Sverige.
Att nuvarande lönekartläggningsregler som säger att alla arbetsgivare årligen ska kartlägga löneskillnader mellan könen och att alla arbetsgivare med minst 10 anställda skriftligen ska dokumentera arbetet fortsätta ska gälla.
Att tillsynen av kraven om lönekartläggning skärps och att effektiva sanktioner införs för arbetsgivare som bryter mot reglerna.
Att nödvändiga förberedelser och resurser säkerställs så att direktivet kan genomföras på ett effektivt sätt.
I pressmeddelandet där regeringen meddelar att man vill omförhandla lönedirektivet hävdas att det funnits en nära dialog med civilsamhället. Lönelotsarna eller andra kvinnoorganisationer som vi varit i kontakt med känner inte till att någon sådan dialog här ägt rum. Vi berättar gärna för regeringen om vår syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att vända den allvarliga utvecklingen med ökade löneskillnader mellan könen.
Sverige står just nu vid ett vägskäl. Om inget görs för att se till att så inte sker kommer den ekonomiska ojämställdheten att öka.
Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna
Inlägget Vill regeringen öka den ekonomiska ojämställdheten? dök först upp på Dagens Arena.
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92dVi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem.
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem.
Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut.
Har du testat den? Inte jag heller.
Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbssmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar.
I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen.
När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det.
Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in.
Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas.
Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen.
Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem.
Är det inte lite märkligt?
Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp.
Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut.
Julia Qiu
Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbssmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Det är lätt att vilja ha Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qiu Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Jag vill också dricka rosa mjölk DESCRIPTION: Vi tömmer hyllorna - men glömmer vem som fyller dem. Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Vi tömmer hyllorna – men glömmer vem som fyller dem. Hyllorna står tomma. Inte för att det är kris, utan för att Arlas rosa mjölk har sålt slut. Har du testat den? Inte jag heller. Senaste veckan har flera klipp spridits på TikTok där folk testar den rosa mjölken. Det är en mjölkdryck med jordgubbsmak som är färgad i rosa. Vissa säger att den smakar barndom, andra säger att den påminner om nostalgin från TV-programmet Charlie och Lola. Och mjölken har blivit helt slutsåld, och butiksägare berättar om kunder som frågar när den ska komma in igen. Den väcker ju väldigt nostalgiska känslor – barndom, sommar. En skål jordgubbar. Det är lätt att vilja ha I en tid där nästan inget känns självklart är det lätt att förstå lockelsen. När unga i dag har så många osäkerheter framför sig i livet. Över var tredje ung upplever besvär med ofrivillig ensamhet. Då är det inte konstigt att vi letar efter tryggheten i något så enkelt som ett glas mjölk. Och när alla andra också vill ha den blir det plötsligt något att samlas kring. Just nu, när världen känns så osäker, är det svårare att hitta något så självklart som ett glas mjölk en gång gjorde. Ett glas jordgubbsmjölk som inte kräver mer av dig än att du häller upp det. Att just mjölken har blivit viral är också lite ironiskt. Mjölk är motsatsen till en trendprodukt. Det är en basvara, något vi alltid köper oavsett hur ekonomin ser ut. Många butikshandlare placerar ofta mejerivarorna längst in i butiken – eftersom alla köper mejerivaror, och det är så du får en kund att gå igenom hela butiken. I övriga Europa är det i stället alkohol som ställs längst in. Även om den rosa mjölken, och mjölk i allmänhet, är en självklarhet i mångas liv, krävs det mycket för att den ska kunna hällas upp i ditt glas. Men svårare att förstå vad det kostar Mjölkbönder har funnits länge i Sverige och har på senare tid lyfts som något viktigt i Sveriges självförsörjningsförmåga. Men tidigare i år sänktes ersättningen till svenska mjölkbönder av Arla. För vissa, exempelvis Henrik Källner i Eksjö, handlade det om flera miljontals kronor i förlorade intäkter. Anledningen var ett pressat läge för världsmarknadspriserna på mjölk. Och trots att världsmarknaden har återhämtat sig har ersättningen till bönderna inte följt med upp igen. Bönder larmar om en växande kostnadskris. Samtidigt talar regeringen om vikten av svensk livsmedelsproduktion, om beredskap och om att kunna stå på egna ben i oroliga tider. Trots vissa satsningar i vårbudgeten saknas det fortfarande åtgärder som löser lantbrukets kostnadsproblem. Är det inte lite märkligt? Vi är snabba på att tömma hyllorna när en rosa specialutgåva släpps. Som konsumenter är vi duktiga på att hålla koll på vilka butiker som har sänkt momsen. Men vi har svårare att bry oss om ekosystemet som gör att mjölken överhuvudtaget kan komma till ditt kylskåp. Jag vill också ha den rosa mjölken. Frågan är bara vad som finns kvar när den tar slut. Julia Qui Inlägget Jag vill också dricka rosa mjölk dök först upp på Dagens Arena.
8977ddbbeb296bfe35354abb1b6221b59bc3e92d
2ed94a00063f6f9b174304859e8f55170c020951
f12a5fb8ce48a88cee7d0a6803eeb71617ee40d3
7808763852fdf8c515c107226014a6bbf8b9db35Ideologisk övertygelse snarare än förnuft styr Svantessons återhämtningspolitik.
Inlägget Regeringen nynnar återigen med i Lasarettvisan dök först upp på Dagens Arena.
Ideologisk övertygelse snarare än förnuft styr Svantessons återhämtningspolitik.
Regeringens medicin mot Sveriges haltande ekonomin har under hela mandatperioden varit densamma: sänk skatterna så att hushållen får mer att röra sig med.
Det är av flera skäl en problematisk behandling.
Förhoppningen är att hushållens ökade köpkraft ska generera ökad konsumtion, som i sin tur leder till ökade investeringar och sysselsättning.
Tidöregeringen har dock riktat sina skattesänkningar mot grupper som redan har en stark köpkraft. För dessa grupper blir några hundralappar till på kontot inte mer än så, möjligen att det förs över till ett ISK, men några termobyxor till barnen, en ny diskmaskin eller ett ytterligare restaurangbesök blir det knappast, för där har man redan allt detta.
Av alla regeringens kostsamma skattesänkningarna är det en väldigt liten andel som når den reala ekonomin och sätter fart på hjulen. Den ekonomiska återhämtningspolitiken borde istället riktas mot områden där de snabbt kommer ut i ekonomin och där förlusten blir mindre. Att primärt rikta in stöd mot barnfamiljer och låginkomsthushåll vore en lågt hängande frukt om regeringen på allvar ville se en ekonomisk återhämtning.
Med offentlig konsumtion och investeringar är det möjligt att vara ännu mer direkt och träffsäker i de offentliga satsningarna. Genom att anställa fler i välfärden eller rusta upp Sveriges eftersatta infrastruktur blir effekterna av statens satsningar mycket större och dessutom värdeskapande.
Men regeringen styrs inte av ekonomiskt förnuft utan av en ideologisk övertygelse som bygger på ökande klyftor och en mindre offentlig sektor. Så länge det gäller kommer vi knappast få se en ordentlig ekonomisk återhämtning.
Jag skrev för några år sedan en text som jämförde regeringens arbete med klimat- och biståndspolitik med den sorgliga Lasarettsvisan. Regeringens plan för hur de skulle kunna klara klimatmålen samtidigt som de slopade reduktionsplikten, och hur de skulle bidra till minskad fattigdom i världen samtidigt som de skar i biståndet blev ständigt uppskjutna. Precis som allmänheten frågade regeringen om när planen för klimat- och biståndspolitiken skulle komma, frågade den tuberkulossjuka flickan i Lasarettvisan läkaren om när hon får komma hem till mor.
Varje gång får hon avvikande svar; till påsken kan det hända, du får komma hem till mor.
Påsken kommer och läkaren svarar igen; till pingsten kan det hända, du får komma hem till mor.
Samma avvikande svar har vi fått från regeringen under hela mandatperioden när det gäller den ekonomiska politiken. Gång på gång har vi fått höra att snart vänder det, nu står en starkare konjunktur för dörren och regeringen ser slutet på lågkonjunkturen i horisonten. Att profetiorna inte slagit in skyller Svantesson på Trump-administrationen. USA:s agerande är såklart ett skäl till vikande konjunktur, men att Sverige (trots våra starka finanser) har Europas tredje högsta arbetslöshet är regeringens ansvar.
Precis som flickan i Lasarettvisan aldrig får komma hem från sanatoriet, tror jag aldrig att vi får se en ekonomisk återhämtning värd namnet under Tidöregeringen.
För svensk ekonomis skull hoppas jag på regeringsskifte och att Svantesson lagt sin sista budgetproposition.
Vilgot Österlund
Inlägget Regeringen nynnar återigen med i Lasarettvisan dök först upp på Dagens Arena.