Tornevall Networks

TITLE:
Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger”

DESCRIPTION:
Nya studier visar att segregation främst drivs av växande inkomstklyftor.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Det räcker inte att bygga blandat för att motverka segregation. Den drivs främst av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser, visar nya studier från Malmö universitet.

Den politiska debatten om att främja social blandning genom att bygga områden med mer varierade boendeformer, på högersidan kallat ”tvångsblandning, har blivit en av valrörelsens mer polariserande. Socialdemokraterna gick ut redan för ett par år sedan om att man vill bygga bort segregationen med fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer. Högerpartierna har rasat och varnar för att det skulle förstöra ”fungerande villaområden”.

Men frågan är inte ny. Blandade bostadsområden var uttalad politisk strategi redan på 1970-talet, påpekar Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet. Trots decennier av ambitioner kvarstår segregationen i Sverige. Martin Grander har i en ny studie av all nyproduktion i Malmö och Göteborg mellan 2012 och 2024 analyserat hur upplåtelseformer, inkomster och utbildning samspelar.

Under perioden ökar segregationen något i Malmö, medan utvecklingen i Göteborg har varit mer stabil. Resultatet visar att nyproduktion med blandade upplåtelseformer kan minska segregationen lokalt men att skillnaderna mellan stadsdelar ändå växer. Mellan delområdena Törnrosen och Bellevue i Malmö skiljer det nästan 500 000 kronor i disponibel medianinkomst.

– Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger, utan av supergentrifiering. Även om inkomsterna ökar kraftigt i de fattigaste områdena, ökar de ännu mer i de redan rikaste områdena, säger Martin Grander i ett pressmeddelande.

De rika drar ifrån

Det är alltså inte nya exklusiva bostäder som driver segregationen, utan växande inkomstklyftor. När höginkomsttagare koncentreras till ett område, eller blir rikare där de redan bor, drar de ifrån resten av staden.

Ett exempel Martin Grander lyfter är Bellevue, det rikaste av Malmös 136 delområden. Mellan 2012 och 2024 har det knappt byggts några bostäder alls där. Men inkomsterna har ökat mest i hela staden, med närmare 80 procent, jämfört med Malmögenomsnittet på 59 procent.

Samtidigt ser Martin Grander ett värde i blandat boende som ett sätt att bromsa segregationen. Om hyresrätter byggs i välbeställda områden, som i Limhamns sjöstad i Malmö, då sjunker områdets genomsnittliga inkomst relativt sett. Och om det byggs nya bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter då höjs den.

– Det är en rimlig strategi om man vill minska segregationen. Men vi kan inte förlita oss enbart på den, säger han.

Föreningslivet viktigt

Att det byggs blandat leder inte heller automatiskt till blandade liv. Människor kommer ändå röra sig i olika mönster, ha barn i olika skolor och handla i olika butiker. Det skapas små öar i området, poängterar Martin Grander. För att människor med olika bakgrund ska mötas behövs det skapas incitament för det, och där spelar föreningslivet en viktig roll, enligt honom.

– Idrott och kultur är sammanhang där alla kan känna sig välkomna och där människor med olika bakgrund kan träffas. I nybyggda områden finns det alldeles för få idrottsplatser och mötesplatser, särskilt för barn och unga. Det är ett viktigt uppdrag för både media och forskning att påpeka detta för planerare, säger Martin Grander.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger”

DESCRIPTION:
Nya studier visar att segregation främst drivs av växande inkomstklyftor.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Det räcker inte att bygga blandat för att motverka segregation. Den drivs främst av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser, visar nya studier från Malmö universitet.

Den politiska debatten om att främja social blandning genom att bygga områden med mer varierade boendeformer, på högersidan kallat ”tvångsblandning”, har blivit en av valrörelsens mer polariserande. Socialdemokraterna gick ut redan för ett par år sedan om att man vill bygga bort segregationen med fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer. Högerpartierna har rasat och varnar för att det skulle förstöra ”fungerande villaområden”.

Men frågan är inte ny. Blandade bostadsområden var uttalad politisk strategi redan på 1970-talet, påpekar Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet. Trots decennier av ambitioner kvarstår segregationen i Sverige. Martin Grander har i en ny studie av all nyproduktion i Malmö och Göteborg mellan 2012 och 2024 analyserat hur upplåtelseformer, inkomster och utbildning samspelar.

Under perioden ökar segregationen något i Malmö, medan utvecklingen i Göteborg har varit mer stabil. Resultatet visar att nyproduktion med blandade upplåtelseformer kan minska segregationen lokalt men att skillnaderna mellan stadsdelar ändå växer. Mellan delområdena Törnrosen och Bellevue i Malmö skiljer det nästan 500 000 kronor i disponibel medianinkomst.

– Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger, utan av supergentrifiering. Även om inkomsterna ökar kraftigt i de fattigaste områdena, ökar de ännu mer i de redan rikaste områdena, säger Martin Grander i ett pressmeddelande.

De rika drar ifrån

Det är alltså inte nya exklusiva bostäder som driver segregationen, utan växande inkomstklyftor. När höginkomsttagare koncentreras till ett område, eller blir rikare där de redan bor, drar de ifrån resten av staden.

Ett exempel Martin Grander lyfter är Bellevue, det rikaste av Malmös 136 delområden. Mellan 2012 och 2024 har det knappt byggts några bostäder alls där. Men inkomsterna har ökat mest i hela staden, med närmare 80 procent, jämfört med Malmögenomsnittet på 59 procent.

Samtidigt ser Martin Grander ett värde i blandat boende som ett sätt att bromsa segregationen. Om hyresrätter byggs i välbeställda områden, som i Limhamns sjöstad i Malmö, då sjunker områdets genomsnittliga inkomst relativt sett. Och om det byggs nya bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter då höjs den.

– Det är en rimlig strategi om man vill minska segregationen. Men vi kan inte förlita oss enbart på den, säger han.

Föreningslivet viktigt

Att det byggs blandat leder inte heller automatiskt till blandade liv. Människor kommer ändå röra sig i olika mönster, ha barn i olika skolor och handla i olika butiker. Det skapas små öar i området, poängterar Martin Grander. För att människor med olika bakgrund ska mötas behövs det skapas incitament för det, och där spelar föreningslivet en viktig roll, enligt honom.

– Idrott och kultur är sammanhang där alla kan känna sig välkomna och där människor med olika bakgrund kan träffas. I nybyggda områden finns det alldeles för få idrottsplatser och mötesplatser, särskilt för barn och unga. Det är ett viktigt uppdrag för både media och forskning att påpeka detta för planerare, säger Martin Grander.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger”

DESCRIPTION:
Nya studier visar att segregation främst drivs av växande inkomstklyftor.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Det räcker inte att bygga blandat för att motverka segregation. Den drivs främst av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser, visar nya studier från Malmö universitet.

Den politiska debatten om att främja social blandning genom att bygga områden med mer varierade boendeformer, på högersidan kallat ”tvångsblandning, har blivit en av valrörelsens mer polariserande. Socialdemokraterna gick ut redan för ett par år sedan om att man vill bygga bort segregationen med fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer. Högerpartierna har rasat och varnar för att det skulle förstöra ”fungerande villaområden”.

Men frågan är inte ny. Blandade bostadsområden var uttalad politisk strategi redan på 1970-talet, påpekar Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet. Trots decennier av ambitioner kvarstår segregationen i Sverige. Martin Grander har i en ny studie av all nyproduktion i Malmö och Göteborg mellan 2012 och 2024 analyserat hur upplåtelseformer, inkomster och utbildning samspelar.

Under perioden ökar segregationen något i Malmö, medan utvecklingen i Göteborg har varit mer stabil. Resultatet visar att nyproduktion med blandade upplåtelseformer kan minska segregationen lokalt men att skillnaderna mellan stadsdelar ändå växer. Mellan delområdena Törnrosen och Bellevue i Malmö skiljer det nästan 500 000 kronor i disponibel medianinkomst.

– Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger, utan av supergentrifiering. Även om inkomsterna ökar kraftigt i de fattigaste områdena, ökar de ännu mer i de redan rikaste områdena, säger Martin Grander i ett pressmeddelande.

De rika drar ifrån

Det är alltså inte nya exklusiva bostäder som driver segregationen, utan växande inkomstklyftor. När höginkomsttagare koncentreras till ett område, eller blir rikare där de redan bor, drar de ifrån resten av staden.

Ett exempel Martin Grander lyfter är Bellevue, det rikaste av Malmös 136 delområden. Mellan 2012 och 2024 har det knappt byggts några bostäder alls där. Men inkomsterna har ökat mest i hela staden, med närmare 80 procent, jämfört med Malmögenomsnittet på 59 procent.

Samtidigt ser Martin Grander ett värde i blandat boende som ett sätt att bromsa segregationen. Om hyresrätter byggs i välbeställda områden, som i Limhamns sjöstad i Malmö, då sjunker områdets genomsnittliga inkomst relativt sett. Och om det byggs nya bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter då höjs den.

– Det är en rimlig strategi om man vill minska segregationen. Men vi kan inte förlita oss enbart på den, säger han.

Föreningslivet viktigt

Att det byggs blandat leder inte heller automatiskt till blandade liv. Människor kommer ändå röra sig i olika mönster, ha barn i olika skolor och handla i olika butiker. Det skapas små öar i området, poängterar Martin Grander. För att människor med olika bakgrund ska mötas behövs det skapas incitament för det, och där spelar föreningslivet en viktig roll, enligt honom.

– Idrott och kultur är sammanhang där alla kan känna sig välkomna och där människor med olika bakgrund kan träffas. I nybyggda områden finns det alldeles för få idrottsplatser och mötesplatser, särskilt för barn och unga. Det är ett viktigt uppdrag för både media och forskning att påpeka detta för planerare, säger Martin Grander.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger”

DESCRIPTION:
Nya studier visar att segregation främst drivs av växande inkomstklyftor.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Det räcker inte att bygga blandat för att motverka segregation. Den drivs främst av växande inkomstklyftor och brist på gemensamma mötesplatser, visar nya studier från Malmö universitet.

Den politiska debatten om att främja social blandning genom att bygga områden med mer varierade boendeformer, på högersidan kallat ”tvångsblandning”, har blivit en av valrörelsens mer polariserande. Socialdemokraterna gick ut redan för ett par år sedan om att man vill bygga bort segregationen med fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer. Högerpartierna har rasat och varnar för att det skulle förstöra ”fungerande villaområden”.

Men frågan är inte ny. Blandade bostadsområden var uttalad politisk strategi redan på 1970-talet, påpekar Martin Grander, docent i Urbana studier vid Malmö universitet. Trots decennier av ambitioner kvarstår segregationen i Sverige. Martin Grander har i en ny studie av all nyproduktion i Malmö och Göteborg mellan 2012 och 2024 analyserat hur upplåtelseformer, inkomster och utbildning samspelar.

Under perioden ökar segregationen något i Malmö, medan utvecklingen i Göteborg har varit mer stabil. Resultatet visar att nyproduktion med blandade upplåtelseformer kan minska segregationen lokalt men att skillnaderna mellan stadsdelar ändå växer. Mellan delområdena Törnrosen och Bellevue i Malmö skiljer det nästan 500 000 kronor i disponibel medianinkomst.

– Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger, utan av supergentrifiering. Även om inkomsterna ökar kraftigt i de fattigaste områdena, ökar de ännu mer i de redan rikaste områdena, säger Martin Grander i ett pressmeddelande.

De rika drar ifrån

Det är alltså inte nya exklusiva bostäder som driver segregationen, utan växande inkomstklyftor. När höginkomsttagare koncentreras till ett område, eller blir rikare där de redan bor, drar de ifrån resten av staden.

Ett exempel Martin Grander lyfter är Bellevue, det rikaste av Malmös 136 delområden. Mellan 2012 och 2024 har det knappt byggts några bostäder alls där. Men inkomsterna har ökat mest i hela staden, med närmare 80 procent, jämfört med Malmögenomsnittet på 59 procent.

Samtidigt ser Martin Grander ett värde i blandat boende som ett sätt att bromsa segregationen. Om hyresrätter byggs i välbeställda områden, som i Limhamns sjöstad i Malmö, då sjunker områdets genomsnittliga inkomst relativt sett. Och om det byggs nya bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter då höjs den.

– Det är en rimlig strategi om man vill minska segregationen. Men vi kan inte förlita oss enbart på den, säger han.

Föreningslivet viktigt

Att det byggs blandat leder inte heller automatiskt till blandade liv. Människor kommer ändå röra sig i olika mönster, ha barn i olika skolor och handla i olika butiker. Det skapas små öar i området, poängterar Martin Grander. För att människor med olika bakgrund ska mötas behövs det skapas incitament för det, och där spelar föreningslivet en viktig roll, enligt honom.

– Idrott och kultur är sammanhang där alla kan känna sig välkomna och där människor med olika bakgrund kan träffas. I nybyggda områden finns det alldeles för få idrottsplatser och mötesplatser, särskilt för barn och unga. Det är ett viktigt uppdrag för både media och forskning att påpeka detta för planerare, säger Martin Grander.

Inlägget Forskare: ”Segregationen drivs inte främst av hur vi bygger” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med en fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområ

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområde.

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med en fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområ

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområde.

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.