Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
28d1e7a5ea619df534a054c07b11c471cb512636Privata aktörer kan inte ges ansvar för myndighetsutövning.
Inlägget Avveckla friskolorna, förstatliga bilprovningen! dök först upp på Dagens Arena.
Kritiken mot fristående skolor har hittills mest gällt att offentliga medel för undervisning läcker till privata kapitalägare. Men huvudargumentet mot privata utförare är att de inte kan ges ansvar för myndighetsutövning utan att man undergräver rättssäkerhet och likabehandling, skriver Per Molander och Tormod Johansen.
Offentlig verksamhet består dels av tjänsteproduktion, dels av myndighetsutövning. Att undervisa är en tjänst, att sätta betyg är myndighetsutövning. Den sistnämnda kan knappast förenas med vinstmotiv. Det insåg högerregeringen 1991–94, som förklarade att det inte var aktuellt att bolagisera ett statligt affärsverk, om verksamheten omfattade myndighetsutövning (Prop. 1992/93:100, bil. 1). Märkligt nog lanserade samma regering en skolreform där skolans myndighetsutövning – antagning, betygssättning, disciplinära åtgärder – överläts på privata utförare. Sådana beslut kan ha livsavgörande konsekvenser.
Det som är speciellt för myndighetsutövningen är att staten har monopol inom sitt ansvarsområde, vilket krävs för att den ska fungera. Ingen argumenterar för konkurrerande domstolar som jagar kunder med mottot ”Om du är missnöjd med din dom – vänd dig till oss!” Lika absurda är konkurrerande socialförsäkringsorgan med tillgång till offentliga medel som lockar med generösa lagtolkningar.
All lagstiftning har ett bedömningsutrymme. Begrepp och villkor måste preciseras när en lag ska tillämpas, och det ger ett tolkningsutrymme. Ett aktiebolag har som mål att maximera avkastningen på kapitalet. Besluten snedvrids därför i riktning mot vad som är mest lönsamt. I det ligger ingen kritik mot medarbetarna; de gör bara vad aktiebolagslagen kräver.
Det finns många exempel på snedvridning i privat sektor. Friskolor väljer sina elever vid antagningen. Kostsamma elever ratas till förmån för elever med gynnsam social bakgrund och utan medicinska diagnoser. Elever som inte når upp till förväntad nivå återförvisas till kommunala skolor. I friskolor är gapet mellan betyg och resultat på nationella prov större än i kommunala.
Inom sjukvården: Det vårdvalssystem som infördes mellan åren 2007 och 2009 medförde en ökning av sjukskrivningar, liksom en ökad förskrivning av antibiotika.
Inom bilprovningen: Andelen underkända fordon vid de årliga kontrollbesiktningarna ökade när man öppnade för konkurrens men har sedan minskat stadigt sedan 2011, liksom antalet efterkontroller. Minskningen är en anpassning till kundernas önskemål.
Icke-kommersiella privata utförare som stiftelser eller föreningar har också problem. Skolor vill locka elever, oavsett om de är baserade på en viss pedagogik eller på en religiös världsåskådning. Eftersom betygen är viktiga i konkurrensen, bidrar också sådana skolor till betygsinflationen.
Slutsatsen är att myndighetsutövning inte kan överlämnas till konkurrerande organ, helt enkelt därför att den som söker en förmån – sjukskrivning, högre betyg – eller vill undvika ett negativt beslut – underkänt fordon – i och med konkurrensen får ett för starkt förhandlingsläge.
Problemen kan minskas med en stark tillsyn, men den är svår att åstadkomma. Möjligheten till effektiv tillsyn i bilprovningen skrevs bort av högerregeringen när marknaden öppnades. Inom sjukvården är effekten av felaktiga sjukintyg och överdiagnosticering stark, samtidigt som tillsynen är svår.
Det dominerande problemet ligger dock inom skolan. Den selektering av elever som avslöjats av journalister och forskare kan inte upptäckas av en tillsynsmyndighet. Att övervaka själva undervisningen kräver orimliga resurser. Betygsinflation kan mötas med extern rättning men kräver också kontrollanter under de nationella proven.
Skolan lämpar sig helt enkelt inte för en marknad. Systemet med privata skolor i konkurrens bör avvecklas. Det gäller även de idédrivna, eftersom restriktionen annars blir lätt att kringgå via stiftelser, upphandling och liknande konstruktioner.
Per Molander, tekn dr, tidigare generaldirektör, aktuell med boken Politik för ett mänskligt samhälle
Tormod Johansen, docent i offentlig rätt vid Göteborgs universitet
Texten är en förkortad version av en text som publicerats i Förvaltningsrättslig tidskrift 2026/2.
Inlägget Avveckla friskolorna, förstatliga bilprovningen! dök först upp på Dagens Arena.
4ef3e65e1f64514d7ad3d2b5eaa16d137d560830Vi frågade Emma Balod Lindgren, expert på digitalisering, Svea Bank.
Inlägget Bör vi vara oroliga för att AI kommer ta våra jobb? dök först upp på Dagens Arena.
I en ny undersökning uppger 9 av 10 svenska företag att AI kommer minska antalet anställda inom fem år. Vi frågade Emma Balod Lindgren, expert på digitalisering och konsumtion på Svea Bank, om vi bör vara oroliga.
– Nej, det tycker jag inte. Men vi bör förbereda oss på att fler arbetsgivare kommer att implementera AI de närmaste fem åren och att man som arbetstagare kan behöva lära sig att arbeta med den nya tekniken. Det är också viktigt att poängtera att undersökningen framför allt visar ett attitydskifte bland företag gällande hur AI kan komma att påverka organisationer, säger Emma Balod Lindgren.
Emma Balod Lindgren. Foto: Svea Bank.
– Ja, historiskt har ny teknik ofta skapat nya roller som tidigare inte funnits. Behovet av roller inom AI-säkerhet, kvalitetssäkring, analys och kompetensutveckling kommer sannolikt öka. Men kanske ännu mer än helt nya jobb handlar det om att befintliga roller kommer förändras.
– Det viktigaste är att människor får möjlighet att utveckla nya kompetenser löpande genom arbetslivet. Förändringen kommer inte att ske över en natt, men den kommer sannolikt påverka många olika typer av arbeten över tid.
Olle Bergvall
Inlägget Bör vi vara oroliga för att AI kommer ta våra jobb? dök först upp på Dagens Arena.
fc8b33351ce978211e0d637b0c70f5606458df3bI alla fall enligt AI:n själv.
Inlägget Detta använder vi AI till dök först upp på Dagens Arena.
I alla fall enligt AI:n själv
AI-verktyg som Claude, ChatGPT och Suno är på kort tid på väg att revolutionera stora delar av vårt liv. Hur vi arbetar, vad vi arbetar med, men också hur vi söker information och vad vi gör på fritiden.
Men vad använder vi egentligen AI till? Vad ställer vi för frågor till den tänkande maskinen?
Vi gjorde det enkelt för oss och ställde en fråga till ChatGPT: Vad är den vanligaste frågan folk ställer till dig?
Svaret blev detta:
”Det varierar mycket över tid, men några typer av frågor sticker ut rejält:
Mail, CV:n, personliga brev, uppsatser, kontaktannonser, tal, sms efter en stel dejt — folk skriver mycket med hjälp av mig.
Matte, programmering, juridik, ekonomi, medicin, filosofi. Väldigt många vill ha komplicerade saker översatta till vanligt språk.
Karriärval, relationer, studier, köpbeslut, konflikter, livsplanering. Ofta mindre faktafrågor och mer resonemangspartner.
Kod som kraschar, appar som inte funkar, Excel-formler, nätverk, Linux-servrar, ”varför fungerar inte min Docker-container”.
Idéer till spel, noveller, D&D-kampanjer, låttexter, bildpromptar och världar.
En av de mest återkommande enskilda frågorna är nog någon variant av:
”Kan du hjälpa mig formulera det här bättre?”
Det säger ganska mycket om människor egentligen — många vet redan vad de menar, men vill få fram det tydligare.”
De flesta punkter på listan känns relativt förutsägbara, men punkt 3 avviker från de andra. Det är alltså vanligt att vi människor använder en maskin som resonemangspartner när vi funderar på karriärval, våra relationer, personliga konflikter och livsbeslut.
Om inte annat visar det väl att vi redan nu är på väg att sudda ut gränsen mellan människa och maskin, och kanske också att vi människor inte alltid är så smarta som vi tror.
Jesper Bengtsson i samarbete med ChatGPT
Inlägget Detta använder vi AI till dök först upp på Dagens Arena.
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebeDA-tv med Linnea Lindquist om svenska skolan.
Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
DA-tv om svenska skolan.
I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson.
JB
Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebe
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv med Linnea Lindquist om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452c
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Rektor Linnea och pratar om varför vinstdrivande företag i skolssystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebe
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452c
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5DA-tv om svenska skolan.
Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
DA-tv om svenska skolan.
I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson.
JB
Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebe
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv med Linnea Lindquist om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452c
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Rektor Linnea och pratar om varför vinstdrivande företag i skolssystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebe
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452c
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452cDA-tv om svenska skolan.
Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
DA-tv om svenska skolan.
I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Rektor Linnea och pratar om varför vinstdrivande företag i skolssystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson.
JB
Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebe
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv med Linnea Lindquist om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452c
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Rektor Linnea och pratar om varför vinstdrivande företag i skolssystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen DESCRIPTION: DA-tv om svenska skolan. Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: DA-tv om svenska skolan. I dagens avsnitt av Dagens Arenas talk show, DA-TV träffar vi Linnea Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan i Stockholm, och pratar om varför vinstdrivande företag i skolsystemet är destruktivt och vad det går att göra för att skolan ska bli bättre på att kompensera så att de som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden får samma chans som alla andra barn och ungdomar. Och som vanligt går Vilgot igenom viktig statistik, och Mia och Vanessa finns i opinonsrummet för att granska ännu en politisk kampanjmetod. Programledare: Silvia Kakembo och Jesper Bengtsson. Se avsnittet här. JB Inlägget Rektor Linnea – Vi behöver kompensera för segrationen dök först upp på Dagens Arena.
79be50235dd6b5cb5bbebbe9c9e1d92234068ebe
dbd5368cee46b5b812c382ec36c03d66d584bca5
7f7bb19f55b83e47245e88cdc667109e502c452c
a75c484a9ccf80b97bb97a7931af9c961f27fc09Författaren lyckas fånga det alldagliga i huvudpersonen och samtidigt göra honom intressant.
Inlägget Njutbar läsning om machoman som gör klassresa dök först upp på Dagens Arena.
David Szalay lyckas fånga det alldagliga i huvudpersonen och samtidigt göra honom intressant.Det är ett konststycke som långtifrån alla författare klarar av. Jon Andersson har läst Bookerprisbelönade “Kött”, som precis kommit i svensk översättning.
Vem är egentligen István, huvudpersonen i David Szalays roman “Kött”? En machoman, en man med ett stort inneboende våldskapital eller en person som hela tiden anpassar sig efter andra önskningar? Förmodligen lite av varje. Det är i alla fall vad jag kommer fram till efter att ha tagit mig igenom den Bookerpris-vinnande bokens 378 sidor.
Men kanske mer än något annat är István en helt väldigt vanlig person. Han må ha gått igenom lite fler spektakulära saker än de flesta av oss. Han har hamnat på ungdomsanstalt efter att ha begått ett allvarligt brott, han har krigat i Irak och han har tagit sig in i Londons rika societetsvärld. Men alla dessa saker verkar nästan ha skett av en slump. Det är inte på grund av egna strävanden som han blir rik och får en upphöjd position i samhället. Han är en person som anpassar sig efter andras agerande snarare än någon som tar egna beslut. Ibland tar den våldsamma sidan av honom över, vilket leder till att han tappar kontrollen över sitt agerande. Men det är endast i undantagsfall. Den mesta delen av tiden verkar han mest bara flyta med.
Szalays roman är uppdelad i olika delar. I varje kapitel hoppar vi fram ett antal år i tiden. Men författaren förklarar aldrig vad som hänt med István. Det får vi gissa oss till. Ofta blir vi som läsare direkt inslängda i en scen. Genom ett replikskifte eller en kort bisats får vi sedan veta vad som hänt sedan vi träffade István senast. Det är ett mycket skickligt berättargrepp som leder till att man blir sugen på att läsa vidare.
Prosan är extremt saklig och historien förs till stor del fram genom en minimalistisk och naturtrogen dialog. Parallellerna till en författare som Ernest Hemingway är tydliga. Inte minst språkligt, men även i karaktären István som skulle kunna vara hämtad ur en roman av den amerikanske författarlegenden. En annan författare jag tänker på när jag läser Szalay är John Williams och då framför allt hans mästerverk “Stoner” från 1965. Precis som William i “Stoner” är István en medelmåtta som vi egentligen inte skulle bry oss om. Men på samma sätt som Williams lyckas Szalay fånga det alldagliga i huvudpersonen och samtidigt gör honom intressant. Det är ett konststycke som långtifrån alla författare klarar av.
“Kött” är också till mångt och mycket en historia om en klassresa.István rör sig från botten till toppen av samhället under romanens gång. Resan sker också rent faktiskt då han rör sig från ett fattigt postkommunistiskt Ungern till de rika delarna av Västeuropas finanshuvudstad. Att det inte är helt lätt för István att ta sig fram i den nya världen är inte svårt att förstå.
Helhetsomdömet är att “Kött” är en mångbottnad och njutbar bok både i sin stil och sitt val av ämne. Att man inte blir helt klok på vem huvudpersonen är gör bara läsupplevelsen mer intressant.
Jon Andersson
Inlägget Njutbar läsning om machoman som gör klassresa dök först upp på Dagens Arena.
410bccd7d6d312bfb58ae0793883c08bfce89e9aSjukvårdens IT-bolag Inera på väg att bli ett dyrt fiasko.
Inlägget SKR-bolag på väg att bli en ny Skolplattform dök först upp på Dagens Arena.
Svensk sjukvård står inför ett avgörande teknikskifte. I det läget borde regionerna välja de bästa digitala lösningar som finns. I stället är regionernas gemensamma IT-bolag Inera på väg att upprepa Skolplattformen, fast i sjukvården, skriver Gustaf Drougge, på tankesmedjan Synaps.
Inera är vårdens eget IT-bolag, ägt av alla Sveriges regioner och kommuner (SKR) tillsammans, och driver ett 40-tal nationella tjänster som 1177, Nationell patientöversikt och identitetstjänster. Uppdraget är att utveckla det marknaden inte klarar som exempelvis säkra inloggningar och annan gemensam infrastruktur. I övrigt ska SKR-bolaget nyttja marknaden.
Det är inte vad som händer. I en ny inriktning satsar SKR nu på nya IT-tjänster för till exempel patientdialog och lösningar till ungdomsmottagningar, tandvård och psykiatri. Detta är områden där det redan finns fungerande och konkurrensutsatta lösningar från privata aktörer och som används i flera regioner.
Vi vet att detta slutar illa. Stockholms Skolplattform kostade över 1,25 miljarder kronor innan den skrotades och fick sin bästa version byggd av två föräldrar. Föräldrar som kommunen försökte polisanmäla för att de förenklade vardagen för tiotusentals stockholmare.
Skolverkets digitala nationella prov är ett annat exempel på ett statligt IT-haveri. Efter sju års arbete med bland annat Inera och investeringar på närmare 900 miljoner kronor tvingades projektet pausas i slutet av 2025. Detta samtidigt som skolor fick gå tillbaka till papper och penna, trots att fungerande lösningar redan finns på marknaden.
Den gemensamma nämnaren är tydlig: när det offentliga bygger egna system där marknaden redan levererar ökar risken för dyra förseningar och sämre resultat. Det är inte ett undantag. Det är så systemet fungerar.
Privata företag bygger bra digitala lösningar för att de måste. Kunder kan gå, konkurrenter vinner, dåliga produkter dör. Det är den disciplinen som får fram bankappar som faktiskt funkar, journalsystem som sparar tid åt läkare och digitala vårdbesök som tar halva tiden. Samma disciplin saknas i ett monopol finansierat av obligatoriska avgifter från sina ägare. När kostnaderna är tagna väljs tjänsten inte för att den är bäst, utan för att den är svår att välja bort.
Lägg till det att SKR:s bolag Ineras drivs av upphandlade konsultavtal i fleråriga cykler, en modell som Riksrevisionen 2025 konstaterar regelmässigt levererar kostnadsöverskridanden och förseningar i statliga IT-projekt. Transparensen är dessutom minimal: inga öppna jämförelser med kommersiella alternativ och inga totalkostnadsanalyser.
Det är inte bara slöseriet med resurser. För vårdpersonalen betyder det fler system att logga in i och för patienter betyder det sämre tjänster och längre väntan på att nya lösningar införs.
Varje krona som läggs på att återuppfinna det marknaden redan gör bra är en krona som inte går till fler vårdplatser, kortare köer eller bättre behandlingar. Innovation kommer inte från offentligt styrda verksamhetsplaner. Den kommer från företag som tvingas leverera varje dag och endast får betalt först när det faktiskt funkar.
Partierna som styr SKR bör fokusera på lösningar som gemensam infrastruktur i vården och stoppa Ineras utveckling av tjänster där marknaden redan levererar.
Gustaf Drougge, vd på tankesmedjan Synaps
Inlägget SKR-bolag på väg att bli en ny Skolplattform dök först upp på Dagens Arena.
8e4a7eb384f52fec7234f68255f7b7449b519b57Är detta det Sverige Moderaterna vill ha? Uppenbarligen.
Inlägget Följ live hur Tidöregeringen ökar klyftorna dök först upp på Dagens Arena.
Är detta det Sverige Moderaterna vill ha? Uppenbarligen.
På måndag kan du följa live hur regeringen, med Moderaterna i spetsen och Sverigedemokraterna i släptåg, ökar de sociala och ekonomiska klyftorna i Sverige. Då röstar riksdagen om bidragstaket, och hur fattiga människor kan göras än mer utsatta.
Jag förstår Moderaternas bevekelsegrund. De vill att fler ska arbeta och försörja sig själva. Det vill jag också. Men att vägen dit ska gå genom att utöka den redan växande gruppen fattiga i Sverige, det är obegripligt.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje och hennes regeringskamrater vill inte kännas vid några av de risker som experterna varnar för – ökad fattigdom bland barnfamiljer och ökad ungdomsbrottslighet. Bris rapporterar om att barn stjäl korv och makaroner för att slippa gå till sängs hungriga. Är detta det Sverige Moderaterna vill ha? Uppenbarligen. Det är så att huvudet sprängs.
Socialdemokratiska och vänsterpartistiska kommunalråd i Stockholm, Göteborg och Malmö har förstått vad detta kommer att innebära i de egna kommunerna. De har bett om att få ge extra stöd till drabbade familjer eftersom att mat och uppehälle är dyrare i storstadsområdena. Det säger regeringen nej till.
Dessutom är regeringens timing usel: Konjunkturen laggar, den ekonomiska återhämtningen skjuts ständigt fram, mat- och levnadsomkostnader har stigit i förhållande till inkomsterna och arbetslösheten är rekordstor. Folk som är i arbete, men har låga löner, har redan svårt att få ekonomin att gå ihop.
Jag blev inte en politisk person genom att läsa Marx, Rousseau eller andra tänkare. Jag blev det för att min mamma och pappa vid nästan varje tillfälle då vi mötte utsatthet hos andra sa: ”Föreställ dig att gå en dag i hennes skor. Tänk om det var du som fötts med hans förutsättningar.”
När det personliga mötet översätts till politik blir frågan: Om du var den utsatta, hur hade du då önskat att samhället fungerade? Jo, tack, jag hade önskat att mina barn slapp stjäla för att få sina grundläggande behov tillfredsställda.
Bidragstaket, som kommer att göra fattiga människor än fattigare, är för mig höjden av empatilöshet. Varför har regeringen så svårt att föreställa sig vad det innebär att behöva be det allmänna om pengar för sin försörjning? Det är ingen lyxtillvaro. Du kan inte unna dig några excesser. Och dessutom är det förödmjukande att en annan vuxen bestämmer över ens liv.
Det du har gjort för en av samhällets minsta, det har du också gjort för mig, säger Jesus. Anna Tenje är precis som jag från bibelbältet. Nästa gång hon besöker Småland kan hon ta Krösatåget hem till min mor och far. Jag är säker på att de kan hjälpa henne och de andra Moderaterna att föreställa sig hur det är att gå i någon annans skor.
Silvia Kakembo
Inlägget Följ live hur Tidöregeringen ökar klyftorna dök först upp på Dagens Arena.
52cced6652836fc106670efe79ba128f6c3e0929Kan leda till förbättrade arbetsvillkor för bärplockare.
Inlägget Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav dök först upp på Dagens Arena.
Den 1 juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare till drygt 33 000 kronor i månadslön. Regeringen väljer nu att undanta 27 yrken från det höjda lönekravet. Personliga assistenter och bärplockare stoppas helt från arbetskraftsinvandring: ”Missbruk och missförhållanden”.
Det nya lönekravet motsvarar en lön på 90 procent av medianinkomsten i Sverige, det vill säga knappt 33 400 kronor i månaden. För de yrken som nu får ett undantag för lönekravet gäller istället att de ska tjäna 75 procent av medianlönen.
Bland de 27 yrken som undantas från det höjda lönekravet finns vissa ingenjörer, flera kategorier av undersköterskor, flera yrken inom jord- och skogsbruk, slaktare och flera grupper av tekniker inom it.
Yrkena som får undantag bygger på Migrationsverkets analys av vilka yrken där det råder brist på arbetskraft, och där bristen inte bedöms minska inom nära förestående tid.
Förutom undantag för 27 yrken som klassas som bristyrken, ger regeringen undantag även för några andra grupper.
*Anställda hos start up-bolag eller inom life science.
*Personer som nyligen avlagt examen inom legitimationsyrken som apotekare, läkare, sjuksköterska och tandläkare, men inte hunnit komma upp i lönenivån som senare gäller i yrkena.
*Nyutexaminerade studenter inom studier på högre nivå eller doktorandstudier.
*De som omfattas av massflyktsdirektivet från Ukraina.
Två yrkesgrupper stoppas helt från möjligheten att arbeta i Sverige inom regelverket för arbetskraftsinvandring: personliga assistenter och bärplockare som arbetar i skog.
– Anledningen till att de yrkena valts ut är att det finns gott om exempel på missbruk och missförhållanden inom dem.Den här kompetensen bör också finnas i Sverige, för att få dessa jobb, sa Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna under regeringens pressträff.
Mats Wingborg, journalist som bevakat bärbranschen i flera år, säger att den förändring som nu införs var väntad och att den kan leda till förbättrade arbetsvillkor och mer kontroll över branschen.
– Det är absolut en förbättring, säger han.
Redan förra sommaren anpassade sig arbetsgivarna inför förväntan om nya regler, vilket gjorde att de anställde bärplockare inom ramen för EU:s säsongsarbetardirektiv istället för de svenska reglerna för arbetskraftsinvandring.
En viktig skillnad när säsongsarbetardirektivet gäller är att bärplockare måste vara direkt anställda hos arbetsgivare i Sverige. Tidigare har det ofta gått via mellanhänder i form av thailändska bemanningsföretag.
– Det innebär inget slut för att det kommer thailändska bärplockare, men däremot att de framöver kommer vara anställda av svenska företag istället för thailändska bemanningsföretag. Att arbetsgivarna finns i Sverige innebär en skärpning, då det blir lättare att kontrollera att företagen följer regler och villkor. En annan skillnad är att arbetsgivarna nu behöver betala skatt i Sverige, säger Mats Wingborg.
Avslöjanden om missförhållanden har lett till att kontrollen av bärföretag har ökat.
– Migrationsverket och många andra myndigheter har gjort mycket fler kontroller av företag, så det har lett till att många företag fått avslag på ansökningar om att ta hit bärplockare.
Trots att bärföretagen hela tiden hävdat att det blir för dyrt att ta hit bärplockare med nya regler, menar Mats Wingborg att flera av dessa företag går rätt bra ekonomiskt.
Totalt sett har det blivit färre bärplockare, med de nya reglerna och ökade kontroller. Mats Wingborg spår att det blir runt 1 000 i år, medan det var 7 000 när det var som flest. Det har lett till att kilopriserna har gått upp. Högre priser lockar så kallade friplockare, som plockar och säljer dag för dag.
– Friplockarna har också ofta kommit från andra länder som Ukraina och Bulgarien. Men när priserna ökat lockar det även svenskar. Jag pratade med en kvinna som tjänade 1 000 kronor om dagen, säger Mats Wingborg.
Mats Wingborg tror inte att förändringen kommer att leda till att svenska arbetslösa kommer behöva ge sig ut i skogarna.
– Det finns en föreställning om att det här är ett enkelt jobb, men det är enormt fysiskt krävande. Thailändarna som kommer är risbönder som är vana vid hårt fysiskt jobb. Ulf Kristersson har sagt att arbetslösa borde plocka bär, men det är inte så många som klarar av det.
Inlägget Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav dök först upp på Dagens Arena.
714b3a7abadd7b0beff86940eb3247419ca2832a
52cced6652836fc106670efe79ba128f6c3e0929
TITLE: Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav DESCRIPTION: Den 1 juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare till drygt 33 000 kronor i månadslön. Regeringen väljer nu att undanta 27... Inlägget Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Den 1 juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare till drygt 33 000 kronor i månadslön. Regeringen väljer nu att undanta 27 yrken från det höjda lönekravet. Personliga assistenter och bärplockare stoppas helt från arbetskraftsinvandring: “Missbruk och missförhållanden”. Det nya lönekravet motsvarar en lön på 90 procent av medianinkomsten i Sverige, det vill säga knappt 33 400 kronor i månaden. För de yrken som nu får ett undantag för lönekravet gäller istället att de ska tjäna 75 procent av medianlönen. Bland de 27 yrken som undantas från det höjda lönekravet finns vissa ingenjörer, flera kategorier av undersköterskor, flera yrken inom jord- och skogsbruk, slaktare och flera grupper av tekniker inom it. Yrkena som får undantag bygger på Migrationsverkets analys av vilka yrken där det råder brist på arbetskraft, och där bristen inte bedöms minska inom nära förestående tid. Fler får undantag Förutom undantag för 27 yrken som klassas som bristyrken, ger regeringen undantag även för några andra grupper. Anställda hos start up-bolag eller inom life science. Personer som nyligen avlagt examen inom legitimationsyrken som apotekare, läkare, sjuksköterska och tandläkare, men inte hunnit komma upp i lönenivån som senare gäller i yrkena. Nyutexaminerade studenter inom studier på högre nivå eller doktorandstudier. De som omfattas av massflyktsdirektivet från Ukraina. Två yrkesgrupper stoppas helt från möjligheten att arbeta i Sverige inom regelverket för arbetskraftsinvandring: personliga assistenter och bärplockare som arbetar i skog. – Anledningen till att de yrkena valts ut är att det finns gott om exempel på missbruk och missförhållanden inom dem.Den här kompetensen bör också finnas i Sverige, för att få dessa jobb, sa Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna under regeringens pressträff. En förbättring för bärplockarna Mats Wingborg, journalist som bevakat bärbranschen i flera år, säger att den förändring som nu införs var väntad och att den kan leda till förbättrade arbetsvillkor och mer kontroll över branschen. – Det är absolut en förbättring, säger han. Redan förra sommaren anpassade sig arbetsgivarna inför förväntan om nya regler, vilket gjorde att de anställde bärplockare inom ramen för EU:s säsongsarbetardirektiv istället för de svenska reglerna för arbetskraftsinvandring. En viktig skillnad när säsongsarbetardirektivet gäller är att bärplockare måste vara direkt anställda hos arbetsgivare i Sverige. Tidigare har det ofta gått via mellanhänder i form av thailändska bemanningsföretag. – Det innebär inget slut för att det kommer thailändska bärplockare, men däremot att de framöver kommer vara anställda av svenska företag istället för thailändska bemanningsföretag. Att arbetsgivarna finns i Sverige innebär en skärpning, då det blir lättare att kontrollera att företagen följer regler och villkor. En annan skillnad är att arbetsgivarna nu behöver betala skatt i Sverige, säger Mats Wingborg. Avslöjanden om missförhållanden har lett till att kontrollen av bärföretag har ökat. – Migrationsverket och många andra myndigheter har gjort mycket fler kontroller av företag, så det har lett till att många företag fått avslag på ansökningar om att ta hit bärplockare. Få svenska arbetslösa kommer plocka bär Trots att bärföretagen hela tiden hävdat att det blir för dyrt att ta hit bärplockare med nya regler, menar Mats Wingborg att flera av dessa företag går rätt bra ekonomiskt. Totalt sett har det blivit färre bärplockare, med de nya reglerna och ökade kontroller. Mats Wingborg spår att det blir runt 1 000 i år, medan det var 7 000 när det var som flest. Det har lett till att kilopriserna har gått upp. Högre priser lockar så kallade friplockare, som plockar och säljer dag för dag. – Friplockarna har också ofta kommit från andra länder som Ukraina och Bulgarien. Men när priserna ökat lockar det även svenskar. Jag pratade med en kvinna som tjänade 1 000 kronor om dagen, säger Mats Wingborg. Mats Wingborg tror inte att förändringen kommer att leda till att svenska arbetslösa kommer behöva ge sig ut i skogarna. – Det finns en föreställning om att det här är ett enkelt jobb, men det är enormt fysiskt krävande. Thailändarna som kommer är risbönder som är vana vid hårt fysiskt jobb. Ulf Kristersson har sagt att arbetslösa borde plocka bär, men det är inte så många som klarar av det. Inlägget Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav DESCRIPTION: Kan leda till förbättrade arbetsvillkor för bärplockare. Inlägget Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Den 1 juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare till drygt 33 000 kronor i månadslön. Regeringen väljer nu att undanta 27 yrken från det höjda lönekravet. Personliga assistenter och bärplockare stoppas helt från arbetskraftsinvandring: ”Missbruk och missförhållanden”. Det nya lönekravet motsvarar en lön på 90 procent av medianinkomsten i Sverige, det vill säga knappt 33 400 kronor i månaden. För de yrken som nu får ett undantag för lönekravet gäller istället att de ska tjäna 75 procent av medianlönen. Bland de 27 yrken som undantas från det höjda lönekravet finns vissa ingenjörer, flera kategorier av undersköterskor, flera yrken inom jord- och skogsbruk, slaktare och flera grupper av tekniker inom it. Yrkena som får undantag bygger på Migrationsverkets analys av vilka yrken där det råder brist på arbetskraft, och där bristen inte bedöms minska inom nära förestående tid. Fler får undantag Förutom undantag för 27 yrken som klassas som bristyrken, ger regeringen undantag även för några andra grupper. *Anställda hos start up-bolag eller inom life science. *Personer som nyligen avlagt examen inom legitimationsyrken som apotekare, läkare, sjuksköterska och tandläkare, men inte hunnit komma upp i lönenivån som senare gäller i yrkena. *Nyutexaminerade studenter inom studier på högre nivå eller doktorandstudier. *De som omfattas av massflyktsdirektivet från Ukraina. Två yrkesgrupper stoppas helt från möjligheten att arbeta i Sverige inom regelverket för arbetskraftsinvandring: personliga assistenter och bärplockare som arbetar i skog. – Anledningen till att de yrkena valts ut är att det finns gott om exempel på missbruk och missförhållanden inom dem.Den här kompetensen bör också finnas i Sverige, för att få dessa jobb, sa Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna under regeringens pressträff. En förbättring för bärplockarna Mats Wingborg, journalist som bevakat bärbranschen i flera år, säger att den förändring som nu införs var väntad och att den kan leda till förbättrade arbetsvillkor och mer kontroll över branschen. – Det är absolut en förbättring, säger han. Redan förra sommaren anpassade sig arbetsgivarna inför förväntan om nya regler, vilket gjorde att de anställde bärplockare inom ramen för EU:s säsongsarbetardirektiv istället för de svenska reglerna för arbetskraftsinvandring. En viktig skillnad när säsongsarbetardirektivet gäller är att bärplockare måste vara direkt anställda hos arbetsgivare i Sverige. Tidigare har det ofta gått via mellanhänder i form av thailändska bemanningsföretag. – Det innebär inget slut för att det kommer thailändska bärplockare, men däremot att de framöver kommer vara anställda av svenska företag istället för thailändska bemanningsföretag. Att arbetsgivarna finns i Sverige innebär en skärpning, då det blir lättare att kontrollera att företagen följer regler och villkor. En annan skillnad är att arbetsgivarna nu behöver betala skatt i Sverige, säger Mats Wingborg. Avslöjanden om missförhållanden har lett till att kontrollen av bärföretag har ökat. – Migrationsverket och många andra myndigheter har gjort mycket fler kontroller av företag, så det har lett till att många företag fått avslag på ansökningar om att ta hit bärplockare. Få svenska arbetslösa kommer plocka bär Trots att bärföretagen hela tiden hävdat att det blir för dyrt att ta hit bärplockare med nya regler, menar Mats Wingborg att flera av dessa företag går rätt bra ekonomiskt. Totalt sett har det blivit färre bärplockare, med de nya reglerna och ökade kontroller. Mats Wingborg spår att det blir runt 1 000 i år, medan det var 7 000 när det var som flest. Det har lett till att kilopriserna har gått upp. Högre priser lockar så kallade friplockare, som plockar och säljer dag för dag. – Friplockarna har också ofta kommit från andra länder som Ukraina och Bulgarien. Men när priserna ökat lockar det även svenskar. Jag pratade med en kvinna som tjänade 1 000 kronor om dagen, säger Mats Wingborg. Mats Wingborg tror inte att förändringen kommer att leda till att svenska arbetslösa kommer behöva ge sig ut i skogarna. – Det finns en föreställning om att det här är ett enkelt jobb, men det är enormt fysiskt krävande. Thailändarna som kommer är risbönder som är vana vid hårt fysiskt jobb. Ulf Kristersson har sagt att arbetslösa borde plocka bär, men det är inte så många som klarar av det. Inlägget Arbetskraftsinvandring: 27 yrken får sänkt lönekrav dök först upp på Dagens Arena.
52cced6652836fc106670efe79ba128f6c3e0929
714b3a7abadd7b0beff86940eb3247419ca2832a