Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
eacfb90369244f34c3e25a19657261d8f779adc2I åttio år har FN förordat en palestinsk stat jämte en israelisk.
Inlägget Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina dök först upp på Dagens Arena.
I snart åttio år har Förenta nationerna förordat en palestinsk stat jämte en israelisk stat. Med de grova folkrättsbrott som nu sveper över västra Asien, vill vi svara med att bilda en Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina, skriver tio organisationer.
FN och EU har i årtionden dokumenterat hur Israel för in egen befolkning på ockuperat område och hur Israel river palestinska hem och byggnader i strid med internationell rätt. EU har klassat dessa som grova brott mot folkrätten. *
Det växande våld som utförs mot civila palestinier på Västbanken har av EU bedömts som ”terror”. Det är idag del av den israeliska militärens befälskedjaoch våldet kännetecknas av närmast total straffrihet enligt israeliska grupper som följer upp övergreppen.
I september 2025 konstaterade en FN-undersökningskommission att Israel har begått folkmord i Gaza. Flera FN-experter, icke-statliga organisationer och forskare har dragit liknande slutsatser.
Enligt människorättsorganisationer var attacken av Hamas och andra grupper mot Israel den 7 oktober 2023 ett ”brott mot mänskligheten”.
Internationella domstolens rådgivande yttrande den 19 juli 2024, som fastslog att Israels ockupation av palestinska territorier är olaglig, är avgörande. Yttrandet innebär ett tydligt avståndstagande från tidigare juridiska gråzoner och ställde långtgående krav på både Israel och omvärlden.
I punkt 278 fastställs att alla stater har en skyldighet att ”avstå från att ingå ekonomiska eller handelsmässiga förbindelser med Israel som rör [det ockuperade palestinska området] eller delar därav och som kan befästa [Israels] olagliga närvaro i området; […] samt att vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat i [det ockuperade palestinska området].”
Omvärldens oförmåga att agera mot uppenbara brott mot folkrätten har inneburit att omvärlden inklusive Sverige ger Israel straffrihet.
Vi förenas i följande upprop:
Människorna i både Palestina och Israel har rätt till en framtid där allas rättigheter skyddas och respekteras. Krigsbrott och attacker mot civila mål måste upphöra, ockupationen hävas. Säkerhet och rättigheter för människorna både i Israel och i Palestina kräver ett mer aktivt internationellt samfund. Därför bildar vi Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina.
Vi söker efter ett nytt förhållningssätt till folkrätten där brott beivras.
Anna Karin Hammar, Olle Kristenson, Agneta Carlberg, Martin Wikerstål och Inger Jonasson.
Sverige ska kraftigt öka politiskt och ekonomiskt stöd till FN, till de internationella domstolarna, till det civila samhället i Palestina och Israel som tålmodigt och långsiktigt arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, för ansvarsutkrävande och för ickevåld.
Detta står vi för:
– Att värna folkrättens efterlevnad i Israel och Palestina och att internationell humanitär rätt upprätthålls av alla parter.
– Att de internationella domstolarnas beslut (International Court of Justice, ICJ, och International Criminal Court, ICC) och FN:s säkerhetsråds beslut efterlevs. Brott mot folkrätten måste få kännbara konsekvenser.
-Att Sverige i alla relationer ”inte bidrar till upprätthållande av den illegala situationen” (ICJ 19 juli 2024) – ingen handel med illegala bosättningar och ingen handel med krigsmaterial med aktörer ansvariga för brott mot folkrätt och mänskliga rättigheter.
-Att Sverige politiskt och med bistånd ger ett konsekvent stöd till aktörer som stödjer folkrätten, skyddar civilbefolkningen, praktiserar människors lika värde, ickevåld, demokratiska fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter.
Med tanke på de fruktansvärda förhållanden som råder på marken och som vi nästan dagligen får kännedom om anser vi att det är hög tid att bilda Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina. Tillsammans kan vi värna mänskliga rättigheter och en värld där alla behandlas lika. Välkommen med er organisation i Alliansen!
#_ednref3
Anna Johansson, generalsekreterare, Amnesty International – Sverige
Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia
Oscar Ernerot, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Dror Feiler och Staffan Granér, talespersoner, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (JIPF)
Agneta Carlberg, ordförande, Institutet för Kontextuell Teologi (IKT)
Olle Kristenson, ordförande, Förbundet Kristen Humanism
Inger Jonasson, ordförande, Dar al Kalima vänförening
Martin Wikerstål, ordförande, Friends of Sabeel Sweden
Anna Karin Hammar, ordförande, Kairos Palestine Sweden
Inlägget Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina dök först upp på Dagens Arena.
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.
– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.
Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.
– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.
Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. – För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. – Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. – Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. – För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. – Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. – Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaadUtlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. – För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. – Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. – Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
6260f8a7d7f0d988190c8ea1241f5c96066177eeNy studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte minskar den offentliga kön.
Inlägget Sverige på väg bort från jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.
Ny studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte minskar den offentliga kön.
Det snabbt växande systemet med privata sjukförsäkringar har en rad negativa effekter på sjukvården som helhet.
Det visar en ny studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet, London School of Economics och Göteborgs universitet.
Resultaten är nedslående för den som tror på idén att lika tillgång till vård är en viktig del av välfärden.
Sjukvården blir helt enkelt mer ojämlik.
För 20 år sedan var det knappt någon som hade en privat sjukvårdsförsäkring, vars syfte är att ge snabbare tillgång till planerad vård än vad den offentliga vården ibland kan erbjuda.
I dag omfattas 826 000 svenskar av en sådan försäkring. Studien från de tre lärosätena visar att det främst är höginkomsttagare som har en privat försäkring. Den kommer oftast från arbetsgivaren, flera fackförbund erbjuder det som en del av sitt paket av olika extra försäkringar om man blir medlem.
När systemet kritiserats, främst från vänsterhåll, säger dess försvarare att privata sjukförsäkringar slussar en del patienter till privata vårdgivare, och på det viset minskar kön där. Ulf Kristersson argumenterade till exempel för detta i tevedebatt nyligen.
Men detta är inte korrekt, visar studien från de tre lärosätena. I stället visar det sig att de som har privata sjukförsäkringar söker mer vård, och dessutom kommer de snabbare fram även i köerna till den offentliga vården.
Effekten är med andra ord den rakt motsatta mot vad Kristersson och andra säger. Köerna blir längre för de utan privata försäkringar.
Detta är nu inte alldeles enkelt att göra något åt.
Precis som när det gäller de privata skolorna skapar själva förekomsten en dynamik som är väldigt svår att bryta.
Om det finns möjlighet att få en lite bättre skola för sina barn, då kommer de flesta att ta den möjligheten, även när det missgynnar möjligheten att skapa en jämlik skola på ett mer samhälleligt plan.
På samma sätt kommer de som kan betala sig fram till en lite snabbare vård förstås att ta den möjligheten. Det är trots allt den egna hälsan det handlar om.
Sånt gamblar man inte med.
Den som vill bryta utvecklingen måste alltså göra det på systemnivå, och det finns förslag som skulle räta upp skutan igen. För det krävs fler specialistläkare och sjuksköterskor, bättre löner och arbetsvillkor för vårdpersonal och effektivare vårdprocesser.
Det går också att begränsa privata vårdgivares möjligheter att ge förtur till försäkringspatienter.
Som ett tredje alternativ går det att föra det mindre attraktivt för arbetsgivarna att teckna försäkringar till sina anställda, som oftast är chefer eller mellanchefer, till exempel genom att beskatta förmånen högre.
Än är det ingen kris. Bottenplattan i svensk sjukvård är fortfarande solid. I ett internationellt perspektiv är den unikt jämlik och fungerar bra för alla medborgare.
Men ju fler som kan toppa upp sin tillgång genom en privat sjukförsäkring, desto större skillnader blir det, och desto längre bort från en jämlik vård kommer vi.
Jesper Bengtsson
Inlägget Sverige på väg bort från jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.
b76f84042d628f966fbba5aa36c717d814178badÄndå fascinerande att till och med Åkesson låter som en soft miljöpartist.
Inlägget Vad händer när de fyllt 21? dök först upp på Dagens Arena.
Ändå fascinerande att till och med Åkesson låter som en soft miljöpartist.
Så kunde Tidöregeringen till sist enas om nya regler för de tonåringar som just nu utvisas, trots att de har hela sin familj i Sverige och i många fall har levt hela sina liv i vårt land.
Det är bra, och ännu bättre om det, som det verkar, också finns möjlighet för de som redan fått utvisningsbeslut, att söka uppehållstillstånd på nytt.
Lite oklart hur det ska göras för de som redan befinner sig i ett annat land, dock.
Detta är i alla fall ett steg i rätt riktning.
Samtidigt är det lite paradoxalt.
Socialdemokraterna har ägnat åratal åt att triangulera åt höger och talat om vikten av stram migration, och så, i mandatperiodens sista skälvande månader, har pendeln svängt tillbaka och det är Tidöpartierna som måste triangulera åt vänster.
Att det handlar om triangulering behöver ingen tveka om. Så sent som för några veckor sedan sade både statsminister Kristersson och migrationsminister Forssell kallsinnigt att det inte var aktuellt med några nya regler för de som redan fått sitt utvisningsbeslut.
Lagen gäller tills den ändrats, konstaterade statsministern.
Men nu, när till och med Jimmie Åkesson börjar låta som en soft miljöpartist och tala om att tonårsutvisningarna inser man att något har hänt i debatten, om än inte i Åkessons politiska linje, eftersom SD:s taktik mest verkar vara att ta ett steg tillbaka för att opinionen kräver det, för att kunna fortsätta och till och med skärpa sin utvisningspolitik i nästa steg.
Men här och nu har det låtit annorlunda.
Först med förra veckans besked att halvera priset på all pendling med kollektivtrafik. Och nu med en reträtt i fråga om tonårsutvisningarna.
Men löser detta de problem med systemet som medierna har uppmärksammat de senaste månaderna. Kommer vi slippa exempel på utvisningar av fullt integrerade tonåringar med studier och jobb som levt hela sina liv i Sverige?
Ja, tonåringar kommer inte utvisas nu. Och möjligen kan även de som redan fått besked om utvisning, och de som utvisats med de här reglerna, få uppehållstillstånd på nytt.
Det är utmärkt.
Men det handlar ju i praktiken bara om att skjuta upp utvisningen tills de fyllt 21.
Vad är det tänkt ska hända sen? På presskonferensen sade regeringsföreträdare att en del av de nu aktuella utvisningsbesluten berott på att 18-åringarna inte hunnit ansöka om uppehållstillstånd. Så kan det vara. Men ansöka är en sak, och beviljas något annat.
Låt mig gissa att svenska folket har ungefär lika lite förståelse för att en 21-åring som både gått utbildning i Sverige och dessutom hunnit jobba ett par år eller plugga på universitetet ska utvisas till ett land denna helt saknar praktisk anknytning till.
Det är den allt för strama migrationspolitiken som behöver ändras.
Det kommer inte en ventil av det här slaget ändra på, hur välkommen den än är.
Jesper Bengtsson
Inlägget Vad händer när de fyllt 21? dök först upp på Dagens Arena.
c46207243320764e8bfacb5b7a7629302ceeaf36Migrationsminister Johan Forssell (M): ”Det här är en bra dag för Sverige.”
Inlägget Regeringen och SD överens om tonårsutvisningarna dök först upp på Dagens Arena.
Under måndagen presenterade Tidöpartierna en ny ventil för att få stopp på de kritiserade tonårsutvisningarna.
Under de senaste månaderna har frågan om så kallade tonårsutvisningar – när barn till föräldrar med uppehållstillstånd fyller 18 år utvisas på grund av att man själv inte uppfyller kraven för uppehållstillstånd – debatterats flitigt. Efter kritikstormen beslutade regeringen i mars att utvisningarna skulle sättas på paus.
Under måndagsförmiddagen gick statsminister Ulf Kristersson under en pressträff i Norrköping ut med att regeringen och SD har beslutat om en ny ventil för att stoppa tonårsutvisningarna. På en pressträff några timmar senare presenterades lagändringarna.
– Det känns väldigt bra att presentera den här lösningen. Det här är en bra dag för Sverige och för svensk migrationspolitik, sa migrationsminister Johan Forssell (M) på pressträffen.
Enligt regeringen är detta en hållbar, långsiktig och permanent lösning i tre delar. Tillsammans med SD har man enats om att höja åldersgränsen från 18 år till 21 år. Även de som fått lagakraftvunnet utvisningsbeslut den 1 januari 2025 eller senare omfattas av lagändringen. Dessutom kommer unga vuxna som redan lämnat landet att kunna söka nytt uppehållstillstånd enligt de nya reglerna.
– Sverige måste ha en stram migrationspolitik. Men den måste också vara rimlig och rättvis. Om man har gjort allting rätt, anstränger sig, studerar eller arbetar då ska det självklart finnas goda förutsättningar att bli en del av vår gemenskap fullt ut, sa Johan Forsell.
Olle Bergvall
Inlägget Regeringen och SD överens om tonårsutvisningarna dök först upp på Dagens Arena.
c5a384b6d9d2aca797472490fac69b1727238147Daniel Lind fortsätter sin framtidsspaning och blickar ned i kristallkulan mot Almedalen.
Inlägget Hur man vinner hegemonin och styr dagordningen dök först upp på Dagens Arena.
Daniel Lind fortsätter sin framtidsspaning, blickar ned i kristallkulan mot Almedalen och hittar de möten som som kanske mer än annat formar svensk politik i dag.
De höga stackmolnen döljer tillfälligtvis den varma sommarsolen. Den mjuka, västliga brisen svalkar den almedalslobbyist som, till det facila priset om fem lax i timmen, har kommit på den briljanta idéen att ha sitt enskilda, världsförändrande påverkansmöte på en sten vid Visby strandbad.
När de tu har kindpussats klart och vänt blicken mot staden, möts de av de deltagare som lämnar Almegas gigantiska tält på Strandvägen. Seminariet är slut och alla är överens om att den världsunikt marknadiserade skolan är det bästa som har hänt Sverige sedan urminnes tider. Huvudtalaren, chefsideologen vid Cato-institutet, och den oberoende politiska kommentatorn från näringslivets forskningsinstitut Ratio, tackas av med en stående ovation och en gemensam skål i Cava.
Det är svårt för de viktiga männen i folkströmmen att dölja svettfläckarna på de obscent uppknäppta skjortorna – särskilt för de som på morgonen, för säkerhets skull, hängde på sig sin sjömansblå lammullströja i exakt rätt nyans. Fötterna kokar i de stilenliga mockasinerna. Framgångsleendena är extra stela.
När de tu har nått biblioteksskuggan på Donnersgatan tar de för första gången av sig sina solglasögon. De fortsätter att gödsla tomma ömhetsbetygelser och möter en ny folkström – den här gången från SEB:s högnivåseminarium om den samhällsnyttiga betydelsen av att fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar. Arrangörerna från Kreab är särskilt nöjda med den stora uppslutningen från flera ömsesidiga försäkringsbolag.
De ser att en av bröderna Wallenberg, för dagen klädd i en havrebeige linnekostym, lite vid sidan av skrattar i kapp med VD:arna för Synaps, Skattebetalarnas förening och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. De välkammade och valpiga hantlangarna står ett halvt steg bakom och överöser varandra med ryggdunkar och grabbflabb.
När de tu närmar sig Hansaplatsen och Rindi noterar de att förberedelserna inför kvällens tal är i full gång. Tekniken och säkerheten ska på plats. Mats Knutsson har i den tillfälliga studion precis välkomnat tittarna till ett oändligt långt inför-snack, som inte kommer längre än till vem-tar-vem-resonemang och meningslösa framtidsgissningar. Politiken behandlas som om det handlar om allsvenskan i fotboll. Grundläggande politiska skillnader tolkas som käbbel.
När de tu har skiljts åt på Donners plats, viker almedalslobbyisten söderut och tar sikte på Wisby hotell. Hen vinkar diskret till Donners brunn-gästerna Nina Solomin, Thomas Gür, Jon Åsberg, Dan Korn, Susanna Popova, Mats Olin och Jörgen Huitfeldt, som i Företagarnas lokaler och med Anders Holmberg och Payam Moula som särskilt inbjudna gäster, nyligen avslutade ett rundabords-samtal om den centrala zonen och Hans Zetterbergs livsgärning.
Nordic Public Affairs har under fem dagar hyrt hotellet åt en hemlig kund. Ryktet säger att det är Timbro och Oikos som, med intellektuellt stöd av Widar Andersson och Magnus Henrekson, har bjudit in Heritage Foundation för att intensifiera arbetet med att sprida tankarna i Project 2025 till en bredare grupp av politiskt inflytelserika svenskar.
Almedalslobbyisten känner sig utvald, som en av mycket få som har handplockats till den slutna middagen. Hens personliga varumärke måste vara värdefullt. Bakom den strama fasaden rusar glädjen genom kroppen.
Det är mindre än tre månader till höstens val och nyssnazisternas nedmontering av demokratin riskerar snart att anta sin osminkade form.
Daniel Lind
Inlägget Hur man vinner hegemonin och styr dagordningen dök först upp på Dagens Arena.
90f9f967a159bdb278d592175cf62907824b7627Vi frågade Anders Kjellberg, professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet.
Inlägget Varför går fler med i facket? dök först upp på Dagens Arena.
Under flera år har andelen fackligt anslutna arbetare minskat stadigt. Nu ser trenden ut att ha vänt, enligt en ny rapport från Arena Idé. Vi frågade rapportförfattaren Anders Kjellberg, professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet, varför fler väljer att gå med i facket nu.
– Det är flera saker som är kombinerade med varandra. Många lämnade facket efter att avgiften till a-kassan höjdes kraftigt 1 januari 2007. Samtidigt togs skattereduktionen för avgifterna till fack och a-kassa bort. Ett år senare infördes allmän visstid och det blev fler med allt otryggare anställningar, ja till och med daglönare. Framför allt bland utrikes födda. I dag är drygt var tredje arbetare född utomlands och många har inte varit på arbetsmarknaden så länge. Men nu har det gått tio år sedan den stora flyktingvågen och ju längre man vistats i Sverige och varit anställd desto mer stiger organisationsgraden. Man har lärt sig svenska språket, etablerat sig mer på arbetsmarknaden och kanske fått tips av släktingar och vänner att gå med i facket, säger Anders Kjellberg.
Han fortsätter:
– Förutom arbetskraftens sammansättning spelar konjunkturen roll. Under pandemin gick organisationsgraden upp, då läget på arbetsmarknaden var väldigt osäkert och många fortfarande ser facket som ett paket, att man ska vara med i facket för att vara med i a-kassan. Men så är det inte och många är bara med i a-kassan. Sen kom åren med inflation och stigande priser. Många lågavlönade hade inte råd att vara med i facket eftersom mat, hyra och el går före. Sedan reallönerna börjat stiga 2024 fick folk 2025 lite mer pengar att röra sig med, samtidigt håller lågkonjunkturen i sig och det kan kännas tryggare att vara med i facket och a-kassan, säger Anders Kjellberg.
– Eftersom så många kommer från andra länder finns det ett stort behov av individuellt stöd. Det finns flera exempel på arbetsplatser där nästan alla är födda utomlands och många känner sig osäkra då de jobbat ganska få år i Sverige. Där kan facket ställa upp och hjälpa den enskilde med myndighetskontakter, att upplysa om vilka rättigheter man har och vad som händer om man förlorar jobbet. Det är en massa sådana saker som ligger utanför de ordinarie fackliga uppgifterna som är mer kollektiva. Till exempel har IF Metall börjat med språkstöd. Förtroendevalda språkproffs ska hjälpa till att stärka gemenskapen på arbetsplatsen. Genom sådan mer individuell hjälp kan facket vinna förtroende och få folk att gå med, säger Anders Kjellberg och tillägger:
– Även politiken kan påverka genom att återinföra skattereduktionen för den fackliga avgiften, som man tog bort 2007. Man subventionerar ju sparande (investeringssparkonton), bensin och snart även kollektivtrafik. Det borde ligga i det allmänna intresset att värna den svenska partsmodellen, som ju är mer flexibel och anpassningsbar till de lokala förhållandena än lagstiftning.
– Den svenska modellen förutsätter en hög organisationsgrad bland både anställda och arbetsgivare. Den bygger på att facket finns centralt, och tecknar branschavtal med arbetsgivarna, men också lokalt eftersom avtalet ska tillämpas ute på arbetsplatserna. Det kan också handla om att komma överens om arbetstider som avviker från lagens bokstav. Om det inte finns en fackklubb på arbetsplatsen då har inte arbetsgivarna någon att förhandla med lokalt. Sedan år 2000 har inte bara organisationsgraden sjunkit utan också andelen medlemmar som är förtroendevalda och andelen medlemmar som har en fackklubb på arbetsplatsen, säger Anders Kjellberg.
Han kallar det den dubbla nedgången och fortsätter:
– Det är ett problem. Även arbetsgivarna har larmat om detta. Om det saknas klubbar och förtroendevalda kan det bli fler företag, som Spotify och Tesla, som inte är intresserade av ett kollektivavtal. Då kan arbetsgivarna bestämma mer och det kan bli problem med ojust konkurrens, som det redan är i dag vid offentliga upphandlingar. Utan facklig närvaro på arbetsplatserna ökar avståndet mellan fack och medlemmar och det blir svårare att rekrytera nya och engagera fler, säger Anders Kjellberg.
Inlägget Varför går fler med i facket? dök först upp på Dagens Arena.
99d13826250530c8fbe484fe0003d0dc11524ee1Den havererade kvittningsordningen i riksdagen ger en strimma av hopp.
Inlägget Är det ännu möjligt att låta 13-14-åringar slippa fängelse? dök först upp på Dagens Arena.
Den havererade kvittningsordningen i riksdagen ger en strimma av hopp. Kan det vara möjligt att riksdagen avstår från att sänka straffbarhetsåldern som idag är 15 år? Det frågar sig Kerstin Olsson, Nätverket mot 13-14-åringar i fängelse.
Det har sett riktigt mörkt ut sedan i vintras. Massivt motstånd, senast från Lagrådet kunde inte rubba Tidöpartiernas kurs om att kunna döma en 13-åring till fängelse. Inte heller socialdemokraterna ändrade sin position, att sänka straffbarnhetsåldern till 14 år.
Men nu har plötsligt en spricka uppstått i fängelsemuren.
Den havererade ordningen med kvittning i riksdagen kan utgöra en strimma av hopp. Utan kvittningsrutin måste alla ledamöter närvara vid alla omröstningar, även de som kanske skulle utkvittats av samvetsskäl.
Det är ingen hemlighet att åtskilliga ledamöter över hela linjen våndas över att trycka ja till att döma så unga som mellanstadiebarn till fängelse.
De som våndas är inte avvikare. Tvärtom har de uppbackning senast från Lagrådet och tidigare från ett samlat rättsväsende, polisen, åklagarna, domstolarna, kriminalvården och advokatsamfundet. Vidare har de som våndas landets socialchefer i ryggen, fackförbund som organiserar socialsekreterare, och anställda i kriminalvården. Och naturligtvis barnrättsorganisationer samt företrädare för Svenska Kyrkan. På tretton platser i landet manifesterades också motståndet mot dessa förslag i april i år.
En strimma av hopp ger också Stockholms läns socialdemokrater som nyligen sade nej till att sänka straffbarhetsåldern. De avvek därmed från beslutet på senaste partikongressen i maj förra året, som beslutade om sänkning till 14 år.
Just partikongressens beslut är något som partiföreträdare i riksdagen hänvisar till i argumenteringen mot att ändra sig och skrota 14-årsförslaget.
Man kan fråga sig om partikongressen skulle kommit till samma beslut om de känt till de tunga invändningarna som sedan kom på hösten efter kongressen? Då kom kritiken i remissvaren på regeringens lagrådsremiss om sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år. Beslutet av Stockholms läns socialdemokrater ger sannolikt en fingervisning om var ett rimligt beslut för hela partiet hade kunde landa.
Planen är nu emellertid att 13-14-åringarna ska kunna dömas till fängelse redan i sommar.
När barnen som hamnar i fängelse om några år är vuxna nog att kräva svar från de som bestämde, hur ska ledamöterna förklara att de mot all tillgänglig expertis bestämde detta?
Trots att det är sent i processen och beslut väntar inom kort, finns det anledning att i sista stund vädja. Om man ska fatta ett beslut i denna massiva sakliga uppförsbacke, så borde man ge sig själv mer tid. Skjut åtminstone upp avgörandet om sänkning av straffbarhetsåldern och använd de miljoner som skall satsas på barnen i fängelse till alternativa omhändertaganden utanför fängelsemurarna.
I historiens ljus kommer förslagen om att sätta 13-14-åringar i häkte och fängelse att framstå ett grymt och osakligt grundat experiment, och därmed som ett moraliskt och politiskt bottennapp i svensk kriminalpolitik.
Kerstin Olsson, initiativtagare till Nätverket mot 13-14-åringar i fängelse
Inlägget Är det ännu möjligt att låta 13-14-åringar slippa fängelse? dök först upp på Dagens Arena.