Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
947bf0b0d40f08966f42c5c414288f8c1eae49f9Den allmänna pensionen har minskat drastiskt. ”Vinner inte val på glada pensionärer”
Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas.
– Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han.
Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar.
– När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar. Detta belopp gäller dock endast den allmänna pensionen, 9 av 10 anställda har också tjänstepension som betalas av arbetsgivaren. Den utgör ungefär en fjärdedel av den totala pensionen för en genomsnittlig pensionär, enligt Pensionsmyndigheten.
Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman.
– Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman.
Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras.
Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga?
– Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman.
Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
522d3f8f66c738aa2a4dcbe81e85691719ef48f6
947bf0b0d40f08966f42c5c414288f8c1eae49f9
TITLE: Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” DESCRIPTION: Den allmänna pensionen har minskat drastiskt. ”Vinner inte val på glada pensionärer” Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas. – Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han. Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar. – När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam. Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar. Straffar arbetare Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman. – Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman. Höj pensionsavgiften Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras. Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga? – Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman. Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” DESCRIPTION: Den allmänna pensionen har minskat drastiskt. ”Vinner inte val på glada pensionärer” Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas. – Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han. Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar. – När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam. Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar. Detta belopp gäller dock endast den allmänna pensionen, 9 av 10 anställda har också tjänstepension som betalas av arbetsgivaren. Den utgör ungefär en fjärdedel av den totala pensionen för en genomsnittlig pensionär, enligt Pensionsmyndigheten. Straffar arbetare Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman. – Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman. Höj pensionsavgiften Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras. Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga? – Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman. Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
947bf0b0d40f08966f42c5c414288f8c1eae49f9
522d3f8f66c738aa2a4dcbe81e85691719ef48f6
522d3f8f66c738aa2a4dcbe81e85691719ef48f6Den allmänna pensionen har minskat drastiskt. ”Vinner inte val på glada pensionärer”
Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas.
– Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han.
Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar.
– När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar.
Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman.
– Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman.
Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras.
Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga?
– Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman.
Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
522d3f8f66c738aa2a4dcbe81e85691719ef48f6
947bf0b0d40f08966f42c5c414288f8c1eae49f9
TITLE: Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” DESCRIPTION: Den allmänna pensionen har minskat drastiskt. ”Vinner inte val på glada pensionärer” Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas. – Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han. Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar. – När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam. Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar. Straffar arbetare Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman. – Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman. Höj pensionsavgiften Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras. Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga? – Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman. Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” DESCRIPTION: Den allmänna pensionen har minskat drastiskt. ”Vinner inte val på glada pensionärer” Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas. – Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han. Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar. – När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam. Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar. Detta belopp gäller dock endast den allmänna pensionen, 9 av 10 anställda har också tjänstepension som betalas av arbetsgivaren. Den utgör ungefär en fjärdedel av den totala pensionen för en genomsnittlig pensionär, enligt Pensionsmyndigheten. Straffar arbetare Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman. – Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman. Höj pensionsavgiften Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras. Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga? – Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman. Inlägget Expert: ”Pensionerna är på en oacceptabelt låg nivå” dök först upp på Dagens Arena.
947bf0b0d40f08966f42c5c414288f8c1eae49f9
522d3f8f66c738aa2a4dcbe81e85691719ef48f6
9e152bc6719ed598b072c37e0f3af1f7c079f3a7Plånboksfrågorna dominerar, men är det verkligen vad väljarna efterfrågar?
Inlägget En valrörelse utan framtidsvisioner? dök först upp på Dagens Arena.
Plånboksfrågorna dominerar, men är det verkligen vad väljarna efterfrågar?
Valrörelsen har börjat, och det är väldigt mycket skattelättnader och nya bidrag till barnfamiljerna. Men i detta första avsnitt efter sommaren frågar sig Jesper och Cecilia: När ska alla hårt arbetande födda 1968 få del av alla löften?
Fast ska man vara seriös är de mer intresserade av varför klimatet är så frånvarande trots alla larmrapporter från kontinenten? Dessutom pratar de om Quisling-debatten och Vänsterpartiets svårigheter i Palestinafrågan.
Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.
Inlägget En valrörelse utan framtidsvisioner? dök först upp på Dagens Arena.
490caa6f3d4947f8b781c6c3fc412f6d42dcca05Något grundläggande saknas i dessa pengaregn över barnfamiljerna.
Inlägget Gärna högre barnbidrag, men först ett riktigt jobb dök först upp på Dagens Arena.
Något grundläggande saknas i dessa pengaregn över barnfamiljerna.
Extra barnbidrag vid jul- och sommarlov, säger Magda. Höj barnbidraget till 2000 kr, ropar Ebba. Sänk skatten för barnfamiljerna, lovar Simona. Bara om de har arbete förstås. Nej, det är inte tillräckligt, menar Uffe. 5 000 mer i plånboken ska de få, de hårt arbetande barnfamiljerna.
Om det i förra valrörelsen var pensionärerna som var partiernas gullegrisar har nu barnfamiljerna fått träda in i samma roll. Som sådan borde jag kanske vara nöjd och lycklig, men icke. Det skaver fortfarande. Hårt arbetande barnfamiljer. Vet Ulf Kristersson ens vad hårt arbete är? I mina öron låter det som att han sätter likhetstecken mellan hårt arbete och hög lön. Och det är sannerligen inte samma sak.
På en fest återser jag en gammal vän. Jag har inte så mycket kul att berätta, säger hon. Jag har precis skolat om mig, men det är skitsvårt att hitta ett jobb. Jag kan knappt försörja mig och mitt barn.
Det är vällovligt att partierna vill låta det regna pengar över barnfamiljerna. För min del hade vi kunnat tredubbla barnbidraget, och särskilt öka på flerbarnstillägget. Det är bra för familjerna och för konjunkturen. Dessutom mildrar det fattigdomen för dem med svagast ekonomi.
Men jag kan inte komma ifrån att något grundläggande saknas i dessa pengaregn över barnfamiljerna – frågan om jobben! Många av de som idag är i behov av ett förstärkt barnbidrag är i ännu större behov av en stadig inkomst, en trygg anställning, säkra pengar in varje månad.
Vännens a-kassa är slut. Den sjukpenninggrundande inkomsten förstördes för att hon jobbade deltid vid sidan av plugget och sedan inte kunde hitta ett jobb. Så svarar samhället när man försökt göra sitt bästa.
Vad kan man som vän erbjuda för tröst när man tror sig veta att den enda lösningen är konjunkturstimulanser? Den uppmuntran jag kan ge – “håll ut” – känns närmast falsk. Det stöd jag har att erbjuda – “jag ska hålla ögonen öppna” – betalar varken hyran eller middagen.
I början av sommaren kom små notiser om att arbetslösheten inte längre ökar. Kan det, av sig självt, vara på väg åt rätt håll? Njae, det mesta tyder på att det behövs rejäla investeringar för att sänka arbetslösheten.
När ilskan över arbetslösheten går riktigt hög tänker jag: Gör vad ni vill, bara ni får ner arbetslösheten. Bygg vägar, anställ fler i äldreomsorgen, klimatsäkra bostäder, vad som helst.
Och så väntar jag och hoppas på ett hejdundrande vallöfte: ”Till 2030 lovar vi att halvera arbetslösheten. 300 000 personer ska hitta nya jobb!”
Det är drygt en månad kvar till valet. Än finns det tid för partierna att presentera några riktiga game changers. Höjda barnbidrag och skattesänkningar för barnfamiljer spelar tyvärr inte i den ligan. Ett löfte om att halvera arbetslösheten – uppbackat med en trovärdig färdplan – skulle däremot kunna förändra valresultatet.
Till min hårt arbetande vän skulle jag då kunna säga att det kommer att lösa sig. Och faktiskt mena det.
Silvia Kakembo
Inlägget Gärna högre barnbidrag, men först ett riktigt jobb dök först upp på Dagens Arena.
b96bed63ce65c97b5b1cf7b63af9946be7d93fc4Fundera över vilket Sverige du vill se innan du lägger din röst.
Inlägget Är Sverige på väg mot en ny Bevara Sverige svenskt-era? dök först upp på Dagens Arena.
Till dig som överväger att rösta på högern: fundera över vilket Sverige du vill se. Ett där alla hör hemma, eller ett där vissa ständigt måste bevisa sin svenskhet? Det skriver Ban Najar, socialdemokratisk politiker i Mölndal.
Sverigedemokraternas Ludvig Aspling sade den 14 juli till Ekot att partiet vill utvidga återvandringsbidraget till fler grupper, även svenska medborgare som avsäger sig sitt medborgarskap.
Frågan är om SD:s växande inflytande allt tydligare visar partiets faktiska samhällsvision och vad ett fortsatt högerstyre skulle innebära för medborgare som anses vara mindre självklara delar av Sverige.
Vad ska Ebba Busch säga till den 16-årige pojken med invandrarbakgrund som hon från Almedalsscenen uppmanade att bära den blågula landslagströjan med stolthet och försäkrade: ”Här är platsen där du kan skapa din framtid. Du är Sverige”.
Hur ska Simona Mohamsson förklara för den sjuåriga flicka hon själv en gång var att regeringen hon tillhör kommer med förslag som får barn att känna att deras framtid i Sverige är villkorad? Är barnens plats i landet beroende av deras föräldrars ursprung?
Som statsminister bär Ulf Kristersson ansvar för sina samarbetspartiers inflytande och den syn på svenskhet som allt oftare formuleras i etniska termer.
Oron handlar inte om en enskild formulering, utan om den politiska riktning den pekar mot.
Sverigedemokraterna har rötter i högerextrema och rasistiska miljöer, där Bevara Sverige svenskt (BSS), bildat i slutet av 1970-talet, var en central del. 1986 bildades Sverigepartiet genom en sammanslagning av BSS och delar av Framstegspartiet. Efter interna konflikter upplöstes partiet, och 1988 bildades Sverigedemokraterna av personer från dessa miljöer. Även om partiet tar avstånd från sin historia, är den relevant när etnicitet åter förs in i migrationsdebatten.
Trots talet om ”öppen svenskhet” står etnicitet ofta i fokus. När Aspling säger att Sverige ”har alldeles för många personer som inte är en del av den etniskt svenska befolkningen” handlar det inte bara om migration, utan om vilka som anses höra hemma här.
Om svenskhet börjar definieras genom etnicitet snarare än genom medborgarskap, demokratiska värderingar och gemensamt samhällsansvar, då är det inte längre bara en administrativ fråga om bidrag. Då är det en fråga om jämlikhet och människovärde.
År 2025 var drygt 2,2 miljoner personer i Sverige, motsvarande cirka 20 procent av befolkningen, utrikes födda enligt Statistikmyndigheten SCB. Brottsförebyggande rådets statistik visar att majoriteten av dessa personer inte misstänks för brott. Det är människor som varje dag bygger Sverige. De vårdar våra sjuka, undervisar våra barn, tar hand om våra äldre och bidrar till att samhället fungerar.
I stället för uppskattning för deras arbete och livsresor, föreslås ekonomiska incitament för att de ska lämna landet. Många har flytt krig, svält och trauma och byggt upp nya liv här. Det sänder signalen att deras tillhörighet är villkorad, trots att de byggt sina liv, arbetat och bildat familj i Sverige.
Särskilt allvarligt blir detta för barn födda och uppvuxna i Sverige. De är inte gäster i landet. De är svenska barn. Att beskriva dem som ett problem på grund av föräldrarnas ursprung riskerar att skada både deras självkänsla och tillit till samhället.
Att ge ett parti med denna bakgrund stort inflytande över migrations- och integrationspolitiken är problematiskt. Sverige behöver en politik som stärker delaktighet och gemenskap, inte en som får människor att undra om deras svenska identitet kan ifrågasättas.
Till dig som överväger att rösta på högern: fundera över vilket Sverige du vill se. Ett där alla hör hemma, eller ett där vissa ständigt måste bevisa sin svenskhet? Och till dig med utländska rötter: din och dina barns plats i Sverige ska inte bero på andras definition av svenskhet.
Vi bör alltid minnas Martin Niemöllers ord:
”Först hämtade de socialisterna, och jag protesterade inte
för jag var ingen socialist
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte
för jag var ingen jude
Sedan hämtade de mig, och då fanns det ingen kvar som kunde protestera.”
Sällan börjar det med att alla rättigheter tas ifrån människor på en gång. Det börjar med språkbruk, misstänkliggöranden och politiska förslag som gör vissa människors tillhörighet mindre självklar än andras. Därför måste vi säga ifrån i tid.
Ban Najar, lokalpolitiker för Socialdemokraterna i Mölndal
Inlägget Är Sverige på väg mot en ny Bevara Sverige svenskt-era? dök först upp på Dagens Arena.
b655b9991464680be8c74ec7d2be7ae8ca9829fc2 500 britter har utvisats sedan Brexit.
Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land som utvisat flest britter efter Brexit. Det skriver The Guardian.
Änkan Joyce Thomas, 78 år, har nekats rätt att stanna i Sverige. Det här efter att hennes ansökan om uppehållstillstånd, som krävs efter Brexit, av svenska myndigheter anses ha kommit in för sent. Det här rapporterar The Guardian, men Joyce Thomas fall har tidigare tagits upp av lokala medier i Värmland.
Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år, och har sin son och barnbarn här. Hennes man dog 2023 och först året innan, 2022, blev hon och hennes man uppmärksammade på att det borde ha gjort en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, eftersom Storbritannien hade lämnat EU. Joyce Thomas säger till The Guardian att hennes man alltid hade skött liknande administrativa frågor, och att hon är övertygad om att han skulle ha lämnat in en ansökan om han hade känt till reglerna.
När hennes man dog fick hon fyra veckor på sig att lämna Sverige.
– Det är obegripligt att vid min ålder att bli utslängd efter att ha varit i ett land så länge, när du har inte har gjort något som helst fel, sa Joyce Thomas till The Guardian och fortsätter:
– Jag har inte begått något brott, jag har inga fortkörningsböter, ingenting. Och jag har försörjt mig själv här. Jag tror att ingen egentligen har granskat det här. Jag menar, om det var deras familj eller mamma skulle de inte vilja se dem i den här situationen.
Nu försöker Joyce Thomas överklaga utvisningen med hjälp av en advokat som arbetar pro bono. Enligt Storbritanniens utträdesavtal med EU är det möjligt att godkänna sena ansökningar om uppehållstillstånd om godtagbara skäl finns. Men när Joyce Thomas fick avslag av svenska myndigheter gjordes det med grund i att hon inte kunnat uppvisa godtagbara skäl till att hon ansökte sent.
En talesperson för Migrationsverket uppger för The Guardian att det är möjligt att godkänna en sen ansökan om uppehållstillstånd vid ”exceptionella omständigheter”, men att det inte räcker att uppge att man inte kände till reglerna.
Källor i den brittiska regeringen uppger för The Guardian att Sverige ”intar en betydligt strängare hållning” än andra EU-länder, vilket källorna menar i praktiken gör det omöjligt att få beviljat undantag för en sen ansökan.
Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är Sverige det EU-land som utvisat flest medborgare från Storbritannien sedan Brexit. 2 500 britter har sedan fått ett utvisningsbesked från Sverige, vilket utgör en tredjedel av alla Brexitrelaterade utvisningar i EU, skriver The Guardian.
Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementeringen av Storbritanniens utträdesavtal från EU visar att cirka 4 000 av drygt 14 000 ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit i Sverige fick avslag. Det är en betydligt högre avslagsandel än för flera andra EU-länder.
Tidigare har andra fall av utvisningar efter Brexit uppmärksammas, exempelvis en 74-årig kvinna med Alzheimers som flyttat till Sverige för att få vara närmare sin son med familj.
Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
073be8ce9de86d367e22793b8aa641381985ff83
b655b9991464680be8c74ec7d2be7ae8ca9829fc
TITLE: Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år DESCRIPTION: En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat... Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land som utvisat flest britter efter Brexit. Det skriver The Guardian. Änkan Joyce Thomas, 78 år, har nekats rätt att stanna i Sverige. Det här efter att hennes ansökan om uppehållstillstånd, som krävs efter Brexit, av svenska myndigheter anses ha kommit in för sent. Det här rapporterar The Guardian, men Joyce Thomas fall har tidigare tagits upp av lokala medier i Värmland. Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år, och har sin son och barnbarn här. Hennes man dog 2023 och först året innan, 2022, blev hon och hennes man uppmärksammade på att det borde ha gjort en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, eftersom Storbritannien hade lämnat EU. Joyce Thomas säger till The Guardian att hennes man alltid hade skött liknande administrativa frågor, och att hon är övertygad om att han skulle ha lämnat in en ansökan om han hade känt till reglerna. “Obegripligt att bli utslängd” När hennes man dog fick hon fyra veckor på sig att lämna Sverige. – Det är obegripligt att vid min ålder att bli utslängd efter att ha varit i ett land så länge, när du har inte har gjort något som helst fel, sa Joyce Thomas till The Guardian och fortsätter: – Jag har inte begått något brott, jag har inga fortkörningsböter, ingenting. Och jag har försörjt mig själv här. Jag tror att ingen egentligen har granskat det här. Jag menar, om det var deras familj eller mamma skulle de inte vilja se dem i den här situationen. Nu försöker Joyce Thomas överklaga utvisningen med hjälp av en advokat som arbetar pro bono. Enligt Storbritanniens utträdesavtal med EU är det möjligt att godkänna sena ansökningar om uppehållstillstånd om godtagbara skäl finns. Men när Joyce Thomas fick avslag av svenska myndigheter gjordes det med grund i att hon inte kunnat uppvisa godtagbara skäl till att hon ansökte sent. En talesperson för Migrationsverket uppger för The Guardian att det är möjligt att godkänna en sen ansökan om uppehållstillstånd vid ”exceptionella omständigheter”, men att det inte räcker att uppge att man inte kände till reglerna. Sverige ger flest avslag Källor i den brittiska regeringen uppger för The Guardian att Sverige ”intar en betydligt strängare hållning” än andra EU-länder, vilket källorna menar i praktiken gör det omöjligt att få beviljat undantag för en sen ansökan. Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är Sverige det EU-land som utvisat flest medborgare från Storbritannien sedan Brexit. 2 500 britter har sedan fått ett utvisningsbesked från Sverige, vilket utgör en tredjedel av alla Brexitrelaterade utvisningar i EU, skriver The Guardian. Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementeringen av Storbritanniens utträdesavtal från EU visar att cirka 4 000 av drygt 14 000 ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit i Sverige fick avslag. Det är en betydligt högre avslagsandel än för flera andra EU-länder. Tidigare har andra fall av utvisningar efter Brexit uppmärksammas, exempelvis en 74-årig kvinna med Alzheimers som flyttat till Sverige för att få vara närmare sin son med familj. Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år DESCRIPTION: 2 500 britter har utvisats sedan Brexit. Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land som utvisat flest britter efter Brexit. Det skriver The Guardian. Änkan Joyce Thomas, 78 år, har nekats rätt att stanna i Sverige. Det här efter att hennes ansökan om uppehållstillstånd, som krävs efter Brexit, av svenska myndigheter anses ha kommit in för sent. Det här rapporterar The Guardian, men Joyce Thomas fall har tidigare tagits upp av lokala medier i Värmland. Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år, och har sin son och barnbarn här. Hennes man dog 2023 och först året innan, 2022, blev hon och hennes man uppmärksammade på att det borde ha gjort en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, eftersom Storbritannien hade lämnat EU. Joyce Thomas säger till The Guardian att hennes man alltid hade skött liknande administrativa frågor, och att hon är övertygad om att han skulle ha lämnat in en ansökan om han hade känt till reglerna. “Obegripligt att bli utslängd” När hennes man dog fick hon fyra veckor på sig att lämna Sverige. – Det är obegripligt att vid min ålder att bli utslängd efter att ha varit i ett land så länge, när du har inte har gjort något som helst fel, sa Joyce Thomas till The Guardian och fortsätter: – Jag har inte begått något brott, jag har inga fortkörningsböter, ingenting. Och jag har försörjt mig själv här. Jag tror att ingen egentligen har granskat det här. Jag menar, om det var deras familj eller mamma skulle de inte vilja se dem i den här situationen. Nu försöker Joyce Thomas överklaga utvisningen med hjälp av en advokat som arbetar pro bono. Enligt Storbritanniens utträdesavtal med EU är det möjligt att godkänna sena ansökningar om uppehållstillstånd om godtagbara skäl finns. Men när Joyce Thomas fick avslag av svenska myndigheter gjordes det med grund i att hon inte kunnat uppvisa godtagbara skäl till att hon ansökte sent. En talesperson för Migrationsverket uppger för The Guardian att det är möjligt att godkänna en sen ansökan om uppehållstillstånd vid ”exceptionella omständigheter”, men att det inte räcker att uppge att man inte kände till reglerna. Sverige ger flest avslag Källor i den brittiska regeringen uppger för The Guardian att Sverige ”intar en betydligt strängare hållning” än andra EU-länder, vilket källorna menar i praktiken gör det omöjligt att få beviljat undantag för en sen ansökan. Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är Sverige det EU-land som utvisat flest medborgare från Storbritannien sedan Brexit. 2 500 britter har sedan fått ett utvisningsbesked från Sverige, vilket utgör en tredjedel av alla Brexitrelaterade utvisningar i EU, skriver The Guardian. Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementeringen av Storbritanniens utträdesavtal från EU visar att cirka 4 000 av drygt 14 000 ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit i Sverige fick avslag. Det är en betydligt högre avslagsandel än för flera andra EU-länder. Tidigare har andra fall av utvisningar efter Brexit uppmärksammas, exempelvis en 74-årig kvinna med Alzheimers som flyttat till Sverige för att få vara närmare sin son med familj. Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
b655b9991464680be8c74ec7d2be7ae8ca9829fc
073be8ce9de86d367e22793b8aa641381985ff83
073be8ce9de86d367e22793b8aa641381985ff83En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat...
Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land som utvisat flest britter efter Brexit. Det skriver The Guardian.
Änkan Joyce Thomas, 78 år, har nekats rätt att stanna i Sverige. Det här efter att hennes ansökan om uppehållstillstånd, som krävs efter Brexit, av svenska myndigheter anses ha kommit in för sent. Det här rapporterar The Guardian, men Joyce Thomas fall har tidigare tagits upp av lokala medier i Värmland.
Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år, och har sin son och barnbarn här. Hennes man dog 2023 och först året innan, 2022, blev hon och hennes man uppmärksammade på att det borde ha gjort en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, eftersom Storbritannien hade lämnat EU. Joyce Thomas säger till The Guardian att hennes man alltid hade skött liknande administrativa frågor, och att hon är övertygad om att han skulle ha lämnat in en ansökan om han hade känt till reglerna.
När hennes man dog fick hon fyra veckor på sig att lämna Sverige.
– Det är obegripligt att vid min ålder att bli utslängd efter att ha varit i ett land så länge, när du har inte har gjort något som helst fel, sa Joyce Thomas till The Guardian och fortsätter:
– Jag har inte begått något brott, jag har inga fortkörningsböter, ingenting. Och jag har försörjt mig själv här. Jag tror att ingen egentligen har granskat det här. Jag menar, om det var deras familj eller mamma skulle de inte vilja se dem i den här situationen.
Nu försöker Joyce Thomas överklaga utvisningen med hjälp av en advokat som arbetar pro bono. Enligt Storbritanniens utträdesavtal med EU är det möjligt att godkänna sena ansökningar om uppehållstillstånd om godtagbara skäl finns. Men när Joyce Thomas fick avslag av svenska myndigheter gjordes det med grund i att hon inte kunnat uppvisa godtagbara skäl till att hon ansökte sent.
En talesperson för Migrationsverket uppger för The Guardian att det är möjligt att godkänna en sen ansökan om uppehållstillstånd vid ”exceptionella omständigheter”, men att det inte räcker att uppge att man inte kände till reglerna.
Källor i den brittiska regeringen uppger för The Guardian att Sverige ”intar en betydligt strängare hållning” än andra EU-länder, vilket källorna menar i praktiken gör det omöjligt att få beviljat undantag för en sen ansökan.
Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är Sverige det EU-land som utvisat flest medborgare från Storbritannien sedan Brexit. 2 500 britter har sedan fått ett utvisningsbesked från Sverige, vilket utgör en tredjedel av alla Brexitrelaterade utvisningar i EU, skriver The Guardian.
Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementeringen av Storbritanniens utträdesavtal från EU visar att cirka 4 000 av drygt 14 000 ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit i Sverige fick avslag. Det är en betydligt högre avslagsandel än för flera andra EU-länder.
Tidigare har andra fall av utvisningar efter Brexit uppmärksammas, exempelvis en 74-årig kvinna med Alzheimers som flyttat till Sverige för att få vara närmare sin son med familj.
Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
073be8ce9de86d367e22793b8aa641381985ff83
b655b9991464680be8c74ec7d2be7ae8ca9829fc
TITLE: Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år DESCRIPTION: En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat... Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land som utvisat flest britter efter Brexit. Det skriver The Guardian. Änkan Joyce Thomas, 78 år, har nekats rätt att stanna i Sverige. Det här efter att hennes ansökan om uppehållstillstånd, som krävs efter Brexit, av svenska myndigheter anses ha kommit in för sent. Det här rapporterar The Guardian, men Joyce Thomas fall har tidigare tagits upp av lokala medier i Värmland. Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år, och har sin son och barnbarn här. Hennes man dog 2023 och först året innan, 2022, blev hon och hennes man uppmärksammade på att det borde ha gjort en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, eftersom Storbritannien hade lämnat EU. Joyce Thomas säger till The Guardian att hennes man alltid hade skött liknande administrativa frågor, och att hon är övertygad om att han skulle ha lämnat in en ansökan om han hade känt till reglerna. “Obegripligt att bli utslängd” När hennes man dog fick hon fyra veckor på sig att lämna Sverige. – Det är obegripligt att vid min ålder att bli utslängd efter att ha varit i ett land så länge, när du har inte har gjort något som helst fel, sa Joyce Thomas till The Guardian och fortsätter: – Jag har inte begått något brott, jag har inga fortkörningsböter, ingenting. Och jag har försörjt mig själv här. Jag tror att ingen egentligen har granskat det här. Jag menar, om det var deras familj eller mamma skulle de inte vilja se dem i den här situationen. Nu försöker Joyce Thomas överklaga utvisningen med hjälp av en advokat som arbetar pro bono. Enligt Storbritanniens utträdesavtal med EU är det möjligt att godkänna sena ansökningar om uppehållstillstånd om godtagbara skäl finns. Men när Joyce Thomas fick avslag av svenska myndigheter gjordes det med grund i att hon inte kunnat uppvisa godtagbara skäl till att hon ansökte sent. En talesperson för Migrationsverket uppger för The Guardian att det är möjligt att godkänna en sen ansökan om uppehållstillstånd vid ”exceptionella omständigheter”, men att det inte räcker att uppge att man inte kände till reglerna. Sverige ger flest avslag Källor i den brittiska regeringen uppger för The Guardian att Sverige ”intar en betydligt strängare hållning” än andra EU-länder, vilket källorna menar i praktiken gör det omöjligt att få beviljat undantag för en sen ansökan. Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är Sverige det EU-land som utvisat flest medborgare från Storbritannien sedan Brexit. 2 500 britter har sedan fått ett utvisningsbesked från Sverige, vilket utgör en tredjedel av alla Brexitrelaterade utvisningar i EU, skriver The Guardian. Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementeringen av Storbritanniens utträdesavtal från EU visar att cirka 4 000 av drygt 14 000 ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit i Sverige fick avslag. Det är en betydligt högre avslagsandel än för flera andra EU-länder. Tidigare har andra fall av utvisningar efter Brexit uppmärksammas, exempelvis en 74-årig kvinna med Alzheimers som flyttat till Sverige för att få vara närmare sin son med familj. Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år DESCRIPTION: 2 500 britter har utvisats sedan Brexit. Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: En 78-årig brittisk änka ska utvisas från Sverige efter att ha levt här i 21 år. Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land som utvisat flest britter efter Brexit. Det skriver The Guardian. Änkan Joyce Thomas, 78 år, har nekats rätt att stanna i Sverige. Det här efter att hennes ansökan om uppehållstillstånd, som krävs efter Brexit, av svenska myndigheter anses ha kommit in för sent. Det här rapporterar The Guardian, men Joyce Thomas fall har tidigare tagits upp av lokala medier i Värmland. Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år, och har sin son och barnbarn här. Hennes man dog 2023 och först året innan, 2022, blev hon och hennes man uppmärksammade på att det borde ha gjort en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, eftersom Storbritannien hade lämnat EU. Joyce Thomas säger till The Guardian att hennes man alltid hade skött liknande administrativa frågor, och att hon är övertygad om att han skulle ha lämnat in en ansökan om han hade känt till reglerna. “Obegripligt att bli utslängd” När hennes man dog fick hon fyra veckor på sig att lämna Sverige. – Det är obegripligt att vid min ålder att bli utslängd efter att ha varit i ett land så länge, när du har inte har gjort något som helst fel, sa Joyce Thomas till The Guardian och fortsätter: – Jag har inte begått något brott, jag har inga fortkörningsböter, ingenting. Och jag har försörjt mig själv här. Jag tror att ingen egentligen har granskat det här. Jag menar, om det var deras familj eller mamma skulle de inte vilja se dem i den här situationen. Nu försöker Joyce Thomas överklaga utvisningen med hjälp av en advokat som arbetar pro bono. Enligt Storbritanniens utträdesavtal med EU är det möjligt att godkänna sena ansökningar om uppehållstillstånd om godtagbara skäl finns. Men när Joyce Thomas fick avslag av svenska myndigheter gjordes det med grund i att hon inte kunnat uppvisa godtagbara skäl till att hon ansökte sent. En talesperson för Migrationsverket uppger för The Guardian att det är möjligt att godkänna en sen ansökan om uppehållstillstånd vid ”exceptionella omständigheter”, men att det inte räcker att uppge att man inte kände till reglerna. Sverige ger flest avslag Källor i den brittiska regeringen uppger för The Guardian att Sverige ”intar en betydligt strängare hållning” än andra EU-länder, vilket källorna menar i praktiken gör det omöjligt att få beviljat undantag för en sen ansökan. Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är Sverige det EU-land som utvisat flest medborgare från Storbritannien sedan Brexit. 2 500 britter har sedan fått ett utvisningsbesked från Sverige, vilket utgör en tredjedel av alla Brexitrelaterade utvisningar i EU, skriver The Guardian. Den senaste rapporten från EU-kommissionen om implementeringen av Storbritanniens utträdesavtal från EU visar att cirka 4 000 av drygt 14 000 ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit i Sverige fick avslag. Det är en betydligt högre avslagsandel än för flera andra EU-länder. Tidigare har andra fall av utvisningar efter Brexit uppmärksammas, exempelvis en 74-årig kvinna med Alzheimers som flyttat till Sverige för att få vara närmare sin son med familj. Inlägget Sverige utvisar flest efter Brexit: 78-åring fick avslag efter 21 år dök först upp på Dagens Arena.
b655b9991464680be8c74ec7d2be7ae8ca9829fc
073be8ce9de86d367e22793b8aa641381985ff83
701cf02d85e4177265ed6e99b593957d9986f380Citaten stämmer överens med Israels agerande. Det är det viktiga.
Inlägget Slutreplik: Åberg gräver i detaljer, men blundar för helheten dök först upp på Dagens Arena.
Åberg från Socialdemokratiska Israelvänner anklagar mig för att ha använt felaktiga citat. Men felet Åberg gör är att inte se att innebörden av citaten i högsta grad stämmer överens med hur FN-systemet ser på Israels agerande, skriver Pär Salander.
Ordföranden för Socialdemokratiska Israelvänner Kristofer Åberg rycker ut till Israels försvar när jag kritiserat KD för att man okritiskt ställer sig bakom Israel och därigenom mörkar övergreppen på den palestinska befolkningen.
Åberg skräder inte orden utan menar att jag använder mig av påhittade citat och ställer sig också frågande varför jag inte agerar mot arabiska ledare som enligt honom ”gjort mycket värre uttalanden”. Som svar på hans fråga kan jag bara säga att fokus på min artikel var att visa hur KD idealiserar Israel trots alla övergrepp mot palestinier genom åren.
Att arabiska ledare gjort oförsvarliga uttalanden är inte obekant, men mig veterligt finns ingen etablerad organisation som försvarar det, till skillnad från hur KD och uppenbart även Socialdemokratiska Israelvänner försvarar sionisternas uttalanden och handlingar.
”En lång rad” av mina citat är falska, påstår Åberg. Han lyfter fram två (!) av dem och presenterar alternativa tolkningar av vad som sagts. Det är möjligt att mina källor i de fallen inte varit tillräckligt precisa, men det är signifikativt för Åbergs invändning att han grottar ner sig i enskildheter i stället för att kommentera huruvida citaten korresponderar med det verkliga politiska skeendet.
Redan 1975 talade FN:s Generalförsamling om sionismen som en form av rasism. Sedan dess har otaliga FN-resolutioner, både i Säkerhetsrådet och i Generalförsamlingen genom åren fördömt ”inflyttandet av israeliska bosättare, konfiskering av land, förstörandet av hem och fördrivning av civila palestinier” (Säkerhetsrådet, 2016: 2334). FN:s generalsekreterare Antonio Guterres talar om det uppenbara – etnisk rensning.
FN:s Internationella Brottsmålsdomstol (ICJ) och Internationella Domstol (ICC) har båda behandlat våldet i Palestina. ICJ har slagit fast att Israel begår grova folkrättsbrott och anklagar Israel för folkmord. ICC har utfärdat arresteringsorder mot Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant för misstänkta krigsbrott genom svält, mord, förföljelse och andra omänskliga handlingar. Flertalet internationella humanitära organisationer som UNRWA och Läkare utan Gränser hindras att undsätta och nödhjälpskonvojer stoppas vid gränsen.
Åberg letar och hittar möjliga fel i ett par citat och nöjer sig med det. Han hade varit mer trovärdig om han i stället hade noterat att innebörden av citaten i högsta grad stämmer överens med hur FN-systemet ser på Israels agerande. Det undviker han nogsamt.
Pär Salander, professor emeritus i socialt arbete och politisk skribent
Inlägget Slutreplik: Åberg gräver i detaljer, men blundar för helheten dök först upp på Dagens Arena.
4c79f3dbbc681193521c79f353e18165f49d1151Tidöregeringen skyr inga mänskliga eller samhälleliga kostnader.
Inlägget Tidöpartierna lovar fortsatt utvisningspolitik dök först upp på Dagens Arena.
Utan en ny riktning för migrationspolitiken kommer utvisningarna av barn och ungdomar att fortsätta, skriver Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor.
Tidöpartierna går till val på att ”hålla kursen” i migrationspolitiken, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) och migrationsminister Johan Forssell (M) i Svenska Dagbladet – en politik som bygger på Sverigedemokraternas radikalnationalistiska grundsyn och som inte skyr några mänskliga eller samhälleliga kostnader.
Utan en ny riktning kommer fler familjer som återförenats i Sverige att splittras. Utvisningarna av barn och ungdomar kommer att fortsätta.
Familjeåterförening underlättar integrationen och främjar den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Trots detta vill Tidöpartierna ytterligare begränsa familjers möjligheter att leva tillsammans i Sverige. Redan nästa vecka, den 12 och 13 augusti, väntas riksdagen debattera och rösta om regeringens proposition om skärpta villkor för anhöriginvandring. Efter valet utlovas ett färdigt lagförslag om återkallande av permanenta uppehållstillstånd.
Med ett kraftigt höjt försörjningskrav som för barnfamiljer överstiger den svenska medianlönen omöjliggörs familjeåterförening för de allra flesta. För de få som klarar kravet införs en tvåårig väntetid – utöver långa handläggningstider som kritiserats av Justitieombudsmannen (JO) för att orsaka otrygghet och mänskligt lidande.
Men regeringen och Sverigedemokraterna vill ta åtstramningen ett steg till. Försörjningskravet ska även gälla vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd. Om förslaget blir verklighet riskerar barn att utvisas tillsammans med den ena föräldern om familjens inkomster anses otillräckliga, exempelvis på grund av arbetslöshet. Enligt regeringens egen bedömning kan detta få negativa effekter i form av påfrestning och oro.
Med Tidöpartiernas förslag till ”tonårsventil” får vissa ungdomar som har eller har haft uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar stanna tills de fyller 21 år. Därefter riskerar de återigen utvisning om de inte uppfyller det nya, höjda lönekravet för arbetstillstånd eller klarar kraven för att få uppehållstillstånd för högskolestudier.
Likaså innebär återkallande av redan beviljade permanenta uppehållstillstånd sämre förutsebarhet och minskad trygghet, vilket enligt regeringens särskilda utredare medför ökad risk för stress och oro, och påverkar framför allt barns hälsa och utveckling negativt.
I stället för fler utvisningar behöver Sverige en migrationslagstiftning som inte leder till inhumana, orimliga eller orealistiska beslut. Det krävs en grundlig och demokratiskt förankrad översyn – för att använda Lagrådets formulering – av utlänningslagen och en ordning för kvalitetssäkring av myndighetsbeslut och domstolsavgöranden som säkerställer en hög nivå av rättssäkerhet och skapar förtroende för den svenska migrationsprocessen.
För övrigt kan jag liksom Per Wirtén rekommendera Christian Lindells och Alex Voronovs nya bok ”Den långa bluffen” som gör upp med lögnerna bakom den strama migrationspolitiken. Med önskan till statsministern och migrationsministern om en god läsning!
Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor
Inlägget Tidöpartierna lovar fortsatt utvisningspolitik dök först upp på Dagens Arena.
ad410fa0e47e6c697f9b5b9083b8c45ef7efc70dVi frågade Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Inlägget Vad handlar valet den 13 september om? dök först upp på Dagens Arena.
Om mindre än fem veckor går svenska folket till valurnorna. Men vad handlar årets val om? Vi frågade Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det är ju en del av valkampen och partiernas uppgift att definiera, tänker jag. Moderna valrörelser är en agendakamp, en kamp om vilka frågor som ska hamna högt på dagordningen. Jag föredrar att höra med väljarna. Enligt väljarna är det ju fem-sju sakfrågor som dominerar bland de som uppfattas vara viktigast: sjukvård, skola-utbildning, invandring, brottsbekämpning, miljö. Ekonomi är alltid viktigt men då är det landets ekonomi och makroekonomi som betyder mer än plånböckerna, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap och forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg / Göteborgs universitet.
Han fortsätter:
– Vi vet att valrörelserna blivit mer “spretiga” när det gäller dagordningen, vi ser inte längre valrörelser där någon enstaka fråga dominerar. Jag tror det blir samma i år. Det blir en palett av sakfrågor. Just nu är det svårt att läsa exakt vilka sakområden som kommer vara särskilt viktiga. Men det spelar roll: partierna uppfattas vara bra på olika saker. Partierna har hemmaplansfrågor och bortaplansfrågor. Ska ett parti nå framgång behöver man få spela många matcher på hemmaplan.
– Partistrategiskt tycks det vara så kallad frontförkortning när det gäller migration och brottsbekämpning som varit två stora skiljelinjer historiskt. Oppositionen och framför allt S argumenterar för att det inte kommer att ske särskilt stora förändringar av politiken vid ett regeringsskifte. Däremot är det ju tydligare skillnader i exempelvis frågor om energiförsörjning och om välfärdsfinansiering. När det gäller ekonomi och fördelningspolitik är det lättare att se tydliga skillnader mellan vänster och höger.
– Relativt likt, det är lite rundgång helt enkelt. Partierna vill prata om frågor som många väljare tycker är viktigt, och väljarna tycker att saker partierna pratar om är viktiga frågor. Det finns en dynamik här. Men det finns ju också en dagordning i mediernas utfrågningar och debatter. Här såg vi stora skillnader sist, mellan vad väljarna tyckte var viktigt och vilka ämnen som dominerade i medierna.
– I ovanlig utsträckning 2022 var mediernas dagordning – vilka frågor som togs upp under valrörelsen – lite olika jämfört med vad väljarna tyckte var de viktigaste frågorna. Väljarna ville höra mer om sjukvård och skola/utbildning än vad medierna bjöd på. Omvänt var det större uppmärksamhet för energi och ekonomi i medievalrörelsen än i väljarkåren.
Inlägget Vad handlar valet den 13 september om? dök först upp på Dagens Arena.