Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
29c7e0a9c7d90771c0877b75f70da21c5687f885Flera dödsfall. Unga och vältränade underskattar ofta risken med hög värme.
Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI.
En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad.
I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar.
I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info.
Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt.
– Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki.
Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare.
– När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende.
I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna.
”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar.
Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet.
Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian.
I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader.
Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki.
– Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare, säger Karin Lundgren Kownacki.
Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse.
– Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt.
En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas.
Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder.
– Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner.
En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas urban värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten.
– Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor.
I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter.
– Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar.
Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
394276361a7f73d8518cc2b293be6963db85cc75
29c7e0a9c7d90771c0877b75f70da21c5687f885
TITLE: Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” DESCRIPTION: Flera dödsfall. Unga och vältränade underskattar ofta risken med hög värme. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI. En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad. I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar. I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info. Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt. – Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki. Tidig värme mer riskabelt Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare. – När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende. I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna. ”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar. Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet. Värmerekord även i Storbritannien Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian. I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader. Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki. – Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare. Att vi i Sverige inte har drabbats mer sedan 2018 kan egentligen ses som en tillfällighet, snarare än att vi är mer skyddade på grund av vårt geografiska läge, säger Karin Lundgren Kownacki. Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse. – Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt. En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas. Boendeort, ålder och hälsa påverkar Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder. – Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner. En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten. – Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor. I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter. – Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” DESCRIPTION: Flera dödsfall. Unga och vältränade underskattar ofta risken med hög värme. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI. En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad. I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar. I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info. Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt. – Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki. Tidig värme mer riskabelt Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare. – När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende. I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna. ”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar. Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet. Värmerekord även i Storbritannien Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian. I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader. Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki. – Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare, säger Karin Lundgren Kownacki. Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse. – Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt. En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas. Boendeort, ålder och hälsa påverkar Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder. – Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner. En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas urban värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten. – Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor. I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter. – Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
29c7e0a9c7d90771c0877b75f70da21c5687f885
394276361a7f73d8518cc2b293be6963db85cc75
394276361a7f73d8518cc2b293be6963db85cc75Flera dödsfall. Unga och vältränade underskattar ofta risken med hög värme.
Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI.
En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad.
I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar.
I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info.
Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt.
– Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki.
Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare.
– När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende.
I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna.
”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar.
Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet.
Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian.
I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader.
Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki.
– Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare. Att vi i Sverige inte har drabbats mer sedan 2018 kan egentligen ses som en tillfällighet, snarare än att vi är mer skyddade på grund av vårt geografiska läge, säger Karin Lundgren Kownacki.
Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse.
– Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt.
En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas.
Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder.
– Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner.
En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten.
– Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor.
I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter.
– Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar.
Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
394276361a7f73d8518cc2b293be6963db85cc75
29c7e0a9c7d90771c0877b75f70da21c5687f885
TITLE: Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” DESCRIPTION: Flera dödsfall. Unga och vältränade underskattar ofta risken med hög värme. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI. En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad. I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar. I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info. Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt. – Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki. Tidig värme mer riskabelt Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare. – När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende. I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna. ”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar. Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet. Värmerekord även i Storbritannien Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian. I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader. Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki. – Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare. Att vi i Sverige inte har drabbats mer sedan 2018 kan egentligen ses som en tillfällighet, snarare än att vi är mer skyddade på grund av vårt geografiska läge, säger Karin Lundgren Kownacki. Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse. – Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt. En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas. Boendeort, ålder och hälsa påverkar Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder. – Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner. En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten. – Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor. I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter. – Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” DESCRIPTION: Flera dödsfall. Unga och vältränade underskattar ofta risken med hög värme. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI. En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad. I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar. I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info. Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt. – Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki. Tidig värme mer riskabelt Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare. – När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende. I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna. ”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar. Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet. Värmerekord även i Storbritannien Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian. I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader. Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki. – Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare, säger Karin Lundgren Kownacki. Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse. – Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt. En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas. Boendeort, ålder och hälsa påverkar Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder. – Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner. En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas urban värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten. – Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor. I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter. – Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar. Inlägget Extremvärmen i Europa: “Dödligaste väderhändelsen” dök först upp på Dagens Arena.
29c7e0a9c7d90771c0877b75f70da21c5687f885
394276361a7f73d8518cc2b293be6963db85cc75
733b2a089952dcf464046a449b7e4db35eb17625Dagens politiska föreställning är inte förankrad i verkligheten, skriver Juan Fonseca.
Inlägget Myten om det kravlösa Sverige dök först upp på Dagens Arena.
Dagens politiska föreställning är inte förankrad i verkligheten, skriver Juan Fonseca.
Det har blivit ett återkommande påstående i svensk politik: att Sverige är kravlöst. Att människor kan komma hit, få uppehållstillstånd – och sedan leva utan motprestation.
Det är inte bara fel. Det är en grov förvanskning av verkligheten.
Jag har arbetat som ombud i migrationsärenden i över 25 år. Jag har företrätt människor som försöker göra rätt för sig: arbeta, betala skatt, bygga ett liv. Deras verklighet präglas inte av kravlöshet – utan av ett system med mycket höga och ofta svårförutsägbara krav.
Den som söker arbetstillstånd måste ha ett arbete ordnat innan inresa. Lönen ska motsvara kollektivavtal. Försäkringar ska vara korrekta från första dagen. Tjänsten ska ha annonserats inom EU.
Men det mest talande är hur små marginalerna är.
Ett enda misstag – ofta från arbetsgivarens sida – kan leda till att tillståndet återkallas. Jag har företrätt personer som arbetat i flera år, betalat skatt och levt lagligt i Sverige, men ändå tvingats lämna landet för att en försäkring tecknats för sent.
Detta är inte kravlöst. Det är ett system där människor lever med en ständig risk att förlora allt.
Den som vill leva med sin partner i Sverige måste dessutom uppfylla försörjningskrav. Det krävs en tillräckligt hög och stabil inkomst, samt en bostad av viss storlek och standard. Krav som många heltidsarbetande i Sverige i dag har svårt att uppfylla.
Permanent uppehållstillstånd har samtidigt gått från att vara en naturlig följd av etablering till att bli ett nålsöga. Människor ska inte bara arbeta – de ska arbeta tillräckligt länge, utan avbrott, på rätt villkor. Och politiken rör sig mot ytterligare krav, som språktest och samhällskunskapstest.
Inte heller studenter eller asylsökande omfattas av något kravlöst system. Internationella studenter betalar ofta höga studieavgifter och måste visa att de kan försörja sig själva. Asylsökande genomgår omfattande prövningar där varje uppgift granskas och där avslagen är många.
En annan seglivad myt är att invandrade människor i huvudsak skulle vara arbetslösa. Visst finns det arbetslöshet, särskilt bland dem som kommit till Sverige på senare år, men bilden är kraftigt överdriven. Den stora majoriteten arbetar, och i flera sektorer – som vård, omsorg, transport och restaurang – utgör personer med invandrarbakgrund själva ryggraden i verksamheten.
När Sverigedemokraterna talar om kravlöshet handlar det inte om fakta. Det handlar om att skapa en berättelse – en bild av människor som passiva mottagare snarare än aktiva deltagare i samhället.
Men den bilden stämmer inte.
Sverige har inte ett kravlöst system. I många delar är det i stället så strikt att det leder till orimliga konsekvenser: människor utvisas trots arbete, familjer splittras trots etablering, barn rycks upp ur det enda land de känner.
Den politiska diskussionen utgår i dag från en föreställning som inte är förankrad i verkligheten.
Kanske är det där vi måste börja.
Juan Fonseca
Inlägget Myten om det kravlösa Sverige dök först upp på Dagens Arena.
96b90d88a495af5deb06f78284d8df534b974e10Dramat om kvittningsregler skymmer vad det nya medborgarskapet innebär.
Inlägget Nytt medborgarskap urholkar demokratin – medier är tysta dök först upp på Dagens Arena.
Det nya medborgarskapet urholkar tillit och demokrati då det bygger på att du måste arbeta och klara av ett prov i svenska och samhällskunskap. Ändå ställde sig en stor majoritet i riksdagen bakom förslaget. Det borde skapa mer debatt, skriver Lan Kieu.
Den 29 april 2026 röstade riksdagen igenom det nya svenska medborgarskapet, som träder i kraft den 6 juni 2026. Konsensusen bland partierna är påfallande stor: 258 röstade ja och bara 33 nej. Siffrorna är särskilt talande från S, det största oppositionspartiet, som bidrog med 91 ja-röster, en nej-röst och 14 frånvarande.
Det är anmärkningsvärt att den här konsensusen knappt syns i svenska medier. Ingen expert eller kändis som kallas till tv-rutan eller radion verkar fundera på vad den säger om den svenska demokratin. I stället riktar medierna strålkastarljuset mot ett annat spel: att SD fuskat med två röster mot övergångsbestämmelserna.
Det är inte ett oviktigt ämne – övergångsbestämmelserna avgör om de som redan ansökt om medborgarskap före den 6 juni, och väntat i flera år på besked från Migrationsverket, ska bedömas enligt de regler som gällde när de sökte. Utan sådana bestämmelser undergrävs tilliten till systemet, vilket är en välgrundad poäng från oppositionen.
Men det är inte hela bilden. Att göra mediedrama av just det spelet – och ignorera hur det nya medborgarskapet i sig urholkar tillit och demokrati genom exkluderande och diskriminerande krav riktade mot samhällets svagaste – är ansvarslöst, och i förlängningen en form av medskyldighet. Det gäller inte minst för en public service som ser sig som oberoende granskare av makten.
Problemet är att det nya medborgarskapet inte vilar på principerna om demokrati, gemenskap och solidaritet – utan på prestation, meriter och inkomst. För att förtjäna ett svenskt medborgarskap måste man nu ha bott i Sverige i minst åtta år (tidigare fem), klara ett prov i svenska och samhällskunskap samt ha en inkomst på minst 20 150 kronor i månaden och inte ha mottagit försörjningsstöd under en period som sammanlagt överstiger sex månader. Centerpartiet går ännu längre och föreslår ett snabbspår för dem med ännu högre inkomst.
Frågan är om alla infödda svenskar skulle klara dessa krav – om de nu ställdes på dem. Har alla alltid haft ett jobb med minst 20 150 kronor i månaden? Har ingen någon gång i livet varit arbetslös och levt på a-kassa eller försörjningsstöd? Är alla friska nog att klara språk- och samhällskunskapsprov? Finns det verkligen ingen som är för gammal, för sjuk eller helt enkelt ovan vid studier?
Det nya medborgarskapet belönar en viss typ av människa: den som lyckats få och behålla ett välbetalt arbete. Det utestänger och bestraffar dem som saknar fast anställning, arbetar som timvikarier eller har gigarbeten och aldrig nått upp till inkomstgränsen.
Det drabbar de statslösa, de sjuka, de äldre – och de kvinnor som stannar hemma och tar hand om barn, ironiskt nog i ett land som gärna ser sig som en förebild för jämställdhet. Dessa människor kan aldrig bli svenska medborgare, aldrig få trygghet från systemet och aldrig bli fullt delaktiga i det svenska samhället.
Det är en utpräglad klass- och rasifieringspolitik – och den bedrivs i bred konsensus av både Tidöpartierna och deras opposition, S och C. Den politiska teoretikern Chantal Mouffe påminner oss om att demokratin kräver agonism: en verklig konflikt mellan tydliga alternativ. Utan den urholkas demokratin inifrån.
När S ställer sig bakom Tidöpolitiken och blocken konvergerar, försvinner inte bara konflikten – utan också alternativen. Kvar blir en politik utan motsättning, där de som drabbas lämnas utan röst. Samtidigt sviker medierna sitt uppdrag och väljer att titta bort.
Lan Kieu, filosofie doktor i genusvetenskap som har arbetat med utsatta ungdomar inom socialtjänsten
Inlägget Nytt medborgarskap urholkar demokratin – medier är tysta dök först upp på Dagens Arena.
3a55e391556ad8b6352eca74f5562fb85ad6d278Mycle Schneiders rapport presenterar fakta kring vilket energislag som tillhör framtiden.
Inlägget ”Vi har hamnat i kärnkraftens la-la-land” dök först upp på Dagens Arena.
Mycle Schneiders rapport presenterar fakta kring vilket energislag som tillhör framtiden.
– Det finns ett chockerande gap mellan den allmänna uppfattningen om kärnkraftens möjligheter och den industriella verkligheten. Årets siffror visar detta tydligare än någonsin, och det är raka motsatsen till det man kan läsa i vilken tidning som helst eller i vilket tv- eller radioprogram som helst, där får man intrycket att allt blomstrar när det gäller kärnkraftsindustrin.
Det säger Mycle Schneider, Paris-baserad energianalytiker och huvudkoordinator till rapportserien World Nuclear Industry Status Report.
Rapporterna började ges ut 2007 och går sakligt igenom världsläget vad gäller antal reaktorer, hur mycket el kärnkraften producerar, kostnader för konstruktionen, nedläggningar och jämför dessa parametrar med förnybar energi.
Rapporten för 2025 visar att svart på vitt att kärnkraften betyder mindre och mindre. Den globala kärnenergiproduktionen ökade med 2,9 procent, efter att ha minskat med 4,4 procent 2024. Men ökningen beror helt och hållet på att Kina byggt fler reaktorer. Utanför Kina minskade produktionen från kärnkraft med 14 procent från 2006 och den utgör en allt mindre andel av den globala energimixen.
Men till och med i Kina överstiger investeringarna i sol- och vindkraft under 2025 med råge de i kärnkraft. Kärnkraftens kapacitet i Kina ökade med 2,5 GW samtidigt som solenergins kapacitet ökade med 300 GW. Redan 2024 genererade sol- och vindkraften fyra gånger så mycket elektricitet som kärnkraften i landet.
Globalt genererade vind- och solkraftsanläggningar 70 procent mer elektricitet än kärnkraften under 2025.
– Kärnkraften är inte relevant på dagens globala energiproduktionsmarknad, säger Mycle Schneider.
Kärnkraften är inte ett alternativ
Ändå handlar mycket av debatten kring energifrågorna just om kärnkraft. Det märks inte minst i Sverige, där Tidöregeringen lovat att bygga flera nya reaktorer och står redo att lägga flera hundra miljarder av skattebetalarnas pengar på att det ska bli verklighet.
– Ytterst handlar hela den här diskussionen om klimatförändringar. Vi behöver koldioxidsnåla teknologier och då har många politiker, inte minst inom extremhögern, tagit kärnkraften till sin position, för att skilja sig från de på andra sidan.
Mycle Schneider menar att kärnkraften har blivit en del av deras identitet.
– Man upprepar en berättelse och till slut fastnar den. Och sedan växer den som en snöboll och alla pratar om kärnkraft, och därför måste vi också prata om kärnkraft. Nästa steg är att alla tror på kärnkraft, även om de egentligen inte förstår någonting om den. Vi har hamnat i kärnkraftens la-la-land.
– Hypen är väldigt skadlig. Det avleder resurser och uppmärksamhet till fantasier och gör att man inte satsar på det som redan är tillgängligt. Debatten handlar om ifall kärnkraft är bra eller dåligt, vilka som är för- och nackdelarna. Men poängen är att det inte är ett alternativ ens i utgångsläget.
Större investeringar i andra energislag
Han pekar på hur investeringarna i världen ser ut. Under 2024 investerades 21 gånger så mycket i förnybar elektricitetskapacitet (vattenkraften inte inräknad) som i kärnkraft.
Huvudskälet till den utvecklingen, säger Mycle Schneider, är att det är för dyrt att bygga ny kärnkraft, och det tar för lång tid. Klimatförändringarna gör att världens länder snabbt och effektivt måste röra sig bort från fossilberoendet.
– Det finns inget kärnkraftsprojekt i världen som har hållit budget eller tidsplan. Det slutar alltid med att det blir dyrare och tar längre tid. Det är därför antalet länder som bygger ny kärnkraft har minskat.
Han pekar också på stora problem med de så kallade modulära reaktorerna, SMR, som varit en viktig punkt i den svenska regeringens kärnkraftsretorik.
– SMR existerar knappt i verkligheten ännu. Det finns ingen i Europa och ingen i USA. Kina har byggt två, men konstruktionstiden dubblerades jämfört med den ursprungliga planen. och när de väl startade sänktes kapaciteten i dem med en fjärdedel. Det enda land utöver Kina som har en SMR är Ryssland och där tog konstruktionen 12,7 år istället för planerade 3,7 och produktionen är en besvikelse.
Snabb utveckling för batterilagring
Den stora förändringen i energisektorn under de senaste åren är i stället att kapaciteten för batterilagring av energi har ökat. Mycle Schneider visar en graf från Goldman & Sachs som visar hur priset på batterier för energilagring sjunkit drastiskt de senaste åren. Med 40 procent 2024 och med ytterligare 45 procent 2025.
– Nätanslutna batterier är det verkligt banbrytande. Det är vad de stora energibolagen talar om nu, batterier plus solenergi, eller batterier plus vindkraft.
Han betonar också att den årliga rapporten World Nuclear Industry Status Report inte handlar om opinionsbildning.
– Det finns inga för- eller emotargument, ingen opinionsbildning, inga krav eller rekommendationer. Den är först och främst en grundlig verklighetskontroll av energibranschen.
Jesper Bengtsson
Inlägget ”Vi har hamnat i kärnkraftens la-la-land” dök först upp på Dagens Arena.
8693c821aab35a7b8328d191cc10647012fb6e56Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner, visar ny forskning från Stockholms universitet.
Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
I takt med en växande privat hyressektor minskade segregationen i storstäderna. Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet.
Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd.
Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne.
– Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin.
Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter.
– Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin.
Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin.
I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden.
– I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin.
Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
e223a3ced1cc5be6232c5b0b1efa127fb9987cbe
8693c821aab35a7b8328d191cc10647012fb6e56
TITLE: Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna DESCRIPTION: Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner, visar ny forskning från Stockholms universitet. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet. Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd. Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne. – Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin. Inlåsta Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter. – Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin. Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin. Koncentration av fattiga I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden. – I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna DESCRIPTION: Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner, visar ny forskning från Stockholms universitet. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I takt med en växande privat hyressektor minskade segregationen i storstäderna. Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet. Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd. Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne. – Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin. Inlåsta Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter. – Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin. Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin. Koncentration av fattiga I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden. – I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
8693c821aab35a7b8328d191cc10647012fb6e56
e223a3ced1cc5be6232c5b0b1efa127fb9987cbe
e223a3ced1cc5be6232c5b0b1efa127fb9987cbeSamtidigt ökade segregationen i mindre kommuner, visar ny forskning från Stockholms universitet.
Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet.
Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd.
Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne.
– Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin.
Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter.
– Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin.
Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin.
I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden.
– I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin.
Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
e223a3ced1cc5be6232c5b0b1efa127fb9987cbe
8693c821aab35a7b8328d191cc10647012fb6e56
TITLE: Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna DESCRIPTION: Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner, visar ny forskning från Stockholms universitet. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet. Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd. Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne. – Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin. Inlåsta Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter. – Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin. Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin. Koncentration av fattiga I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden. – I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna DESCRIPTION: Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner, visar ny forskning från Stockholms universitet. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: I takt med en växande privat hyressektor minskade segregationen i storstäderna. Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet. Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd. Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne. – Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin. Inlåsta Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter. – Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin. Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin. Koncentration av fattiga I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden. – I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin. Inlägget Minskad segregation när allmännyttan privatiserades i storstäderna dök först upp på Dagens Arena.
8693c821aab35a7b8328d191cc10647012fb6e56
e223a3ced1cc5be6232c5b0b1efa127fb9987cbe
8a57b4dad5ab7573c4000181d0026c40ab4699e1Men det är inte fel att satsa på kollektivtrafiken.
Inlägget Uppenbar populism dök först upp på Dagens Arena.
Men det är inte fel att satsa på kollektivtrafiken, och oppositionen borde haka på.
Tidöregeringens förslag att under en kort period halvera priset på kollektivtrafiken är förstås rent valfläsk.
Den här gången har den blinda hönan dock hittat ett korn, och precis som bland andra Katalys föreslår borde Socialdemokraterna och de rödgröna partierna nu gå ut och lova att de halverade priserna permanentas om de vinner valet.
Det var nog många som höjde på ögonbrynen när förslaget om att lägga drygt 7 miljarder kronor för att under en kort period subventionera resor med kollektivtrafiken presenterades på tisdagen.
Hade en regering som under mandatperioden lagt miljarder och åter miljarder på att gynna bilresor med bensindrivna bilar plötsligt förvandlats till sossar och miljöpartister?
Svaret är förstås nej.
Det här beskedet handlar inte om något annat än att regeringen ligger mycket illa till i opinionen. Enligt de senaste opinionsmätningarna har avståndet till oppositionen dessutom ökat. Enligt Verian är det nu övar 10 procent, och då är Liberalerna, som enligt de flesta mätningar är på väg ut ur riksdagen, ändå medräknade på Tidösidan.
I det läget måste något förstås göras, och den här karamellen blev alltså resultatet.
Det är förvånande även av andra skäl än att det låter som klassisk vänsterpolitik och går emot vad regeringen gjort under snart fyra år.
Helt nyligen sade Elisabeth Svantesson nämligen att pengarna var slut. Det skulle inte bli några fler reformer, och det gällde inte bara för 2026 utan även för hela nästa mandatperiod.
Tidöregeringen skulle alltså ha gjort slut på pengarna även för nästa regering.
Bakgrunden är att regeringen i höstas lade fram en budget med nya utgifter på 80 miljarder kronor, med fokus på sänkta skatter, sänkt matmoms, sänkt elskatt och sänkta arbetsgivaravgifter. Dessutom lånar regeringen upp miljarder till försvaret och stödet till Ukraina.
Inget av detta påverkade opinionen, och trots Svantessons påstående att pengarna är slut kom det nyligen besked om ytterligare sänkt bensinskatt.
Men inte heller det gav Tidö ökat stöd.
Så beskedet om kollektivtrafiken får ses som den sista (?) försöket.
Att det rör sig om valfläsk måste ändå bevisas av att både den sänkta bensinskatten och det nya stödet bara ska gälla under några månader. Som av en händelse över valdagen.
Samtidigt är det avgörande för klimatomställningen att vi svenskar åker mer kollektivt. Och alla som gör det regelbundet, inte minst med tåg, vet att det är dyrt. Ibland väldigt dyrt.
I det läget är det rätt att lägga skattepengar på att öka det gemensamma resandet.
Och stimulansen är för viktig för att bara gälla över valet.
Detta borde Socialdemokraterna och de andra rödgröna partierna ta fasta på. Se till att de lägre priserna permanentas om ni vinner valet.
Exakt hur detta ska göras är en annan fråga. Det finns alltid risker med direkta subventioner av det här slaget. De som företag som sköter kollektivtrafiken kan se det som en chans att ta ut högre priser. Vi som reser kollektivt ser inte röken av några extra pengar.
Men sådant bör gå att lösa.
Så håna gärna Tidöregeringens uppenbara ängslighet och opportunism. Det är den värd.
Men lägg egna förslag som gör att kollektivtrafiken får (om uttrycket ursäktas) en skjuts framåt.
Jesper Bengtsson
Inlägget Uppenbar populism dök först upp på Dagens Arena.
3e7b7e23c9fc51499cca3407a41b59296acf51d6Integrationsbyrån lanserar en rad ambitiösa förslag för bättre integration.
Inlägget Nya förslag: Individanpassad integration från dag ett dök först upp på Dagens Arena.
Integrationsbyrån lanserar i en ny rapport flera ambitiösa förslag för bättre integration.
Rapporten “Ett personcentrerat system är avgörande för en fungerande integration” ges ut av Integrationsbyrån, ett initiativ som startats upp av Silvia Kakembo, vice vd för Arenagruppen och Malpuri Groth, egenföretagare men en bakgrund på Diskrimineringsombudsmannen (DO) och inom kvinnorörelsen.
Förslagen i rapporten bygger bland annat på samtal med runt 200 personer i bostadsområden på olika håll i landet där många invånare har kommit som flyktingar till Sverige.
– Det som kom upp under vår Sverigeturnén är i mångt och mycket i linje med det forskning säger: att man behöver få tidiga och effektiva insatser för att integrationen ska fungera. Det vi hör är att språk- och arbetsmarknadsinsatser i hög utsträckning inte fungerar. Det är tydligt att insatserna idag inte är individanpassade, säger Malpuri Groth.
Rapporten presenterar 31 förslag inom nio samhällsområden.Till de övergripande förslagen hör att införa en Sverigelots som ska koordinera och hålla samman flera processer och kontakter för den nyanlända. Dessutom föreslås ökad individanpassning i SFI och att SFI ska kunna kombineras med praktik eller jobb, differentierade krav i hyresbostäder som ska motverka boendesegregation, språk-år i skolan för barn från 10 år och en sammanhållen vårdkedja.
Vissa förslag är tydligt allmängiltiga och inte enbart riktade till nyanlända, som exempelvis att använda finanspolitiken till stora investeringar som kan dämpa arbetslösheten.
Förslag som det om en Sverigelots består bland annat av att alla berörda myndigheter och aktörer kring en asylsökande ska samlas i regelbundna konferenser tillsammans med den nyanlända för att gemensamt planera integrationsprocessen inom olika områden. I början ska den asylsökande få en individuell bedömning av kompetenser och önskemål för att därefter planera till exempel arbetsmarknadsinsatser eller studieinsatser.
För vården gäller att den nyanlända bör få en fast läkar- och sjuksköterskekontakt redan när de anländer till landet, och att gravida kvinnor ska försäkras kontinuitet genom kontakt med samma barnmorska eller team av barnmorskor genom hela graviditeten.
Flera förslag är så ambitiösa så de verkar överträffa vad de flesta i Sverige kan vänta sig idag. Till exempel gemensamma möten med myndigheter och en fast kontakt i vården. Hur realistiska är de förslagen är?
– Där tänker vi till exempel med vården att samordning och kontinuitet behöver bli bättre för alla. Det är en generell förbättring snarare än något bara för nyanlända. Modellen med team av flera aktörer och myndigheter finns i specialistsjukvården, och man har sett att det är ett effektivt sätt att arbeta genom att utarbeta en gemensam plan.
Övergripande ser Integrationsbyrån att även kostsamma insatser blir lönsamma på sikt.
– Att minska arbetslösheten i stort är såklart en jätteambitiös satsning men på sikt kommer det också ge resultat i form av skatteintäkter. Även Sverigelotsen, som är vårt viktigaste förslag, är en omfattande förändring initialt, men vi är övertygade om att den leder till snabbare integration och då i sin tur minskade samhällskostnader och ökade skatteintäkter.
Integrationsbyrån är positiva till att Ebo-lagen avskaffats, eftersom man ser att nyanlända behöver fördelas på många olika platser i landet, både större stöder och i glesbygd. Därför är de också kritiska till de förslag som snart genomförs som en del i EU:s asyl- och migrationspakt som bygger på att asylsökande ska samlas på några få utvalda orter i Sverige med mottagandecenter.
Integrationsbyrån vill istället att asylsökande ska anvisas till olika orter i Sverige, av Migrationsverket, redan under asylprocessen. Insatser till asylsökande ska starta inom 30 dagar från att man anlänt till Sverige, oavsett om man fått besked om man får stanna eller inte.
– En välfungerande integration sker varken i isolering eller bara bland människor som pratar ens modersmål. Vi ser gärna att man så snabbt som möjligt ska komma till ett område där det finns svenskar som bott i flera generationer.
Ni har ambitiösa förslag om individanpassad SFI och stöd till arbete, men ni vill också motverka boendesegregation och fördela människor över landet. Kan det innebära en motsättning när det gäller att det ska finnas kompetens och språkkunskaper som kan stötta nyanlända även på mindre orter?
– Vad gäller SFI tänker vi oss att man jobbar med moduler med olika nivåindelningar. På större orter bör man kunna dela in grupper inom SFI mer efter behov, än efter var man bor. Sen är det är klart att det finns svårigheter i väldigt små orter men här brukar kommunerna vara kreativa och hitta bra lösningar. Det viktiga är att man strävar mot så individuella anpassningar som möjligt.
På frågan om det finns en total samstämmighet mellan de problem som intervjuade personer tagit upp och de förslag som presenteras i rapporten säger Malpuri Groth att många har uttryckt kritik av medier. Det har inte föranlett politiska förslag.
– Det finns såklart saker där politiken inte ska in och peta för mycket. Många har till exempel sagt att de är besvikna på att medier skildrar invandrare på ett negativt sätt som förstärker rasism och fördomar, säger Malpuri Groth.
Inlägget Nya förslag: Individanpassad integration från dag ett dök först upp på Dagens Arena.
d5a663d3e85cd577c885aa38441434217057a26aTjänstemän gynnas, medan arbetare ofta inte orkar arbeta ända fram till pensionen.
Inlägget Pensionen har blivit en klassfråga dök först upp på Dagens Arena.
Tacken för ett långt arbetsliv blir ofta mindre än 60 procent av slutlönen. Tjänstemän med höga inkomster gynnas, medan arbetare ofta inte orkar arbeta ända fram till pensionen. Dags att förbättra tryggheten och pensionerna, skriver företrädare för Kommunal Norrbotten.
Vad betyder det egentligen att ha jobbat ett långt och slitsamt arbetsliv? När det orange kuvertet kommer känns det som ett slag i magen. Ångesten och oron sprider sig snabbt genom hela kroppen. Är det tacken från samhället?
Pension, som en gång var en central del av välfärden och en trygghet på ålderns höst, har istället blivit en huvudvärk för många. Ett system som var tänkt att skapa trygghet riskerar idag att göra motsatsen.
Det förutsätter såklart att man klarar att jobba fram till pensionen. När arbetsmiljön i fysiskt tunga arbeten gör att inte alla håller hela vägen fram. För att inte nämna ofrivillig deltid och vilken förödande påverkan det får på pensionen. 60 procent av slutlönen blir i praktiken ofta betydligt mindre för många.
Pensionsåldern blir högre och högre. Många känner redan idag oro för att orka hela vägen fram.
Det blir en dubbelbestraffning i praktiken. När många, speciellt inom välfärden, har en arbetsmiljö och en bemanning som inte är hållbar. Sjukskrivningstalen inom välfärden är bland de högsta på svensk arbetsmarknad. Ingen ska bli sjuk av sitt arbete, och det är verkligen hög tid att sluta normalisera ett systemfel.
Tjänstemän med höga inkomster gynnas av dagens system där inkomst är den största faktorn. Lägg därtill att tjänstemän i snitt lever längre än arbetare och har en mindre fysiskt tung arbetsmiljö.
Det är dags för åtgärder. Det handlar om respekt för människorna som får Sverige att fungera.
– Höj pensionen, inte pensionsåldern.
– Antal arbetade år ska spela större roll.
– Inför arbetslivstillägg för antalet arbetade år.
– Trygghet måste finnas för dem som blivit utslitna efter ett långt och slitsamt arbetsliv.
– Höj den allmänna pensionen.
Finansiellt hållbart är såklart viktigt och en förutsättning. Men politik handlar om prioriteringar och värderingar. Har man råd att sänka skatterna för dem med högst inkomster så går det se till att vanligt folk har rimliga pensioner. Det är en del av den svenska välfärden och vad vi en gång i tiden var stolta över i Sverige.
I höst är det val. Nu är det hög tid att politiker bekänner färg om en så väsentlig fråga som pensioner. Vanligt folk förtjänar pensioner att leva på och trygghet på ålderns höst. Ett helt arbetsliv ska löna sig. Inget annat duger!
Victor Markström, Valledare Kommunal Norrbotten
Veronica Ökvist, Ombudsman Kommunal Norrbotten
Inlägget Pensionen har blivit en klassfråga dök först upp på Dagens Arena.