Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Tobias Hübinette. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
eec46ee9156265223e29e2e69af9e9d5d5850ab4Catrin Lundström och jag skriver i Parabol om det första svenska valet när de icke-vita invånarna avgjorde valutgången och om att Sverige numera är ett av västvärldens mest raspolariserade länder. I vår artikel slår vi också ett slag för jämlikhetsdata – att även vi i Sverige nu måste börja diskutera och mäta ras, etnicitet, religion […]
Catrin Lundström och jag skriver i Parabol om det första svenska valet när de icke-vita invånarna avgjorde valutgången och om att Sverige numera är ett av västvärldens mest raspolariserade länder. I vår artikel slår vi också ett slag för jämlikhetsdata – att även vi i Sverige nu måste börja diskutera och mäta ras, etnicitet, religion och språk och inte bara debattera och räkna på klass, kön, ålder och region.
”Efter 2026 års val är det därför hög tid för både vänster- och högersidan att börja utgå från det Sverige som numera är och inte det som en gång var. Det handlar om det land som härbärgerar västvärldens mest mångfaldspräglade befolkningssammansättning efter USA samtidigt som det är västvärldens mest rassegregerade land och därtill nu också ett av västvärldens mest raspolariserade länder.”
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/sss.jpg
För sex år sedan gav vi tillsammans ut boken ”Vit melankoli. En analys av en nation i kris” (Makadam 2020) där vi med hjälp av en historiserande analys diagnosticerade det melankoliska tillstånd som började breda ut sig i landet efter millennieskiftet och inte minst efter SD:s inträde i riksdagen 2010. Utifrån det kritiska ras- och vithetsperspektiv som vi anlade i vår bok och mot bakgrund av den gångna valrörelsen kan vi idag sex år senare konstatera att både vänster- och högersidan fortsätter att genomsyras av detta melankoliska tillstånd då båda sidorna utgår från ett Sverige som inte längre finns.
Vänstern sörjer fortfarande att Sverige inte längre är den antirasistiska och humanitära stormakten på jorden och högern har ännu inte lyckats komma över förlusten av en mer homogen befolkningssammansättning. I båda fallen handlar det om att vilja återvända till ett svunnet Sverige som aldrig mer kan komma tillbaka.
I ”Vit melankoli” prognostiserade vi även att uppdelningen mellan stad och land skulle komma att bli rasifierad och i och med 2026 års val har vår profetia slagit in med full kraft. SD och delvis även M har nu i hög grad ersatt både S och C på den vita landsbygden och i de fortfarande mer homogena småstäderna. SD backade visserligen i valet som helhet men partiet blev samtidigt det största partiet i 892 valdistrikt varav i stort sett alla är belägna utanför de större städerna. Sverigekartan är därför numera rejält gulfärgad och inte minst söder om Dalälven.
De mångfaldspräglade storstäderna och framför allt de icke-vita förorterna har samtidigt rört sig ännu längre vänsterut. I de 65 miljonprogramsområden som polisen betecknar som utsatta områden där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar helt röstade nästan 71 procent på S och V. Det handlar om en politisk raspolarisering som liknar situationen i USA där de icke-vita minoritetsgrupperna i storstäderna röstar demokratiskt medan den vita majoritetsbefolkningen på landsbygden och i de mindre städerna röstar republikanskt.
Frågan är nu hur denna för svensk del nya rasifierade uppdelning mellan stad och land ska hanteras. För oss handlar det inte om att ställa stad och land mot varandra som om de stod inför diametralt olika utmaningar. De geografiska och demografiska mönstren skiljer sig förvisso åt men samtidigt erfar både de vita invånarna på landsbygden och de icke-vita invånarna i förorten konsekvenserna av att välfärdsstatens institutioner och samhällsekonomins resurser fördelas alltmer ojämnt.
På landsbygden handlar det om skolor som läggs ned, vårdcentraler som försvinner och arbetsplatser som avvecklas. I förorterna tar samma utveckling formen av trångboddhet, skolor med urusla resultat, osäkra anställningar och en offentlig service som inte motsvarar behoven. En nedlagd skola på landsbygden är inte detsamma som en segregerad skola i förorten, men tillsammans säger de något om hur samhällsgemenskapen har försvagats liksom om varför det finns ett missnöje både i glesbygden och i förorten. De vita invånarna i småstäderna upplever att alla resurser går till de mångfaldspräglade storstäderna medan de icke-vita invånarna i miljonprogramsområdena känner sig exkluderade av de välmående innerstadskärnorna och villa- och radhusområdena som domineras av vita invånare.
2026 års val blev vidare det första valet i svensk historia när de icke-vita väljarna avgjorde valutgången. SVT:s vallokalsundersökning pekar nämligen mot att Tidösidan hade segrat om bara de vita majoritetssvenska väljarna hade fått rösta men om enbart de icke-vita väljarna hade haft rösträtt så hade oppositionens seger blivit betydligt mycket större än vad den nu blev och slutat på 67%. I SVT:s undersökning handlar det dels om de respondenter som kryssade i att de själva samt deras far och mor är uppväxta i Sverige samt de som uppgav att de själva eller deras far eller mor är uppväxta utanför Europa.
Dessutom gick valdeltagandet ned på landsbygden och i de mindre kommunerna som domineras av vita invånare, vilket kraftigt missgynnade SD, medan valdeltagandet omvänt gick upp rejält i miljonprogramsområdena som domineras av icke-vita invånare, vilket i sin tur gynnade S och inte minst V som gjorde ett rekordval i dessa områden. Medan många vita arbetarväljare och SD-sympatisörer helt enkelt valde att stanna hemma på valdagen så gick de icke-vita väljarna istället i det närmaste man ur huse för att delta i vad som för dem uppfattades som ett ödesval och de avgjorde därmed oppositionens seger.
Ännu en aspekt av den raspolarisering som kom i dagen i det gångna valet handlar om det växande stödet för högerextrema partier bland många pojkar och unga män, vilka inte verkar kunna föreställa sig ett liv i dagens mångfaldspräglade Sverige. I skolvalet röstade antagligen en bit över fyra procent av de 413 433 högstadie- och gymnasieelever som deltog i valet på partier som Örebropartiet, Alternativ för Sverige och Nordiska motståndsrörelsen och enligt SVT:s vallokalsundersökning uppgav tre procent av de unga männen (18-30 år) som deltog i undersökningen att de röstade på ett övrigt parti. SD tappade hela sju procentenheter av de unga väljarna i årets val och totalt samlade småpartierna som står till höger om SD runt 60 000 röster vilket är mer än någonsin tidigare och det är högst sannolikt att det främst handlar om unga vita män.
Risken för en våldsam radikaliseringsvåg bland en försvarlig del av landets vita pojkar och unga män är helt enkelt för närvarande överhängande med allt vad det kan komma att innebära av högerextrem terrorism, skolattacker och hatbrott.
Efter valet har högersidan yrvaket tvingats att ta in att det nya mångfalds-Sverige nu är en realitet på grund av Tidöpartiernas valförlust. SD-toppar torgför konspirationsteorin om att S har ”massimporterat” de utomeuropeiska invandrarna som ”röstboskap” och talar om ”misstaget” med att tilldela 200 000 invandrare svenskt medborgarskap sedan Kristerssons regering tillträdde på hösten 2022. Och borgerliga röster oroar sig för att högern kommer att få svårt att vinna något mer val i framtiden med tanke på att en så hög andel av väljarkåren numera har utländsk och framför allt utomeuropeisk bakgrund och röstar massivt rött.
Samtidigt behöver högersidan acceptera att det gamla Sverige inte går att återskapa. En politik som ägnar sig åt att utvisa tonåringar och höja återvandringsbidraget är inget annat än en golgatavandring befolkad av högerextrema våldssekter för det vita Sverige kommer nämligen aldrig tillbaka igen.
På vänstersidan heter det gärna att invånarna med utomeuropeisk bakgrund röstade på S och V på grund av att de utgör den nya svenska arbetarklassen men det är ett faktum att en hel del av dessa minoriteter hyser djupt konservativa värderingar vad gäller inte minst synen på könsrelationer, jämställdhet och hbtq-frågor som inte är i samklang med vare sig S’, V:s, MP:s eller C:s partiprogram.
Efter valet behöver de delar av vänstern som är fixerad vid asylfrågan släppa taget om sin besatthet för att komma i takt med tiden. Den generösa flyktingpolitik som gällde fram tills 2015 kommer för det första aldrig mer att komma tillbaka och denna fixering bär för det andra med sig den ironiska baksidan att den samtidigt osynliggör de som redan är här och vidmakthåller bilden av ett fortfarande relativt homogent Sverige.
Vänstersidan behöver nu uppdatera sig och våga sig på en analys som inte bara innefattar klass och kön utan också ras.
Trots den utbredda och starka aversionen mot att dela upp befolkningen utifrån ras, etnicitet, religion och språk och sätta siffror på dessa demografiska grupper så är vi övertygade om att Sverige nu är betjänt av att en gång för alla förstå värdet av att inte bara diskutera och föra statistik om kön, klass, region och ålder. För att kunna förstå den utpräglat rasifierade uppdelningen mellan stad och land och den tilltagande politiska raspolariseringen behöver även vi i Sverige helt enkelt börja sätta siffror på ras, etnicitet, religion och språk i form av det som benämns som jämlikhetsdata och som större delen av världens länder redan praktiserar. Konkret handlar jämlikhetsdata om att regelbundet börja fråga deltagarna i olika undersökningar och enkäter om hur de själva identifierar sig utifrån ras, etnicitet, religion och språk och det på ett både frivilligt och anonymt sätt. Det handlar med andra ord inte om att exempelvis alla svarta personer, alla samer, alla judar eller alla arabisktalande ska registreras i något slags centralt statligt register.
Sådana data behövs och inte minst för att överhuvudtaget kunna utveckla en politik som syftar till att försöka hålla ihop hela landet och ge den en ny riktning inför framtiden bortanför det melankoliska tillstånd som genomsyrade den gångna valrörelsen.
Den 31 december 2025 hade 35,7% av landets invånare någon form av utländsk bakgrund och en klar majoritet av dem hade utomeuropeisk bakgrund och andelen är betydligt högre bland den unga delen av befolkningen. Och i 2026 års val var fler riksdagsväljare än någonsin tidigare utrikes födda – över 17% – och en bra bit över en fjärdedel av hela väljarkåren hade antagligen utländsk bakgrund varav de flesta hade utomeuropeisk bakgrund.
Det går därför inte längre att rygga för den redan existerande supermångfalden och fortsätta att enbart tala om och dela upp befolkningen mellan ”svenskar och invandrare”. Efter 2026 års val är det därför hög tid för både vänster- och högersidan att börja utgå från det Sverige som numera är och inte det som en gång var. Det handlar om det land som härbärgerar västvärldens mest mångfaldspräglade befolkningssammansättning efter USA samtidigt som det är västvärldens mest rassegregerade land och därtill nu också ett av västvärldens mest raspolariserade länder.
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.
Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/ss.jpg
antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
MP 7 av 22 = 31,8%
V 9 av 30 = 30%
L 4 av 19 = 21,1%
S 13 av 99 = 13,1%
M 5 av 70 = 7,1%
KD 1 av 22 = 4,5%
C 1 av 25 = 4%
SD 2 av 62 = 3,2%
totalt 42 av 349 = 12%
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aafEfter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.
antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
MP 7 av 22 = 31,8%
V 9 av 30 = 30%
L 4 av 19 = 21,1%
S 13 av 99 = 13,1%
M 5 av 70 = 7,1%
KD 1 av 22 = 4,5%
C 1 av 25 = 4%
SD 2 av 62 = 3,2%
totalt 42 av 349 = 12%
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3dEfter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.
antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
MP 7 av 22 = 31,8%
V 9 av 30 = 30%
L 4 av 19 = 21,1%
S 13 av 99 = 13,1%
M 5 av 70 = 7,1
KD 1 av 22 = 4,5%
C 1 av 25 = 4%
SD 2 av 62 = 3,2%
totalt 42 av 349 = 12%
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.
antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
MP 7 av 22 = 31,8%
V 9 av 30 = 30%
L 4 av 19 = 21,1%
S 13 av 99 = 13,1%
M 5 av 70 = 7,1
KD 1 av 22 = 4,5%
C 1 av 25 = 4%
SD 2 av 62 = 3,2%
totalt 42 av 349 = 12%
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
MP 7 av 22 = 31,8%
V 9 av 30 = 30%
L 4 av 19 = 21,1%
S 13 av 99 = 13,1%
M 5 av 70 = 7,1
KD 1 av 22 = 4,5%
C 1 av 25 = 4%
SD 2 av 62 = 3,2%
totalt 42 av 349 = 12%
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1% KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
TITLE: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation DESCRIPTION: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […] CONTENT: Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade. I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera. Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer. Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen. De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade. Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade. antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val: MP 7 av 22 = 31,8% V 9 av 30 = 30% L 4 av 19 = 21,1% S 13 av 99 = 13,1% M 5 av 70 = 7,1 KD 1 av 22 = 4,5% C 1 av 25 = 4% SD 2 av 62 = 3,2% totalt 42 av 349 = 12%
12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aaValforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […]
Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/id.jpg
Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året).
Utifrån partival så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/2.jpg
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aa
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017a
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aa
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017a
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260fValforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […]
Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/id.jpg
Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året).
Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/2.jpg
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aa
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017a
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aa
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017a
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017aValforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […]
Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/id.jpg
Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val.
Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/2.jpg
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aa
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017a
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
TITLE: I 2026 års val identifierade sig fler väljare än någonsin tidigare som både höger och som att de står klart till höger DESCRIPTION: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att […] CONTENT: Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har sammanställt hur väljarna har självidentifierat sig i SVT:s stora vallokalsundersökning sedan 1991 års val och resultatet visar att i 2026 års val kategoriserade sig fler väljare än någonsin tidigare som höger (45%) medan de som såg sig som ståendes i mitten (16%) var proportionellt färre än någonsin tidigare. Förutom att högerväljarna är proportionellt fler än någonsin tidigare och mittenväljargruppen håller på att smälta bort så har andelen som själva uppger att de står klart till höger ökat kraftigt över tid och de utgör numera hela 24% av väljarkåren medan de som uppger att de står klart till vänster uppgick till nästan 20% i 2026 års val. Vänsterväljarna var i sin tur flest proportionellt sett i 1994, 1998, 2002 och 2014 års val (det sistnämnda valet sammanföll med det så kallade ”peak woke”-året). Utifrån partival (se bild 2) så såg sig L:s väljare mer som höger än vad KD:s väljare gjorde i 2026 års val vilket sannolikt avspeglar den höga andelen stödröster som gick till L från M- och SD-sympatisörer. Och SD-väljarna har över tid gått alltmer högerut sett hur de själva identifierar sig. På vänsterkanten så är det tydligt att MP-väljarna har gått rejält åt vänster över tid medan C-väljarna ser ut att vara de sista genuina mittenväljarna.
58a29ce5feb88fb82c818165b739aa8904e646aa
095482184e7f3404fd36f8af4343f25c1629260f
732ae590a5482869c4a40b958c03d1a0c7bf017a
46444e7ef599155c51a3a31127301be8bef5e881Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket, som tillsattes i slutet av 2021, sin slutrapport till (övergångs)regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand och bland annat rekommenderar kommissionens ordförande Lena Nyberg att svenska staten behöver be om ursäkt till det samiska folket då staten har ”bemäktigat sig egendomsrätt över stora delar av samiskt land” . Sanningskommissionen riktar […]
Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket, som tillsattes i slutet av 2021, sin slutrapport till (övergångs)regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand och bland annat rekommenderar kommissionens ordförande Lena Nyberg att svenska staten behöver be om ursäkt till det samiska folket då staten har ”bemäktigat sig egendomsrätt över stora delar av samiskt land” .
Sanningskommissionen riktar 71 uppmaningar till regeringen som bland annat innefattar att staten måste erkänna de historiska oförrätterna, inrätta ett nationellt kunskapscentrum för upprättelse och försoning, kompensera för förlusten av rätt till skatteland, ändra miljöbalken så att rennäringen tillmäts särskild vikt i relation till andra intressen, stärka de fem olika samiska språkens ställning inom utbildningsväsendet och lärarutbildningen samt stärka den samiska folkhälsan genom satsningar på en nationell plan och språklig och kulturell kompetens inom vård- och omsorgssektor. Slutrapporten innefattar också en särskild volym där omkring 300 samer personligen vittnar om den svenska statens övergrepp.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/ss-4.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/09/sss-4.jpg
f7cca665b7765c3c2121f9b8291e8c8531775b7e
46444e7ef599155c51a3a31127301be8bef5e881
TITLE: Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket sin slutrapport till regeringen DESCRIPTION: Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket, som tillsattes i slutet av 2021, sin slutrapport till (övergångs)regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand och bland annat rekommenderar kommissionens ordförande Lena Nyberg att svenska staten behöver be om ursäkt till det samiska folket då staten har ”bemäktigat sig egendomsrätt över stora delar av samiskt land” . Sanningskommissionen riktar […] CONTENT: Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket, som tillsattes i slutet av 2021, sin slutrapport till (övergångs)regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand och bland annat rekommenderar kommissionens ordförande Lena Nyberg att svenska staten behöver be om ursäkt till det samiska folket då staten har ”bemäktigat sig egendomsrätt över stora delar av samiskt land” . Sanningskommissionen riktar 71 uppmaningar till regeringen som bland annat innefattar att staten måste erkänna de historiska oförrätterna, inrätta ett nationellt kunskapscentrum för upprättelse och försoning, kompensera för förlusten av rätt till skatteland, ändra miljöbalken så att rennäringen tillmäts särskild vikt i relation till andra intressen, stärka de fem olika samiska språkens ställning inom utbildningsväsendet och lärarutbildningen samt stärka den samiska folkhälsan genom satsningar på en nationell plan och språklig och kulturell kompetens inom vård- och omsorgssektor.
TITLE: Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket sin slutrapport till regeringen DESCRIPTION: Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket, som tillsattes i slutet av 2021, sin slutrapport till (övergångs)regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand och bland annat rekommenderar kommissionens ordförande Lena Nyberg att svenska staten behöver be om ursäkt till det samiska folket då staten har ”bemäktigat sig egendomsrätt över stora delar av samiskt land” . Sanningskommissionen riktar […] CONTENT: Idag överlämnade Sanningskommissionen för det samiska folket, som tillsattes i slutet av 2021, sin slutrapport till (övergångs)regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand och bland annat rekommenderar kommissionens ordförande Lena Nyberg att svenska staten behöver be om ursäkt till det samiska folket då staten har ”bemäktigat sig egendomsrätt över stora delar av samiskt land” . Sanningskommissionen riktar 71 uppmaningar till regeringen som bland annat innefattar att staten måste erkänna de historiska oförrätterna, inrätta ett nationellt kunskapscentrum för upprättelse och försoning, kompensera för förlusten av rätt till skatteland, ändra miljöbalken så att rennäringen tillmäts särskild vikt i relation till andra intressen, stärka de fem olika samiska språkens ställning inom utbildningsväsendet och lärarutbildningen samt stärka den samiska folkhälsan genom satsningar på en nationell plan och språklig och kulturell kompetens inom vård- och omsorgssektor. Slutrapporten innefattar också en särskild volym där omkring 300 samer personligen vittnar om den svenska statens övergrepp.
46444e7ef599155c51a3a31127301be8bef5e881
f7cca665b7765c3c2121f9b8291e8c8531775b7e