f42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.”
Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag.
AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT
Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut.
Foto: Adobe
Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson.
I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026.
Tecknen då och nu
I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven.
AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar.
Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024.
I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna.
En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.)
Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti.
En jämförande video på Youtube 22 januari.
I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Från inslaget i SVT Agenda 23 november.
SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget.
Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey.
Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.)
Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild.
Kommentar på Threads 5 mars.
Kvarvarande tecken att leta efter
I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna.
Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart.
Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022.
Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar.
En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan.
Inlägg på Facebook 5 februari.
Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka.
Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks.
Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025.
AI-detektorer - nästan oanvändbara?
Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte.
Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden.
Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”.
Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem.
Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025.
Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn.
Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg?
Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon.
Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars.
Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte.
Framtiden och vattenstämplarna
Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder.
SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg.
Från ett blogginlägg från Google i maj 2025.
Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering.
I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven.
Från C2PA:s sajt.
Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart.
Vattenstämpeln också bara en ledtråd
Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025.
Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln.
Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras.
Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”.
Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector.
Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles.
Undersök som vanligt
Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken.
Källkritikbyråns samlingssida för guider.
KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten.
I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film!
Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
6acf97714380f14bc18c3b316bd61205065b0d1cf42976b102af6bbd16986309aa64245db7402e71TITLE: Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar DESCRIPTION: Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.” CONTENT: Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut. - Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Foto: Adobe - Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte. Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson. I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026. Tecknen då och nu I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven. AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar. Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024. I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna. En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.) Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti. En jämförande video på Youtube 22 januari. I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). - De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning. Från inslaget i SVT Agenda 23 november. SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget. Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey. Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.) Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild. Kommentar på Threads 5 mars. Kvarvarande tecken att leta efter I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna. - Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. - Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart. Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022. Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar. En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan. Inlägg på Facebook 5 februari. Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka. - Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson. Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks. Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025. AI-detektorer - nästan oanvändbara? Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte. Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden. Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”. Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem. Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn. Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg? - Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus. Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon. Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars. Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte. Framtiden och vattenstämplarna Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder. SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg. Från ett blogginlägg från Google i maj 2025. Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering. I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven. Från C2PA:s sajt. Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart. Vattenstämpeln också bara en ledtråd Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025. Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln. Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras. Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”. Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles. Undersök som vanligt Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken. Källkritikbyråns samlingssida för guider. - Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna: KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten. I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film! Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Genomskåda AI - här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar DESCRIPTION: Internetexpert: ”Det mesta är överspelat redan.” CONTENT: Nyhetsmedier blir lurade av AI-videor och tecknen i gamla AI-guider är nästan helt överspelade. Här är guiden för dig som försöker genomskåda AI i dag. AI-bilder från det senaste halvåret. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT Vad vi uppfattade som bra AI-genererade bilder i början av 2020-talet ser i dag nästan teckande ut. - Man tyckte att det var superimponerande då. Man kunde säga ”ge mig en bild på en astronaut som äter en avocado” och så fick man det, även om den såg jättekackig ut, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Foto: Adobe - Men i dag får man något som ser ut som ett foto, som är helt omöjligt att avgöra om det är på riktigt eller inte. Sedan 2023 har många byggt guider för hur du kan se igenom AI-skapade bluffar. Men tipsen och tecknen har snabbt blivit omsprungna av tekniken. Kvar på nätet ligger därför mer eller mindre daterade guider.- Det mesta är överspelat redan, säger Måns Jonasson. I den här guiden går vi igenom sätten som blivit gamla och de tecken som fortfarande kvarstår i dag - mars 2026. Tecknen då och nu I början letade vi efter helt uppenbara fel, som hade med kroppen eller tyngdkraften att göra. På bilden som startade hela AI-manin 2023 kunde man till exempel se ett konstigt hängande kors på påven. AI lade ibland till extra fingrar eller tvinnade ihop dem på onaturliga sätt. När det spreds AI-bilder på den algeriska boxaren Imane Khelif 2024 kunde man se deformerade händer och extra ledveck på fingrar. Skärmdumpar från inlägg på Twitter/X den 22 augusti 2024. I allt större grad har märklig textur på ytor försvunnit. Förr kunde människor se mer ut som plastdockor i AI-bilderna. En av AI-bilderna som spreds 2023. (Falsk-stämpel är tillagd av Källkritikbyrån.) Men utvecklingen har rusat och de flesta AI-genererade bilder och filmer som görs i dag ser väldigt bra ut i jämförelse med 2023 - här illustrerat av hur en AI-genererad Will Smith äter spaghetti. En jämförande video på Youtube 22 januari. I dag ser man mycket mer sällan dåligt genererade AI-videor, säger Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). - De här surrealismerna som fanns 2024 är ju till stor del utslätade nu. Men alldeles nyss var det en kort filmsnutt som lurade SVT. Där syntes att det inte var bokstäver eller siffror på polisernas uniformer, det var bara surrealistiska symboler. Så det finns fortfarande i viss mån kvar, men i betydligt mindre utsträckning. Från inslaget i SVT Agenda 23 november. SVT har tagit bort klippet och rättat inslaget. Även om ett fel börjar bli passé så kan det fortfarande dyka upp, särskilt när det gäller dåligt gjorda bilder, som gjorts i all hast eller som ett skämt, där avsändaren inte är så noga med om det märks.I mars 2026 lade människor exempelvis ut bilder där de infogat sig själva bredvid skådespelaren Jim Carrey. Bilder från inlägg på Threads 5 mars. (Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.) Någon påpekade då att en av personerna fått en väldigt märklig vinkel på armen på sin bild. Kommentar på Threads 5 mars. Kvarvarande tecken att leta efter I AI-genererade videor finns en brist kvar - AI verkar ha svårt med kända människor i motsats till de okända individerna som befolkar filmerna. - Folk vill ju gärna rendera kändisar. Och om det är det någon som du har bra koll på så kan du ibland fortfarande se att något är fel, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. - Antagligen är det samma om man skulle få se en film av sin mamma eller sin man. Vi människor har uppenbarligen bra förmåga att känna igen minsta lilla avvikelse i ansikten vi redan är välbekanta med. Men de här AI-modellerna blir snabbt så mycket bättre att vi kan nog inte räkna med det heller snart. Ett tidigt varningstecken: en AI-genererad Morgan Freeman som varnar för utvecklingen 2022. Stillbilder av kända personer är däremot ofta väldigt bra och kan lura oss. I början av februari spreds en AI-genererad bild som såg ut att föreställa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och finansmannen Jeffrey Epstein i en grupp på Facebook med över 150 000 medlemmar. En del verkade tro att det rörde sig om en äkta bild. "Det här blir intressant att se vart det här landar", skrev en gruppmedlem. "Passande par! Lika sjuka i huvudet", skrev en annan. Inlägg på Facebook 5 februari. Ett annat tecken som balanserar på gränsen mellan att vara aktuellt och utdaterat är bokstäver i bilder. AI har blivit allt bättre på det, men det finns en lucka. - Det de fortfarande är dåliga på är text i bakgrunden. Jag såg någon bild från en påstådd anti-ICE-protest i USA och då står folk och håller i skyltar. De som står längst fram, där ser det jättebra ut, men om man zoomar in i bakgrunden på skyltar så märker man att det där är ju inte engelska, det är inte ens riktiga bokstäver, säger Måns Jonasson. Han tipsar om att helt enkelt granska bakgrunden i bilder och filmer - där uppstår det fortfarande avvikelser som märks. Från en granskning från SVT Verifierar och Lilla Aktuellt i december 2025. AI-detektorer - nästan oanvändbara? Det finns i dag en skog av AI-detektorer i olika prisgrader, men de riktigt bra AI-bilderna går inte längre att genomskåda, säger Måns Jonasson.- Det enkla svaret är att det inte finns verktyg som till 100 procent kan avgöra om en bild är AI eller inte. Problemen uppstår när verktygen ger falska frikännanden och felaktiga fällanden. Från New York Times artikel ”How Easy Is It to Fool A.I.-Detection Tools?”. Även Mattias Svahn på FOI konstaterar att systemen är långt ifrån säkra.- Generellt skulle jag säga att sådana här verktyg är mer som ”metalldetektorer” än laboratorietester, de kan pipa och indikera att något kanske finns där, men de säger inte exakt vad du har hittat och inte med någon säkerhet. Och det är lätt att lura dem. Från Källkritikbyråns granskning av en företagare som använde AI och falsk marknadsföring hösten 2025. Den som testar sin bild i AI-chatbottar kan få väldigt felaktiga svar och det beror på att de inte i första hand är tränade som analysverktyg av bilder. De kan ibland peka ut visuella anomalier, men de kan lika ofta hallucinera eller överanalysera, säger Svahn. Finns det över huvud taget en poäng med att hålla på med detekteringsverktyg? - Av de jag prövat så ställer jag mig rätt sval till dem. Vi har provat ett ganska dyrt och avancerat verktyg. Jag provade att generera fram en bild en AI-bild och detekteringsverktyget gav svaret: stopp, AI. Sen tog jag samma bild och tog en vanlig skärmdump av den och lade in i samma verktyg. Då sa den: grönt ljus. Josefin Rosén, AI-expert på programföretaget SAS institute, håller med om att AI-detektorer inte kan ge absoluta svar.- Man kan se dem lite som ett första filter, men de behöver alltid kombineras med källkritik och kontext, säger hon. Från SVT Verifierars inslag ”Dramatiska krigsklipp når miljoner - mycket är AI” den 4 mars. Ingen av experterna uppfattar det som att man kan köpa sig till en nivå där man garanterat kan avgöra om bild är AI eller inte. Framtiden och vattenstämplarna Förutom synliga vattenstämplar kan man också väva in uppmärkningar i bilder. SynthID är ett verktyg från Google som bäddar in digitala vattenstämplar direkt i bilder, ljud och videor som skapas med Googles AI-modeller. För närvarande kan det användas för att verifiera om något har skapats eller redigerats med Google AI-verktyg. Från ett blogginlägg från Google i maj 2025. Verifieringsportalen SynthID Detector är än så länge bara öppen för ett begränsat antal testpersoner, däribland journalister på flera svenska nyhetsredaktioner. Men SynthID-verifiering finns även tillgängligt i Gemini-appen för alla inloggade användare, berättar Mia Sahl på Google News Initiative.- För att använda SynthID-verifiering måste du ha ett personligt konto eller ett kvalificerat Workspace-konto, ha den senaste versionen av Gemini-appen om du använder appen för att verifiera innehåll och vara inloggad i Gemini-apparna.Här kan du läsa mer om hur du använder SynthID-verifiering. I sommar förväntas EU:s nya transparenskrav för AI-genererat innehåll bli juridiskt bindande. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative har flera av de största tech-bolagen, bland andra Google, Microsoft, Meta, BBC, Sony och OpenAI gått samman i en grupp som kallas C2PA (Coalition for Content Provenance and Authenticity) för att tillmötesgå kraven. Från C2PA:s sajt. Målet är att skapa en gemensam teknisk standard för att märka digitalt innehåll. Men när en sådan standard kan vara på plats och allmänheten kan ta del av den är oklart. Vattenstämpeln också bara en ledtråd Problemet med vattenstämplings-lösningen är att man bara får veta om en bild skapats med vissa verktyg, i SynthID-fallet om bilden är skapad med hjälp av Googles verktyg. - De som är ”professionella vilseledare” kommer att använda andra verktyg som inte har den här funktionen, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen. Från Källkritikbyråns granskning av bluffsidor som använder AI-genererade bilder 25 augusti 2025. Det går även - än så länge - att kringgå vattenstämplar, berättar Josefin Rosén på SAS institute.- Om man skärmdumpar eller fotar skärmen skapas ett nytt digitalt lager utan metadata från originalet och många gånger utan stämpeln. Att beskära, rotera, justera färg, komprimera eller ta bort brus gör också att vattenstämpeln kan bli oläsbar.- Man kan även AI-generera en ny bild utifrån originalet, vilket kan radera eller förändra stämpeln. Det börjar dock dyka upp moderna och robusta vattenstämplar som är designade för att tåla sådana ingrepp och ändå kunna identifieras. Vi testar den bild som nu sprids där människor skapat bilder med sig själva och Jim Carrey. Där visar SynthID-detektorn att bilden har skapats med Googles verktyg, men när vi laddar upp den bild som någon ritat streck på så står det ”Not made with Google AI”. Bilder från Threads i mars 2026 uppladdade i SynthID Detector. Enligt Mia Sahl på Google News Initiative så följer vattenstämpeln SynthID vanligtvis med en bild även om man skärmdumpar eller fotar skärmen, men inte alltid.- Ingen vattenstämpel är ännu 100 procent robust, men eftersom SynthID ”vävs” in i produkten när du skapar den i ett av Googles verktyg är den relativt svår att ”tvätta bort”. Den finns vanligtvis kvar även om bilden, videon eller ljudet skalas om, får nya färger, komprimeras eller ändras på andra sätt. Det finns dock en risk att vattenstämpeln inte identifieras efter många ändringar med verktyg som inte är Googles. Undersök som vanligt Var är vi nu då? Jo, kvar i den gamla vanliga källkritiken. Källkritikbyråns samlingssida för guider. - Vi måste flytta fokus från vad vi ser till vad vi vet om källan, säger Josefin Rosén och tipsar om att man får gå tillbaka till grunderna: KontextenHur ser omständigheterna ut runt bilden, hur publicerades den? Är avsändaren trovärdig?MetadataFinns det en original-fil, en namngiven fotograf, tidsstämpel? Tänk på att metadata också kan manipuleras!Jämför detaljer med andra bilderStämmer proportioner, ljussättning, perspektiv och mikrouttryck överens med verkliga foton?KorsverifieringFinns samma bild i andra sammanhang, eller är den isolerad? Sök på bilden och undersök resultaten. I den här guiden hittar du alla samlade tips och steg för hur du söker på en bild eller film! Sammantaget: Se till att guider du följer är uppdaterade och att tipsen är aktuella. AI-bilder och filmer är avsvärt mycket bättre i dag, och de flesta av de tidiga tecknen börjar bli inaktuella.Kvarvarande bra saker att leta efter är om det finns text och bokstäver i bilden, till exempel på skyltar i bakgrunden eller symboler på uniformer och kläder.Bakgrunden av en bild eller i en filmsekvens är också platsen där det är mest sannolikt att brister och avvikelser dyker upp.Det finns sätt att kringgå AI-detektorer så se dem som ett första test och fortsätt sedan undersöka bilden.LÄS MER:? Stora verktygslådan för viralgranskare? AI-genererad bild sprids på Andersson och Epstein? Nej, det här är inte en äkta bild av Maduros fru Cilia Flores Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
8a7d66a8a45cac8b306de4b29a61379557b98ef6Den sjätte mars 2006 klev jag, en välrakad yngling med bakåtkammat hår, in på Taxi Kurirs kontor i Örebro och fick slipsen knuten av Tom Nilsson, salig i sin himmel där alla enkronor räknas och alla taxiuniformer är välstrukna och pressade. Tjugo år senare har branschens förfall fortsatt och ingen taxichaufför har längre slips eller […]
Den sjätte mars 2006 klev jag, en välrakad yngling med bakåtkammat hår, in på Taxi Kurirs kontor i Örebro och fick slipsen knuten av Tom Nilsson, salig i sin himmel där alla enkronor räknas och alla taxiuniformer är välstrukna och pressade.
Tjugo år senare har branschens förfall fortsatt och ingen taxichaufför har längre slips eller behöver avlägga kartprov.
Under mina tjugo år i yrket har jag kört hundratusen kunder och under mina tre första år fick jag hundratusen kronor i dricks. De senaste åren har det klingat betydligt skralare i drickskassan vilket jag tolkar som svårare tider, ändrat kundunderlag, minskad kontantanvändning och minskad charm. (Jag tycker ju heller inte man ska dricksa. Vi arbetar för avtalsgrundad och skattepliktig lön, vi är inte tiggare.)
Under tjugo år har jag sagt upp mig, eller undantagsvis blivit uppsagd, tolv gånger och blivit återanställd tretton.
Jag har tagit två taxiåkare till facket och en till domstol. (Jag vann.)
För den som tycker det är för lite kändisar i Proletären kan jag berätta att jag kört Malou von Sievers, Måns Möller, Ola Forssmed och krigsminister Sten Tolgfors, sjungit Clawfinger med Linda Bengtzing, Michael Jackson med Pernilla Wahlgren, Hum, hum från Humlegårn med Michael Nyqvist, Peter Magnusson och Martin Stenmark. Numer hör stans artister Kikki Danielsson och Peter Jöback till kundunderlaget.
2008 anordnade vi en vild strejk på taxi i Örebro. Försämringar hade lett till en lönesänkning på runt 3.000 kronor i månaden för oss som jobbade ständig natt, och under två nattimmar satt vi på hotell Clarion, blev bjudna på fika och skrev strejkuttalande medan nyväckta åkare körde dit och skrek om avsked och repressalier.
Dagen efter talade stan om strejken som samlade stöd från alla chaufförer utom en: företagets egen vänsterpartist.
En del av arbetet innebär att kontrollera att lönen stämmer. Den gör sällan det. Åtta månader av tolv fattas det pengar. Eftersom jag inte jobbar för mindre än överenskommen lön kräver jag att rätt lön ska utbetalas. Något som sällan är populärt hos åkare och inte alltid hos arbetskamrater heller, och det har hänt att kamrater menar att om de blir lurade på pengar så ska jag också bli det.
Taxibranschen har inte så stora likheter med andra chaufförsyrken. Jämför oss hellre med restaurangpersonal; inga raster, långa pass, ständigt till tjänst, med behov av att hantera alla sorters kunder, såväl fulla och stökiga som skröpliga och sjuka.
Nu för tiden slipper jag procentlönshelvetet, där priset i taxametern helt avgör lönen. Jag har lön även när bilen är tom, vilket är nödvändigt när man kör i en småstad.
Vi har inga raster utan äter när vi kan. En lugn dag kan man med lite tur slänga i sig mat på en lunchrestaurang, eller till och med steka på lite korv och potatis hemma. Andra dagar känns livet lite tyngre när man inte fått fem minuters vila och hoppas få sluta för dagen efter tio timmars körning, men får en hämtning på Akademiska sjukhuset i Uppsala med lämning i Ljusdal. Då får man unna sig att sova en kvart vid Dragon Gate, vilket också innebär en kvarts försening.
Det finns fördelar med att vara taxichaufför. Det är socialt och man lär känna många människor. Det är ett relativt fritt yrke och den del av dagen jag inte har kund kan jag spendera lite som jag vill: läsa, fika, turfa, handla, skjutsa ungar till brottning och blockflöjt, åka hem och städa, diska, tvätta, vårda amorösa relationer, bada i Ljusnan eller skriva krönikor i Proletären.
ebfca47c23dc49060cdd53131389e7fd5f146e6fÄldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand.
Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen. En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen. ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma. Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren. Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen. Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda. Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand. 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten. Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.
ba2bec0ecd33a53173b33c395a49c6c30557ddcfebfca47c23dc49060cdd53131389e7fd5f146e6fTITLE: Nyhetsplock fredag 6 mars 2026 DESCRIPTION: Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. CONTENT: Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen. En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen. ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma. Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren. Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen. Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda. Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand. 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten. Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.
TITLE: Nyhetsplock fredag 6 mars 2026 DESCRIPTION: Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat, ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff, 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri och kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. CONTENT: Äldre kvinna utsatt för stöldförsök vid bankomat. En kvinna i 80-årsåldern ska under torsdagseftermiddagen ha blivit utsatt för ett stöldförsök i samband med att hon tog ut pengar från en bankomat i Malmö, rapporterar polisen. En förbipasserande ska ha avbrutit stöldförsöket, och de två gärningsmännen lämnade platsen till fots. Kvinnan ska vara fysiskt oskadd. Ingen misstänkt är i nuläget gripen. ”Dalaröpappan” nekas tidsbestämt straff. ”Dalaröpappan” dömdes till livstids fängelse sommaren 2014, efter att föregående höst tänt eld på sin sommarstuga där hans tre barn, två söner och en dotter, var instängda. Sönerna, då 3 och 5 år gamla, avled i branden. Den 7-åriga dottern lyckades ta sig ut och larma. Mannen har ansökt om att få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt och begärt att ett utlåtande från Rättsmedicinalverket ska tas fram. Örebro tingsrätt avslår nu hans ansökan om utlåtandet eftersom domstolen bedömer att hans livstidsstraff ändå inte kommer att tidsomvandlas, rapporterar Siren. Kvinna avliden efter misstänkt mordbrand. En kvinna har avlidit efter en källarbrand i ett flerfamiljshus i Luleå, rapporterar polisen. Larmet om branden inkom under lunchtid igår, polis och räddningstjänst åkte till platsen. En kvinna fördes till sjukhus med ambulans men hennes liv gick inte att rädda. Det är oklart hur branden uppstått, och polisen utreder det som mordbrand. 22-åring döms till fängelse för grovt djurplågeri. En 22-årig man körde ihjäl och skar halsen av tre renar utanför Umeå i februari 2025. Nu döms han till ett års fängelse för grovt djurplågeri och skadegörelse, rapporterar P4 Västerbotten. Händelsen filmades av mannens kompisar, vilket har varit viktig bevisning under rättegången. Enligt 22-åringens advokat kommer domen att överklagas.
1fc54014820206488c5abd35340ebca3dbb7b8e9Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker.
En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g...
Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:
f47bea613980e09f745ce961e3816069b4e508d91fc54014820206488c5abd35340ebca3dbb7b8e9TITLE: Därför behöver vi en mandatperiod till med Tidölaget DESCRIPTION: Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker. CONTENT: En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g... Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:
TITLE: Därför behöver vi en mandatperiod till med Tidölaget DESCRIPTION: Vi behöver en mandatperiod till med Tidöpartierna vid rodret. Det kan kännas som en udda ståndpunkt att publicera i Magasinet Paragraf, men låt mig förklara hur jag tänker. CONTENT: En tydlig riksdagsmajoritet har, tillsammans med lydiga journalister, utmålat den löst definierade g... Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:
9a8eb51e43d01d4bddb8b57f5e365031ff932505Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott.
Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping. Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner. Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer. Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor. Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott. Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen. Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse. Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen. – Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.
1f423e67bbff277eb873023b249bea20d75271769a8eb51e43d01d4bddb8b57f5e365031ff932505TITLE: Nyhetsplock torsdag 5 mars 2026 DESCRIPTION: Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. CONTENT: Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping. Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner. Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer. Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor. Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott. Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen. Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse. Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen. – Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.
TITLE: Nyhetsplock torsdag 5 mars 2026 DESCRIPTION: Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa, handgranat utanför bilfirma i Malmö, kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder och svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. CONTENT: Systrar åtalas för mordförsök på sin pappa. Två systrar i 60-årsåldern åtalas för att ha försökt mörda sin pappa, rapporterar SVT Nyheter Jönköping. Händelsen inträffade i november i Jönköpings kommun, där de två systrarna överföll pappan. Enligt åtalet har de tvingat sig in i hans bostad, hållit fast honom och täppt till andningsvägarna. Därefter sparkat och slagit honom i huvudet med ett tillhygge, medan han låg ner. Mannen fick bland annat en intryckt fraktur på kindbenet, sårskador på huvud, hals, armar och förlorade medvetandet. Efter en halvtimme ska döttrarna ha lämnat honom liggandes på golvet. När pappan vaknar upp ringer han på sitt trygghetslarm och hjälp anländer. Bland bevisningen finns bland annat ett testamente som tros ligga bakom dådet. Ett av mannens barnbarn står som huvudsaklig arvtagare. De båda systrarna ska, enligt testamentet, få sin laglott och lösöret, värderat till 10 000 kronor. Systrarna har varit häktade sedan i december, bägge nekar till brott. Handgranat utanför bilfirma i Malmö. Vid 07.30 under onsdagsmorgonen fick polisen in ett larm om misstänkt farligt föremål utanför en bilfirma i Malmö. Nationella bombskyddet kallades till platsen och bedömde föremålet som skarpt, det visade sig vara en handgranat. Ärendet rubriceras som försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, rapporterar polisen. Kvinna döms till fängelse för sjukhusstölder. En kvinna i 50-årsåldern som arbetat som undersköterska på Danderyds sjukhus, döms för tre fall av grov stöld från äldre patienter som varit intagna på akutmottagningen, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Hon döms även för stöld av föremål från sin särbos bostad samt för grovt häleri avseende ett stort antal smycken och föremål som hon löst in hos pantbanker och guldhandlare. Undersköterskan har delvis erkänt brott och har berättat att hon stulit och pantsatt föremål för att finansiera sitt spelberoende. Straffet blir två års fängelse. Svensk man gripen i Polen för grova narkotikabrott. En svensk 33-årig man har gripits i Polen efter att svensk åklagare utfärdat en europeisk arresteringsorder. Han är misstänkt för flera fall av grov och synnerligen grov narkotikabrottslighet, och bedöms ha haft en central roll i Malmös kriminella miljöer, rapporterar polisen. – Misstankarna avser tillverkning, insmuggling och vidare distribution av stora mängder narkotika. Utöver det menar jag i nuläget att vart och ett av brotten har utgjort led i en verksamhet som bedrivits i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. En person är sedan tidigare häktad i samma utredning misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott och utredningen mot honom, den nu gripne samt andra fortsätter nu, säger Magnus Pettersson, senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Gripandet har föregåtts av noggrann planering och har genomförts i nära samarbete mellan svensk och polsk polis.
2400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1dUppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton.
Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare.
Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook
Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken.
Kommentar på Facebook 1 mars.
Så här skriver en debattör på Facebook:
Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars
Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar.
Inlägg på Facebook 2 mars.
Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar.
Kommentar på Facebook 3 mars.
I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger.
Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger.
Inlägg på Twitter/X den 1 mars.
Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom.
Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars.
Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel.
Kommentar på Facebook 1 mars.
The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där.
Kommentar på Facebook 1 mars.
Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
7d9d0adf4a90850fd1a7dcb1093a1027081ba6f22400335fc815a71ff10a590f7923c0cc6b95cd1dTITLE: Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola DESCRIPTION: Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton. CONTENT: Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare. Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken. Kommentar på Facebook 1 mars. Så här skriver en debattör på Facebook: Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar. Inlägg på Facebook 2 mars. Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar. Kommentar på Facebook 3 mars. I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger. Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger. Inlägg på Twitter/X den 1 mars. Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom. Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars. Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel. Kommentar på Facebook 1 mars. The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där. Kommentar på Facebook 1 mars. Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, Iran har inte tagit på sig bombattack mot flickskola DESCRIPTION: Uppgifterna påstås felaktigt komma från officiella konton. CONTENT: Det ogrundade påståendet att Iran tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab har fått spridning bland svenska sociala medier-användare. Foto: Skärmdump/Telegram/Facebook Sedan bombningen i lördags har diskussionerna på nätet bland annat gällt vem som står bakom attacken. Kommentar på Facebook 1 mars. Så här skriver en debattör på Facebook: Att islamister offrar barn är vedervärdigt dock inget nytt men att mainstream media sprider Iranska regimens lögner som trovärdiga källor om att flickskola i Iran bombades av Israel utan ens att kontrollera dessa [. . .] talar sitt tydliga språk. Utdrag ur inlägg på Facebook 2 mars Inlägget har fått över tusen gilla-markeringar. Inlägg på Facebook 2 mars. Därtill sprids en uppfattning om att Iran gått ut och medgett att de själva bombat skolan. I kommentarsfält till rapportering om händelsen syns påståendet, men sällan med några källhänvisningar. Kommentar på Facebook 3 mars. I söndags hävdade en tidigare SD-politiker samma sak på Twitter/X, att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) själva skulle ha erkänt att bombningen var ”deras misstag” via en officiell kanal. Kvinnans tweet har visats över 12 000 gånger. Hon hänvisar till kontot ”Iran Spectator” (@IranSpec) som skriver att en IRGC-missil dödade 148 skolelever i Minab. Det kontot har i sin tur stängt av möjligheterna att kommentera inlägget, som visats över 2,5 miljoner gånger. Inlägg på Twitter/X den 1 mars. Men kontot @IranSpec är inte ett officiellt konto för Irans styre och hänvisningarna går till en regimkritisk Telegram-kanal, inte till officiella källor. Hittills har inga sådana erkännanden från den iranska regimen kommit till allmän kännedom. Utdrag ur inlägg på Facebook 1 mars. Påståendet har även faktagranskats av bland andra Politifact och SVT Verifierar.Enligt en genomgång från brittiska The Guardian har iransk statlig media uppgett att uppemot 168 personer dödades i attacken, men detta antal har inte gått att få bekräftat. Bombningen skedde vid samma tid som den första omgången av bombanfall från USA och Israel. Kommentar på Facebook 1 mars. The Guardians genomgång visar också att skolan inte verkar ha varit i militärt bruk. Den låg på ett område med militärbarracker och andra lokala IRGC-byggnader, men enligt en Kanada-baserad representant för ett nätverk av lärarfack i Iran så var skolan inte särskilt reserverad för militärfamiljer utan även barn från övriga lokalsamhället gick där. Kommentar på Facebook 1 mars. Sammantaget: Iran har inte tagit på sig bombningen av en flickskola i Minab. Kontona som sprider påståendet har inte visat upp några belägg till stöd för påståendet och är inte själva kanaler för den iranska regimen. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
e0bb1b4f76db48a00f462bc9411da9025393743aFebruari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf.
a9d8933624b8ffd291493386f54102de2109dfbae0bb1b4f76db48a00f462bc9411da9025393743aTITLE: Februari månads mest lästa DESCRIPTION: Februari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf. CONTENT: 1. Den här rasistiska skiten funkar inte längre 2. Sveriges mest skrämmande minister 3. Bohlins applåder avslöjar högerns självbedrägeri 4. Jag försöker fortfarande förstå vem lagen är till för 5. Ordbajseri från Ebba Busch 6. Sverige behöver en resningskommission – rättssäkerheten räcker inte till 7. Om spik i tungan och spik i kistan 8. ”Att slå skallen i spegeln gör Åkesson mer mänsklig” 9. Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden? 10. Den SD-ledda regeringen utvisar den egna befolkningen
TITLE: Februari månads mest lästa DESCRIPTION: Februari månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf. CONTENT: 1. Den här rasistiska skiten funkar inte längre 2. Sveriges mest skrämmande minister 3. Bohlins applåder avslöjar högerns självbedrägeri 4. Jag försöker fortfarande förstå vem lagen är till för 5. Ordbajseri från Ebba Busch 6. Sverige behöver en resningskommission – rättssäkerheten räcker inte till 7. Om spik i tungan och spik i kistan 8. ”Att slå skallen i spegeln gör Åkesson mer mänsklig” 9. Skapar dagens problemlösning större problem i framtiden? 10. Den SD-ledda regeringen utvisar den egna befolkningen
966be804b2c4e3a708396d68ef2f1b86c13816f6Partistyrelsen i Sverigedemokraterna arbetade hårt i många år med att få sina medlemmar att förfina retoriken, putsa ordvalen, undvika rasistiska uttalanden. Kanske tyglade de inte sina egna för att de ville ändra på något. Det handlade troligen bara om att försöka få färre av sina politiker att bli avslöjade som extremister. Richard Jomshof har skrivit … Fortsätt läsa SD har mörkat sina åsikter →
Partistyrelsen i Sverigedemokraterna arbetade hårt i många år med att få sina medlemmar att förfina retoriken, putsa ordvalen, undvika rasistiska uttalanden. Kanske tyglade de inte sina egna för att de ville ändra på något. Det handlade troligen bara om att försöka få färre av sina politiker att bli avslöjade som extremister. Richard Jomshof har skrivit … Fortsätt läsa SD har mörkat sina åsikter →
68d9d202ba8a308143cb562e9813efe5951e634eAnmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka.
Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg. Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats. Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten. I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda. – Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson. Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes. En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare. Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen. Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil. Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen. Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.
d4a86d42135cf5477048fb9eca0db0b479ea51ea68d9d202ba8a308143cb562e9813efe5951e634eTITLE: Nyhetsplock onsdag 4 mars 2026 DESCRIPTION: Anmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. CONTENT: Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg. Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats. Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten. I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda. – Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson. Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes. En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare. Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen. Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil. Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen. Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.
TITLE: Nyhetsplock onsdag 4 mars 2026 DESCRIPTION: Anmälan efter vådaskott på polisstation, föräldrar åtalas efter 1-årings död, man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg och polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. CONTENT: Anmälan efter vådaskott på polisstation. Arbetsmiljöverket har fått in en anmälan om tre skadade personer efter ett vådaskott på en polisstation i Gävleborg, rapporterar P4 Gävleborg. Händelsen ska ha inträffat i mitten av februari då ett vapen av misstag avfyrats i ett vapenvårdsrum. I anmälan framgår inte hur allvarligt de tre personerna skadats. Föräldrar åtalas efter 1-årings död. Åtal har väckts i ett ärende där en ettårig flicka skadades så allvarligt i ett fall att hon senare avled, rapporterar Åklagarmyndigheten. I maj förra året larmades polis och ambulans till en adress i Skellefteå kommun, med anledning av att en ettårig flicka hittats livlös i sin säng. Det visar sig att flickan kvällen innan ramlat och slagit i huvudet. Efter fallet har flickan uppvisat tecken på huvudtrauma i form av kräkningar och trötthet. Föräldrarna kontaktar sjukvården först dagen därpå, när flickan inte längre visar några livstecken. När ambulanspersonal anländer till platsen går hennes liv inte att rädda. – Jag har beslutat att väcka åtal för grovt vållande till annans död. Som förälder har man ett garantansvar för sina barn och jag menar att det har varit fråga om ett allvarligt risktagande när föräldrarna, trots flickans symptom, valt att inte uppsöka vård eller kontakta sjukvårdsrådgivning efter fallet. Den rättsmedicinska utredningen talar för att flickans liv hade gått att rädda om hon hade kommit under vård, säger kammaråklagare Henning Signarsson. Man gripen efter misstänkt mord i Hallsberg. Polispatruller beordrades till en adress i Hallsberg under måndagskvällen med anledning av en livlös person. På platsen anträffades en avliden kvinna och de oklara omständigheterna gjorde att en förundersökning gällande mord inleddes. En man i 25-årsåldern frihetsberövades som misstänkt för mord, och har nu anhållits av åklagare. Polisen efterlyser vittnen till kidnappningsförsök av flicka. Vid 18-tiden på måndagskvällen försökte en man kidnappa en flicka i 15-årsåldern som var ute och rastade sin hund i Ljungsbro i Linköping, rapporterar polisen. Flickan ska ha stoppats av en man som kom med bil, han tog tag och höll fast henne. Hon kämpade men kom inte loss. Mannen släppte taget först när ett vittne med hund dök upp på platsen och verbalt angrep förövaren med tillrop. Då lämnade mannen platsen i bil. Polisen söker nu vittnet som kan ha gjort iakttagelser kring händelsen. Flickan behövde inte ambulansvård. Händelsen utreds som försök till människorov.
aaba78e67daadbe5f8bc76c0dfbd536aa2d3ca67Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag.
Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ...
Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:
4b997699ed04a11acf496a505e0f8937dbf04d9daaba78e67daadbe5f8bc76c0dfbd536aa2d3ca67TITLE: Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening DESCRIPTION: Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag. CONTENT: Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ... Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan:
TITLE: Sveriges regering är fantastisk, men knappast i någon positiv mening DESCRIPTION: Under sin regeringstid har det ena påfundet efter det andra kommit att dras till ytterligheter. För att bli av med oönskade invandrare skapades ett återvändarbidrag på 10 tusen kronor. Inga ansökningar i någon större omfattning och vem hade väntat sig det? I varje fall inte någon av de skattebetalare som skall stå för fiolerna och därför blev det inte heller någon uppståndelse över regeringens tilltag. CONTENT: Då höjdes återvandringsbidraget dramatiskt till 350 tusen kronor per person, men maximalt 600 tusen ... Börja prenumerera för att läsa detta innehåll. Starta din prenumeration här Eller logga in på ditt konto nedan: