f99c198318a7eda3878864c18e89188efc3d56b0I mer än två decennier har landets finansministrar systematiskt norpat ur det löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att få ett socialförsäkringsskydd. Det är inte lite pengar vi pratar om. Det handlar om ca 40 procent av statsbudgeten. När de stora partierna är tysta borde facken lyfta frågan. Det är ju löntagarnas pengar. När utgifterna […]
I mer än två decennier har landets finansministrar systematiskt norpat ur det löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att få ett socialförsäkringsskydd. Det är inte lite pengar vi pratar om. Det handlar om ca 40 procent av statsbudgeten.
När de stora partierna är tysta borde facken lyfta frågan. Det är ju löntagarnas pengar.
När utgifterna för de olika socialförsäkringarna minskar ska politikerna, enligt lagen om fördelning av socialavgifter (2000:981), sänka respektive sociala avgifter. Detta är dock en lagstiftning som politikerna de senaste decennierna inte visat någon större respekt för.
Idag har detta dessutom ingen större betydelse. Att de sociala avgifterna sänks är nämligen inget som längre märks i löntagarnas plånböcker. Skälet till det är att politikerna har börjat använda en löneskatt (den allmänna löneavgiften), som infördes i mitten av 1990-talet för att finansiera EU-medlemskapet, som ett ”dragspel”. Detta innebär konkret att när de sänker en socialavgift så höjer de denna löneskatt med lika mycket, så att det totala uttaget av arbetsgivaravgifter hålls på en konstant nivå (31, 42 procent). Så har det varit sedan 2009.
Ska vi förstå mekanismerna till att ojämlikheten i vårt land ökat snabbare än i andra jämförbara länder de senaste decennierna måste vi förstå detta.
Detta är en metod som tidigare finansminister Anders Borg och alliansregeringen som tillträdde 2008 använde sig av systematiskt. När de skar ner på sjukförsäkringen och a-kassan förde de, via den allmänna löneavgiften, över pengar till olika typer av skattesänkningar som framförallt gynnade företagen och de rikaste svenskarna. Ska vi förstå mekanismerna till att ojämlikheten i vårt land ökat snabbare än i andra jämförbara länder de senaste decennierna måste vi förstå detta.
Det handlar om stora skattesänkningar till de allra rikaste och hårdare kvalifikationsregler, som innebär att arbetslösa och sjuka kastas ut ur de gemensamma försäkringssystemen. Människor som befinner sig i en utsatt social situation görs fattiga och blir beroende av anhörigas och vänners hjälp eller de kommunala socialkontorens försörjningsstöd.
Och det är inte lite pengar vi pratar om. När den allmänna löneavgiften infördes 1994 låg den på 1,5 procent av lönesumman. Idag ligger den på 12,62 procent och beräknas enligt regeringen dra in 313 miljarder kronor till statskassan enbart i år. Det kan jämföras med statens totala utgifter (exklusive vissa finansiella transaktioner) som beräknas landa på omkring 789 miljarder kronor under helåret 2006.
Vi snackar alltså om ca 40 procent av statens budget.
Att jag använder ordet stöld beror på att detta är något som de flesta politiker som har och har haft ansvaret för statsbudgeten tycks vilja gömma och glömma. Att Moderaterna, som annars har någon form av skattetourettes, inte vill prata om den allmänna löneavgiften är kanske inte så konstigt.
Man kan också förstå att Magdalena Andersson håller en låg profil i frågan, eftersom hon 2018 gjorde precis som Anders Borg och plockade ur löntagarnas löneutrymme när hon sänkte sjukförsäkringsavgiften med en procent och höjde den allmänna löneavgiften med nästan lika mycket (0,9 procent). Dessutom var det den socialdemokratiska finansministern Pär Nuder som 1998 först frikopplade den allmänna löneavgiften från EU-avgiften.
https://www.flamman.se/sossarna-saljer-ut-min-barndomsby-till-australien/
Sossarna säljer ut min barndomsby till Australien
Kjell Rautio: Ni ska veta vad min uppväxtby säger om sossarna
Visst ska Vänsterpartiet och Ida Gabrielsson ha all heder för att de, trots tystnaden från de större statsbärande partierna, försöker att lyfta denna fråga när de får möjlighet. Men för mig som tidigare facklig utredare saknas en viktig röst i debatten. Var är LO:s, SACO:s och TCO:s ordföranden? Det är ju en stor del av deras medlemmars lön och sociala trygghet det handlar om. Jag tycker att det är dags att de tar debatten om den allmänna löneavgiften nu.
Det fackliga svaret borde vara tydligt: antingen höjs lönerna i takt med att den allmänna löneavgiften sänks eller så förstärks vårt gemensamma försäkringsskydd genom att en sänkning av den allmänna löneavgiften växlas över till en höjning av de sociala avgifterna för att finansiera viktiga trygghetsreformer. Det behöver inte vara svårare än så.
f99c198318a7eda3878864c18e89188efc3d56b0f6f370dd1888c451830e1a92ae9c47c7c34d9531TITLE: Vi måste prata om en av historiens största stölder DESCRIPTION: I mer än två decennier har landets finansministrar systematiskt norpat ur det löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att få ett socialförsäkringsskydd. Det är inte lite pengar vi pratar om. Det handlar om ca 40 procent av statsbudgeten. När de stora partierna är tysta borde facken lyfta frågan. Det är ju löntagarnas pengar. När utgifterna […] CONTENT: I mer än två decennier har landets finansministrar systematiskt norpat ur det löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att få ett socialförsäkringsskydd. Det är inte lite pengar vi pratar om. Det handlar om ca 40 procent av statsbudgeten. När de stora partierna är tysta borde facken lyfta frågan. Det är ju löntagarnas pengar. När utgifterna för de olika socialförsäkringarna minskar ska politikerna, enligt lagen om fördelning av socialavgifter (2000:981), sänka respektive sociala avgifter. Detta är dock en lagstiftning som politikerna de senaste decennierna inte visat någon större respekt för. Idag har detta dessutom ingen större betydelse. Att de sociala avgifterna sänks är nämligen inget som längre märks i löntagarnas plånböcker. Skälet till det är att politikerna har börjat använda en löneskatt (den allmänna löneavgiften), som infördes i mitten av 1990-talet för att finansiera EU-medlemskapet, som ett ”dragspel”. Detta innebär konkret att när de sänker en socialavgift så höjer de denna löneskatt med lika mycket, så att det totala uttaget av arbetsgivaravgifter hålls på en konstant nivå (31, 42 procent). Så har det varit sedan 2009. Ska vi förstå mekanismerna till att ojämlikheten i vårt land ökat snabbare än i andra jämförbara länder de senaste decennierna måste vi förstå detta. Detta är en metod som tidigare finansminister Anders Borg och alliansregeringen som tillträdde 2008 använde sig av systematiskt. När de skar ner på sjukförsäkringen och a-kassan förde de, via den allmänna löneavgiften, över pengar till olika typer av skattesänkningar som framförallt gynnade företagen och de rikaste svenskarna. Ska vi förstå mekanismerna till att ojämlikheten i vårt land ökat snabbare än i andra jämförbara länder de senaste decennierna måste vi förstå detta. Det handlar om stora skattesänkningar till de allra rikaste och hårdare kvalifikationsregler, som innebär att arbetslösa och sjuka kastas ut ur de gemensamma försäkringssystemen. Människor som befinner sig i en utsatt social situation görs fattiga och blir beroende av anhörigas och vänners hjälp eller de kommunala socialkontorens försörjningsstöd. Och det är inte lite pengar vi pratar om. När den allmänna löneavgiften infördes 1994 låg den på 1,5 procent av lönesumman. Idag ligger den på 12,62 procent och beräknas enligt regeringen dra in 313 miljarder kronor till statskassan enbart i år. Det kan jämföras med statens totala utgifter (exklusive vissa finansiella transaktioner) som beräknas landa på omkring 789 miljarder kronor under helåret 2006. Vi snackar alltså om ca 40 procent av statens budget. Att jag använder ordet stöld beror på att detta är något som de flesta politiker som har och har haft ansvaret för statsbudgeten tycks vilja gömma och glömma. Att Moderaterna, som annars har någon form av skattetourettes, inte vill prata om den allmänna löneavgiften är kanske inte så konstigt. Man kan också förstå att Magdalena Andersson håller en låg profil i frågan, eftersom hon 2018 gjorde precis som Anders Borg och plockade ur löntagarnas löneutrymme när hon sänkte sjukförsäkringsavgiften med en procent och höjde den allmänna löneavgiften med nästan lika mycket (0,9 procent). Dessutom var det den socialdemokratiska finansministern Pär Nuder som 1998 först frikopplade den allmänna löneavgiften från EU-avgiften. Sossarna säljer ut min barndomsby till Australien Kjell Rautio: Ni ska veta vad min uppväxtby säger om sossarna Ledare Kjell Rautio Visst ska Vänsterpartiet och Ida Gabrielsson ha all heder för att de, trots tystnaden från de större statsbärande partierna, försöker att lyfta denna fråga när de får möjlighet. Men för mig som tidigare facklig utredare saknas en viktig röst i debatten. Var är LO:s, SACO:s och TCO:s ordföranden? Det är ju en stor del av deras medlemmars lön och sociala trygghet det handlar om. Jag tycker att det är dags att de tar debatten om den allmänna löneavgiften nu. Det fackliga svaret borde vara tydligt: antingen höjs lönerna i takt med att den allmänna löneavgiften sänks eller så förstärks vårt gemensamma försäkringsskydd genom att en sänkning av den allmänna löneavgiften växlas över till en höjning av de sociala avgifterna för att finansiera viktiga trygghetsreformer. Det behöver inte vara svårare än så.
TITLE: Vi måste prata om en av historiens största stölder DESCRIPTION: I mer än två decennier har landets finansministrar systematiskt norpat ur det löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att få ett socialförsäkringsskydd. Det är inte lite pengar vi pratar om. Det handlar om ca 40 procent av statsbudgeten. När de stora partierna är tysta borde facken lyfta frågan. Det är ju löntagarnas pengar. När utgifterna […] CONTENT: I mer än två decennier har landets finansministrar systematiskt norpat ur det löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att få ett socialförsäkringsskydd. Det är inte lite pengar vi pratar om. Det handlar om ca 40 procent av statsbudgeten. När de stora partierna är tysta borde facken lyfta frågan. Det är ju löntagarnas pengar. När utgifterna för de olika socialförsäkringarna minskar ska politikerna, enligt lagen om fördelning av socialavgifter (2000:981), sänka respektive sociala avgifter. Detta är dock en lagstiftning som politikerna de senaste decennierna inte visat någon större respekt för. Idag har detta dessutom ingen större betydelse. Att de sociala avgifterna sänks är nämligen inget som längre märks i löntagarnas plånböcker. Skälet till det är att politikerna har börjat använda en löneskatt (den allmänna löneavgiften), som infördes i mitten av 1990-talet för att finansiera EU-medlemskapet, som ett ”dragspel”. Detta innebär konkret att när de sänker en socialavgift så höjer de denna löneskatt med lika mycket, så att det totala uttaget av arbetsgivaravgifter hålls på en konstant nivå (31, 42 procent). Så har det varit sedan 2009. Ska vi förstå mekanismerna till att ojämlikheten i vårt land ökat snabbare än i andra jämförbara länder de senaste decennierna måste vi förstå detta. Detta är en metod som tidigare finansminister Anders Borg och alliansregeringen som tillträdde 2008 använde sig av systematiskt. När de skar ner på sjukförsäkringen och a-kassan förde de, via den allmänna löneavgiften, över pengar till olika typer av skattesänkningar som framförallt gynnade företagen och de rikaste svenskarna. Ska vi förstå mekanismerna till att ojämlikheten i vårt land ökat snabbare än i andra jämförbara länder de senaste decennierna måste vi förstå detta. Det handlar om stora skattesänkningar till de allra rikaste och hårdare kvalifikationsregler, som innebär att arbetslösa och sjuka kastas ut ur de gemensamma försäkringssystemen. Människor som befinner sig i en utsatt social situation görs fattiga och blir beroende av anhörigas och vänners hjälp eller de kommunala socialkontorens försörjningsstöd. Och det är inte lite pengar vi pratar om. När den allmänna löneavgiften infördes 1994 låg den på 1,5 procent av lönesumman. Idag ligger den på 12,62 procent och beräknas enligt regeringen dra in 313 miljarder kronor till statskassan enbart i år. Det kan jämföras med statens totala utgifter (exklusive vissa finansiella transaktioner) som beräknas landa på omkring 789 miljarder kronor under helåret 2026. Vi snackar alltså om ca 40 procent av statens budget. Att jag använder ordet stöld beror på att detta är något som de flesta politiker som har och har haft ansvaret för statsbudgeten tycks vilja gömma och glömma. Att Moderaterna, som annars har någon form av skattetourettes, inte vill prata om den allmänna löneavgiften är kanske inte så konstigt. Man kan också förstå att Magdalena Andersson håller en låg profil i frågan, eftersom hon 2018 gjorde precis som Anders Borg och plockade ur löntagarnas löneutrymme när hon sänkte sjukförsäkringsavgiften med en procent och höjde den allmänna löneavgiften med nästan lika mycket (0,9 procent). Dessutom var det den socialdemokratiska finansministern Pär Nuder som 1998 först frikopplade den allmänna löneavgiften från EU-avgiften. Sossarna säljer ut min barndomsby till Australien Kjell Rautio: Ni ska veta vad min uppväxtby säger om sossarna Ledare Kjell Rautio Visst ska Vänsterpartiet och Ida Gabrielsson ha all heder för att de, trots tystnaden från de större statsbärande partierna, försöker att lyfta denna fråga när de får möjlighet. Men för mig som tidigare facklig utredare saknas en viktig röst i debatten. Var är LO:s, SACO:s och TCO:s ordföranden? Det är ju en stor del av deras medlemmars lön och sociala trygghet det handlar om. Jag tycker att det är dags att de tar debatten om den allmänna löneavgiften nu. Det fackliga svaret borde vara tydligt: antingen höjs lönerna i takt med att den allmänna löneavgiften sänks eller så förstärks vårt gemensamma försäkringsskydd genom att en sänkning av den allmänna löneavgiften växlas över till en höjning av de sociala avgifterna för att finansiera viktiga trygghetsreformer. Det behöver inte vara svårare än så.
cda28d885f2baff10aff99b0bb6e40a42587826aIdag offentliggjordes den första partiledarförtroendeundersökningen sedan valet ägde rum och det är Novus som står för den. Undersökningen visar att förtroendet för Kristersson rusar i höjden medan det omvänt rasar för Andersson och högst sannolikt på grund av den pågående regeringsbildningsprocessen som troligtvis uppfattas som alltför skakig. Andersson har i flera år och fram tills […]
Idag offentliggjordes den första partiledarförtroendeundersökningen sedan valet ägde rum och det är Novus som står för den. Undersökningen visar att förtroendet för Kristersson rusar i höjden medan det omvänt rasar för Andersson och högst sannolikt på grund av den pågående regeringsbildningsprocessen som troligtvis uppfattas som alltför skakig.
Andersson har i flera år och fram tills nu legat på en ohotad och överlägsen förstaplats i de olika förtroendeundersökningarna inklusive i Novus undersökning men nu noterar hon sitt sämsta resultat någonsin medan Kristersson omvänt noterar sitt bästa resultat någonsin.
Samtidigt går förtroendet för Mohamsson och Lind upp medan det sjunker för Dadgostar och allt detta har säkerligen med den pågående regeringsbildningsprocessen att göra.
Novus Torbjörn Sjöström kommenterar undersökningens närmast sensationella resultat på följande sätt:
”Tolkar man dessutom siffrorna i ljuset av regeringsbildningen är det tydligt att Dadgostars krav inte uppskattas av svenska folket. Även Andersson ser ut att förlora på att vara beroende av V och Dadgostar, något som också har varit min analys av S problem i slutet av valrörelsen. Det förklarar även L:s kraftiga uppgång som en motreaktion på detta. Svenska folket uppskattar kompromissvilja. Att ett parti längst ut på kanten, ett parti som verkligen ligger längst från mitten i en normalfördelningskurva, kräver att få vara med och på så sätt drar politiken bort från mitten är inte något som uppskattas av de flesta.”
Novus undersökning visar slutligen även att den politiska könspolariseringen är fortsatt mycket extrem i Sverige även efter valet.
Bland männen svarar nämligen hela 50% att de har ett stort eller mycket stort förtroende för Kristersson medan 48% respektive 40% svarar detsamma vad gäller Busch och Åkesson. Bland kvinnorna svarar istället 42% att de har ett stort eller mycket stort förtroende för Andersson medan 34% respektive 33% svarar detsamma vad gäller Kristersson och Lind
488c11d2ad1bb8ba3ae5e1999b7beddc01ad7225Nyligen träffade Alice Teodorescu Måwe den kontroversiella proisraeliska lobbygruppen Elnet – för femte gången på drygt två år. Det gör henne till en av de politiker på EU-nivå som haft flest möten med gruppen, som förnekar svälten i Gaza och lobbar för mer vapenhandel med Israel.
Nyligen träffade Alice Teodorescu Måwe den kontroversiella proisraeliska lobbygruppen Elnet – för femte gången på drygt två år. Det gör henne till en av de politiker på EU-nivå som haft flest möten med gruppen, som förnekar svälten i Gaza och lobbar för mer vapenhandel med Israel.
a0cc77f981a96900e15ea2ff307c6d6f589c4eacTesta dina kunskaper om årets vinnare av Nobelpriset i litteratur.
Testa dina kunskaper om årets vinnare av Nobelpriset i litteratur.
210c3e528cfe546137b9d71e735d8acd0ebf6f2fWhile sudden surges in votes regularly fuel unfounded election fraud claims, there are specific, legitimate explanations.
While sudden surges in votes regularly fuel unfounded election fraud claims, there are specific, legitimate explanations.
300d382e2ed20d53e6238f9a3e6720a8f813bb7fDe högerpopulistiska och högerextrema partierna fortsätter att växa så det knakar i de europeiska opinionsmätningarna nu när hösten är här på allvar även om det fortfarande är alltför onaturligt varmt på sina ställen i många länder nere på kontinenten. Om det hade varit EU-val idag så hade över en tredjedel av EU-invånarna röstat på de […]
De högerpopulistiska och högerextrema partierna fortsätter att växa så det knakar i de europeiska opinionsmätningarna nu när hösten är här på allvar även om det fortfarande är alltför onaturligt varmt på sina ställen i många länder nere på kontinenten. Om det hade varit EU-val idag så hade över en tredjedel av EU-invånarna röstat på de högerpopulistiska och högerextrema partierna och i alltför många länder skulle det ha handlat om 35-45%.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/namnlost-4.jpg
Igår spräckte högerextrema FPÖ den magiska 40%-gränsen i en österrikisk opinionsmätning (d v s i A.H.:s gamla hemland) och samtidigt spräckte likaledes extrema AfD den minst lika magiska 30%-gränsen i en tysk mätning (d v s i det land som A.H. en gång styrde över) för knappt en vecka sedan. Samtidigt fortsätter Melonis högerradikala parti FdI (d v s i B.M.:s gamla hemland) att inta guldplatsen i Italien även om hennes parti just nu utmanas av ett ännu mer extremt parti – Futuro Nazionale – som just nu rusar i de italienska mätningarna.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/it.jpg
På Iberiska halvön har högerradikala Chega för första gången någonsin blivit det största partiet i en portugisisk mätning, vilket också skedde igår, och Vox har snart spräckt 20%-gränsen i Spanien och kommer antagligen att bli ett regeringsparti tillsammans med högerpartiet PP efter det kommande spanska parlamentsvalet den 29 november i år.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/3.jpg
Under de senaste veckorna har opinionsmätning efter opinionsmätning i Frankrike vidare konstaterat att allt tyder på att Le Pen tar hem nästa års franska presidentval liksom att hennes parti RN är det överlägset största franska partiet. Le Pen kommer att ställas mot Mélenchon och sannolikt segra över denne i den andra och avgörande omgången av presidentvalet. Och i Norge ”tjurrusar” Frp i de norska mätningarna och det gör även högerextrema AUR och VB i de rumänska respektive belgiska opinionsundersökningarna och i Tjeckien ligger ANO fortsatt på ohotad förstaplats. Ungefär likadant ser det tyvärr ut just nu i alltför många andra europeiska länder.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/fr.jpg
Det är helt enkelt ett politiskt uppror utan dess like som för närvarande tar form i hela Europa där betydande delar av ungdomen, arbetarklassen och den lägre medelklassen och invånarna utanför huvudstäderna och storstäderna gör gemensam sak genom att massivt rösta på de högerpopulistiska och högerextrema partierna vilka inte minst har ett oerhört starkt stöd bland de infödda majoritetseuropéerna liksom inte minst bland de infödda majoritetseuropeiska männen.
Det ska sägas att även de vänsterradikala partierna går framåt på sina håll runtom i Europa tack vare Palestinarörelsen och framför gäller det de nya vänsterpopulistiska partierna men de partiernas valresultat kan samtidigt inte mäta sig med de resultat som de högerpopulistiska och högerextrema partierna uppnår.
Denna utveckling, som ingen i nuläget vet vart den kommer att sluta (annat än att det kan sluta med en ände med förskräckelse), går dessutom också extremt fort. För bara 3-4 år sedan hade jag själv aldrig trott att FPÖ skulle uppnå 40% i Österrike och än mindre att AfD skulle uppnå 30% i Tyskland och jag hade heller aldrig trott att Le Pen skulle kunna bli Frankrikes president men idag känns det nästan som att åtminstone några av de här partierna närmast kan bli hur stora som helst i framtiden och det tyvärr inom en snar framtid (d v s inte i en avlägsen framtid).
fc11a624fd3f0cf3ccfbb5786a941a93d1d57395Efter en valrörelse tunn på sakfrågor kvarstår en gnagande känsla av att vi missat det som verkligen är fel. Jag tror inte jag är ensam om att med morbid nyfikenhet undra vad som gått åt helvete varje gång jag öppnar nyheterna. För oss som föddes på 1980-talet och växte upp med känslan av att världen […]
Efter en valrörelse tunn på sakfrågor kvarstår en gnagande känsla av att vi missat det som verkligen är fel. Jag tror inte jag är ensam om att med morbid nyfikenhet undra vad som gått åt helvete varje gång jag öppnar nyheterna. För oss som föddes på 1980-talet och växte upp med känslan av att världen var stabil, känns det som om mattan ryckts undan. Det vi upplevde som trygghet var egentligen bara marginalerna från guldåren som dämpade fallet.
Nu är marginalerna slut.
Samhällets och naturens reserver har effektiviserats bort. Fram till 1970-talet steg lönerna i takt med produktiviteten. När länken bröts började kapitalismen pantsätta framtiden: genom privatiseringar på 80-talet, globalisering på 90-talet och kreditdriven konsumtion på 2000-talet. Finanskrisen 2008 och pandemin 2020 blottade ett system utan reserver och ökade staternas globala skuldsättning med 250 000 miljarder kronor – motsvarande 40 gånger Sveriges BNP. Vinsterna privatiserades, förlusterna socialiserades och resultatet är en skenande skuldkris.
Samhällets och naturens reserver har effektiviserats bort.
Plattformsmonopol och riskkapitalister höjer priserna, försämrar tjänsterna och äter våra kognitiva resurser – tiden för reella möten har halverats och var tionde man i Sverige saknar en nära vän. Samma dränering syns i biologin: miljögifter har halverat mängden fungerande spermier sedan 1950-talet, medan osäkra jobb och bostadsbrist trycker ned barnafödandet. Det är den mänskliga kostnaden för ett söndereffektiviserat liv.
Säkerhetsriskerna med AI är akuta: autonoma agenter på lös fot har redan hackat myndigheter och frågan har nått FN:s säkerhetsråd. Samtidigt slås kontorsjobben ut om AI-labben lyckas, och om deras affärsmodell i stället spricker, på grund av energikriser och kinesisk konkurrens, försvinner svenskarnas pensionspengar i en global börskrasch.
Nu är även ekosystemens och geopolitikens marginaler slut. Krigsdöden har femdubblats under 2020-talet när folkrätt och bistånd upphört att fungera som stötdämpare. Att Europa flyttar hem sina guldreserver från USA och att nya militärallianser bildas påminner om åren före första världskriget. Stängda rutter som Hormuzsundet hotar matförsörjningen med dieselchocker, samtidigt som El Niño-hetta och värmeböljor kraschar skördar. Tyska myndigheter förbereder sjukvården på tusen skadade soldater om dagen vid ett storkrig, allt medan svensk sjukvård befinner sig i bemanningsflykt. När reserverna tar slut ersätts folkrätten med djungelns lag.
När befolkningen inte längre behövs som arbetskraft blir demokratin ett hot mot oligarkernas monopol. Det amerikanska mellanårsvalet i november och det franska valet i april blir avgörande för om väst faller samman i fascism. Högerregeringen har hängt upp vår säkerhet på Frankrike: om Le Pen segrar står vi oskyddade. För reell resiliens och för att obundet kunna stå upp för folkrätten borde Sverige i stället driva på för en nordisk försvarsallians.
Svensk vänster måste ta över beredskapsfrågan och ställa tre ultimatum vid varje regeringsbildning:
Fyrdagarsarbetsvecka: Införs utan lönesänkning för att ge människorna kognitiva marginaler tillbaka.
Statliga beredskapsjobb: För återuppbyggda lager, analoga reservsystem, återförstatligad järnväg, fossilfritt jordbruk och våtmarksbuffertar.
Miljardärsskatt och tryggade pensioner: Finansiera satsningarna genom en kraftig förmögenhetsskatt på superrika och genom att dra pensionsfonderna ur AI-spekulationen.
Miljardärerna bygger redan sina privata lyxbunkrar för att fly den kommande samhällskollapsen de själva kallar ”The Event”. Genom att använda krisinsikten som motiv för en kompromisslös vänstersväng gör vi Sverige resilient nog att stå emot stormen – och ger människorna deras livsmarginaler tillbaka.
09203105509f1c9c2df78bc80d04c0bad763c3d3blir nyhetschefer på Breakit.se.
Julia Lundin har varit premiumreporter på Breakit sedan 2022 och gjort en lång rad uppmärksammade granskningar och kartläggningar. Innan Breakit arbetade hon på Resumé.
Johannes Karlsson kommer från rollen som techreporter på Dagens industri, där han arbetat i tio år.
På Breakits eventavdelning tillträder Hanna Linnerstam som ny affärsansvarig för events.
32327002e19e94850456e5c2039e015bed8b8ec2Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska domaren Navanethem ”Navi” Pillay. Hon har gjort sig känd för sitt arbete med internationell rätt – mot krigsbrott och folkmord. Bland annat har hon engagerat sig för den fängslade journalisten Dawit Isaak och klassat krigföringen i Gaza som folkmord. Ett modigt val av pristagare, menar Martin Uggla på Svenska freds. – Det är en aktuell pågående diskussion om folkmord nu.
Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska domaren Navanethem ”Navi” Pillay. Hon har gjort sig känd för sitt arbete med internationell rätt – mot krigsbrott och folkmord. Bland annat har hon engagerat sig för den fängslade journalisten Dawit Isaak och klassat krigföringen i Gaza som folkmord. Ett modigt val av pristagare, menar Martin Uggla på Svenska freds. – Det är en aktuell pågående diskussion om folkmord nu.
4b88ad0c3ce114266333d6762759df77a029976632327002e19e94850456e5c2039e015bed8b8ec2TITLE: Navanethem Pillay vinner Nobels fredspris 2026 DESCRIPTION: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska Navanethem Pillay. – Har varit helt avgörande för att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ställs inför rätta, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén. CONTENT: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska Navanethem Pillay. – Har varit helt avgörande för att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ställs inför rätta, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén.
TITLE: Fredspristagaren: Det sker ett folkmord i Gaza DESCRIPTION: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska domaren Navanethem ”Navi” Pillay. Hon har gjort sig känd för sitt arbete med internationell rätt – mot krigsbrott och folkmord. Bland annat har hon engagerat sig för den fängslade journalisten Dawit Isaak och klassat krigföringen i Gaza som folkmord. Ett modigt val av pristagare, menar Martin Uggla på Svenska freds. – Det är en aktuell pågående diskussion om folkmord nu. CONTENT: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska domaren Navanethem ”Navi” Pillay. Hon har gjort sig känd för sitt arbete med internationell rätt – mot krigsbrott och folkmord. Bland annat har hon engagerat sig för den fängslade journalisten Dawit Isaak och klassat krigföringen i Gaza som folkmord. Ett modigt val av pristagare, menar Martin Uggla på Svenska freds. – Det är en aktuell pågående diskussion om folkmord nu.
4b88ad0c3ce114266333d6762759df77a0299766Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska Navanethem Pillay. – Har varit helt avgörande för att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ställs inför rätta, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén.
Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska Navanethem Pillay. – Har varit helt avgörande för att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ställs inför rätta, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén.
4b88ad0c3ce114266333d6762759df77a029976632327002e19e94850456e5c2039e015bed8b8ec2TITLE: Navanethem Pillay vinner Nobels fredspris 2026 DESCRIPTION: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska Navanethem Pillay. – Har varit helt avgörande för att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ställs inför rätta, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén. CONTENT: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska Navanethem Pillay. – Har varit helt avgörande för att säkerställa att krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ställs inför rätta, säger Jørgen Watne Frydnes, ordförande för den norska Nobelkommittén.
TITLE: Fredspristagaren: Det sker ett folkmord i Gaza DESCRIPTION: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska domaren Navanethem ”Navi” Pillay. Hon har gjort sig känd för sitt arbete med internationell rätt – mot krigsbrott och folkmord. Bland annat har hon engagerat sig för den fängslade journalisten Dawit Isaak och klassat krigföringen i Gaza som folkmord. Ett modigt val av pristagare, menar Martin Uggla på Svenska freds. – Det är en aktuell pågående diskussion om folkmord nu. CONTENT: Nobels fredspris 2026 går till sydafrikanska domaren Navanethem ”Navi” Pillay. Hon har gjort sig känd för sitt arbete med internationell rätt – mot krigsbrott och folkmord. Bland annat har hon engagerat sig för den fängslade journalisten Dawit Isaak och klassat krigföringen i Gaza som folkmord. Ett modigt val av pristagare, menar Martin Uggla på Svenska freds. – Det är en aktuell pågående diskussion om folkmord nu.