Tornevall Networks

Mårten Arndtzén fick tidigare i år lämna sin roll som programledare på Sveriges Radios Kulturnytt efter två inlägg på plattformen X, och fick då andra arbetsuppgifter.

Det ena inlägget handlade om den sänkta straffmyndighetsåldern. Det andra om kulturministern: ”Kulturministerns diss av svensk filmbransch är hård, snygg och fullkomligt rättvis. Skärp er”, skrev han den 1 januari. Något som väckte stor uppmärksamhet. Nu lämnar han alltså Sveriges Radio för Henrik Jönssons högerkanal 100%.

– Jag ser fram emot att arbeta i en miljö där det finns stor energi och tydlig framtidstro. 100% representerar en spännande möjlighet att bedriva journalistik på ett nytt sätt, säger Mårten Arndtzén, i ett pressmeddelande.

100%:s vd Marie Söderqvist säger i pressmeddelandet att rekryteringen stärker deras varumärke:

– 100% har ambitionen att bygga ett modernt svenskt mediehus utanför de traditionella institutionerna, med hög journalistisk kvalitet och starka profiler. Rekryteringen av Mårten Arndtzén är ett viktigt steg i detta arbete.

Linus Hellerstedt blir chefredaktör och ansvarig utgivare på tidningen Fysioterapi i juni.

Han kommer närmast från tidningen Universitetsläraren, där han är redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare. Tidigare har han varit nyhetsreporter på tidningen Publikt och haft olika roller på dåvarande Lärarförbundets tidningsavdelning.

Regeringens hantering av EU:s lönetransparensdirektiv drar skam över Sverige som jämställdhetsland. I ett läge när löneskillnaderna mellan könen ökar stoppar regeringen det enda lagförslag som synts till på många år. Lönelotsarna kräver att direktivet ska implementeras fullt ut.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 500 kronor mindre än män varje månad – trots att de sedan länge är mer välutbildade. Det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter, ett hinder för jämställdheten och kvinnors ekonomiska självständighet, och dessutom samhällsekonomiskt ineffektivt.

De senaste 20 åren har regeringar av olika färg tillsatt utredningar, kommissioner och delegationer för att på stopp på lönediskrimineringen. Många viktiga förslag har tagits fram – men i stort sett alla har blivit liggande. Samtidigt som lönegapet har bestått och de senaste åren till och med ökat.

Regeringen bromsar aktivt

Det framstår nu som allt tydligare att nuvarande regeringen inte bara är passiv – utan aktivt bromsar utvecklingen mot jämställda löner.

Den 23 maj 2023 röstade Sverige nej till EU:s lönetransparensdirektiv, som syftar till att stärka insynen i lönesättningen och därmed motverka lönediskriminering. Direktivet antogs ändå, tack vare att andra medlemsstater prioriterar ekonomisk jämställdhet.

Därefter har regeringen valt den lägsta möjliga ambitionsnivån i genomförandet. I den lagrådsremiss som presenterades i januari föreslås att arbetsgivare med färre än 25 anställda ska undantas från kravet på skriftliga lönekartläggningar. Det innebär att tusentals kvinnor, i motsats till vad direktivet kräver, riskerar att få mindre insyn i lönesättningen än vad nuvarande diskrimineringslagstiftning kräver. Istället för att stärka arbetet för jämställda löner passar regeringen alltså på att försvaga det.

Den 26 mars meddelade regeringen slutligen att man vill pausa införandet och omförhandla direktivet. Det är ett allvarligt steg bakåt.

Ingen dialog

Sverige riskerar att gå från föregångsland till bromskloss – inte bara nationellt, utan i hela Europa. Det är oacceptabelt.

Lönelotsarna kräver:

• Att regeringen tar fram ett nytt, ambitiöst förslag för hur lönetransparensdirektivet ska genomföras i Sverige.

• Att nuvarande lönekartläggningsregler som säger att alla arbetsgivare årligen ska kartlägga löneskillnader mellan könen och att alla arbetsgivare med minst 10 anställda skriftligen ska dokumentera arbetet fortsätta ska gälla.

• Att tillsynen av kraven om lönekartläggning skärps och att effektiva sanktioner införs för arbetsgivare som bryter mot reglerna.

• Att nödvändiga förberedelser och resurser säkerställs så att direktivet kan genomföras på ett effektivt sätt.

I pressmeddelandet där regeringen meddelar att man vill omförhandla lönedirektivet hävdas att det funnits en nära dialog med civilsamhället. Lönelotsarna eller andra kvinnoorganisationer som vi varit i kontakt med känner inte till att någon sådan dialog här ägt rum. Vi berättar gärna för regeringen om vår syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att vända den allvarliga utvecklingen med ökade löneskillnader mellan könen.

Sverige står just nu vid ett vägskäl. Om inget görs för att se till att så inte sker kommer den ekonomiska ojämställdheten att öka.

Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna

Inlägget Vill regeringen öka den ekonomiska ojämställdheten? dök först upp på Dagens Arena.

Millennialeran är inte på väg tillbaka. Sara In de Betou saknar inte bilder på stränder och apelsiner på brunbrända ben på sociala medier. Däremot en tid då man vågade mena något utan att först gardera sig med tre lager självdistans.

En rad av Bonniers lokaltidningar har gått ned i utgivningstakt de senaste åren, som ett svar på färre pappersprenumeranter och stigande tryck- och distributionskostnader. Men beslutet om VLT:s frekvensnedgång är Daniel Nordströms eget, inget direktiv uppifrån, säger han till Journalisten.

– Det känns logiskt, med tanke på att 71 procent av våra kunder är helt digitala. Och vi kommer fortsätta ge ut vår e-tidning sju dagar i veckan, så det känns bra.

Syftet med nedgången är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för papperstidningen och att frigöra resurser till den lokala journalistiken. Tankarna har funnits i ett par år, uppger Daniel Nordström.

– Det är inte som att vi kom på det här igår. Vi har väntat in rätt läge. 71 procent av kunderna kommer inte att märka någon skillnad alls.

Men bland de äldsta läsarna – upp mot tio procent av prenumeranterna har bara papperstidningen – väntar han sig besvikna reaktioner.

– Men för de som älskar papperstidningen så försvinner den inte helt och hållet i alla fall. Det här känns strategiskt helt rätt.

Hur ser kalkylen ut kring hur många prenumeranter ni kommer att tappa?

– Det är klart att vi kommer att tappa fler printkunder än vi gör idag, men vi vet också att många av dem kommer att bli digitala. Allt kring det här är väldigt noga uträknat, vi är inte först i Sverige med att göra den här förändringen, inte sist heller.

Hur länge tror du papperstidningen blir kvar?

– Det beror på vad som händer och sker. Jag vågar inte spekulera i det.

Vid årsskiftet informerade NRK det norska kulturdepartementet om att man avser minska organisationen med 150 heltidstjänster de kommande två åren. Nedbemanningen ska ske utan uppsägningar.

På tisdagen kom nya besked om hur mycket NRK ska krympa kostymen. På fyra år ser ledningen framför sig att 300-400 heltidstjänster ska försvinna – runt 10 procent av dagens organisation. Det rapporterar norska Journalisten.

Nedbemanningen ska primärt göras med naturliga avgångar och tillfälliga anställningsstopp.

Historien är brutalt tydlig: det vi tolererar, möjliggör vi. Israels och USA:s oinskränkta straffrihet – först i Gaza, sedan i Venezuela – har fört oss till randen av ännu en eskalering, som nu utspelar sig i Iran.

Ett värmeverk i Västsverige utsattes under våren 2025 för ett cyberangrepp från en prorysk aktivistgrupp

Att stå upp mot rasism och samtidigt diskutera migrationens villkor är inte en motsättning – det är en nödvändighet. Men i dag framstår de ofta som oförenliga, vilket gör det svårare att föra ett öppet och ärligt samtal om båda.

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning. Vi fortsätter med Benjamin Dousa i kategorin ÅRETS VILSELEDARE Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister Motivering: Benjamin Dousa har visat upp ett stort ledarskap i sin förmåga att leda väljarna vilse. Benjamin har […]