Tornevall Networks

Teologen Joel Halldorf bråkar gärna med politiker som säger sig stå för kristna värderingar. Och han tycker att vänstern borde använda kristendomen lika mycket som högern gör det. Men han tror inte på att Jesus skulle vara sosse. – S har varit nära makten för länge.

Sverige står inför en av de mest långtgående förändringarna av medborgarskapet i modern tid. Med stöd av Tidöregeringen vill Sverigedemokraterna öppna för att återkalla svenska medborgarskap – ett förslag som riskerar att skapa A- och B-medborgare och urholka grundläggande rättsstatliga principer. Det kan Socialdemokraterna inte rösta för.

En dag kommer även Håkan Hellström hänga upp sin hatt och sluta ge konserter. Ersätts han av en digital avatar? Det återstår att se. Till sist får vi den kultur vi accepterar – och den kultur vi förtjänar.

Online users shared a false meme after the U.S. first lady delivered a statement distancing herself from Jeffrey Epstein's criminal activities.

"I have never been friends with Epstein," the U.S. first lady said in a statement on April 9, 2026.

Kanske ser vi fotbolls-VM som något närmast extatiskt och religiöst.

Det är påskafton i Neapel, men bara i kyrkorna råder tystnad och stillhet i väntan på firandet av Jesus uppståndelse. I övrigt är det inget som vittnar om någon vidare religiös återhållsamhet. Snarare tycks helgledigheten bidra till större uppsluppenhet än vanligt och med Maradona som det eviga all-year-round-helgonet – alltid värd en extra skål och ännu en selfie.

Den argentinske fotbollslegendaren kom som en frälsare till Neapel på åttiotalet och lyfte klubben Napoli från botten till himmelska höjder. Han dog för sex år sedan och finns nu förevigad både på enorma fasadmålningar och som gloriaförsedd souvenir, stående tätt intill Jesus som om de vore två stolta lagkamrater.

Flexibel syn på mirakel

Utan tvekan finns det något både pragmatiskt och flexibelt i synen på mirakel. Kanske räcker det bara att slå tillräckligt många med häpnad tillräckligt ofta. Och i Neapel, där alltför många kämpar mot fattigdom, arbetslöshet och social utsatthet, fortsätter Maradona att påminna om att det gudomliga lika gärna kan uppenbara sig i närkampen framför ett fotbollsmål som bland lärljungar i det heliga landet. Även om han bara hann spela här under sju år och gjorde sitt sista mål för Napoli 1991.

Själv har jag inte svårt att, åtminstone i teorin, begripa både kraften och fascinationen inför ett spel som gång på gång spränger gränserna för det möjliga. Däremot känns det extatiska förgudligandet bara alltmer främmande ju mer jag ser av det. Inte minst i Neapels trånga spanska kvarter där ett vanligt gathörn förvandlats till en officiell helgedom för Maradona-kulten och dit tillbedjare från hela världen gör skrålande pilgrimsresor med öl och selfiestavar. Medlidandet är stort med de boende runtomkring som knappast har valt att dras in i denna blå-vita galenskap. Och eftersom det är fattiga kvarter, är det dessutom få som har möjlighet att flytta härifrån.

Vår tröst och vårt hopp

På kvällen läser jag Joel Halldorfs nya bok ”Makten och det heliga” om religionens återkomst på den politiska scenen. På ett ställe liknar han erfarenheten av det heliga som: ”Den eld som brinner i universums mitt och får människan att inse att hon är stoft och aska – men kallad till stora ting.”

Jag tänker på den allra största muralmålningen av Maradona intill ett hjärta med texten ”Dios existe” och funderar på om känslorna kan vara desamma inför en fotbollsspelare med sällsamt snabba fötter. Kan också någon som han skapa denna särskilda känsla av ödmjukhet och utvaldhet?

Sedan vandrar tankarna vidare till sommarens fotbolls-VM och Sveriges vinst över Polen. Hur få det är som har invänt mot att mästerskapet arrangeras i Trumps USA, trots det självklara i alla sådana invändningar. Som att vi valt att se årets VM som något närmast existentiellt, eller ja, religiöst kanske. Ett återuppväckande av en sommar för länge sedan för att se om extasen kan uppstå på nytt. Vår tröst och vårt hopp i en tid där så lite av just detta finns. Nästan ett slags förgudligande av de förväntade ögonblicken som en kort stund ska få oss att sväva, och som tillåter oss att bortse både från verkligheten och möjliga konsekvenser.

Djupt mänskligt förstås. Därmed inte nödvändigtvis det rätta.

Gabriella Ahlström

Inlägget Är Maradona och Jesus lagkamrater? dök först upp på Dagens Arena.

Uppsluppenhet blandades med sorg och allvar under rättegången i Attunda tingsrätt där 17 klimataktivister stod åtalade för skadegörelse i samband med en aktion mot privatflygplan. ”Jag har slutat med mitt engagemang” säger en av aktivisterna som blivit avskräckt av de oväntade brottsanklagelserna.

Den moderna säkerhetssalen på källarplanet i Attunda tingsrätt går i bruna nyanser. Inne i salen sitter ett tjugotal personer: de åtalade och deras advokater. Åhörarna, ett 15-tal anhöriga, aktivister och någon enstaka journalist, sitter bakom en glasvägg. Det är torsdagen den 9 april , rättegångens tredje och sista dag och förhöret med Isabelle Letellier är på väg att avslutas.

Aktion mot privatflygplan

Åtalet gäller en demonstration mot privatflygplan mot Bromma flygplats i september 2023 där två aktivister kastade röd färg på terminalen. Åklagaren menar att filmen som aktivisterna själva publicerat från aktionen pekar på att samtliga på plats antingen aktivt främjat eller åtminstone samtyckt till skadegörelsen i form av den kastade färgen. Bevisen är, enligt åklagaren, bland annat att någon hållit en väska, och att en annan ska ha sett färgen innan den kastades. Försvaret menar däremot att det är orimligt att alla 17 som deltog vid aktionen ses som kollektivt skyldiga, då bara två har kastat färg.

Nästa punkt är att domstolen vill höra vad de tilltalade har för personliga förhållanden, omyndiga barn, inkomster och tidigare domar. Flera har aldrig dömts förut och har fast inkomst. Vissa är pensionärer. Några är aktivister och lever mer eller mindre på gåvor eller sparpengar, en uppger att hon försörjs av sin man.

Björn Paxling, med långt klimatengagemang, vill lägga till en dom från Norge som rätten missat i sin sammanställning:

– Jag vill bara vara ärlig.

Rättegången har redan i förväg fått internationell uppmärksamhet efter att FN:s specialrapportör för miljöförsvarare under Århuskonventionen, Michel Forst, riktat kritik mot behandlingen av en av de åtalade, Isabelle Letellier, som fick avslag på sin ansökan om medborgarskap på grund av att hon är brottsanklagad. FN-rapportören har även riktat kritik mot fallet Marie, och minister Carl-Oskar Bohlins agerande, när en kvinna förlorade jobbet på Energimyndigheten, vilket ska ha varit kopplat till hennes engagemang i Rebellmammorna. Försvaret ville kalla Michel Forst som vittne till rättegången, men fick nej av domstolen. Forst skulle ändå ha kommit till Sverige, som åhörare, men fick förhinder.

Isabelle Letellier på Attunda tingsrätt. Bild: Martin Smedjeback.

Viktigt med medborgarskap

Isabelle Letellier har tidigarevittnat i medier om hur hon hölls i arresten i nio timmar, blev förhörd utan att tillfrågas om att få en advokat och tvingades klä av sig naken för polisen. Om chocken över att vara brottsanklagad för att “ha hållit i en banderoll”, som hon säger. Under lunchpausen på rättegångens sista dag känner Isabelle Letellier både lättnad och oro:

– Nu har jag just gjort mitt förhör så jag känner mig lättad, det fanns en press i kroppen senaste dagarna som ökade och ökade. Men jag skulle såklart helst göra mitt vanliga jobb. Jag är lite spänd över hela situation och vad det kan leda till.

För Isabelle Letelliers del handlar oron framför allt om det faktum att hon 2024 nekades svenskt medborgarskap med hänvisning till den aktion hon åtalats för. Hon har bott i Sverige sedan 2013, har man och två svenska barn, och vill kunna delta i det svenska samhället fullt ut.

– För mig har det blivit viktigt med medborgarskap för jag tänker att det är viktigt att rösta och vara med i samhällsdebatten. Men i nuläget tror jag att alla invandrare, även EU-medborgare, börjar känna att de kanske behöver skydda sig genom att bli svenska medborgare. Debatten om invandrare är faktiskt helt galen.

Lärt sig mycket

Gruppen av 17 aktivister som genomförde aktionen vid Bromma flygplats kallar sig Scientist Rebellion (en systerorganisation till Extinction Rebellion) och många av dem är därför forskare. Flera använde sina förhör för att dela med sig av resultat av den egna och andras forskning som argument för behovet av klimataktioner. En aktivist som vi kallar Karl menar att det finns goda skäl att agera mot privatflygande, något han ville ta upp i sin sakframställan, men inte fick:

– Privatjet och lyxkonsumtion är ett hinder för klimatomställning. Inte bara för att de släpper ut enorma mängder koldioxid, men för att de symboliserar en orättvisa som gör att resten av samhället inte vill ställa om. Varför ska de ha högre bränslepriser vid pumpen när andra fortsätter flyga privat?

Det generella intrycket från aktivister och advokater som Dagens Arena talat med och som uttalat sig under rättegången var att det fanns goda möjligheter att lyfta bevis och forskning inför rätten. Jeanette Eggers, skogsforskare och en av talespersonerna för aktivisterna, jämför rättegången med en forskningskonferens, och andra uppger att de lärt sig mycket.

Hårdare straff

Men grundkritiken kvarstår från försvaret mot att aktivisterna kollektivt åtalas för skadegörelse då bara två av dem kastat färg, vilket de erkänt. Det handlar om vattenlöslig röd färg som träffat terminalbyggnaden, ett flygplan och bilar, enligt åtalet, något som enligt fakturor från Grafair, som äger terminalen, kostade 95 000 kronor att sanera. I första hand yrkar åklagaren på att merparten av de åtalade ska dömas för skadegörelse, och i andra hand att de som inte själva kastade färg döms för medhjälp till skadegörelse.

Advokat Pia Björstrand

– Det strider mot konventionsrätt att åtala 17 stycken som har varit medverkande i en aktion när det tydligt är två som har begått civil olydnad, säger Pia Björstrand, advokat som företrädde Isabelle Letellier i målet.

Hon ser en oroväckande tendens där man yrkar på allt hårdare straff för demonstranter.

– Jag tror att polis och åklagare försöker utvidga straffansvaret för demonstranter. Det är något som har pågått i flera år i Sverige.

Politiken är inriktad på hårdare straff nu, men rättsväsendet ska ju vara självständigt från politiken?

– Ja, det ska ju det. Men jag tror att det finns en koppling ändå. Det blir ett större tryck på både polis och åklagare att straffa de som begår brott.

Oro för fällande dom

Försvaret riktade också hård kritik mot att utredningen har tagit så lång tid, och flera advokater yrkade på mildare straff med hänvisning till den tid som gått sedan händelsen.

– Det fanns inga bevis förutom vår film, inga vittnen. Så vad har de gjort i två och ett halvt år? frågar sig skogsforskaren Jeanette Eggers.

Stämningen är  omväxlande uppsluppen och gravallvarlig i rättegångssalen. När åklagaren yrkar på tre månaders fängelse för en av de aktivister som kastat färgen hörs ironiska suckar bland åhörarna. När Björn Paxling i slutet av rättegången inleder med att tacka åklagaren och rätten för en saklig rättegång, men avslutar med att kalla åklagaren medgärningsman – eftersom hon med sina straffyrkanden stärkt Paxlings egna övertygelser och ökat nyhetsvärdet för målet – skrattar både aktivisterna och åhörarna.

När Jeanette Eggers håller ett anförande om det ansvar hon har som forskare för att agera på sin kunskap, talar om de människor som dör i förtid på grund av utsläpp från privatflygplan, om sitt förstfödda barn som dog och avslutar med att kalla aktionen en ”kärlekshandling” till livet, då hörs snyftningar bland åhörarna.

Över allting ligger en stor oro hos flera av aktivisterna. Oron för vad en fällande dom kan innebära.

– Det blir såklart inte kul om jag får villkorlig dom. Kontexten med vandelslagen och ett val i september, gör att jag tänker att jag inte vet om jag överlever en till Tidö-regering, säger Isabelle Letellier.

Inte vanliga kriminella

Och Karl, som också är forskare, säger att han slutade att delta i klimataktioner efter att brottsmisstankarna mot honom stod klara:

– Det är för stora risker för mig och det känns väldigt ledsamt för mig att tänka på det. Men eftersom det är som det är och man kan bli gripen fast man agerar inom ramen för lagen. Det var helt enkelt en demonstration som är skyddad av demonstrationsrätten i grundlagen, säger Karl.

Hur är känslan nu under sista dagen på rättegången?

– Jag är orolig. Det är min första rättegång så jag är orolig. Det känns läskigt bara att sitta i den salen. Sedan kommer det att vara oroligt att vänta på domen om två veckor.

I sin slutplädering gör advokat Pia Björstrand en presentation med bilder, där hon jämför klimataktivisternas agerande med de som genom historien gjort motstånd mot slaveri, mot naziregimen i Tyskland och agerat för kvinnlig rösträtt: handlingar som då var olagliga, men som hyllas i nutid.

– Det här är inte vanliga kriminella, det är djupt engagerade svensk medborgare som sätter sin tid, hälsa, energi och frihet på spel för att värna om vår framtid och vår demokrati, säger Pia Björstrand.

Flera av aktivisterna berättar i rätten hur de känner att deras aktioner har större påverkan än den forskning på klimatområdet de bedriver.

– Jag är stolt över att ha stått med en banderoll på aktionen vilket kanske påverkat klimatet mer än min forskning om frågorna, säger Karl.

Rätten har avböjt att kommentera målet.

Inlägget Aktion mot privatflyg i domstol – oro bland aktivister dök först upp på Dagens Arena.

Demokrater över hela världen håller tummarna för det ungerska valet.

Ungern har varit spjutspetsen i den nyhöger som de senaste 15 åren förändrat det europeiska politiska landskapet. Man skulle, om man så vill, kunna säga att Viktor Orbán har varit med och skrivit instruktionsboken för hur ett högerextremt parti ska agera för att ta kontroll över hela samhället, inte bara den politiska apparaten.

I Ungern har regeringen bland annat:

• Försvagat oberoende domstolar. Orbáns regering har förändrat hur domare utses och hur rättssystemet styrs, vilket har gjort att politiken fått större kontroll över domstolarna. Det minskar domstolarnas oberoende – en viktig del i en demokrati.

• Begränsat mediernas frihet. Regeringen och dess allierade har tagit kontroll över stora delar av medielandskapet. Många medier ägs eller påverkas av regeringsvänliga aktörer, vilket gör att kritiska röster får mindre utrymme.

• Ändrat valsystemet till sin fördel. Orbán och hans parti har ändrat vallagar och valkretsar (till exempel omritning av distrikt), vilket gör det svårare för oppositionen att vinna val och stärker regeringens makt.

• Ökat kontrollen av akademin och det civila samhället. Viktor Orbáns regering har genom lagar, politiska kampanjer och ekonomisk styrning ökat kontrollen över det ungerska organisationslivet genom att försvåra för de som får utländsk finansiering, misstänkliggöra kritiska aktörer, begränsa akademisk frihet – vilket bland annat drabbade Central European University – samt skapa beroenden via statlig finansiering som gynnar regeringsvänliga organisationer och missgynnar kritiska röster.

Till dessa fyra punkter kan läggas att Viktor Orbán gått Putins och Rysslands ärenden. Ungern har flera gånger röstat emot ökat stöd till Ukraina, mot sanktioner mot Ryssland och nyligen kom det fram att ungerska ministrar kastat sig på telefonen efter hemliga möten inom EU för att informera Kreml om vad som sagts.

Åter till mittfåran?

Metoderna för att ta landet i auktoritär riktning har använts i alla länder där den nya auktoritära högern kommit till makten. Det gäller USA under Trump, Tjeckien under Andrej Babiš och Italien under Meloni. Det gäller förstås även Sverige under Tidöregeringen, även om utvecklingen inte gått lika långt i vårt eget land. Ännu.

Skulle Viktor Orbáns regering falla efter valet på söndag skulle det vara en enorm seger för alla som är oroliga för de senaste årens utveckling. Det skulle visa att det går att vända utvecklingen. Utmanaren Péter Magyar har gått till val på att minska korruptionen, väldig under Orbán, och närma Ungern till mittfåran bland de europeiska demokratierna.

Däremot går det inte säga att segern är vunnen, även om utmanaren Péter Magyar skulle få majoritet i valet. Dels är han ännu ett oskrivet kort och det är osäkert hur stora förändringar han faktiskt vill se.

Dels krävs det två tredjedelars majoritet i parlamentet för att rulla tillbaka mycket. ”Orbán har under 16 år bemannat landets institutioner med lojala personer och stiftat ett stort antal så kallade kardinallagar som kräver just tvåtredjedels majoritet för att ändras”, skriver Europaportalen.

Klarade inte av att leverera

Det är inte heller givet att en seger för den mer demokratiskt sinnade oppositionen på söndag innebär att den auktoritära trenden helt är bruten.

I Polen, det andra land som länge fungerade som nyhögerns skyltfönster, förlorade Lag och rättvisa parlamentsvalet och den EU-vänlige liberalen Donald Tusk blev premiärminister. Men hans regering har inte klarat av att leverera vad väljarna hoppats och förra året kunde Lag och rättvisa återta en del av initiativet när deras kandidat Andrzej Duda vann presidentposten.

Men det vore fel att måla fan på väggen. Det ser lovande ut i Ungern.

För första gången på 16 år kan landet byta riktning och kanske bli spjutspets för något annat än minskad demokrati.

Jesper Bengtsson

Inlägget Kan Orbán äntligen besegras? dök först upp på Dagens Arena.

On April 9, 2026, U.S. first lady Melania Trump held a rare public address denying any close associations to the late sex offender.

In the message, the future U.S. first lady praised a magazine article about Maxwell and Jeffrey Epstein and asked Maxwell to give her a call.