Tornevall Networks

Skolan och friheten står i centrum när Liberalerna presenterar sin kampanj till riksdagsvalet i september. Partiledaren Simona Mohamsson lanserar även ett nytt ord: Livspusselfeminism. – Att som kvinna både kunna satsa på sin karriär och samtidigt vara en hängiven förälder, säger hon till Dagens ETC.

The Trump administration said in an executive order it wants to keep out people with "hostile attitudes" toward the U.S.

Rikspolischefen Petra Lundh kom på torsdagen till justitieutskottet för att svara på frågor om Palantir. Dagens ETC har avslöjat att det sedan flera år finns ett samarbete mellan svensk polis och det amerikanska spionbolaget. Men det vägrar Petra Lundh bekräfta: – Vi måste skydda våra arbetsmetoder. VIDEO: Se när Dagens ETC konfronterar rikspolischefen.

Konflikten mellan liberala och auktoritära värderingar har blivit alltmer central i svensk politik. Ett aktuellt exempel är striderna inom Liberalerna, orsakade av partiets avtalade samarbete med Sverigedemokraterna.

Förskjutningen mot det auktoritära är en bredare trend som förändrar liberala demokratier inifrån: genom auktoritärt ledarskap (som i USA), genom systematiska försvagningar av demokratiska institutioner (som i Ungern, återstår att se vad det aktuella maktskiftet betyder), samt genom politiska maktförskjutningar i flera västeuropeiska länder, däribland Sverige.

Grundläggande värderingar står på spel i svensk politik. Den auktoritära tron på konformism, anpassning till strikta normer och entydiga värderingar, underordning och lydnad, hårda tag och bestraffningar står i konflikt med den liberala tron på mångfald, progressiva idéer, minoriteters rättigheter, individens autonomi, värdighet och socialt stöd. Detta yttrar sig tydligt i kriminal-, skol-, migrations- och kulturpolitiken. Det auktoritära märks i allt från en stark tro på bestraffning som ett sätt att skapa ordning och förbättra beteenden, till en särskild form av nationalism som bygger på ”svenskhet” och assimilering.

Att denna konfliktdimension är central i svensk politik bekräftas återkommande i opinionsjournalistiken, i såväl etablerade som så kallade alternativa medier. Här kan det inte sällan framstå som att det ’auktoritära’ eller ’liberala’ främst används som pejorativ – för att uttrycka starkt ogillande för specifika partier. Detta begränsar förståelsen av värderingarnas betydelse i politiken.

Vi går nu in i en intensiv medierad valrörelse. Journalistiken förväntas hjälpa medborgarna att orientera sig i politiken. Då måste denna värderingskonflikt tas på större allvar i nyhetsjournalistiken: i granskningen av partiernas politik och valkampanjer, i debatter och partiledarutfrågningar – inte minst i public service.

Den nuvarande regeringen har visat ett starkt intresse för att undvika denna värderingskonflikt. Statsministern följer strategier från förra valrörelsen för att rättfärdiga samarbetet med Sverigedemokraterna. När värderingskonflikter antyds, framhålls att sakpolitiken är det viktiga, som om denna var frikopplad från värderingar. Statsministern lovar att säga ifrån om någon säger ”dumma saker”, som om det handlade om dåligt uppförande. Journalistiken borde inte nöja sig med detta utan granska de värderingar som politiken ger uttryck för.

Mycket tyder på att väljarna är intresserade av partiernas värderingar och vilket samhälle de ytterst vill forma. Det finns en stark misstro mot debatter där partiledare upprepar inövade talepunkter och kastar siffror på varandra. Partierna skiljer sig åt längs den liberala/auktoritära skalan – intar i vissa fall positioner mot dess ytterkanter – eller balanserar dessa värderingar olika i olika frågor. Detta förtjänar större uppmärksamhet och granskning i nyhetsjournalistiken.

Kritiken mot journalistiken gäller ofta att rapporteringen är obalanserad och därmed gynnar den ena eller andra sidan – nyligen i diskussionen om deltagarna i SVT:s Agenda. Stödet för auktoritära politiska lösningar påverkas dock av andra faktorer. Omfattande internationell forskning visar att sådana attityder ökar i tider av kris och allvarliga hot mot den sociala ordningen. När ordning och säkerhet upplevs som hotade minskar toleransen för avvikelser och stödet för hårdare kontroll, anpassning och bestraffning ökar.

Nyligen publicerade svenska studier visar att nyhetsrapportering kan bidra till denna aktivering av auktoritära attityder (se länk nedan). Nyhetsrapporteringens logiker gör att negativa händelser – kriminalitet, oordning och hot mot samhällsordningen – ofta lyfts fram och förstärks i alarmerande rubriker och vinklingar. En sådan ensidig rapportering ökar människors stöd för auktoritära lösningar.

Vi lever i en tid av krig och konflikter i omvärlden, problem med kriminalitet och andra frågor som skapar oro i Sverige. Att rapportera om detta är journalistikens uppgift. Men hur det görs spelar roll: vilka berättelser dominerar och vilka får stå tillbaka.

Hotbilder spelar en central roll i den politiska retorik som används för att motivera auktoritär politik – oavsett om det gäller kriminalitet, invandring, demonstrationer eller situationen i skolan. Journalistiken bör granska denna retorik, inte indirekt bidra till att den framstår som självklart berättigad.

Mats Ekström

professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

Ekström, M., & Shehata, A. (2024). Amplified news framing of social disturbances and its impact on authoritarian attitudes: An experimental study of main effects and activation of predispositions. Journalism & Mass Communication Quarterly. 

Turerna kring Irans medverkan i sommarens fotbolls-VM fortsätter ta bisarra vändningar. Nu ger sig Trumps sändebud, tillika modellscout med Epstein-kopplingar, in i förhandlingarna. Samtidigt insisterar Fifa på att fotbollen är fri från politik.

Imorgon, fredag, drar världens första globala konferens om utfasning av fossila bränslen igång i Colombia. Sverige deltar – men skickar ingen minister. – Det sänder olyckliga politiska signaler, säger forskaren Naghmeh Nasiritousi.

Mellanårsvalen i USA brukar inte vara någon rolig historia för sittande president. Ingenting tyder på att 2026 blir ett undantag. Dalande popularitet och en krympande anhängarskara pekar tvärtom på en republikansk brakförlust i höst. Men att Trump riskerar att bli en lame duck på hemmaplan betyder inte att världen utanför kan andas ut.

Dead Man’s Wire

Gus Van Sants film om ekonomiskt utblottad gisslantagare blir aldrig riktigt engagerande. Det tycker Jon Andersson som sett “Dead Man’s Wire”, med Bill Skarsgård i huvudrollen.

Den 8 februari 1977 kommer för alltid varit inskrivet i Indianapolis historia. Det var då 44-årige Anthony G. “Tony” Kiritsis gick in på låneföretaget Meridian Mortgage Companys kontor i Indiana och tog bolånechefen Richard O. Hall som gisslan. Kiritsis använde sig av ett avsågat hagelgevär kopplat med ett så kallat “död mans-grepp”, från avtryckaren till Halls huvud. Fallet fick stor uppmärksamhet och tv-tittare i hela landet kunde följa dramat. 

Ingen vanlig kidnappare

Kiritsis var ingen vanlig kidnappare som bara ville ha pengar. Det hela var i stället en personlig uppgörelse med låneföretaget och dess representanter. Kiritsis hade lånat pengar av företaget för att köpa mark, där han planerade att utveckla ett shoppingcenter. Men Kiritsis hamnade efter med betalningarna och Hall vägrade ge Kiritsis mer tid för för att betala av lånet. Det ledde till att Kiritsis tog Hall som gisslan. För att släppa bolånechefen krävde Kiritsis 5 miljoner dollar och en personlig ursäkt från Hall. Kiritsis menade nämligen att Hall och dennes far hade saboterat hans planer och ville ha ha marken för att kunna sälja den med hög vinst. En klassisk rättshaverist alltså. Om det inte vore för det där med hagelgeväret. 

Foto: Stefania Rosini/Row K Entertainment

Det är denna händelse som skildras i Gus Van Sants nya film “Dead Man’s Wire”, med svensk premiär i helgen. Van Sant har tidigare visat sig skicklig på att göra film av dramatiska händelser som inträffat i verkligheten. Jag tänker framför allt på “Elephant” från 2003. En film som inspirerades av massakern vid Columbine High School, då två tonårskillar dödade 13 av sina skolkamrater vid en masskjutning. “Last Days”, som kom några år senare, var en vacker och känslosam skildring av Kurt Cobains sista dagar. 

Tekniskt skickligt

“Dead Man’s Wire” håller tyvärr inte samma klass. Rent tekniskt finns det inget att klaga på. Miljöerna är väl utvalda och det hela är skicklig filmat. Ändå är det något som saknas. Filmen får aldrig riktigt upp farten.

Bill Skarsgård är visserligen skicklig i huvudrollen som Kiritsis men det känns inte som att han har så mycket att jobba med. Vi får aldrig någon riktig känsla för vem Kiritsis egentligen är. Det är som att Van Sant blivit så fixerad att berätta historien på ett tekniskt fulländat sätt att han glömmer människorna bakom. Det gör att “Dead Man’s Wire” aldrig riktigt lyfter. 

Jon Andersson

Inlägget Gisslandrama med Bill Skarsgård lyfter aldrig dök först upp på Dagens Arena.

The pro-Trump quote circulated in memes and posts, but there's no evidence Cardinal Timothy Dolan ever said it.

Göteborgs stad har gjort vad de kunnat för att stärka insatser till funktionshindrade. Nu måste regeringen sluta skylla ifrån sig och stoppa den onda spiralen. Det säger Vänsterpartiets nya gruppledare i Göteborg, Marie Brynolfsson. – Att bli av med insatser man har haft i många år skapar mycket sämre livskvalitet. Det är inte acceptabelt.